(a SEAN t — SANOLNS TIDNIKG — |A OR D/A RR AR I | RR än an aan : HWorsdagen den 2 april 1964 = LT Torsdagen den 2 "april "1964 LT: = Bättre resurser för åldringsvården | | - Socialpolitiska kommitténs rap- port om läget beträffande åld- ringsvården ligger till grund för den proposition om vissa förbätt- ringar av denna gom socialmi- nistern - lagt” fram. . Kommitténs rapport visade klart att det be- " hövs -krafttag på åldringsvårdens område. Ökade insatser är nöd- vändiga. Några krafttag kan man väl inte tala om görs genom det nu aktuella regeringsförsla- get, men kommunerna får bättre möjligheter att sörja för bostäder och vård för de gamla. : Enligt propositionen skall kom- "munerna och landstingen, vilka svarar ' för åldringsvården, få statligt lånestöd till byggande av sjukhem för långtidsvård; Lånen som skall vara ränte- och amor- feringsfria avser att snabbt få en ökad utbyggnadstakt. - Propositionen om åldringsvår- + den innehåller förutom dånestöd till sjukhem även” åtgärder. för |. bättre — bostadsförhållander — åtl: åldringarna samt bidrag till kom-] munernas kostnader för. hem- hjälp. s i - Samtliga åtgärder beräknas öka statsutgifterna med 100 milj." ER Regeringen; vill att kommunet- na skall" inventera åldringsbostä- | ', derna? och. intensifiera "bostads- försörjningen. Bidraget till hem- hjälpen skall. utgå med '35 pro- cent av kostnaderna för hem- hjälpsverksamheten i dess helhet. Bättre, statliga åtgärder för I förbättring av åldringsvården har länge ' varit: aktuella... Från centerhåll har flerfaldiga gånger rests krav: på åtgärder liknande a 100 miljoserna , som -. regeringen nu vill "satsa på åldringsvården "ÄR DET NU NÖDVÄNDIGT | . att man träffar formliga- upp- görelser för att ett oppositionspar. "ti skall" kunna öva inflytande över samhällets utveckling?” - frågar Handelstidningen ' ' Varje riksdag finner. man tal . rika exempel på att så inte är förhållandet, Oppositionens motio- ner återkommer som bekant ofta efter ett eller annat år som pro- positioner, Visst har dess politiker |: all anledning att bli irriterade över detta taktiska spel för att ge partiprestigen sitt,' Men' objektivt sett innebär denna växelverkan ingenting annat än att oppositio- ; pen utövar sin funktion som på- : tirivande kraft, vilken får särskilt 1 båtagliga resultat, när alla partier ! strävar mot samma "mål. Det är mycket sannolikt att regering- en ändå fört eller senare skulle ha föreslagit många av dessa; re- former, . Men oppositionen: verkar. här som en motvikt mot''den by- råkratiska trögrörlighet; som blir ett allt större . bekymmer i et växande slatsmaskiheri, . Vid sidan därav har vidare förls |” en mera långsiktig debatt mellan | "regering .och opposition: som san- - nerligen inte-lämnat regeringens mål och metoder opåverkade, . STRÄNG HAR RETAT - fr "UTLANDSSVENSKARNA' - X Fihalisminiötern, 3 ' statsrådet Gunnar Sträng, har gjort. ett in- lägg I rösträtisdébåtten, som visar : att han föga eller. intet vet .om 3 utlandssvenskarnas' gärning, skri- . ver - tidskriften; Utlands- svenskarna. Man får in- . | nerligt" hoppas, att: hans inställs tiv: för hela , i "röst källan de regeringen nu för fram. Del. "räcker givetvis inte.” De nu före- " slagna "åtgärderna "måste vara en etapp på vägen, mot” en " bättre åldringsvård. ” När det' gäller vården av lång- tidssjuka - har erna ” och =] landstingen länge kämpat. med . stora svårigheter. Antalet vård- platser för långtidsvård är alltför otillräckligt. "Alderdomshem och andra inrättningar: har måst tas. i-anspråk, I många fall har det. » helt enkelt inte blivit någon vård därför att resurser inte. funnits. Orsakerna till att läget blivit så akut. beträffande åldringsvården är flera." Det "finns först och främst i dag inga "människor hemma i familjerna. "som . kan "sköta" dé långtidssjuka åldringar- na, Kvinnorna "är i"dag ute i förvärvslivet. Vidare är bostäder- |” na, alltför trånga. I gamla tider var förhållandena "annorlunda, Då fanns det' i regel folk "som hade tid” att” Byggnadsfakten f långtidssjuka ' ha räckligt snabb. "Den: 'akuta' sjuk- vården här expanderat - så kraf- tigt och” snabbt och: de: lånigtids- sjukas krav kommit i skymundan. "Även em: "regeringen tidigare inte saknat påminnelser, om -lägets |" allvar har: tydligen. socialpolitiska kommitténs” alarmerande -rapport nu övertygat: "socialmé iistern om att "något "måste göras; I : propositi går ni ristern också in på' åldringarnas der: Han: uppmanar kommu- rerna satt beakta deras bostads- kräv; Han vill att: kommunerna |; kal inventera åldringarnas bo- för-att: man skall. få cen örhållandena. : Den” "sjukhem åt inte” dr jer. alltför 12 ige innan DE FLYR MED VÄRT s VÄLSTÅND > - enda chans att behålla vår levnadsstandard” är att slänz digt öka vår konkurrenskraft på den! internationella: marknaden, Detta välstånd måste, köpas, Det . måste betalas med någonting. Be- talningsmedlet heter ökad forsk- ning och intensivt industriellt ut- vecklingsarbete .— kort « sagt. in- novation: T denna situation med ett större behov av, aktiv. intelligens ä än. nå- gonsin visar det sig att våra ve- allså fi Denne, framhöll nyligen i ett TV-anfö- rande att utlandssvenskarna inte borde ha "någon rösträtt, därför alt en handfull svenskar av'skat- teskäl bosatt sig i främmande Jand |. Om någon : här hemma, likgiltigt vem, gör ett sådant uttalande, är det kanske mindre att:fästa sig vid. Då kunde man gissa på okun- nighet, för att uttrycka sig milt. . Men när, den svenske finansmi- nistern talar, har man anledning att begära att han vet vad han talar om — annars bör han hålla "tand för tunga, tills han skaffat sig nödiga upplysningar. N Har han ingen sakkunskap inom : sitt idepartement, kunde hän ha vänt sig till några av sina rege- ringskolleger, som vid olika till- fällen .j» högstämda tonarter prisat den , utlandssvenska gärningen — senast gjorde utrikesministern det i sitt tal till ”utlandssvenskarna "juldagen 1963, Hans kollega i handelsdepartementet kan säkert också upplysa hr Sträng om vil- ken betydelse utlandssvenskarna har för den svenska välståndsut- vecklingen. Just denna bidrar i »-väsentlig' utsträckning till att fi- - nansminister Sträng kan vältra . sig )- guld vid. uppgörandet av det kommande årets budget, som slu- 'tar på över 22 miljarder kronor! '.Utlandssvenskarnas insatser för- "'utan' skulle han nog haft en vä- " sentligt lägre siffra att röra sig med vr - : Hr Sträng anses ha ett gott in- -tellekt, hur vore det att lära om + beträffande utlandssvenskarna? - lider nöd, En. del av dem ”däribland 'våra fräfnsta matematiker, : flyr ur landet, många flera: har fått smickrande anbud och är frestade att resa. Genom att "med pengar på for: ingen blir vi av med den. ene framstående ve- " tenskapsmannen efter den:andre: De har inte lämnat oss för att "få större personliga , löner . eller högre socialt anseende (1 USA har forskare lägre status än i Sverige — .« professorstiteln används inte och en. framgångsrik" affärsman gäller för mer.) Nej, de har 'rest därför att de i USA, Tyskland, Ttalien, till: och med i vissa u- länder, erbjuds större möjligheter att forska, mindre skyldighet att föreläsa eller . fylla. -i+'blån- , ketter. " Detta är forskäingens kris hos 'SOLGÅVAN . TILLBLINDA. > BE900326 besermnannnd ötar. "de gamla. «I der. som;' satsar nog| ”Slenkilleln” , On man kommer från Laholms- hållet, åker: uppåt Hallandsås och av. åt vänster några hundra meter före. motellet på "åsen! Man :kom- mer in: på en : väg, vilkens -ena till Hasslövs by, Sedan: man tagit av mot hasslövshållet, några hund- ra meter före avtagsvägen ” till Bingsgärde, kan det löna sig "att trakter” åtminstone "för dessa ganska märklig fornminne: den så :kallade" : "Stenkitteln”! eller ”Stenkälen” Bari "> Den finns: i "en clengärdesgård > cirka 70—80 meter: från vägen mot Hass- löv, : på. vänster sida om' den väg, "Klippan, som är synlig : från vägen. En -smal, äv. björkar. in= ramad fäladsväg går från hasslövsi wägen ned ' till". den: närbelägna bondgården" och 7 : kitteln”. är att tänker sig till Baramossa, tar man .É gren "för. till Pennebo, den: andra' stanna” en "stund för att se' ett — i d Baramossa” Jå Fallandsås ; kunde jag konstatera, att den hade finna 6-—8 meter: från denna Väg, på vänster sida. a x Jag har tagit en' titt på Bara- mossakitteln åtskilliga gånger och gjorde en gång — det var under försök "att mäta. dess dimensioner, Den var då till ungefär .två tred- jedelar fylld av en grönaktig. sör- ja, vatten och" slam." Genom . att sticka.. ned , en käpp i kitteln”, Den” JFarip. mot,” fattigdom som president” Lyndon 'IJhnson nu in: lett och för. vilken han i lagarna mobiliserat. " kongressen är ingen ny strid. Det är snarare ännu er offensiv en framgångsrik kam- panj . på... ång sikt "som tidigare förts under ledning av . Johnsons är att. ge alla amerikanér del” av det överflöd som "de flesta redan åtnjuter...” . Av :kongressa begär "president rmodets Sår 2 men pres dent S : ekonomiska råd- givare 'menar. ätt” "3.000 "dollar kan vara en lämplig - statistisk skilje- sf (Medelinkomsten per ”ameri- Ny offensiv.i i gammal. strid: utlöst av. v president J olinson föregångare "4 Vita Huset. "Målet e I b år, : men arbetslös eller” . på grund av -bristande yrkesskicklig- het "hänvisad till: lågavlönade ar- beten, . Andra, familjer i' låglöne- gruppen är för. sitt uppehälle be- roende :.av » ett jordbruk som är fö et eller "som . ger. dålig av- kastning, ; i DT ; GOD SOCIAL TRYGGHET. Mycket ' "har redan gjorts: på den sociala: rdehs 'område "i USA. Arbetslös! etsförsäkringen . uppehället åtminstone tillfä dem . som. fris ö ger socialförsäl den. amerikanska” folk stepensiofien, vett grund kompletferas av. söci Ip. skilda bidrag + «ubgår ull” ensamma mödrar "och. till barn vars "far jär arbetslös, liksom ' till - blinda”; och andra handikappade; Familjer, med omå : inkomster :kan hänvisas . lin lägenheter i I hus med låg hyra som byggts! med Bidrag från kommiu- nala myndigheter. Bostadslån eller bostadsförbättrin lån ges på gynn- Slo Minimilöner inom Förenta Staterna” upplevde en dit- tills . okänd + högkonjunktur, hade 51: procent av de- amerikanska :fa- miljenna” 'komster understigande 3.000 'doltar,: räknat i ' dollar åv 1962. års köpkraft. Harlan County i Kentucky: betraktas nu som ett av: Förenta” Staternas. mest ”efter- "jsatta distrikt. Två. tredjedelar av familjerna där bodde 1960 i bostä- igt officiella normer anses undermåliga) "Ändå fanns tvättmaskiner "i '88”' procent av hemmen 'i detta county, TV i 67 procent, medan 59 procent av far i miljerna hade 'bil och: 42 procent telefon. Men - många av dessa fa- miljer. "och .många andra runt ' om i landet lever inte "på "eh standard som. anses ' tillfredsställande i da- gens USA, - a ”Familjeförsör jaren är 65 år eler äldre i ,en tredjedel av de famil- jer som har inkomster under 3.000 dollar, Omkring en fjärdedel har en kvinna .som försörjare, ofta en änka med barn, I andra fall är familjeförsörjaren' kanske i- sina Vid Frälsningsarméns -- guds- . tjänst i' radio söndagen den 16 "februari kl. 11 fm. framförde bri- gådör Th. Kjäll med värdighet en ” rungande protest mot den moder- na tidens. sedeslösa och ' moral- nedbrytande" krafter, som gör en stor del av vår "ungdom till brotts- lingar samt råa, sedeslösa och - skamlösa varelser. | :”' Tillika välsignade han alla dem, - Som fortfarande har mod att be- kämpa dessa underminerare.' Sär- skilt riktade han sig. till de 140 läkare och vetenskapsmän, som uttalat sig mot tidens moral. "Iket "bidrar mn å [lig standard, - - flika ekonomiska: villkor, |sänkningen' väntas -ge det ameri- Cd år jovdbru; [1 tiotals år på nacken : och söm R i har varit långt” till allmän ameri- kansk ' standard, . "Andra ”åtgi rr, som ärtav ”fiyåré "datum, har salts in för att bekämpa: «mera. speciella orsaker till ekonomiska bekymmer, de omskolningsverksamhet, ' fram- för allt” för omskolning: av arbets- kraft" som : friställts. på grund av teknolc; | rala lån drabbats av industrinedläggningar nya företag, :Jördbrukane kån så en del av sin areal till rekreati- onsoömråden, På: ' kongressens bord ligger nu ett förzlag' om fri sjuk- vård åt pensionärer och det :be- : SKATTESÄNKNING ” "OCKSÅ ETT. VAPEN. + nyligen godkändes 'av' kongressen blir givetvis av största - betydelse i president Johnsons arbete för .Skatte- kanska näringslivet allt friskare vind i seglen under året, Uppemot 30 - miljarder -- dollar . kommer . att pumpas in i'ekonomin, med gynn- samma återverkningar ' på syssel- sättningen; Ledare för denna kampanj ' för att hjälpa de gftersatta blir : den 48-årige - Sargent Shriver, : sedan 1961 chef för den amerikanska fredskåren; som blivit en så 'stor framgång. Valet av Shriver & är na- I några mindre urgröpningar i sam- den varma sommaren 1959 — ett]' Jat där uti stöta säd til mjöl eller I kritisk 'och noggrann: forskare som H teribeskrivning, : var . '| Bexell, ' vilken anammade ”de”upp- USA -har- behövt-sakha: livets' nöd- | 2 toret? även om steget för många I Nu pågår- exempelvis en :omfattan- a utgår tin samhällen” som |. och som måste försöka dra till sig |: bidrag till omställning av” pro- : duktionen: eller för att förvandla s ha goda. utsikter att gå ige-|. Den stora' skattesänkning : scn |” sin djupaste sträckning i riktning snett inåt. Det största ' djupet i denna riktning uppmätte jag till 81 centimeter. Jag upptäckte också ma klippa, säkerligen utförda av människohand. Att Baramossakit- teln "av istenåldersfolket använts som kvarn kan nog anses som säkert, Kanske har man börjat mala i en naturlig ' hålighet i klippan? - > I sin bok: ”Utkast'” till Beskrif- ning öfver Laholms Prosteri” (färö dig i manug 1896, tryckt i: Lund 1922) nämner: Linnés ' lärjungé, hasslövsprästen Pehr: Osbeck,; Ba |: ramossakitteln. Han skriver på si- dan 183; NN ”Sten” kälen vid Baramåsa hus, på Hallands ås, hvaruti är et hål, som en stor gryta, och et mindre: brede vid; har förmodeli- gen i gammal tid, innan iqvärnar blefvo upfunne, -warit” utgrafven, öd grym I denra sten har vatn altid hållit "sig och äfven wvarit- räknad ibland 'offerställen; Folk som” haft Skabb och "andre' sjukdomar tvät> tade''sig häruti. :Jag' lät ösa : ut vatnet, : fast än folket ansåg det för farligt, och fann där runstyc- ken; .halförar,: nålar, häskosöm; men sedan :jag öst ut källan lä rer vatnet förlorat sin Credit”, . i ..Osbeck "nämner, bara en av de mindre ”kittlarna”.. Det finns fle- ra. "Han tillåter sig också att källa : | Baramossakitteln ”källan”!t -. Prosten S. P. Bexell, som åren 1817—1819. utgav ”Hallands histo- ria och beskrivning” -(nyupplaga utg. i Halmstad. 1925), war. ej så Osbeck.' Den . del, av. södra . Hal- and, som omfattades av Oz s pros- räddad. för gifter "han behövde. .Då Br? ansåg sig. behöva komplettera, vände han sig tydligtvis till sina prästkolleger ute” i socknarna, : vilka antagligen frågade” "någon betrodd : sockenbo, innan. de skrev svarsbrev. I varje fall förefaller det sannolikt att det tillgått så. B. företog wisserligen en del resor under arbetet på sitt verk, men man kan med tämlig |. säkerhet säga, att en "stor. del 'av |! A Aktuell De. är möjligt” ant, mötet. d Budapest - blir förspellet till en vidgad konferens på högsta ni- vå med världskommunismens ledare senare. — därom vet man för .närvarende intet utöver alt Chrusjtjov och vissa kommu- nigstpotentater utanför ' Sovjet önskar ett sådant everemang för att få slut på den oklarhet, som blir rådande så länge det sista ordet inte uttalats i den rysk- kinerteka konflikiten. ” ” Sydsvenska, Dagbladet Erhard tär hellre en Kris i Bviyssel än på hemmaplan: Den- na' hållning avslöjar vilken [+ hörd vikt man inom CDU fäs- ter vid en. seger i. förbunds- dagsvaten ;nästa år och wilken oro” man hyser för en socialde- mokratisk. framryckning. | . Stockholms-Tidningen ' Ryssånna bör sann rligen inte förvårvars om det finns en nega- tiv ton i de svenska tidningarna. skriver i” sin bok; har.han aldrig själv sett” Detta gäller framför allt de platser han ib fraktade som mindre 'wiktiga, = oil ram: salkitteln, = med rätt eller orätt må lämnas därhän, I det fallet tog han Osbecks , uppgifter, som han spädde på med ”nyheten”, att. O.' också” hittat. en" flintkniv i. ”kitteln”, när han lät tömma den. . Antagligen en muntlig upp- gift från något mindre. tillförlitligt håll. , 'Hade 'O. gjort" ett sådant fynd, hade han säkerligen, ämnt det i sin egen- bok, -Bexell "skriver tegryta. Det" fällhör kom- huruvida dessa tillkon im; naturens eller. människors åtgärd”. Det kan ; väl: knappast "råda - nå- goå tvekan 'om; att:Baramossakit- .händer, I -citatet ovan, är. nog den visst icke: alltid” kritiske "prosten de: platsen, han nämner och ibe-.s 60 59 58 57 56 55 54 53 A vs u-länder u-länder Klyftan i handeln mellan industriländer och u-länder ökar. Från' 1952 till 1962 steg handeln mellan industriländerna inbördes med 111 procent men mellan u-ländeima inbördes blott med 27 procent. Industriländernas export till u- -länderna har stegrats med 50 pro- cent. men u-ländernas export till i i industriländerna bara med 32' procent. Siffrorna ovanför staplarna för : 1953 och 1962 " gäller värdet , i — miljoner dollar av e : Biståndet Hill u-länderna bör i nuvarande läge främst inriktas på att åstadkomma grundläggande in- vesteringar '—- i vägar, skolor, sjukhus etc, — så att deras nä- ringsliv får , , arbeta. under. gynn- 'e allr ]. än turligt eftersom” Pp Johnson i sitt, budskap till kongressen ' lagt särskild vikt vid ansträngningarna att ge ungdomen: en chans: Stora ungdomskullar kommer nu ut i arbetslivet och. de som saknar sär- skild utbildning har svårigheter att får anställning. : 3d, Pr - Hans sanna och de ord borde ha väckt radio och TV samt en: viss press, som jämt och stän- digt stryker snuskiga svinpälsar medhårs, — Brigadör Th. Kjälls varnande 'ord "borde vara lika berättigade att återupprepas som NTF:s trafikvarning, (Nordvästra Skånes Tidningar) föreslår att en spe- ciell "arbetskår skall organiseras på hemmåfronfen för yrkesutbild- ning av 100.000- unga män och att man på annat sätt skall ' ge arbete och utbildning åt ytterlig; igare 120.000 ungdomar. Genom 'ett särskilt stu- die-: och arbetsprogram skall man bereda deltidsarbete åt 140.000 ungdomar .och, på så sätt ge dem möjlighet till högskolestudier, hittills," framhåller” Industriförbun- det i” erksamhetsberättelsen "In dustriåret 1963”. För'de biståndslä länder- d. xporten | under respektive år, sc betydelse för ett rationellt udlands- bistånd, " Det svenska utbildningsbiståndet bör koncentreras till områden, in- om vilka Sverige har speciella för- utsättningar att göra en insats, heter det vidare i verksamhets. berättelsen, Bland annat på grund av det väl utvecklade svenska yr. kesskolväsendet och praktiska er- farenheter av undervisning av a na är det önskvärt att man söker åstadkomma så betryggande garan- tier som möjligt mot. åtgärder från u-ländernas sida, som kan även- tyra deras rätt till investeringar och annan egendor i dessa länder; ; det .i verksamhetsberättel- sen! Sänkning av premier för ex- portkrediter. av längre varaktighet, införande av finanskreditgarantier och skapande av ett nationellt ga- rantisystem för skydd av svenska investeringar ' i- u-länder" är. av beton | (MAG). landspersonal i yrkesskolor bör betydande delar av utbildningsbi. ståndet ges i form av yrkesskol- utbildning. - i Sverige måste även aktivt ta dal i arbetet :inom de. internationella organ som "verkar för multilateral samordning. av biståndet. Särskilt angeläget . .änses? "det 'varå att. vårt land — å likhet. med flertalet öv=- riga biståndsgivande industriländer Ip; — blir medlem 4 OECD:s Deve- lopment . Assistance. Committee ena miner men Till dessa” räknade han nog Pa- | så | inte visste alt kattens mande " "tiders forskare "att utröna, | D' Jive: "| Var. forskningen: wkall' bedrivas, jär Nn koniatatera” at 'ftills ägnelt et tämligen förstrött "linbtresse 'åt forskning i sociala >” äv! kommentar. Den siktar. sig "inte "mot det ryska folket som, mänskliga in- divider — men den” anger all den antipeti vi känner genitemot ' den ryska diktaturer: och vålds- regimen. . : Nordvästra Skånes "Tidningar" Damokraliens' vitalitet kräver att partierna och politikerna vill någorlunda I bestämda saker, att de inte, döljer att vissa önske- mål än oförenliga med” andra och vilka de då väljer, allt för- delar på. ett område oftast får köpas för uppoffringar på andra. . I en styrelse” 'av, genom och för folket måste politikerna ha kraft och mod att klargöra, att säga ifrån och ta risker: NN Aftonbladet Är det så alt socialderiökra- terna fruktar avt förlora sin dominerande - maktställning ulte i kommuner och landsting, om valen där inte som”nu får ske, under det mäktiga. propaganda trycket från en rikspoliliskc val kampanj? Ditåt pekar onekligen de" flesta indicier. Dett är i så + et uten det gocialdemo-" tiska intresset, söm. hrr Er- Parider'« och 'Dange menar att ja Om detta är riktigt, då mås- te det bli: politisk svrid: . s ”Västerbottens-Kuriren - le ”Hovrältspresidenten . i > Malmö söker - : sin katt och: «misstänker tenskapen, Professorn fallet." P Présidenten och medkänslan .på sin sida, professorn har möjligen katten. ' Professorn här nu förkunnat att hade han bara vetat. ait det” var en "fagkunnig mn. som. "letade her sin kate så hade han” visst 'linte" vägrat ge becked iom hur det förhöll 'sig. Han gjorde misss taget avtta- presidenten ' för en vanlig människa och sådan av- pisar' han utan besked. Det är" ir. at, vi har presidenter — stöne för” katter, - 2 " Soctaftnötituten kall. tydligen bli i renar. DAIRE sann "ter. | möjligen även till ell särskilt sociapolitislut "fors skningsånstitut. Socionomer - skall «kunna ägna' "Isig ål. forskning vid .universite- ten, sedan, de; där tagit tre ber" i, det 'ämne:? de- hår » valt: i företa. hand en organisa tomisk ; fråga: Men: nan" kan : universiteter hit- och kommunala ämnen. Kanske |Ikan man hoppas ait det sker en. påtaglig förändring - därvid- Ta lag;: sedan forskarämnen lättare över gocialhögskolorna, - so NTA Mandelstidningen : Det” bästa "med TVn TN man kan koppla bont bjuder och - sedan se Popsångerskor öppna ” munnen: utan ' ait det hörs nå- go oa : v | Gahiin | : | ETT: ORD " PÅ VÄ IGEN > han, med allt sitt i ShA husfolk , , oo | Apg. 16:34, ' on gång hörde jag berättas '- de fan, som endast, anställ-. hus "med roende Personer i sitt för. Gua.. Sylte att vinna dem - sådanlt fö on må välsigna ett funnes Öretag och önska att det hem många liknande hus och En dm lic) för Krig ka som blivit vunnen tus frågade sig vad hon' och "Mama: göra för sin Herre sjun älstare.. Hon: kunde inte verka eller: på annet sätt med- h ke församlingen. Då vann . ställa, het Om” att söka an- folk; ing hös icke" troende hus 055 för” "allt ”dän, genom - ett sömnen vittnesbörd, lyckades ör. Gud. Och hon Gå du, och gör sammalundal fall: inte. det demokratiska 'in- . författningsreformen skall främ- - | , / om— att kan: slussas in i universiteten "+ ct |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.