: = LT Tisdagen den aa mars" 1964 LT Långvariga födslovåndor för. 9 en finsk: I snart fem år har frågan: om - en skolreform stått under stän« dig debatt i Finland, På alla håll erkänner " man behovet av .re- former åch utveckling men när det gäler mål och medel går åsik- terna alltjämt starkt i sär. Detta "kom klart till uttryck senaste höst odå en långt ifrån enig riksdag rekommenderade en reform av skolsystemet i enlighet med en- hetsskolesystemet. Bakom refor- men ställde sig hela vänstern jäm- te agrarerna, vilka möttes av ett nästan k t motstånd på bor« skolreform NI kon- Helsingfors universitets". hör till de ser som motsatt sig en spjälkning” av de nuvarande läroverken, som enligt dess åsikt inte får berövas sina resurser. Det är onekligen så "att fruktan för hur Jet skall gå "för de privata läroverken, : som Finlands skoltradition till väsent." liga delar bygger på, har färgat debatten. Härvid pekar man på att ; privatläroverket inte är en fört: svinnande skolform, tvärtom har! det under senare 'år "både i Hel-"' gerligt håll. Riksdagens principbeslut ligger nu till grund för . regeringen Lehtos beslut att tillsätta en kom- mitté, vars uppgift dels är att ut- arbeta ' grunderna för enhetssko- "lan och hur de övriga skolfor- merna skall inlemmas i det nya skolväsendet, dels uppgöra en tid- tabell för htr reformen skall för- . verkligas, Ordförande i kommit- förts t ex åtskilligt flera nya skol- i hus för privatläroverk än för stat- ! liga. Skolstyrelsens åsikt är åter : att placeringen av och platserna i : . skolor som tillkommit på enskilt .. . initiativ lätt är beroende av slum-. pen." alt : Regeringen väntas redan i år komma med lagförslag, som” be- : rör de -”allmänna grunderna för vårt skolsystem” — detta utlova= des i presid tal till 1964 års , ”tén är . undervi Reino Oittinen, vars namn inte bara genom detta uppdrag kom- mer att förknippas med en skol- reform i Finland. Minister Oitti- nen, som är skolstyrelsens chef, presiderade också i den skolpro- gramskommitté som 1959 1 ett betänkande drog upp riktlinjerna för en nioårig enhetsskola, > Skolprogrämkommitténs betän- kande var så tillvida uppseende- väckande att inte mindre än tio av kommittåas tolv medlemmr fo- gade reservationer till betänkan- det, En knapp majoritet omfatta- de dock den principiella inrikt- ningen - av”” skolväsendet, Efter skolprogramkommittén har skol- reformen varit före både inam re- geringen och riksdagens kulturut- skott; vars utlåtande låg till grund för riksd ipt lut I häs- riksdag... Utvecklingen av skolsy- stemet i Finland blir, äv allt ”att döma en reform 'på lång . sikt, Skolstyrelsen tänkte sig redan för något år. sedan att .utbyggnaden. skulle "ske-i>två ti och i andra delar upp-'. 2a - Kamier Ernst Carlsson; grn id fad Tf tens : jordbr ; Hal Förutom rent ' skolpolitiska och = pedagogiska » synpunkter: måste . hänsyn tas dels till det statsfinan= . siella' läget, 'dels' också till'skol- . utvecklingen i det övriga Norden, ; eftersom den ; gemensamma ' nor- diska studiemarknaden får alltmer konkreta ' former, senast konfir- merade av "de nordiska undervis-" ningsministrarnas beslut om ute: ökad tentamensgillighet i i Norden. | resirser och målsättning, -mellan 1 tas. Inom regeringen har det fun- nits utredningar på gång om skol- reformens ' finansiella 'problem, men någon slutlig finansplan för religger inte. + oa Det är lätt att se att dickus” sionen kring Oittinen-planen haft inslag äv argument och opinloner som samma fråga väckt på andra håll i Norden. Man har ifrågakatt om inte lögningen -. blir : för dyr och sänker standarden i skolorna, ment ex medgett att enhetssko- lan kunde vara någonting för. eh lösning av ”lokala skolproblera”; Däremot borde- man inte: verka för én ”schematisk och starkt.vni> formerad skolform",' Skolstyrelsen har åter påvisat missförhållanden 4 i innebär en undervärderiög av de s k praktiska .områdena”, mesbrist 4 realskolam, och tvång att alltför tidigt väljä ni väg, PENSIONÄRERNA BLUFFAS : skriver Kronobergs opolitiska pensionärsförenings tidning V e < teran =P osten. Tidningen |. erinrar först om att folkpens'ons- höjningen. icke skett enligt par- - tiernas löften före det s, k; pen- sionsvalet, Så fortsätter V-P: Det svikna löftet betyder att ogift folkpensionär förlorar lågt räknat 700 kr, i pension och ma- kar 900 kr. För detta får de nu ingen som helst kompensation. Men även om vi bortser från dessa belopp, erhåller de ej den pension som utlovades inför pen- ' sionsvalet, Om man till pensions- planens summor lägger den för- dyring' av” levnadskostnaderna, som ägt rum sedan 1957 och som - enligt pensionslöftet skulle kom- penseras utöver pensionsplanen, torde folkpensionärerna inte kom- ma upp till vad de" lovats, detta ej ens om man tar bostadsbi dra= gen med i beräkningen, ' Det är lätt att förstå att rege- ringspressen försöker bluffa folk. pensionärerna och nu vill inbilla dem att de fått mer än vad som avsctts, I själva verket räcker inte” den föreståend ionshöjni: att ge folkpensionärerna vad de lova- ides inför, pensfonsomröstningen. Även "sedan den nu bebådade folkpensionshöjningen = trätt - i kraft, får folkpensionärerna finna sig i att vara eftersatta, skriver Veteran-Posten vidare, ' DEN FÖRSVARSPOLITISKA MAÅLSÄTTNINGEN diskuteras av Upsala Nya Tidning som påpekar att ris- |. kerna för en fortskridande ur- holkning av den allmänna mål- sättningen kommer man inte för- bi — även bortsett från de ska- dor som vållats genom det Wen- nerströmska splonaget och som naturligtvis för" sitt avhjälpande kommer att kräva betydande an- -försv itet och. fredsfräm- jande, effekt, « cn . De som propagerår ” för - "ned- sg skärningar av: försvaret. får. hä-, vårare, att ia sig förbi dra på den all | ittning;” vars” uppfyl- (lande 2 är berognde av de. resurser böpriset!, På ”"långre” sikt” och” ”råed . Utrynmin. ="beaktande av bundenheten” vid |” är: det a ” ; Världsmarknaädspriserna ' dock värre att. profetera; . ene "Den hårda konkurrens som mö- ter mejeriprodukterna -— marga= rinet ifråga om smör; och läske- drycker: m. m. ifråga om mjölk — är emelleptid "beaktansvärd, när > beroendet av.- hemmamarknaden skärps... Under "sådana förhållan- den är det inte alldeles otillfreds- ställande: att mejeriförsäljningen ”av konsumtionsmjölk ökat. något » från 1962 till. 1963: Smörförbruk- "ningens ökning under samma tid med 4 proc, och mårgarinets till. bakagång med 1' proc, "bör "med hänsyn -till att Prisspänningen mellan smör och margarin ökat betraktas som en uppmuntran. Ingen lär väl med säkerhet kun- na analysera skälen härtill. Skulle man våga gissningen att den be- ögonen hos många för smörets fördelar och för att till den höga standard vi har och nästan brilje- rar med hör också smör? Tidningen noterar” vidare "att mejerinäringen insett nödvändig- heten av att möta den hårdnande 'konkurrensen med ökad säljakti- vitet: "Det finns naturligtvis inga skäl varför tillverkarna av' dessa vik- tiga produkter inte skulle utveck- la lika stor aktivitet på markna- den som de som. säljer något an nat. CK väger tungt, när det-gäller att finna avsättning, Kvalitet och för- packningar måste därför så' långt det är försvarbart anpassas där- efter. ' 1 längden är det dock inte håll. bart för något företag att tillhan- dahålla en eller flera förpack- ningar, för vilka kostnaderna. inte får tas ut av köparen. > NÄRVETEAREALEN BÖR" ÖKAS I AR? 0: RLF-. tidningen slår ett slag för ökning av vårvetearealen vid den förestående vårsådden: Det understrykes ofta, hur an- "geläget det är att vi utnyttjar det inhemska marknadsutrymmet, så att: överskott och samtidigt onö- dig import undvikes, Det finns särskild anledni slag utöver den i fiol t kostnadsramen: Det är ur flera synpunkter av stort värde att regeringen nu för- måtts lägga fram en preciserad försvarspolitisk målsättning för riksdagens! . godkännande, Den att k- samma utvecklingen på brödsä- desområdet, " Brödsädesarealen har ” under senare år visat en tendens att minska. Mest markant är ned- gången för råg men också vår- vetearealerna har minskat starkt ”för:varet, och" den” inskärper på ' ett nyttigt sätt sambandet mellan , ati «. lokalfråga..och . vi! för avsättning : av kända skäl j "cent fJordbrukskasseförbunds stämma, So suppleantplats efter Biörnhag. i 'centralkassans" ordf, Einar. Pålsson i 'Restad; kunde, bl "a. hälsa väl korna "ordf sd "styrelsen för Jord- brukets bank, dir Hj Nilson, Spån- stad; "och direktören i banken,' Nils Lundström;: samt representanterna : för. Västra , Sveriges: centralkassa, , riksdagsman H-Hermaäson -och "för . en välkomna, zon - rer enitralkassäns verksam= » het;: då "kassan” vid" 1985: års slut flyttar in i nya lokaler i 'det ”Bön: ';skapet- skalls:uppföra i: Halmstad. de; tema för kassan. under: de se naste åren; Nu skall centralkas- san delas från” Halrstadortens” jord- brukskassa; som 'ensam -i fortsätt= ; ningen iskall” "disponera" de” nuva- - rahde ”Iékalerna > vid "Storgatan ; i " Halmistad.' Vi har $ett på olika hus ""P'Halmöstad för:att kunna :' lösa . vår tighet- vid. "Storgatan, -men "det de-sig bi värligt: att få nödvän- i stadsplanen för. ett .kunde ej få "besked > na bygga. "Vi sålde fastigheten och tjänade 58.000” kr och hyr i stä " let, .hos> hushållningssällskapet, ni ; det skall bygga:: Nu: får : vi..mo- ”. derna "och ..ändamålsenliga lokaler, Ni började”. med blygsamma .lokå- der vid Norra. vägen. och flyttade sedan. till. £ d Göteborgs, handels- ]' .bånks lokaler vid Storgatan för att VM åter" flytta” till. större lokaler, "vilket "visar ”p sätt kassans ut- s veckling. (0 os - st Hallands: Centralkassa årsstämman "med Hallands” centralkassa för. jordbrukskredit : på. Grand hotell i Halmstad på torsdagen, , : 2 ” Högdal, Elvasjö, kritik mot centralkassan och framhöll bl a att: : Stämman ,var talrikt. besökt och | Malmöhus ' läns-” eentralkassa dir | dernas hus”, som -hushållningssäll: samt,: konstaterade” hr. Pålsson. Vil '-Bättre lokaletr har. varit, ett. ståen-' "köpte :bl:a-en |: Iken tid'vi skulle kun-. Tivliga årsstämmodebatter riktade. Iantbr ' Ivan: ' trots attvden har en tiondel av-: : icke" anförtrotts" någon plats i sty": "relsen.' Högdal pläderade så framgångsrikt att han vid styrelse-:; "- valet slog ut den av valberedningen till omval föreslagna" ledamo- : ten Vald Nilson, Spånstad. Däremot. lyckades han inte så-bra, när - han föreslogs att ersätta Vald Nilson som Tullmäktige vid Sveriges ' Nilsson : avsade - sig och : ersattes med Oscar Björnhag, Bredaryd, medan Högdal fick nöja sig: med en : Vi. är den sista centralkassan i landet som har en jordbrukskassa isamma lokaler. a ” Staten bestämmer räntor" och marginaler, sade hr Pålsson i fort- sättningen. Det :”övererisstämmer ej ..med jördbrukska sserörelsens gn dtank Jordbruksk örel- sen är "en ” kooperativ rörelse. Vi skall ge den .högsta' räntan. vid in: | låning . och "den "lägsta 'vid utlåning | och vinsten skall komma” medlem- marna' till. godo. Lägre "marginaler överensstämmer med jordbrukskas- serörelsens program, -som är ätt minska mellanhandsmarginalen, Er Det gångna året. har” "varit lyck har ökat inlåningeri med 23 milj kr Av: överskottet ;Har vi. kunnat: gé Betydande "ränterabatter, och det är viktigt. Vi behöver "underlag . för vår” utveckling "och: ränterabatter- medlemmarnas.” insats- slant, somm Vin : ökade. lånebehovet;'cc tid glada att. frå kunna ” ekonomiskt! : n biträda unga "lantbrukare, "som övertar jordbruk. . Jordbrukets bank” har gått "bra och fyller: väl "sin uppgift, då den. många gånger ' vågar engagera sig för stora saker, då vi behöver. dess 4 den första ökning vi noterat hitt ills. de i stadskassan driva sin röre Hishult, -mottager. sin. utmärkelse av: direktör Hjolmar Nilsson, Spånstad.' Den första fusioner "enligt de nya bestämmelserna har "genomförts, det gick smidigare än man kunde väntat, Kinnared har fattat beslut. om fusion med .Torup och, beslu-. tet skall bara konfirmeras. - " Diskusston . Efter , dir , Andrés . kommentarer: begärde. hr Högdal ordet och me- nade rent. allmänt :att -omkostna= derna . rusar. i höjden, Upplysning och reklam har noterats för 171.000 kr. och : av det får Halmstadsor- tens jordbrukskasza ensamt svara' för 17.000 kr. En hel del av dessa kostnader går till förbundet ' och dess' : tidning. ' Det kostar pengar att ge-ut. tidningar: det vet vi, även om de är värdelösa. Det var ett' missfoster vi fick. Sedan var Högdal . bekymrad 'för Halmstads-. kas:ans del. Trots ökad omsättning upp till 28 milj kr, då man” ej skulle behöva ha bekymmer för att det skall gå ihop, så blir: resulta- tet: sämre. : Vi. har. debiterats 72.000 kr” förra ; året ; för ”Centralkassans bokföring, vilket” Högdal: fann” all: deles orimligt, + Vi har i" Halm-. | städskassan” ej "godkännt. 'den "räk- + ningen och" yi: kommer” inte” heller, att. göra. ' det, Vi betalar 20: proc av” "centralkassans samtliga b kostnäder och” den som” med" sig me rikligt, "söm hr » Högdal sä. ger att någon: bestämd - kassa. på. ' stått att . Halmstadskassan. ej skall. ha några fördelar för att. Central- r kassan sköter den. Vi. hoppas, att Centralkassan snart kommer i:eg-: na lokaler :och "då får ju Halm- se själv. ämförde "med bl a ch Varbergs , jord-, 'brukskassor. och drog den, 'slutsat-'- sen av” vad. som” -debiterats ej .ger' saken har emellertid: beslutats 'och.. kommer ': den” satt visa "att" Halm-; tadskassan är- missgyhnad, så kom-. stöd. Det är.en uti d stor trygghet med Jordbrukarnas bank. "Tal betonade. till slut att under Tsenare år en betydande upprust- ”kanta smörrealisationen' öppnade |. i ” Sedän: är det 'en annan sak 'om " Det" blir "inskränkningar i tull friheten för: sprit och tobaksvaror från” 1: april. Nykterhetspolitiska skäl har. gjort ätt man 'nu vidtar : detta! avsteg. från annars :inter- nationella 'regler om : tullfrihet. beslutet är så: värst logiskt. Det "gäller nämligen” inte alla linjer. SJ:s egen linje mellan Trelleborg "och Travemiinde — I som är något korfare ” än ” exempelvis” linjen Halmstad ”Arhus' — drabbas inte av": beslutet, Jo förresten, visst är der perioden 1953-57 drygt 500 000 ha varav. 175 000 ha vårvete och 120 000 ha råg. År 1962 var total- arealen 390000 ha och 1963 bara «290.000 ha. Då hade vårvetearea- len sjunkit till drygt 80 000 ha och rågarealen 'till c:a 40000 ha. I höstas såddes 190 000 ha vete och 40 000 ha råg. Den kraftiga nedskärningen av vårvetearealen medför - dels en ökad fodersädesodling, dels ett " bortfall av den kvalitetsmässigt bästa brödsäden. Det medför i sin tur att vi måste importera kvalitetsvete i i större utsträckning än som borde vara nödvändigt. Vårveteodling innebär givietvis på sina håll en viss chanstagning, men inte' större än för minga andra grödor. Det finns nog skäl för många att vid nuvarande pris- relationer mellan brödsäd och fo- dersäd allvarligt överväga en ut- tens jordbrukskassa "ef- - er påsk ö öppnår nya lokaler. «3 örhandlingarna - . vm stämmans ordf valdes lantbr " Arvid Andersson; ”Ränneslöv: "Dir Hjalmar . Nilsson ', utdelade . där- : efter jordbrukskasseförbundets för” » tjänsttecken' och -diplom till kam- rer. Ernst Carlsson, Hishult, . och lantbr Erik Andersson, Horred och Lars Larsson, Kärl-Gustav. 7 > Styrelsens berättelse, för vilkén . vi förut redogjort, kommenterades 'av dir Oscar André, som. bl a fram- höll att -jordbrukskassorna . måste följa : med i. svängen ..efter spar- " bankerna och affärsbankerna i frå- gå "om räntan ' på -likvidräkningar, som medfört ett' betydande arbe- te och kostnader, som medlemmar- na själva får betala, Det är ej ett » led i'den rationelisering, som jord- ; brukskassorna eftersträvar, Vi har istället. ansett det -befogat att öka - Propagandan för kredit. i check- räkning, som. ger samma resultat ” och -det har "väckt Te hos ning "skett ;' av :jordbrukskassornas | lokaler; Som éxempel på den fort-| |Efende upprustningen nämndes att' mer det att rättas-till. Det:ä är i var-. je fall” ej så. illa" ställt" som hr Högdal vill göra gällande. , + .- >> Hr Högdal gav sig emellertid inc te och sade -bla: När vi var en liten kassa gjorde vi förtjänst, men när vi'arbetat upp den har: det blivit sämre och sämre; : Därmed var debatten slu "Ano svarsfrihet ;beviljades styrelsen och | ersättningar åt styrels e, revisorer, [ombud m ni fastställdes,” ” i to ” Stämmornas val : I styrelsen" omvaldes. på två år lantbr Per Andersson, Köinge, riks- dagsman Joh:s Antonsson, Heberg och Knut Bengtsson, Slangemöllan,. Holm, 'istället för ' Vald ” Nilson, Spånstad,' Fill fullmäktige vid för- bundets stämma valdes Einar Påls- son, Restad, Fritiof Börjesson, Fjär-| ås, Hjalmar Svensson, Lidhult, samt: Oskar Björnhag, Bredaryd, istället" för Vald Nilson; som. avsade sig, Högdal stod som Björnhags mot- kandidat. Vidare . valdes ombud i Jordbrukets ' bank, . Sveriges lant-; | bruksförbund och . jordbrukskasse-. rörelsens . förhandlingsorganisation med omval över hela linjen! + Till sist avtackade Einar Pålsson den : avgående ' styrelseledamoten Vald Nilson. för hans mångåriga våra kunder: ” . Vi måste i.viss mån tänka om först beträffande våra vinstdispo- - sitioner, sade dr André, Ännu är det alltför många, som ej tänker på att vi avsätter betydligt mera till het inom rörelsen och sty- relsen. fr Efter förhandlingarna höll ordt i Jordbrukets bank, dir Nils Lund- ström, föredrag om jordbrukskas- serörelsen och stämman avsluta- des med idd - reservfonderna. . Förvaltni känsla av. att. Halmstadskassan är. särskilt illa lottad.” En utredning i- | Aktuell en .fandvinning, men lnte ett slutmål. Moalsättningarna inom de europeiska länderna har min- skat, kksom motsättningarna mellan dessa länder. Men klyf- världsomspännande debatt ” som det vore för svagt avt kalla an- som inte kommer att lämna nå- got övrigt att önska ö skärpa och allvar. - | . Dagens Nyheter, finns delt all anledning för väst- tyskarna - attt försöka acceptera dagens situation, som” ju för förbundsrepubliken åtminstone ur materiell synpunikt : är - allt annat än dålig, i stället för att damma av” Drang-nach-Osten- drömmar, | : "Stockholms-Tiäningen. : När de skandinaviska Jänder- |? na trivs lillsammans med Salta- |! zars : Portugal under. Eftas tak bör: EEC-läriderna utan större självförebråelser kunna hänrbär- gera Francos Spanien, Handelstidningen. Det | dikoiteras om att Sträng snart... skall bli: landshövding. |2” Just nu är det ett" riksintresse, allt han” rinte blir det.” Han föres väder” sunt fi mit i 'Kanslihu- ; inte "minst . walet av Gustav - Nilsson och Jarl. Hjalmanson.', En - vettig ve- teran från: -eirbeltartörelsen : och högerlägrets” populäraste” man. Man väntar : med "spänning . på medlingsaktionens. utveckling. ästra. Skånes" Tidningar.” Allt det' föreligger stora” svå- righeter., abt ..skapa et skydd som ttar vederbörlig hänsyn till den”. enskilde +” jardbrukarens skördeskador & är. uppenbant. Men det” kem inte” heller vera vare sig. ett' jordbrulkar-. eller ett samhällsintresse sty betrakta de nuvarande: reglerna för. bedöm- ning : av : uppkomna ekador som tabu. Allvarliga wvagheter i'det|: nuvarande systemet har avslö- jats' då "dejta praktiskt tilläm- pats. Det är angeläget att RLF- deflegationen - redovisar dessa så allt ” de”. ansvariga instanserna, som torde vara Stalens jord- bruksnämnd och jordbrukami- naderna har stigit med 240.000 kr, men det bör då påpekas att 150.000 kr avser en ren bokföringstransak- tion, ' Den verkliga ökningen är 90.000 kr och av dem kommer en tredjedel på upplysning och reklam. Beträffande Upprustningen. av kas- sornas lokaler upplyste dir André att sådan skett i Torup, Södra Mark, Gällared, Hyltebruk, Bre- daryd och nu slutligen Laholm : Fri debatt: Moralisk upprustning — vad är sant? Med häpnad läser man alla lög- ner som kommer fram om Mora- lisk upprustning," MRA, i vissa tidningar. Det vimlar av felakti- di och" I vissa fall det logiskt. På linjen Trelleborg— "Travemiinde är det ju staten som förtjänar på fö ingen! Och staten har alltid mer än alla andra förmått att skilja mellan affärs- so ara « ga gränsar motståndet nästan = till åsiktstvång. Samtidigt säger man då och då att det finns många hyggliga och hedervärda männi- skor med i denna rörelse, fordgruppen, känner jag ett oav- visligt behov att tillrättalägga on del missförstånd, MRA påstås vara nazistisk och mot kommunismen. , Svar: Vi riks tar oss både mot det ena och det andra, d. v. s. mot hat, wåld, osan- ning, åsiktstvång, rasdiskrimine. ring och aktiv gudsfientlighet, Gi. vetvis också mot sexkult och ma- "kom mentar i. okunnig i äs otsverk är nistern, inte svävar i Bu t en helt därom. upplev: tan ökar mellan de framväxan- |skrinlägg de europeiska överflödssamhäl- | politisk karriär. Iena och de relativt sett allt fat- | vill gynna genom figare munderutvecklade länder- politiskt. part finns an mal na. Delt . plats för en än diken på "elt sätt som den som tidigare. inte sysslat . gelägen. En' debatt där värde- | med politik ringarna kam väntas gå isär och |reställa dig. sets "Hallands Nyheter Lewi Potbrus får förmodligen : a besvikelsen att nödgas a funderingarna på en "Den sak man ett kristligt kan” komma i Jas sönder € val- kanske inte kan' för . Helsingbores Dagblad (h).- Debatten om "det kristna par- tiet har hittills visat att tungt, vägande argument mot Banor" Inte minst i år — 25 år efter nia avfärdas ': med en allmän | kr utb — | hållen förklaring om att' det be-: andra världskrigets utbrott hövs en. förändring. Men en .” handfult riksdagsmän åstadkom- mer emellertid. inte denna för- ändring. Det blir en. betydelse- : lös minoritet dömd att förtvina när sanningen . uppenbamar sig för väljarna. ör Sundsvalls Tidning (6P)-; Den slutsats som: ligger nära till hands är att partibildningen i första hand är avsedd att på- verka nomineringen av .riks- dagskandidater till höstens' all- männa val, De oklara och in- bördes motstridiga uppgifter som kommit från grupp Pethrus 'ty- männen är ute i syfte att öva påtryckning på de befintliga partierna, inte att skapa en var- aktig egen longanisation, >: " Stockholms-Tidningen (9. "Någon "större epok bildar inte. årets frikyrkomöte, kanske dess. storhet ligger i samlingén "som tådan. Om årets frikyrkomöte man diskutera; Givetvis vill' mån gärma hoppas "det;. även öm inga” speciella tecken därpå kan skön- jas.. Frikyrkomötelt 1953, då. ta. let om jott Frikyrkoförbund. fi ka frikyrka är ett arbete på Bing . sikt och ' dett: kanske är-så att vi befinner 'os5 i en mognandets kris. . Men ' atlp mognaden” sker långsamt påminde 055. årets mör te « om: . > Göteborgs Veckotidning Mal får nog” äg tiprogrammet inte är bättre. och" mer BWockiemde. än att det måste" presenteras under mutveckbandi ev diverse pajasklondter, så får” det vara, Litet inneboende styr-: ka och förnuft: önskar. man "av etit partis program, det må vara borgerligt eller .socialdemokra=; tistot.. "Ge i Sydsvenskan | En flod” av allt + kultur - kommer. och. TV. Denna kultur kallas A= kultur, - när « stockholmare + är med i produktionen, B-kultur;' om man inkallar någon från den ' utan knätofsar,- « Då man talar om A-kulturen i Stockholm; bör man påminna Pål i I Västorböltens-IKuriren: H (ETT ORD PÅ: VÄGEN| — och han förde honom till Jesus... Joh, 1: 42. Man är 'egentiliigen: inte vun= nen för Kristus förrän man ker att vinna andra för ho- nom. Först då har ens kristen- liv kommit i funktion. Att vinna människor för Kris- tet liv. Det är inte en nådegåva given ål vissa utvalda personer att förvalta, utan en naturlig följd av ens gudsliv. Att sedan en del utveckla själavinniandet framför andra, 'förändnar inte saken, Att föra människorna tl” Je- Sus är själavinnandets isyfide. In= . te det att de skola föras till mig och mina intressen; utan till Jesus Kristus själv. Då blir den -människan t' sin tur on som för mågon till Jesus. blir en naturlig utgångspunkt för | sedan början av 1950-talet. Den ökning :av. vårveteareal på och princip ” Efter trettio års erfarenhet av |terialismen som är västerns s ar du mågon som du söker upplysningsverksamheten — kring = totala brödsädesarealen var un= bekostnad av fodersäden, (Företagaren) IMRA, som ju började med Ox- : (Forts. å sid. DD föra till J esus? + : TT Joh; 1: ar—42, aa ” - , der märmasi på alt upphovs-"' fört:;109s " närmare -enhelten . kan” Nn gs' unded g : genom "radio så kallade landsorten, med eller sig, att Stockholm består av in- flyttade - "B-människor, (lands- . omtsollk). : . tus är därför ett normalt kris- ' Md
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.