az : mikalje främjande". verkan : och: det” kan |" 4 I i ax Fredagen den 8 april 1064 =LT- Fredagen den 3 april 1964 LT =. "Sveriges massaindustri hotas av en överväldigande rysk massaexport, påstod i lördags ett par! huvudstadstidningar. Deras korrespondenter i Moskva hade intervjuat ;en grupp svenska : bankmän, som just avslutat en två: veckors: studieresa ' i Ryss- land, men ”bankherrarnas utta- lande hade tydligen missförståtts eller . vantolkats, - : med på i Ryssland. I ett ut- Handelstidningen dementerar. han nu nyssnämnda Göteborgs Bank, var studieresan talande — för" tidningsuppgifter. Sålunda. har han påpekat; att det. är en klar missuppfattning att Chrusjtjov i sitt”tal. den 28 februari: skulle att” Ryssland inom det närmaste året skall kunna öka sin 'export lav pappersmassa med omkring :- 500 miljoner - dollar. Hanr:.yttradé följande: ”Om 'vi snabbt bygger fabriker och för- ser; dem med; den moderna uit- rustning som 'redan köpts. men ännu inte: hunnit installeras, kan vi öka vår produktion av skogs- industrins alster. med ett värde motsvarande 500 miljoner dollar om året”. Detta uttalande . innebär rakt inte att' Sovj 1, arr Båten går : «och dagarna går. Så småningorfi blir det en ganska lugn: rytm, avbruten av måltider, konserter + och" 'filmförevisningar, ibland ett par. stycken- om dagen i båtens egen, samlingssal. Det är kvällskaffe Foch dans, det' är; prat. och bord is och "läsning : eller, "att öka” sin /massaexport med ionen 500 milj. dollar. Den ryska. kon- sumtionen av massa och papper är synnerligen låg, vilket man kan förstå när man besinner att Rysslands produktion f.n.'inte är » större än Sveriges och att Ryss- lånd 'har 200" miljoner invånare mot. Sveriges 7" miljoner, Den ökade, produktionen : är d första hand avsedd att täcka 'den ökan- sn bbt de" ryska befolkningens": stigande behov. " Förr i, världen exportera ryssarna spannmål. Med. stigan= de" ryskt | välstånd har ryssarna blivit ' importörer : av: spannmål, Det troligaste: är att utveckling- en blir: likadan beträffande ” pap- «per och "massa: b i den "svenska bilparken.', Rost- skadorna beräknas kosta sam- hället” hundratals miljoner varje ad "kan man nu göra för att : komma: tillrätta med detta problem, det går ju inte att gö- 1 yhetskra- | 31 ra avkall 'på trafik : :Vägsaltet härjar. svårt även tänkas : "at tv "det andra ' medel | som, bar, : saltets NN egenskaper ötan att verka rost- befrämjande." Bilrosten kostar ivårt "saml 1e oerhörda” belopp och det finns . all anledi vet; Kunde det kanske finnas något .sannat än salt som kan komma till' användning. på vär garna? ' Len riksdagsframstöt har, Iohn Eriksson. i, Bäckmora (cp), frå- gat kommunikationsministerh öm denne har > uppmärksammat prob: met méd sbilrosten och. om han''är beredd att. satsa på ätt få Yram metoder som kan stäl- la sig: fördelaktigare. 4 Det” finns kanske råöjligheter att genom tillsatser av annan kö-' :minska ,. saltets . rostbe- HAVERIKOMMISSION FÖR VÄGARNA NR För att granska svårare olycr- kor inom flygvapnet brukar mån som bekant tillsätta särskilda: verikommissionef:” Då det. sentligt att få olyckorna”. utredi h t på ett så allsidigt sätt som möjligt |” ingår i regel i kommissioherna en jurist, en förarutbildad office flygingenjör - och en?läk medicinsk specialutbi Ing. sådan grupp förfogår alltså expertkunskap av stora ått, skriver ÖstgötaCörres- pondenten: Mot bakgrund av”den starka olycksökningen i trafiken har upprepade önskemål. framförts "om att.., haverikoimmissioner. . ; också borde tillsättas för att utreda svårare olyckor” på vägarna. Ett embryo till en sådan kommission finns sedan en tid tillbaka i Upp- sala län, där en grupp fordons- tekniker arbetar främstimed s, k. singelolyckor för att utröna om-|; dessa orsakats av fordonsfel. Nu har denna kommission kopplats in på undersökningen ”av den olycka utanför, Boxholm härom- dagen som krävde två ungdomars liv. Här. finns nämligen, efter vad " det förefaller, flera dunkla punk- ; ter, och man ämnar nu skärskå- da både fordon och vägavsnitt — här har inträffat onormalt många olyckor — för att kunna fastställa eventuella. brister i bilens kon- struktion, utrustning, vägstandard etc, , '. "Boxholmsolyckan har emellera tid också -aktualiserat frågan om tillsättandet av en fullständig ha-' verikommission, som förutom tekniker också skall bestå av psykologer och .vägkonstruktörer. Väg och vatten har, avslöjas det, ganska avancerade planer och räknar med att en kommission snart skall komma igång, Den skall alltså inte bara ägna sig åt » fordonet, utan 'också åt övriga in verkande faktorer: :, människan och vägen. Ju snabbare man kar organise= |" ra (en. sådan haverikommission desto bättre, ev tycker” öc. : MÄSTE FOLK UTTALA SIG. när FTV- Aktuellt . begär: det? oe DalatDemokraten'stäl- ler frågan med anledning av någ- ra aktuélla fall och kommenterar: Tidningar ' frågar ofta folk, .som är kända i olika sammanhang, öm de önskar uttala sig om:det: ena eller. andra. Ävböjer de, att göra detta kan man beklaga det men måste respektera deras önskan. De kan ju ha skäl för att inte . säga något just då: Men om en person avböjer att uttala sig för radio eller TV. skall "en helt ny journalistik, som: radio och TV infört. Det är en' metod söm rimmar dåligt med '- demokratiska tänkesätt och are hetsmetoder, att ägna detta” Ipro- tlam; ökad . uppmi 'ksamhet, 'Ä- vi dra: metoder >skulle ID A sälla ry - andra, metoder al an- svenska" tidskrifter 'i hyllorna.. Vi så kan' de vändning stora " samhälleliga - genam minskade” srostskador; Tr Lä OM TRYGGHET : . Ett sedan mycket lång tid fram- trädande drag -i' samhällsomvand- - lingen: är. strävan -efter- trygghet; Att samhället .skall garantera sina medborgare” ett : visst mått av grundirygghet har nu accepterats. medföra besparingar Fa riktningar av "betydelse, Män har kunnat iakttaga' en följe- linje mellan genomförda reformer -och allmänhetens intresse: Således har/ett ökat intresse: för försäk- ringsskydd 7” på : olika ” områden, j -pensionsförsäk- . sjukförsäkring, : ring och , grupplivförsäkring noté- = ”räts; skriver V. e rda -' Under a utveckling som ' den här” skisserade "är: det svårt att ”tänka”sig att man- kan undgå att observera" alkoholbrukets : ofören- landet hos män missbruk medför” att grupp, människor "direkt 'och" in- en '>direkt blir" oåtkomliga för trygg. -hetssträvandenar Detta” gäller .. ; många fall själva grundtrygghe- lighet med den inställning och de förhoppningar som ' präglar handi korna, Alkohdi- "Stor. : ten, öd Me ue leder till. di- i rekt nö självklart "att" medför sämre lägre standard, också Men: det . är alldeles 'standard- - tryggheten naggas ij kanten:och - det även i fall där man inte kan tala om missbruk i egentlig me- ning. Man behöver inte hårddra de "Undersökningar om " alkohol- -brukets "verkningar i olika: avse- enden som gjorts, för att kunna påvisa att alkoholen på olika sätt betingelser | och Även för den som inte räknar ket: är således ” med risken”att hamna i missbru- alkoholbruket djupast' sett oförenligt med trygg- hets- och standardsträvandena.' I stället för att den stigande inkomst- nivån breddar. alkoholbruket — åtminstone i vissa åldersgrupper — borde den kunna bli ett posi- tivt argument. emot det, Visserli- gen har man bättre råd att dric- ka — men man riskerar också att mista en större trygghet. och spo- liéra större möjligheter. Förhållandena” + . på. ” rättsavdel? . | ningarna. i vissa departement är sådana, att man utan att överdri- va kan tala om snabb nedslitning av personalen, framhåller Jurist- nytt. .Påpekandet kommer , inte som någon överraskning. I initie- : rade: kretsar har. det varit känt, att många i departementen . blivit utslitna - -'och "stressade av en i många fall nästan övermänsklig arbetsbörda. Den regering som så gärna manar enskilda arbetsgiva- re att föra rationell personalpoli- tik tycks ha svårt att åtminstone i vissa departement skapa drägli- ga ' arbetsförhållanden. 'Vad det gäller är att se till att lagstift= > "Idet 'som” på det kulturella planet : I bergs: .| Heidenstam - och Frans G. Bengts- bara slöande.' En bekymmersfri tillvaro, där allt är- tillrättalagt. Så småningom känner man den internationella miljön mer påtag- > ligt. "- Där . är oljeingenjören på hemväg från: ett exotiskt land, där är missionssjuksköterskan,, svensk- amerikanska med” tjänstgöring: - Nordafrika; > på - semesterresa hem efter, många år, där är amerika- nen och -hans missis som jag "rå- kar en dag. ' De sålde sitt hem när han. pensionerades "och gör nu sista” elappen "på en - jorden- runtresa : som "sträckt sig över år. Där.är den: svenska forskarfamil- jen. 'som. brutit upp för minst ett års årbete : vid Califor; iauniver- sitetet :'ete, ”ete. Och: där är vi alla : andra, , mest - från 'Skandina- vien, med mer. eller mindre vik- tiga ärenden som är på väg” bort, Som ' vilar ,som 'njuter av miljön, som upplever, 'inregistrerari ,. .. Och det å - småningom! som man börjar fundera över - vår an- des , stämma på Atlanten, Vad är presenterar Oss "här, i denna hop- trängda ' miljö, ” där ; många av världens språk tränger. fram till örat då och då. .En svensk miljö på väg till en främmande wvärlds- del, Ja, sanningen , att säga ' så märks "den. svenska miljön rätt lite .så här en bit hemifrån, Per- sonalen har engelska som huvud- språk, Engélskan dominerar över- allt. " Även . i biblioteket. Inga är över 600. turistklasspassagerare på' Gripsholm, men jag kan inte upptäcka mer än ett 15- tal sven ska ' biblioteksböcker. " Där är ett par. av Vibeka utvandrarromaner, : där . är [ed son: och Ingvar Anderssons ”Sve- riges. historia” och" några till. Där finns några hundratal: bokband, de allra' flesta :på 'engelska.. Jag frå- gar efter. svenska .böcker och gos- sen som "öppnat dörrarna pekar på Margret Mitchells ”Borta med vin- den”. . Han tyckte" tydligen ' att: det var -lagom - romantisk- litteratur -för [en medelålders dam. Bortsett från att det inte.är en: svensk förfat- tare 'så 'var den dock översatt till svenska, Den äran delas med Woo- Idehouse, ” Alltid - något. Men man internationella sammanhang. märker. redan : Sveriges ' litenhet il. i -Hemlandstoner. ombord Fru Maj Larsson fortsät- ter, att: i denna artikel ge glimtar från sin resa som turist i Amerika. På ett ' fängslande sätt berättar hon om -männi- skor, hon. träffar . ombord. på båten över Atlanten, och väl femme”? Mk stora "landet, Vv MN I med på båten. Sökert ett femtiotal, vid ta "middagen reste de sig iloch sjöng : med : synbar inlevelse. Många av 'dem talar' endast finska språket. Vad har de att hämta un- der en, dryg veckas sysslolöshet, I ibokväg är det inget. (Till detta bör tilläggas att. Kungsholm, 'som jag reste hem med, hade ett be- tydligt bättre rustat: bibliotek). . Är det, skralt med . litteraturen för Massagerarna'” så ' ä är det dock glädjande att besättningen har go- da resurser'på det kulturella om- rådet, . Fick tillfälle att träffa den ”eldsjäl” som ' organiserat bokflör- sörjningen: på . personalsidan, . Här fanns inte. endast flera hundra ännu bättre, en organiserad bok- försäljning med rätt .rikhaltigt ur-' val, även böcker tyska” Och” man "säljer "rätt myc- ket under - långfärderna. - Samma man har organiserat studiecirklar; av olika slag. I en sådan här , mil; är 'det rätt. naturligt : att språk. cirklarna dominerar, Jag får veta att. spanska. är. ett. populärt, ämne, På kryssningar går man ofta . till spansktalande länder och vad ska man säga när man vill söka kon- takt med det, (främmande folke es Ja, detta: "med: bokförsörjninger s Men - det - finns - "ju annat som vär. för passagerarna och som presen- terar : det: ;”ursvenska”,. Varje. tur över Atlanten har sitt organiserade folkdanslag ibland besättningen; De uppträder i autentiska dräkter. och dansar 'våra 'vackra folkdanser och gör stor succé, Främlingar ser nå- got romantiskt. danserna ' från det nordliga landet och vi hem- mäsvenskar ..ler igenkännande >.åt turerna. Oxdansén werkar vara det mest populära. inslaget och en bätt-' re " utförd oxdans > än 'den 'som "det fasta i biblioteket, "Jutan också : vandringsbibliotek och å engelska och förekom på en av resorna har un- dertecknad aldrig 'sett, Den utför= des så vredgat att man var riktigt ängslig. En av kontrahenterna var vårt bords servitör och när jag .senare komplimenterade honom för - inlevelsen ' berättade han ratt det kanske inte var så konstigt. Han var nämligen skådespelare till yr- ket och nu på omväxlingstur som Pordsuppassare”, över havet, - I Hd MIDSOMMARAFTON ' ; 3 : Eri "obruten horisontlinje , sedan flera "dagar," Havet blått, > havet grått,” havet i krusning, i vågor... Hav, hav: Sommarens blomster är lämnå- de hemma i ibackar och. åkerrenar. Men här finns 'också.: I stora fång bärs" de upp från förråden, Blå- klint och prästkragar och björklöv till: majstång s och : kransar, Och svenska. flickor ' flockar sig girigt till: akterdäck. ”och binder kransar. Och 'shart:, är : midsommarstången klädd och £festligheten börjar; Med ”Jänta ”och ja” och ”Vi äro' mu- fikanter sn Soch . kaptenen | Hblir udda i kära, " sköra havre, ;.” Och jältekatferepet börjar. och väl- diga tårtor bärs omkring och folk- dansmusiken + övergår" still under- hållningsmelodier.? Och, havet är i sin eviga rörelse mellan Grönland och New Foundland, flera dygns- resor: från: närmaste « land. Och dansen går och dagen går mot: den ljusa natten.; Men ' sjögången steg- ras och mot kvällen är, blomster- kransar” och” ungbjörkar ensamma med Atlantens pipande vindar, Fartygets elvahundra ' innevånare är sysselsatta med att fira mid- sommarafton var. och en på sitt sätt, Som sjösjuka i hytterna eller dansande till orkester. De möts på barstolar eller, på. de 'storgator och torg som de olika däcksavdel- ningarnas korridorer : och -foyerer utgör. De är främlingar eller nya bekantskaper — allt efter håg och läggning. » Människor som ” strålat guropéer ” och ”åmeri- kaner. och . några andra. Här är den gamla och den nya världens | speciella 'mötesplats: "som 'eh atlantbåt mtgör... ' Vi ställer i natt -tillbaka :klockorna sextio: mi- nuter. Sextio extra minuter, funna ur”; ingeting. en: midsommarnatt. Musiken. , tonar”; ut, dör bort i Atlantens. kalla, "sommarnatt , :; . "Tydlig "åtskillnad , måste ” "göras Det är ganska mycket finländare” mellan reklam och konsumentupp- vilkas” . sanningshalt ingen läkare eller vetenskapsman sätter ifråga, presenteras av dr. Birger Grape Karolinska "sjukhusets rökklini tidskriften BARN. | Nikotinet ä är ett gift, a Varje 'joårhavande läkare på ett "barnsjukhus kan berätta om små- barn som ätit cigarretter. Hur de kommer. in' gråbleka, slappa, /slöa och förgiftade och hur besvärligt | ' och . olustigt "det är att magskölja |; dem.” Och gör man det inte, då kan. det sluta tragiskt nog. I läro: böcker i läkemedelslära kan man också läsa att nikotin är ett av de giftigaste , ämnen " man ' känner, Cyankalium är nästan lika giftigt som nikotin, Man får också veta att i mycket liten dos verkar nikotinet stimulerande ' på en nerv, men i högre dos förlamande. Studieresul- tatet hos studerande som röker har visat ' sig vara sämre än hos dem som; icke röker, -. " : Intrycket av stimulans är sålun-. da bedrägligt. Man kommer omärk- ligt över i en kvantitet som -har förlamande; hindrande verkan, Ni- kotinet framkallar också en, sam= laturen -i' hjärta; ' blodkärl” luftrör; | mage och tarmar. Det är inte svårt att då förstå, att daglig” tillförsel [av nikotin kan förvärra situationen och bidra till att man blir sjuk, :om något organ redan är påfrestat, svagt eller åldrigt. Man har frivil- ligt gjort sig själv sjuk. Man blir trött "och "arbetsoförmögen. Ett långvarigt lidande med t. ex: hosta och andnöd är inte trevligt, ME ”Läuftrörens flimmerhår : "fördärvas' - Här kommer det: ändra skälet: Alla 'har' vi 7 sett hur dammet dan- sar i luften i här en solstrimma ly- ser in i rummet, I en film på Sta- ningsarbetet bedrives 'såe att det blir tid över för kontroll av rätts- : säkerhet och lagbundenhet, Isj va verket är nu arbetstakteri så- dan, att varken departement el- ler riksdag kan förbereda” refor- . merna så grundligt som önskvärt vore. (SydsvenskaDagbla- det » . rt ' Um inedicinska- skäl mot ot lökning, i ee efriar "sig i andas in, Luftrörens yta är nämligen belklädd med fina flimmerhår som” ständigt" rör sig långsamt" nedåt, tar tag i slemmet som finns på ytan och i vilket damm, fastnat och för det hastigt. uppåt. Denna mekanism är så ef- fektiv att luftrören hos friska kan hållas. sterila trots. den, dammiga luft vi ständigt andas in, ”” När tobaksrök tillföres luftrören, ser man på filmen hur hela me! kanismen ' avstannar. : Håren ' står orörliga och slemmet stannar kvar. Man -måste nu i stället hosta upp slem, rökhosta,. Röken ger en irri- tation, en katarr som kan bli kro- nisk och orsaka 'sjukliga -föränd- ringar med daglig hosta och benä- genhet för svårare förkylningar, och hmginflammationer: Det. kan .upp- stå utvidgningar av luftrören. .Så småningom inflammeras lungväv- naden och härav uppstår - andnöd, En del:får lungcancer, +=." Det är lätt att visa, att det verk- ligen finns tjära i röken, Blås bara tobaksrök genom en vit näsduk och låt bar et, eller vem det nu. gäller jälv känna på den klibbiga; bruna rfläcken, Om man? "drar in röken i luftrören kömmer ” fläcken att sitta i lungorna. - 7 >> Konditionen blir sämre, .. "Dessa två ovannämnda skadliga verkningar ger tillsammans 'det tredje skälet: -Konditionen blir sämre, 'På Karolinska - "Sjukhuset mätes konditionen" både” hos stjärn idrottsmän, vanligt folk och sjuka, vilket Ni kanske sett på TV. Vi har siffror på att värdena på blod- volym, hjärtvolym och arbetskapa- citet på cykelergometer går nedåt när man röker, och omvänt förbätt- ras upp till 20 24 när man slutar röka, Vilken idrottsman som helst kan intyga att rökningen är. ett fördärv för konditionen. En frisk och sund ungdom vill väl kunna ”hänga med i svängen” och har "ofta. en naturlig instinkt: att hålla sig ;i god form; Gör förresten en jäm= förelse med hur Ni vårdar Er bil, lär Er dess konstruktion etc. Vari för inte ägna en tanke Åt sitt eget maskineri, så att det håller så länge som möjligt och motorn ej | ”mackara ; ek : ning. ; "framhåller" "Industriförbun- det i verksamhetsberättelsen ”In> dustriåret 1963” 7 ra ' konkurrensmedel — och kon sumentupplysningen köphjälp.. i Reklamen, kan aldrig helt ersät- ta.:konsumentupplysningen —' en jämförande reklam kan för ' övrigt knappast undgå ;. att brista i ob-|> jektivitet, understryker Industri- förbundet. e. Man anser också att personliga recensioner av varor och tjänster, särskilt i. press, ra- dio. och TV, måste särskiljas från könsumentupplysning. Samman- vägningen av en varas egenskaper till ett ””köpråd” '— eller ' ett råd . rån, köp — bör göras av konsumenten själv. vr Ur industrins synpunkt? är en vederhäftig och". effektiv konsu- mentupplysning!" ägnad att främja produktionen 'av "goda" varor. och underlätta informatfonen till kon- sumenterna på ett sätt som även, i I stora när det | Aktuell Slår inte” Kina Will reträtt u- tan fullföljer sina planer på av- ståndstagande kommer det att mötas av en gammalrysk impe- riell. nationalism. som med öst- europeiska eftergifter redan är på marsch att köpa sig 'garan- tier för asiatisk handlingsfrihet på i-pnincip :samma sätt som Stalins vetskap 'om japansk in- aktivitet ' gav honom möjlighet till stoppsignablen imot Hitler- Tyskland i: Moskvas förstäder, a Sundsvalls Tidning. Världshandellskonferensen i Genéve "är ett, lysandg vittnes- börd 'om det snöpliga resultatet av den så patetiskt förkunnade asiatiska" och. afrikanska frigör relsen. : | Nordvästra Skånes Tidningar. Visserligen "torde inte” särskilt många 'folkpanti-' eller" center- väljare wusa. över till högern bara därför att man på höger- håll ivrigast äger gig åtrå borv- gerlig ”s ling, men för möjlig- heterna att på längre sikt stär- ka samarbetsviljan iellan 'de tre pantierna' kan Högerledarens sätt” att: partibalktiskt utnyttja samarbelstanken bli mycket be- svärande, Hr Heckscher är kan- ske" en "bra partiledare för hö- gern men" någon” statsman som kan .feda den splittrade borger- ligheten in på en ny väg mot samling och förnyad styrka ? är han uppenbarligen inte. » Gefle Dagblad. - :Vore det inte en. uppgift för ekonomer "av facket, att sätta sig ned ioch räkna ut, huvävida miljardinvesteringarna' i exem- pelvis huvudstaden 'med omnejd ger bättre avkastning än de ekonomiska insatser "som . blir erborderliga för att: åstadkomma |. en från 'många synpunkter an- ; [sen spridning. ”av” företag- samheten . och "för ”ajt "mineka i | folkströmmen till storstadsr - gionerna?-. : Inga kostnader tycks vara a för ch -vegioner..som r: av. svår mäxtvärk. Men allla ungibter - som .är. förenade med strävandena att ge livs- kvaft åt, bygder och landsändar som hotas av förtvining bedöms som högst äventyrliga och o svarbara. oh? fat Nya. Norrland.” ” Hyressättningen har: blivit en het vetenskap, som endast be- gagnar producenterna, konstateras det i verksamhetsberättelsen. Kon- h |informationerrias ” journalistiska ”ut- formning och presentation tillmäts överdriven . betydelse. Otillräckligt |” underbyggd och därför vilseledande information har stundom förekom- Husmor i. i en en solig blir städ- "Stockholm (TD). i Sclins strålningen. har, en .stimulez rande effekt ' på renligheten- och lockar till fönetervädring, konsta- terar 'docent- Lennart Holm, Stocki holm, i en" artikel i tidskriften Stadsbyggnad. Han redogör för en Utredning,” som” gjorts i" Sverige angående - effekten på det enskilda rummet av till ängen på solbelys- Utredningen - har jämfört . sum med minimal ' soltillgång (norrum) med - rum med maximal soltillgång (söderrum) och beaktat tre huvuds aspekter, Beträffande den bakte: antificiella sbrålning -påskyvdar ett . nybyggt rums torkning, men efter en kort tid av 'värmetillförsel visar norr- lägenhet — - och vädringsllitig lämpliga vskärinningsanordningar, Icke solbelysta rum får jämmare klimat men . fordrar längre : eld- ningsperiod och under kalla. års- tider större. och jämnt fördelade värmetillskott. — Solin- ite sämre ”buffertegenska- i per”? vad beträffar .rumsluftens fuktighet än söderrum. De klima? stologiska skillnaderna mellan rum med och mutan sol borde således kunna bemästras med lämpligt av- |: Passade . och automatiserade . vär- me- och wv Hilda niclogisk-epidemiologiska kben fann man at frånvaron av sok i ett rum med avseende på bak- teriedödande effekt och. reduktion av smittospridningen i rummet kan anses vara av ringå betydelse jäm- fört med en god allmän renlighet. Solinstrålningen , har som mämnts en stimulerande. effekt på renlig: heten och lockar till fönsterväd- ring, '- När det: gäller den klimatologis- ka aspekten, d..wv. s. frågan om solbelysningensg -» «- betydelse . - för rumsluftens temperatur. och fuk. tighetsförändringar fann man att run med '”och' utan solstrålning visar ”wissa” skillnader, : Solbelysta Tum "mottager "betydande mänme- tillskott; Dessa kan höja :tums- temperaturen på" ett obehagligt sätt, men de gä att reducera nied Man har slutligen också: beaktat den ” sociologiska aspekten och un- dersökt hur människornas Beteen. den och värderingar ifråga om ett rum 'betingas av. dess soltillgång. Docent Holm framhåller. att ' det nad: mellan rum. med och uj sol, En soltillgång av 35 tänfänn och rum wid 'vår- och ”höstdag- jämning har bedömts som ”lagom” för samtliga bostaderg rum, Ru utan sol' Uppmärksammas ma bristfälliga och brist på sol om lägenhet förekommer som motiver ring för önskan om lägenhetsbyte, . — LL kommentar er investering-' : : En yligen. publicerad .« ssoci - . sumentupplysningens vederhäftig- |. -|het, får inte. eftersättas genom att synes föreligga en definitiv skill. |Ka härskäs av specialister ': -— ett. mäktigt minnesmärke över go- cialistisk wegleringskonservatism, Hur länge skall det dröja innan" det blir tillåtet att sälta igång den politiska grävskopan och sanera bort detta skräckmonu- 2. mt Svenska Dagbladet. Dagens 'bogtadsreglering, som de fedande ' sociatdemokraterna så halsstarrigt ' håller fast vid är i högsta ' grad osocial. Den som har välfylld plånbok har alltid chanser att skaffa sig en bostad. Det är de små inkomst- tagarna, Eom regeringspartiet brukar säga sig särskilt ömma för, som" drabbas - hårdast av reglering och köer, ' : Vestmanlands Läns Tidning. ' Man kan” fråga ' statsmakterna valt, utvägen med halvstatliga sodoialinstitut i stället för alt utvidga affärs- bankernas möjligheter till lång kreditgivning. ' En möjlig för- klaring är naturligtvis att stats- malkterna på denna väg sett en « möjlighet att skaffa, sig - ett växande och på sikt kanske do- mineranide inflytande över kre- ditgivningen. Genom att diri-. gera den långa kreditgivningen genom halvstatliga : specialinsti- tut: erhåller 'men : en 'så långt .- gående kontroll över denna kreditgivning ' som man eljest kunnat” få endast genom ett förstatligande av affärsbanker- när: ' Det är en händelse" som ser ut som en tanke, att de halvetat- liga - epecialinstituten— håller..-på att bli kungsvägen för AP-fon- dens "kapital" mat i näringslivet. ";Nya Wermlandstidningen. : : Der finns en särskilt å avtals tider märkbar tendens att över- - driva industrins - svårigheter, vilket vi bör wara på vakt emot. Den ;kan förleda oss att handla fel i den "ekonomiska politiker. i ” | Stockhohns-Tidningen. : H Sf TD medicinsk : undersökning . från Malmö" lämnar. nedslående be- sked iom effekten av 'den hälso- propaganda mot rökningen som hitlälls bedrivits i landet: 97 procenit av de tillfrågade hade fått veta att rökning kan orsa-. ka cancer men endast 6 procent hade lagt om : sina -rökvaner- av den "anledningen. " Mest "miss- trogna mot propagandan visade sig. storrökarna vara, . Det: är sannerligen -inite « lätt - ant. befria människan från. hennes laster. se ”.Handelstidningen. Det är väl sås att de sju Guds bud” söm ; behandlar . förhållan- den , människor i stort” sett. är. den minsta ge- mMentamma,” moraliska. - nämna- ren vi har i vårt eveneka folk- hem, och med Pvi? menar jag då socialt medvetet och ansva- rigt: folk... Man ska fortfarande -|hedra sina föräldrar, inte stjäla eller. dräpa eller ljuga, inte ”göra hov”. eler Se med avund eller; hegärelse på sin medmän- niskas hustru och: ägodelar. El- ler. kan man med ' rätta hävda att. denna: samhällsmoral nu spelat ut sin 'roll? SN V ;Per-Ake Wallon, Tag, och mitt hus, vi vilja : "tjäna > "Herren, > Jos, "24: 15. Då 'finng ett gammalt t heder- ligt "ord söm i sig också sluter en lika hederlig verklighet och rö är ordet: missi itionshem. - et hemmet kan ligga i-sta- å landsbygden. Det ra + möget eller icke, är t inte annat än lig kost. Men det har något mycker nt, vare sig det nu är b et elt eller ett mera till och hus, och det är för Missionen, Där beder man Or misstonen och där hemmel står till f . å örfo= ve Där ha ock Herrens Ze = en given: plats, där få 82 ån och "känna sig hem- frid Vär andas allt , 'Välgignade : Vare dessa är ditt hem ett missionshem? sig varför emellan ' ändå > kärleken ' förståelse o, '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.