ers So — . a —=L T "Onsdagen den 1'april 1964 Vad menar arbetsmarknads- «oc "styrelsen? > 4 Skall - arbetsmarknadsstyrelsen bli ett allt maktfullkomligare or- gan, som till sist från Stockholm med hjälp av sina organ ute' i landet, arbetsförmedlingarna, di- rigerar det svenska näringslivets utveckling? Frågan är berättigad efter en rad åtgärder och för- slag från detta verk och dess energiska chef, generaldirektör Berti Olsson. : Att arbetsförmedlingens upp« gifter den fulla sysselsättningens samhälle, som vi alla hoppas skall kunna upprätthållas, blir annor- lunda än då arbetslöshetsproble- met dominerar, säger ' sig självt. Men även wid ”full sysselsätt- ning” finns alltid företag eller branscher, där arbetskraft fri- ställes utan att kanske omedel- bart få ny anställning, I vissa delar av landet kan på grund av ,svagt sysselsättningsunderlag viss arbetslöshet finnas, samti- digt som brist på arbetskraft år en besvärlig flaskhals på andra håll, : . En smidigt fungerande arbetsi förmedling 'kan då, t. ex, genom / uttunna folkmängden i vissa om- råden. sjö I blemet är nämligen, vilket all- tid framhållits av centerpartiet, att i sysselsättningssvaga delar "förutsättningar . för näringslivet för att därmed uppnå bättre ba- lans i befolkningshänseende mel- lan olika geografiska” områden, I annat .fall råkar man in i en ond "cirkel, där- glesbygden blir ännu mer glesbygd och där ut- flyttning ger anledning till ytter= ligare "utflyttning 0. s. v. Tyvärr synes "inställningen "hos - arbets- . marknadsstyrelsen vara : sådan, att man håller på att: bli ett .”onda cirkelns” organ. + " I ett uttalande för Stockholms- Tidni "går anrbetsr » gtyrelsens 'chef t. o. m, så långt att han säger, att det inte är nog med att omskola friställd .- arbetskraft... Finns . det. behov ..av folk på. eft håll, så är. det nog för myndigheterna att sätta i gång Å åtgärder för att dra arbetskraft . från annat. håll," där enligt ar- betsmarknad:. digheternas be- rknads- öka betzkraftens rörlighet och minska- flaskhals- problemet, Men detta måste vara en arbetsförmedlingsuppgift i or- " dets bokstavliga bemärkelse och inget medel att på lång sikt på- verka näringslivets struktur eller lokalisering i syfte att alltmer Md I HR HECKSCHER HAR 4 i en artikel i Svenska Dagbla- : det slagit in på en linje som vi i det längsta hoppats att han skulle |' undvika, skriver Han de 1s- tidningen: Mee Samarbetsviljan mobiliseras » kampen om de borgerliga . vä jarna. Den som delar vår upp. > fattning att tiden är kommen för ett fast, konsekvent, öppet redo- visat borgerligt samarbete,” skris ver. hr Heckscher, har anledning « att stödja högerpartiet, Den det ; ej vill, han röste med folkpartiet ' eller centerpartiet, Ett effektivare . sätt att försämra förutsättningar- na för ett' samarbete ges inte. Högerpartiet har minst av -allt|' » något skäl att åberopa speciella " förtjänster i anbetet på en när- » mare samvenkan,.om man som rimligt är främst tar hänsyn till verksamheten i sriksdagen, där + grundvalen för ett sådant”sam- « arbete i första hand måste läg- gas, « - : Låt oss slippa samarbetstanken , Lå . dömning sysselsättningen inte är ; produktiv nog, och detta t, o, m. om inte. en, enda person står i + anbetslöshetskön, '. Betecknande ng sätter tidningen som' rubrik tta. HA av vårt land skapa gynnsamma |. ' - ägarna varit flitiga skogsodlare k, säger länsjä Nils .ofruktbar mark till produktiv ieslander i Halmstad med av att årets skogsplan- w teringssäsong strax står för dörren, Visserligen är det alltjämt frost om nätterna, men då det är viktigt ' att a "sköts om innan det egentliga vårbruket startar Mör "fullt "måste de skogsplanteringen ' . allra tidi vårveck till ”vårdsstyrelsen beräknar att distr ”." derstryker' jägmästare . Wiesland '". Skogsstyrelsens - "riksomfattande « återväxttaxering visar, -att "näst Kristianstads ” län ligger Halland god två i resultat. ”Nöjaktighets- procenten” för länet är så hög som . 95 proc, Kristianstads län 97. proc. Men tro nu inte det går att slarva med plantéringen. Det kommer i så fall att visa sig i sämre resultat ner plantor i år och det gäller att rekvirera innan de tar slut, un= för Skogs- ibuera mellan sex och sju miljo- er. 2 : och dyster. Plantera den därför ic- ke utmed vägarna. Där och utmed sjöstränder, kring bebyggelse och kring åkrarna skall vi ha ljus löv- där bakom måste vi satsa på gra gen.' ; ". Plantera vii tillräcklig och medföra dyrbara hjälppl ”ringar.. Var alltså, omsorgsfull och « sätt inte "plantorna 'för glest. ' På våra goda granmarker i Halland "kan vi draga upp prima massaved "vid första gallringen med ett för- "band på 1 3/4 meter. På så :sätt utnyttjar vi marken effektivt. ; - Vilket trädslag skall vi sätta? : NN Ja, frågan är lätt att besvara för Hallands. del, 'om 'vi "bara ' tänker på 'det ekonomiska : resultatet. .Då . är svaret gran. Granen ger i de flesta fall dubbelt så stor produk- tion i massa som tall och lövskog och är. dessutom . mera värd per Tubilkenhet ant des givet- rån det: F' arbets- förmedlare”, ”stjäl” '. folk”. från s liten arbetsförmedlingstjänsteman ute 1 landet skall bli. bärare. av denna ,arbetsmanknadspolitik och — vilket ju är konsekven- på guldvåg. väga företa- gens "och hela näringars. berätti- ande, Man, riktigt . känner "hur gen” stiger inför fram- 'epgifter. och... maktbefo- GRUNDLAGEN OCH ”, I BOSTADEN "a nea ; Rätten att bo. anser. Svea hov- rätt 'i'sitt. yttrande över författ- ningsutredningen borde -”grund- lagfästas.. Det. skulle ske. genom . att, i. målsädtningsstadgandet:. i + I röstfiskets tjänst! Den är allt för god för att man skulle vilja se "den komprometteradl' av "sådana : manövrer, tillägger H, T, "C:s « JORDBRUKETS SKULD- . SÄTTNING OCH KAPITALUT- VECKLING . . "har belysts av ett betänkande "från en arbetsgrupp inom jord- bruksutredningen, RLF ”tid- ningen konstaterar att jord- bruket på denna punkt uppvisar en” oerhört "differentierad / bild, Skillnaden 1 ekonomiska ” förhål- landen mellan olika utövare in> om, näringsgrerien . är . verkligen stor; vilket; man "givetvis hade klart för sig tidigare men nu fått utförligt verifierat: fena En av orsakerna till skillnader i den finansiella 'ställningen är lantbrukarnas olika. åldrar, Ge- nom kapitalundersökningarna och andra material har "visats att skuldsättningsgraden för nystar- tade' jordbrukare är mycket hög. I en'del fall är den så hög att det risktagande den innebär och de bördor i form av räntor och amorteringar, som den påtvingar de nya familjerna, kan sägas vara nästan orimliga, : Särskilt stora ekonomiska re- server finns inte i det svenska jordbruket, Lantbrukarnas innehav av bankmedel var vid 1960 års slut cirka 1,9 miljarder kronor, medan summan av insättarnas tillgodohavanden i landets samt- -liga banker. och penninginrätt- ningar uppgick till 42,4 miljarder, ELF-tidningen kommenterar: Det skulle vara högst anmärk- ningsvärt och i sanning ett tec- ken på en verkligt nerpressad ekonomi om näringen skulle va- ra ännu mer utsugen på finan- siella resenver, Felet är att de reserver som finns inte finns där "första kapitlet skulle införas bl, a. att "tillgång till bostad skall tryg- gas" Svenska Dagbla- "de t.komménterar; «es vom > Uppmaningen :skulle vara ad- resserad. till rikets alla myndig- heter, till vad. verkan den hava "kan. De vid pass 300.000 personer som: står "i bostadskö enbart: i huvudstaden: tycker säkert - vid första + påseende, .: liksom. sina « Olyckskamrater på. andra håll i landet, "att tanken är god .— sannolikt alltför god 'för denna "världen, " Om ' :”rikets” alla ” myn- digheter”: enligt 'd iers 'erfa- » renhet. hittills . misslyckats med , att trygga den rätten lär de inte -Sporras till raskare tag av ett nytt grundlagsbud, så lär de flesta re- SONera,: Msn vår nn ; Men kanske Svea hovrätt fram- fört 'sin 'propå just föratt efter. .; tryckligt . erinra om" samhällets 2 det misslyckande på ” bostad mindre produktiva företag. Varje | - "vis grov ek och specialsortiment i övrigt, fortsätter länsjägmästaren. + > Men vi har också markvården 'att : tänka på, och därför bör vi ha viss lövträdsinbli dni: i: gr ;k .och den får vi gratis genom själv- . sådd '=— oftast i alltför stor. mängd. Men detta kan vi reglera med röj- « ningssågen: och yxan. vid, komman> » de röjningar och gallringar., ==, +. - ,En'viktigisak är också landskaps- och "naturvården, Grarien' är. mörk :. >; SVERIGESOMMAR FÖR : .. ": "FINSK, SKOLUNGDOM; .: Under senare år har 'ett synner- ligen ; livligt : intresse ; visat sig - i finska hem för. att den finsktalan- de: urigdomen- skall- få: tillfälle - att förkovra sig i svenska språket. Så- väl:'i 'Nordiska rådet .som "i: Nor- diska kulturkommissionen har från fäster den största vikt vid att finsk- ungdom får större kunskap om nor- diska ' språk” och lär sig att förstå och” tala svenska. : Svenska : före- ningen; Norden" och” Sveriges :Fin- landsföreningars Riksförbund-Fad- derortsrörelsen::: här ". genom ' : sina systerorgahisationer i. Finland bli- vit: anmodade 'att söka finna hem i Sverige, där” man ' är 'willig : att under större delen av juni: månad som betalande .”gäster.. ta emot finskspråkig skolungdom i- åldern 14—18'år som under minst:tre' år |: läst- svenska i skolan, För: 25 'da- gars inackördering' "180 kro- - älvfallet av nar. Resorna. betalas det" finska hemmet; : För att ge denna aktiori nornföres ':i : samråd med ; Kungl. Skolöverstyrelsen, :' största. möjliga bredd medverkar Centerns: Kwin- noförbund; Folkpartiets Kvinnoför- bund,. .: Högerns > Kvinnoförbund, Kooperativa” Kwvinnogillesförbundet, Målsmännens Riksförbund, Sveriges Elevers Centralorganisation,' Sveri- ges Husmodersföreningars Riksför- bund och Sveriges Socialdemokra- tiska "Kvinnoförbund i arbetet på att få k kt med för saken in- .— trots alla storordiga löften än- da” från Arbetarrörelsens ' efter- krigsprogram för tjugo år sedan? "DRÖJSMAL MED För flertalet 'var 'det väl ändå en överraskning att” man ' inte nådde en. central löneuppgörelse utan medlingskommission, . för- modar Jordbrukarnas Föreningsblad: .' .. I samhällets intresse ligger na- turligtvis att arbetsfreden bevaras. och det är möjligt att det för parterna — och måhända särskilt på LO-sidan — blir lättare att acceptera ett bud från medlings- kommissionen, även om det inte skiljer sig så värst mycket från det som kunnat uppnås den för- utan. F. ö. fungerar ju löneglid- ningen oupphörligt ' under den fulla, på vissa områden överfulla, sy pars KONSEKVEN- de från fö syn= punkt bäst skulle behövas, näm- ligen hos de - nystartade ” och framtidsinriktade, Dessa får ofta | arbeta med en alltför låg likvidi- tet och finna sig 1 otillräckliga investeringar. Man får dessutom vänta sig att de äldres reservka- pital i stor utsträckning kommer att dras bort från näringen. Dessa äldre lantbrukare är nämligen of. ta innehavare av mindre gårdar och har-:ingen efterträdare inom familjen. ara Man får när det gäller lantbru- kets finansiella ställning inte se för mycket till enbart medeltalen utan måste ta hänsyn till att de finansieNa problemen för de yng- re och för framtiden är mycket . Dröjsmålet med uppgörelsen vållar i alla händelser en del irri- terande följder, Konsekvensavta- Jen ,blir starkt förskjutna, det gäller. också för jordbruket be- träffande inkomstregeln. Den får aldrig syn på lyckan, som bara är upptagen av att betrakta sig själv. : Följ svagt och "viljelöst. med strömmen! Men gå ej rakt emot den? Det orkar du ej. Men du kan något litet ändra strömmens ' stora, summerar RLF-tidningen, - I riktning. Försök! Du kan det, tresserade familjer. Att finsk skol- ungdom får : tillfälle att uppleva en Sverigesommar och i praktiken tillämpa: . sina :skolkunskaper i Låt oss göra en jämförelse och fråga hur många röster folkpar- tiet, högern eller centerpartiet skulle kunna räkna på om herrar framförde så dimmiga och anony- ma program som ”Borgerlig Sam- lings” stiftare gjort... Det kan på - goda grunder antägas, att röstsiff- rorna - skulle sjunka katastrofalt. Det enda man kan säga om det : Nya partiets program är, att det på ett beklämmande sätt erinrar om det Hitler > lanserade "innan han kom till makten: ”Es muss alles anderes werden”, På sin tid var det en genial: slogan, som passade det hårt pressade tyska folket utmärkt, men vi tror att världen utvecklats sen dess, och framför allt tror vi att de svenska väljarna inte låter lura sig fullt "så lätt, Man får nog bjuda på litet klarare linjer för att locka. H "(Nordvästra Skå Tidningar) "oc - nes finländskt' håll deklarerats,' att man |- Ohlin, . Heckscher " och Hedlund | tro. utsträckning? "Man' kan såsom tidigare fram- hållits inte klaga. på hallänningar- nas planteringsintresse.. Men. trots allt så skulle vi'lämpligen plan- tera åtskilligt mera. Vi har stora arealer ”skräpskog” av tall och löv- träd, som borde kalhuggas och planteras. Det är mycket stora vär- den, som vi går miste om genom att det avverkas för lite. och ge- nom att vi inte har den bästa pro- duktionen på all mark: Förlusten torde kunna uppskattas till c:a 15 milj kr årligen. Det gäller alltså att ta friska tag. Hugg och plan- tera — men: hugg på rätt sätt och plantera omedelbart och omsorgs- ; Jfulltt ee '.. Hur mycket avverkar vi? '. Enligt. av "rikstaxeringen gjorda beräkningar avverkas i Halland c:a 650.000 kkm sk'per år. Om mar- kerna vore i fuil 'produktion med bästa. trädslag” och .med jämn ål- dersfördelning torde: vi' kunna hug- ga mer än det dubbla. -Det tar dock -- en tid innan vi kommer i det läget -och en förutsättning är, att vi hug- - ger och planterar! ; oh fö le > Finns avsättning för "utökad avverkning? : Avsättningsmöjligheterna "växlar, . som vi alla erfarit, år från år. Ty- skog — björk, bok eller ek, Men nen —' vi som /skall leva på sko-. Det finns pengar att tjäna Halland är sedan gammalt ett skogsodlingslän, För 100 år sedan = bestod länets skogsmark till 735 procent av ljunghed. Nu finns en- - dast fem procent av denna kvar tack vare att de halländska skogs- som lärt sig konsten 'att omsätta L ästare Nils Wieslander. värr är det så, Halland ligger olyck-. ligt till i förhållande till fabriker, som tar fur- och lövvirke. Vi kom> mer på undantag de år då efter- frågan är dålig,” Nu planerar ju. skogsägarna att bygga en ny sul- fatfabrik vid västkusten: Utan att lägga sig i lukt- och andra pro-; blem, ' så måste varje skogsvårds=- man hälsa en fabrik med glädje. Man måste säga, att det är på. ti=, den att. Västsverige får sin fabrik," Till glädje för skogsägarna och för: alla som arbetar med skogens för=, bättring. FN 2 klara. centern och folkpartiet : IDagbladet (h) förkunnade han ' lwösta på centern eller folkpar- - "Hr : "Heckscher har Jänge brunnit av. otålighet att få för- krig inför höstenis' val Antyd- ningar har , inte saknats. På torsdagen "kom den officiella krigsförklaringen. :I Svenska utan ' omisvep att den som vill borgerlig splittring skafl i höst tiet, Den som däremot vill ”fast, konsekvent, - öppet meldlovisat borgerligt samarbele”” skall ge högern sin röst. Sällan har en så utmanande valparoll kommit partiet goda ' möjligheter välövertänlkta . moltdrag. st Stockholms-Tidningen. till De 'pantiledaröverläggningar, scm mu omsider inkheluts i för- fatjiningsfrågan, ter sig efter hr Erfamders. negativa - uttalanden inte — särskilt " hoppingivande. Dock bör man åtminstone kun- na vänta" al de: bramtvingar klarare preciseringar - om var staltsministenn: . står och vart han syftar med gina okbara och ulitalanden i, författ- neg "Hur är det med arr n? Man får nog säga att arronde= ringsfrågan är av särskild stor vikt för Halland, Vi har 7.500 skogsäga- re med i medeltal c:a 25 ha skogs- . mark, ofta fördelad på flera skif- ten. Det är omöjligt att under så= dana förhållanden driva Zationellt' modernt skogsbruk; Det kan inte hjälpas, . men: : antalet skogsägare måste "minskas "till "minst" hälften, om "skälig standard skall: erhållas. Skogsbrukare ; måste "få . hjälp att komma igång inom de områden, där jordbruket: är" dömt; att försvinna. Och brukarna skall, om de' vill, få lov: att bosätta :sig i samhället, där service kan erhållas av alla de slag, som andra”medborgare numera: vill -| ha "och" har." Det ' går" den vägen antingen vi” önskar , det” eller "ej "Enligt gymnasteutredningens för- slag skall de obligatoriska morgon- andakterna 'avskaffas, Den , gamla seden att börja det viktiga arbe- tet i skolan 'med bön om : Guds välsignelse" skall: helt omöjliggöras. Skall samlingar. hållas, 'skall detta ske senare på "dagen. . i. «.. : Frågan "är .nu, 'om -: detta över- ensstämmer med .-folkwiljan; Kan de riksdagsmän, som. stadfäster ett sådant". förslag, 'sägas vara demo- + I krater? 'Secos bok-om mongonsam- lingarna” ger i det: sammanhanget apen. Men dessa va- energi. sina pen kan riktas mot deras egna ar- gument. Man kan göra som Gustaf Il Adolf -wid ; Breitenfeld:.. vända Tillys .; kanoner. - exempel: wviooouc ena En. av . författarna i: Secos bok påpekar; att demokrati inte bara betyder majoritetsvälde utan också en hel del -'annat. ' T.- ex." "fri opinionsbildning”. Så långt är väl alla överens. Däremot tydligen in- te; när : det "gäller att ange, vad som hör” till: denria frihet. "Av, nå- Ytterligare, ett anledning .till vissa reflektioner.” > «På sidan 184'i' denna bok skri- ver ateisten professor Victor Svan- berg: ”Ateismen är också en tro”. I detta instämmer man gärna från kristligt håll, Där säges ju ofta, att de som kallar ' sig konfessionslösa inte på långt när är så mutan wreli- gion, som de själva tror,- Den som inte håller sig till den sanne Gu- den har en avgud i stället, Någon- ting. är alltid det högata för en människa. ' Tyvärr dyrkas' ofta gu- den Mamon, guden Utveckling, gu- den Moderna . Tiden. o.s.v. utan att avgudadyrkaren "är medveten om vad han gör. Alltnog: det är glädjarrde att höra en ateist medge, att: han har en tro; att han. på det sättet inte kan kallas religions- |. I Stellan Arvidsons inlägg fin- «|ner man hans älsklingsargument, att Skolan (jag frestas att skriva -|stort S, fast A. inte gör det) inte bör låna ut sin auktoritet åt någon viss trosuppfattning. Men i prak- tiken gör den ju detta, om man ”[PuU, som Seco och gymnasieutred- ningen "vill, förbjuder 'psalmsång och bön under obligatoriska sam- lingar. - Då har skolan: med sin auktoritet” ställt sig bakom" ateis- men, som enligt Arvidsons me- ningsfrände Svanberg också är en ”Ateismen vässar i vår tid med svenska måste anses vara äv den största . betydelse både för den finsk-svenska samhörighetskänslan och för nordiskt samförstånd "över .De kande organisationerna hoppas därför varmt, att man i många svenska hem skall låta sina barn ta' emot en jämnårig finsk kamrat. Sista dag för anmälan är den 10 april. Stockholm i februari 1964, NS . "Yngve Kristensson - Orgmästare . Ordförande i föreningen : . Norden - . Eman, Högberg ” - Skeppsredare Ordförande i Sveriges Finlands- föreningara Riksförbund-Fadder- . ctsrörel - gon anled påp eällan, att kristendemsundervisning och: obli- gatoriska” morgonböner. ger "elever- na” religionsfrihet: i--:den - viktiga meningen, att de efter slutad skol- gång ndå'får ' större möjlighet "att välja : mellan olika: ståndpunkter. Teoretisk ' och praktisk okristlighet öses ju gen över den elev, som börjat läsa tidningar, utgivna i vår huvudstad, Höget en gång om da- gen hör, eleven orden Helgat varde ditt namn. Hundra gånger hör han det motsatta: Vanhelgat varde ditt namn 'praktiserat i alla ide svor- domar, "gcom fyller. hans öron, Är det något, som överväger så är det wäl ateismen, åtminstone den praktiserade” ateismen. Alltså är obligatorisk — kristendomsundervis- ning och obligatoriska morgonbö- ner nödvändiga för balansen. Att bådadera är med är ett religions- frihetskrav. Dem förutan får den) uppväxande wmungdomen inte. möj- lighet att'välja, inte möjlighet till ”fri opinionsbildning”. Författaren till uppsatsen i Secos bok vill” tydligen, att bara det ena - alternativet skall göra sig gällande, Eleverna skall wisserligen i någon mån rent teoretiskt få del av kristen åskådning. Men (risten- domen . i funktion, t. ex. under böneliv, skall mörkläggas av sko- - lutanför. skolan. Men dessa skulle ju endast i undantagsfall artnyttjas, vilket var och en mycket wäl vet. Mörkläggning av wiktiga alterna- |- tiv gynnar" väl bildning”? ” Alltså skiljer sig nog åsikterna 'om vad som är fri opinionsbild- ning hos denne Secoförfattare och hos genomsnittssvensken, sådan han framträtt t' ex, i' den aktuella namninsamlingen. = - : Under andra världskriget lär föl. jande ha hänt. En soldat skrev ofta hem -till sin mor. Samma dag, som han stupade, fick modern ett brev med ungefär detta innehåll: Kära mamma, jag har så mycket "inte ”fri opinions- att tacka dig för. Om detta har|.. jag skrivit "tidigare. Du har givit mig så många mar. Men det «| var något, som du inte lärde mig. Och - det saknar jag nu oerhört. Älskade mamma, varför lärde du mig inte att bedja? : Denna på många sätt präktiga moder gav trots 'allt inte sin son en rejäl chans att 'utifrån egna " |ningsfrågan.. Går det inte att | bli den ,isöora stridafrågan vid ; | välfärdséltike =: Iuiativ och tålmodig uppföljning komma längre ,så är det tydligt att förfaltningareformen måste höstens val Om, hr: Erlander står fast vid att fungera som konservativ" bromsare, så bör ham inte få slippa ätt svara inför i fråga” tom : 'oimsorgen "om "dem som '; behöver: det : allra :. bäst? Kunningheten” är stor i alvt' ord- na : liryggheten ” för vde många, men... energin : och - uthålligheten brister tär: det gäller att lokali- ella: problem” och behov," Där räcker delt. inte -med att fagdif- tal! Där krävs det konkreta ini- av dem. Är det detta som gör abt ckuggan är så mörk i mar- ginalen av, vånt välfärds-Sveri- ge? ol es ite Arp - Det verkar. som om de an- svariga : politiska » instanserna krävde, en serie knuffar utifrån för att komma i. gång med nöd- vändiga. - upprustningsåtgärder, då. det gäller t.ex. de peykiskt utvecklingsstörda, . I . da avse- endet är vi sannerligen inte nå- got föregångslanid. = CA cc . . "Upsala Nya Tidning: a ss - Det är inget fel på förelsags- nämndernas konswuktion, säger en TCO-grupp. Den fyller - sitt ländamåll, men” det är sämre ställt med panternag ' förmåga att ge dem ett innehåll: De an- ställda har för emå kunskaper och " "företagets ” ”representanter. är därför oviliga ett | lämna upplysningar. "Denna > bakttagel- se är säkerligen viktig, Före- tlagsdemokratins mutveckling är kommenta har man hälsat programmet un der ' strejktiden som en befri-" else, Dett är delsta som radioled- ningen bör ta fasta på. De age- . rande ha fått sina krav på hög- re gager godkända och därmed . följer givetvis 'även att dem be- - talande parten har rätt att gtäl-"; la "högre. anspråk. ' Lålt hut, vett och . hyfsning bli bestämmande . i framhliden, då har -tala parter vunnit . på konflikten. . Låt oss - framför allt ej återvända pill det träsk av moralisk slapphet.som . > |före: strejken tick .. vara : signa- | turmelodin åra . program- : "[formare.z.s: agerar så passivt |. ,” sera och avhjälpa svårigheterna |'o: lör de. grupper gom har > speci- herr. Samuelsons sidiat: >, som skulle hända niskor" släppte. monabe reppien, : Handlade hel "uta ao ks mer. + Den" ökade: -ungdomskri- minaliteten E domen; frigör ..sig, från sådana Tjormer; > En: fortsatt . frigörelse från . moralnormer skulle ” bli förödande: dör svenska folket. De kristna nmörmerna mås ra ledatjärn: ör människ betsende. Nn Er oe ER dåligt för alt det. är det moderna enbant för attt got nytt; : > företagen. sla oi : > Handelstidningen.' ' - mågdöden har krävt nya offer. Alldeles särskillt . har det note- ratg om: gåtfullt, avt. em del av. fragedierna inträffat. på en be-- änsad tågaträcka och under en felativt kor. tidnymd. Emeller= tid har det i.,en grad fall inte saknats acceptabla: förklaringar | tilll att passagerarna plötsligt försvunnit, - för. att sedan efter något sökande , återfinnas döda utefter banvallen. Polisen pekar två: .orsakisfalstorer: å tidigt ett valår. Psykologiskt | på främst: É fa En är. tidpunkten inte "illa vald, spritmissbruk ” och - självmord Men den ger centern och folk-|Det finns säkent ing ning. jäva .. dessa; antaganden. Frågan .: är bara, ' om ' inte, vad den : förstnämnda kategorin be- träffar,: något : kunde "göras för at förhindra olyckorna. Tågfyl- leristerna brukar, som . bekant, både Synas och höras. Jönköpings-Posten. I breda lager av vårt ' folk .: Nya Wermlands- idningen. : : , dobter”, "Den" som . säger i itben menar. där- min hustru” os. med naturligtvis ”ånkie alt han äger” dessa såsom ' han "kanske äger en" hund eller: en: bil; 'Men hustru”, . Utan i stället: ”Den På så sätt omtalar han: enkelt och: eleganit abt han inte är er . efterbliven: despot, som” tror sig vara ägare till sin hustru. ; Och tänk så glad fru Samuelson ska bli: över et sådan hänsyn från -- > Växjöbladet. Man vågar inte om alla män. "noralior- bevor på att ung- måste Vva= . Skånska Dagbladet.” Det "gamla behöver inte vara gammalt, -inte förtjänstfullt det visar upp nå= ' Lanlimannaskolereltor Joel | ne : Lundbladh i: Perspektiv. : —L - + erfarenheter välja mellan böne- människans och ateistens sätt att leva. Hon gav inte sin son reli- gionsfrihet, Är det förnuftet eller känslan, som säger oss detta? H. 5, r a > hus... del i fanns hans ven för andra än dem. Sådana hem finnag ännu" bch 'wvi må skallta dem 'högt.':Ofta wi människor genom att ett hem börjat intressera sig för dem och sedan de vunnits behöva de också detta' hems' hägn för 'att växa ' 6 tron,” Hemmet blir ' på något sällt personligare än kyr- "för Guds rike? — till Simons och Andreas”, "Mark, 1:29. = - r ofta bli ett me- Själavinnandets = tjänst. istus wmingver en männi. ska för sig, blir också ett hem har bändör "honom. Hemmet I Simons och. Andreas hus dej plats för Jesus och lärjungar och tydligen ä- kan vara. Där. får man också kontakten med livet, Är ditt: hem ' en, växtpunkt t tänka på vad ” ETT. ORD = AZ
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.