FAHÖLMS: HIÖNING — LT Tisdagen den 7 april 1964 IT = — Småbruksstödet. kapas: | R a : då : jordbruk debatt blev. på det.hela taget en -still- sam tillställning. Alla väntar tyd- ligen" på 1960 års jordbruksut- rednings resultat, vilket dock in- ie lär komma inom det närmaste året. "Det som ' föranledde debatt "war främst detaljfrågor. Ett an- märkningsvärt = undantag = var tet avstyrkt motioner med "den att försl > föll moti .bruksutredning. I 'det åttonde fallet gällde det ett regerings- förslag" och det trumfades igenom utan hänsyn till utredningen, som dock' av jordbruksministern själv "fått i uppdrag 'att se över små- brul ställning... Något sakskäl emellertid ät öd som nu kommer att slopas för nytill- trädande småbrukare efter 1 ju- 1 iår. Detta stöd. inrättades av Tiks- dagen för ett par år-:sedan ge- nom. en > gemensam borgerlig framstöt, som stöddes av kommu- nisterna. Nu! har socialdemokra- terna lyckats få majoritet : med en rösts övervikt och detta skul- le ''omedelbart resultera i att småbruksstödet kapades, . Denna . gång fick. regeringen" även stöd av kommunisterna, " som ändrat " uppfattning sedan sist och frå- gan.. behövde” således inte” ens gå till :gemensam omröstning. . Någon” "egentlig debatt om små- brukets. ställning blev det ald- rig. Visserligen deklarerade jord- bruksministern, att detta är en yrkesgrupp på avskrivning, men | jordbruksutskottets ordförande Nils, G. Hansson (ep) replikera- "de, att han inte tänkte gå i , romål i detta sammanhang. Små-. ” bruksfrågan ; prövas i ett större sammanhang av 1960 års jord- bruksutredning och där. redovi- sar jag .min'. uppfattning, sade sva-l, för sitt handlande kunde” social- - demokraterna: inte ' prestera - i - riksdagsdebatten, ' Det 'wvar ' rena -rama . maktspråket, '. som: talades från? regeringssidan. - En: detalj” under- jordbrukshu- - vudtiteln. blev föremål för -skilj- "aktiga” beslut "i - kamrarna... Det gällde : anslaget till ”hushållnings- .sällskapens” omkostnader... -Rege- ringen hade förordat 'sex .miljo- ner kronor, men jordbruksutskot- tet hade tack vare en fronderan= de socialdemokrat kunnat: föror- da: en -höjning med . 300.000. nor. Jordbruksutskottets vann; andra. kammaren,; men genom "första kammaren. ”med det "kommunala" sambandet”. kom- mer, förmodligen regeringens lin- je att segra. . linje > Hråga om anslagen än sällska- ställs ”allt "större "krav på forsknings-' och” försöksverksam- "Visserligen ” har. anslagen sällskapen ökat, men inte i roportion 'till den ' ökade : för- . han. Det märkliga 'med r ing- . ens förslag om slopandet av små- ; bruksstöd för nytillträdande är, att mån inte vill invänta" derna prövning i ett vidare samman- hang, som utredningen håller på med, Man har fått en rösts & över-] '& . vikt och den utnyttjar man ome- 4 delbart utan att ta några hänsyn : till den kommande "debatten. Det är ytterst ovanligt. att riksdagen vidtar. åtgärder,” som' "berör: om+ råden; . vilka är. föremål. för ut- ” redning, ' N I sju' fall har jordbruksutskot- | STRIDEN, OM HEMSLÖJDEN : - Striden. rasar; vidare om stats ; om gen ; centrala" ledningen av skolväsendet” har allt det textila stoppats i i samma påse: småbarns- . slöjd, vävnin eter: r AN Sedypg Upprepade gånger, har tfn « kommit påstötningar” om. Jlämplig- hetén'sav: att inom Yrkesöversty- | ' relsen” inrätta "en -spgeiell konsu- lent för vävning, men 'åt den:s » ken” här" ingenting ”Björts. Enligt ecklesiastikministerns nya" förslag bör en, säger en konsulent till- sättas för hela det textila områ- det, ' Antagligen" finns det. ingen sökande med så mångsidig utbild- ning att den gör henne eller ho- nom kompetent att sköta en så- -. dan befattning — de olika texti- la grenarna arbetar ju med så olika förutsättningar, och med det intresse som statsmakterna hittills visat för hemslöjden är det inte svårt räkna ut att det åter: är vävningen som kommer "att bli Hdande på det nya arrangemang- e Kvinnoorganisationerna har” nog anledning att än en gång göra gemensam sak och försöka beva- ka att hemslöjden inte placeras i - underläge, " BOSTADSHAJARNAS "MARKNAD : "De människor, " som” rar fått » bostad, i ett hyresreglerat hus, sitter i billiga lägenhetér, medan andra hänvisas till den dyrare nyproduktionen —' i många fall de unga familjerna, 'Genom att avveckla hyresregleringen skull2 man åtminst så åni söksver! inheten: och det min- - skade” penningvärdet."« - "Jordbruksministern " ' menade att sällskapen” kunde "däremot, il "höja avgifterna "på ' de ' tj som” utförs "av sällskapens: tjän= dela: när han på fredagen besva- "rade, ex interpellation av folkpar- tiledaren hr: Ohlin om" ansträng- ' Raoul Wallenbergs öda och om de under” «krigsåren svänna farz tygsbe: ittningarna : "från" Kinnekulle” "och ”Ivan”, Kal att: utrikösministern ä än en "gång fastslog, att. regeringen: icke be-, traktar Raoul" Wallenbergs - för- »'syvi "som ” strängningarna att skaåpa klarhet om vad som hänt honom kommer att fortsätta,” gäller inom ramen för 1960" års” ijord-. "ningarna att. skapa ' klarhet .om |” "”Bengt |: it Eliasson,.> set 53 "mycket är "skrivet om New| York satt. man tycker att allt är på något - sätt... välbekant, Så kändes det att stiga, ut på Manhattan för första gången och börja wistelsen i USA med;'ett' sakligt ' konstate- rande: - ”skyskraporna är både så stora och många som fantasin och reklamen mwtlovat”. Den. skeptiske resenären har endast att Juta hu- vudet bakåt, som hos tandläkaren. Man -'behöver. ju inte nödvändigt- vis gapa för.det, endast konstate- ra faktum.: Trots de många svind- laride hushöjderna' intill varandra, känns. här: inte gyttrigt, Regelbun- -| denheten "i. stadsplanen ger -det Iuftiga” intrycket, Me er s > Amerikanskt i i New York "Men detta ' med tuttigheten är samma miljö” som mani är van vid enbart synintryck :.. rens hetta är trettiofemgradersin- tensiv — minst — och de omtalade hattarna på de amerikanska da- merna med flor och pynt och kru- sidull "är det omöjligt att upptäc- ka. Knappast någon bär ens hand- skar. Hettan skalar av allt över- flödigt bagage, både ute på gatan och i tunnelbanetågen.som rusar fram på 'sin hektiska resa flera våningar under jorden. och Hud- son River, Jag möter folkström- men på affärsgatorna; alla: raser. är representerade 'i "'den mötande strömmen. Alla” skyndar. Jag går din i ett” stort bibliotek, : det är ”N - ot Efter päck ndet samlades FIN | dagsledamöterna'; till omröstning. Det gällde: finansminis- terns förslag till. slopande av av- drazsrätten ' för ”folkpensionsavgif- ten, Före påsk blev det som bekant skiljaktiga beslut i kamrarna. Och då tryckte förresten 'socialderrokra- ten, Spångt i andra k en fel på knapparna. Men, det var bara. ett misstag... =” --Nu” var "maxi desto mer. koncen- trerad och samlad, Ingen ..tryckte "Men aj a Redan "första dagen efter nål 10 frånvarandet sv H : Fur: som helst: gick kvittningen "också" utan malörer, Med en" röste majoritet, ” "i81' mot 180, beslutade "riksdagen efter. hr. Strängs mål. + Oc det : från 1 juli” i "år 'upp- hävs 2 : avdragsrätten. Övergångsvis ska" den .medges. med hälften av folkpenslonsavgiften för inkomst- året 1964, rn a - Det blir alltså ej sl Zattehöjning: os Handelshuvudtiteln innehåller en massa: intressanta ' och också kon- troversiella 'saker.: Hur 'torr' den nu än kan synas. vid. första ögonkastet. . 'Idrottsanslagen :'sorterar . bland mycket” annat under 'den, Och' det blev" också animörade replikskiften mellan opposition och regering just på denna punkt, BI a diskuterades vem: som hade varit; ; på Råsunda eller inte; = "Hr Eliasson i Sundborn (ep) tar lade för: cp- och fp-reservationen om 20 milj-anslaget G stället. för regeringens 17),.= > — Detta är: ett oraråde där sam- hället ; bör visa.sin positiva vilja att stödja. Idrottsverksamheten kan avleda ungdomen: rv från ! mindre |; önskvärda: ; aktiviteter, -anså; vi nu är överens om be- tydelsen , avzidrotten som en per= sonlighetsutvecklande faktor ska. man då: snåla ”på. det samhi leliga stödet? : "I. förstax kammare menade : hr Bengtson i Jönköping (cp) att det är lättare att få ungdomar ut på- . självfallet de försvunna sjömän- nen, ; Alla" upplysningar 'om dem - bearbetas med stor. noggrannhet, underströk hr Nilsson. « . 3 Något annat än vad, utrikesmi- +» nistern hade att säga kunde knap- . past. väntas. I. Moskva, bör. man dock' ha anledning att med sär- skild uppmärksamhet. notera .ut- ”talandet,. "+. 7. e Icke"minst. inför "den ryske re- .geringschefens "förestående besök begär den" svenska allmänheten att de ryska "myndi hi terna gör allt som göras kan för att sprida Tjus över "de dunkla försvinnanden som utgör” in så allvarlig belast- "ning för förbindelserna ' mellan Sverige. och Sovjetunionen, ” DET MEST UPPSEENDEVÄC- KANDE (0 ob åtalspunkterna mot Wenner- ström är att hans verksamhet. i UD bedömts”lika allvarligt som hans tidigare verksamhet, noterar Borås Tidning: : Visserligen fick Wennerström ej den tjänst i flygstaben, som han sökte våren 1961, utan han pla "genom: försvär ini: försorg i stället i utrikesdeparte- .mentet, Men gjorde han mindre skada "där än han kunde :gjort i åstadkomma en prisbildning och en "marknad som" motsvarade människ s ' egna framhåller Ö stergötlands Dagbladianslutning till TV- programmet ”Tiotusen per rum?” Erfarenheter ' från vär flyg tab n? Ja, "det påstod , för- i .å : höstr remissdebatt "den 29 oktober, då han bl, a. uttslade: ”Wenner- ströms uppdrag i utrikesdeparte- , mentet kunde inte på något sätt i farlighetsgrad mäta . sig med tjänsten, i flygstaben”. Statsrådet Andersson har nu klart desavue- Storbritannien visar att sådana elakartade fenomen som bostads- jobberi förekommer praktiskt ta- get endast på de sektorer av marknaden som är föremål ' för |' regleringar,, I detta ja " rats av: åkh en : genom dennes konstateranden,” att Wennerströms placering i utrik idr än att få dem att lyss- na .på rmoralpredikningar om-t ex sprite I : Hr Langes anslag ES Ed mi segrade; so " Det blir nog inte! så att "för hi Lange eller” hr' Erlander att gå ut "och täla "om "idrottens stora .bety-. delse för folkhälsa eller ”friskvård”, som skidlöparen Rämgärd lär ha uttryckt det.” Behovet av idrottsanläggningar & är på - många". håll i landet skriande stort. Simsporten har blivit allt po- pulärare, mén för att man ska kun> na "simma: året: om . behövs också simhallar. 4 Ute i kommunerna bryr sann sig föga om om riksdagsmännen kopp- lar av på Råsundaläktarn i Stock- holm, Där behöver man rejält stat- "ligt stöd för att kunna uppföra idrottsplatser, anläggningar etc. Men den här riksdagsdebatten gav inga' större förhoppningar om en mer positiv attityd från regeringens sida. Man . kallade oppositionsför- | Alejandro Lavorante 26- "årig. argentinare, död i onsdags efter en mörbultning som först hade lett till 617 dagars medvets- löshet — hade gjort en kometkar- riär som tungviktsboxare och ha- .de varit rankad som världsfyra. Misshandeln, med -. allt värre ”medfört synnerligt men för för- Svaret”, « Det förefaller” inte” troligt, att bör emellertid med skärpa fram- hållas, att då man strävar efter en fri marknad 'man' givetvis måste se till att grupper med svag be- talningsförmåga, t. ex. de ekono- miskt svagt ställda Tage miljerna och rerna, inte kläm, Det har oppositionen också gjort i sina framstötar för en fria- re bostadsmarknad, Vill man emellertid komma bort från bristläget är det nödvändigt . med ett nytänkande som siktar ett stycke framåt och som angri- per problemen utan att binda sig "vid de tidigare regleringsstånd- punkterna, försv - skall kunna a de fö från hans sida, som gett Wennerström « tämligen fritt spel i UD under lång tid. " « BROMSARNA A DÄCKEN > EN KVART FÖR-SÄKERHETS SKULL hjärnskador som följd, hade verk- . ställts av toppnamn som Årchie ” Moore och Cassius Clay innan en " mera ” okänd motståndare gav ” bara tredje klassens - boxare som skadas i ringen — dekisfigurer ur boxningens undre värld utan förutsättningar att när- ma sig den sfär där de ”riktiga”, topptränade och hårt kontrollera. de boxarna rör sig, Så har det sagts. -Det har varit en av de många : bräckliga försvarslinjerna mot boxningskritiken, A: : tet har alltid varit osmakligt. Nu : Om inte förr — står det klart "att det också är osakligt. " (Dagens Nyheter) D ” "Från centerhåll hade man mötio- nerat om 2 milj” till administrä- tionskostnader '. för :. företagarför= eningarna, Regeringe; . ville ge 18 milj... 7 Centerkravet — som stöddes av andra Ar — baserar sig på de. beräkningar företagarförenin= garnas förbund räknat ut. — — Frågan har en viktig Iokali= litisk aspekt, hj linan (cp). På många håll är det främst utvecklingen av redan' be= fintliga företag .som avgör om. man kan trygga sysselsättningen; ++ =: :; : Med :109 röster mot, 103 avslogs centerkravet.. - Bidraget till hantverksinstitutets kursverksamhet. hade. av 'regerin- gen föreslagits till 565.000, en höj- ning med 80.000 kr.'I en borgerlig reservation yrkades. 100: 000 kr höj ning. ve "Institutets - I verksamhet - bar ökat i imponerande omfattning, fastslog hr Antonsson i Dahla. För” tio år sedan utgjorde det statliga "anslaget :31 proc av: kostnaderna. Nui är det 14'proe, . >; cv +'— Med, hänsyn till den? nande konkurrensen inte minst" på den 'ihternationella marknaden bör det vara ett allmänt ' intresse ' att folk inom näringslivet får: den ut= ing.som är för för "att vi ska kunna hävda oss. Hant-, verksinstitutets insatser är allmänt är hjälpte böner. Ut- rån. ' ljön ' dämpar, andas ut ro. bland allt rusandet. Här är svalt och vänligt. Här kan man dröja, se sig om på utställ- ningarna, ' titta på människor som vandrar = till expeditionsluckorna och widare ut i den bråda stor- stadsrytmen, sie M oo FA Jag får” följa min Jäting till hennes » arbetsplats : världens största reklamfirma. Träffa hennes arbetskamrater. En liten dala-häst dinglar i ett band ovanför ritbor- det hos--en- av: dem. : Det är: en present.. Den unga damen har ald- rig varit i Sverige. Men jag för- ” Jdstår att: för: henne är det lilla nordliga landet förknippat med nå- gon 'sorts' romantik; : Det är exo- tiskt. Firman har tusentals 'medar- 'betare i olika funktioner och. här- ifrån sköter man bl: a. president Kennedys reklam. -”Arbetsplatsen” "lupptar sju :våningar i en av skra- porna kring Grand Central, Man :|passerar .den ' väldiga : centralhallen på vägen dit, Här kan man slå sig ned, och :hbara : titta. - På världens största färgreklamfoto på ena, väg- gen. På världens största klocka på en annan etc. Och så på alla män- niskorna som passerar, Här är en pulsåder för trafiken, järnväg och tunnelb: "Och man behöver sä- kert inte ha alltför . mycket fan- täsi. för att förstå att: ett. sådant r |här. ställe också” kan tjäna: som värmestuga -- och | tillfällighetshem för det: väldiga ”Metropolis't hemlösa. ; : «a 2 - Det är kväll i Greenwich Villa ge. Trafiken är neddämpad, det är många kulörta lyktor, ibland en: dast sparsam ; "belysning, ' I den ljumma . sommarkvällen är" trotto- arserveringarna befolkade. Man hör musik, man flanerar, ser sig om- kring,' Detta 'kvarter är författar- nas 'och målarnas eget. New Yorks Montmartre," om man så vill, fast i. mindre format, än ' det riktiga. Här är en oregelbunden låghusbe- byggelse, ramad av skyskrapor, Här finns konstnärstraditioner. Här: har Edgar Allan Poe o. Walt Whitman hållit till; arbetat och umgåtts 'med kolleger, Miljön är avvikande; Här är : tavelutställningar : och dörrarna till ;'barer- och :Testauranger står öppna. mot 'gatan;' Men:'en. europé har :kanske.: svårt att riktigt vara med på noterna. Kanske är publi- ken: på : restaurangen. vi: besöker litet för elegant för: att' passa in i en :konstnärsmiljö : av den" .rustika sorten,-. som ska: poängteras... med skottets förslag seärade, : sågspån på golvet och:en' dunkel- het som: enbart skingras. av" ett le- F ri; debatt: : i. Låser i LT av” i dag att sign. H; :S. under:”ovanstående . rubrik uttryckt sin ovilja mot att de -ob- ligatoriska morgonsamlingarna en- ligt . gymnasieutredningens förslag skall . avskaffas; Jag finter inte -Idetta på något vis « märkvärdigt. Man skall väl inte tvingas att tro enligt ett visst religiöst mönster (mer än ett sådant'ser inte H, S. ut att veta om), utan en människa ska väl själv ha rätt att vid mo- gen "ålder ' välja "sin livsåskådning, Vad skulle Ni. säga om man”på samma gymnasium skulle ha sam- ling omkring ett visst politiskt sy- stem eller tänkande? Det vore Ju - diktatur och att våldföra en män- niskas samvete. Men på det reli- giösa: området går det.:visst "bra Ni t.:oc m. gör en fin "logisk kullerbytta och kallar detta tvång för religionsfrihet; Varför , 'skulle inte våra riksdagsmän vara demo- krater, "om de röstade för frihet från religiös . .tvångsmatning, : när de. i övrigt synes gå in för reli- gionsfrihet?.: Eller betraktar Ni in- te "religionsfrihet för något : som har med demokratin att göra? et » Ni - bjuder verkligen på” intres- santa” aspekter. Skall det fortfa- rande vara.s, k,: morgonsamlingar |, i gymnasiet bör väl alla kristna . |samfund, inte bara statskyrka utan . Jalla: de andra ut till Maranata, få sörja för det programmet, Det har |; nämligen hänt, att annorlunda tro- ende. känt sig" illa berörda av den . statskyrkliga agitationen. Men kris- tendomen är inte den enda världs- religionen, ' Den" är' och har. alltid varit :i minoritet, om man räknar de övriga med, Ska man” vara kon- sekvent bör alltså också Budhas, Muhammeds, Konfucius, de. indis- ka vishetslärarnas och judiska rab- binernas livsåskådning och religi- on framföras på dessa morgonsam- lingar. För Ni vill väl. inte under- känna ' andras, d. v. s. hundratals miljoners ärliga tro och tanke och påstå, att allt det där är fel — det är bara jag och mina trosfrän- der som har rätt. Det wore inte mindre än en olycka, "om ungdo- men skulle bli religiöst intolerant och abnorm. Naturligtvis talar Ni om ateism. Den som inte tror enligt ett visst dogmsystem är givetvis ateist. Det är bekvämt att bara klistra på en etikett, Lika lätt är det att frankt påstå, att ateisterna är skuld till tidens omoral och ungdomsbrotts- ligheten, Men ofta finner man att kända ateister, trots att de var- ken ber eller himlar, har en högre moral och vida större ärlighet än många av dem, som i tid och otid utför sina riter. Den moral, 'som uppbäres av helvetesskräck” eller salighetsbelöning, är inte så myc- ket värd. Gäller det krig och våld överhuvud har ju den kristna kyr- kan ett mörkt förflutet och ett syndaregister, som inte någon av de andra världsrelistonerna kan visa ”rnotstycke "till. Så egentligen skulle det vara mera klädsamt att från 'det hållet tala något dämpat om -moral.. Det är. inte heller, som Ni sä- ger, att ateismen skulle införas - i gymnasierna — i stället ' för kris- tendom, Det är inte en dag för tidigt, att det blir objektiv 'religi- onskunskap ' i våra skolor också i gymnasierna.. Mycket av "gammal vidskepelse och fördomar bör väd- ras ut, Det: har warit mörkläggning länge: nog. sAnnelun; 1964, t Höjd pensionsålder oroar officerarna " Stockholm” (TT). . Tillkomsten : av Militära tjäns göringsåldersutredningén” - »har ska- pat stor oro bland de 'aktiva: offi- cerarna, skriver . Officersförbunds- | - bladet. Utredningen har tillkommit ”för prövning av vissa frågor rö- rande användandet av äldre" mili- tär. och civilmilitär personal”, Det är med 'andra ord — och i'klar- text" — fråga om bl. a. det ak- tiva befälets pensionsåldrar, kon staterar tidskriften, — -' - a Officersförbundets inställning — till officerarnas pensionsåldersfråga är klar och entydig. Enligt 'den av 1983 års ' förbundsmöte . fastställda långsiktsplanen ' för förbundets verksamhet skall detta arbeta för oförändrade pensionsåldrar för de aktiva. officerarna, En ändring av pensionsåldern är alltid en känslig: fråga, men den är speciellt känslig för kategorier som har låg pensionsålder. En kap- ten t. ex, måste långt före 50-års- åldern inrikta sig på en ny verk- samhet 'efter' pensionstidpunkten, I dagsläget har många, många offi- cerare, satsat "mycket fritid, in- 21 "Imunismen med dess uppmaning- |c' många ll: : Den 'sovjetryskta” -kommunis- Dobuckt förhotlig lärar Men wvid om blick på den kinesiska kom- let ar: till våldsamma omstörtning- kärnvapenskrig, biata kampanj mot USA etc kan Rysstand än med Kina, " Dagens' Nyheter, . Det är inte alls "uteslutet. att de': sovjetryska : : myndigheterna betraktar de ständiga svenska påstötningarna om” försvunna människor som tämligen onödi- sådan reaktion är naturlig i ett skoliv till följd av krig och des- poliiska'. regimers framfart -är mindre än & vårt dempkratiska samhälle; För oss är det själv- klart att begära fullständig klar- hej om ” våra” ö lanids- Nionerna wräks över riksdagen, som får delt allt be- svärligare. allt, med . tillräcklig noggrannhelt granska de fram- lagda förslagen och att i före- kommande fall presentera alter- nativa fösningar. Det alltför ge- mer än ett oskick.. Det wöjer. en nonchalans mot folkrepresersta- tionen; som” inte nog kraftigt måste ; brännimlärkas,-- : Under - en J önköpings-Posten. ” Inom 7 socialdemokratin - finns en : traditionell] "ideologisk ovilja mot 'markhadsekonomin. Det är sina håll inom. partiet kan finna en väss förkärlek för kontroller "|samhet mot” fri. "företagsamhet och konkurrens. När ' det "gäller den statliga företagarverksam- : [heten lyser ännu de grepp, som präglar våra stora privata in- dustrikoncerner, med sin från Vvaro. - fo Kurt Samuelson i Ab” ar, dess bagatelliserande av ett Vi skall dess polemik gavarande - talet, dess ra-lftenn mat. provstoppsavtalet, raed höj dal spritpri is er: intet tvivel råda om att Västern alkohölskadornas har långt mera gemernsart med Det är den ' en ga och: överdrivet "nitiska. En|- land "där "tespektten för männi> na propositionsavlämnandet är|” : Varför framlades det nya för- slaget om höjd skatt på allkio-- holhaltiga drycker först dagen efter det riksdagen röstade om centerns motion om höjd sprit- skatt?. Det kan man fråga sig. bara konstatera at; ifrå- utredning " "gett cen- rätt i art. det är: riktigt avt motverka : utbredning. la” framkomliga en,. sedan -den bästa lösning- DN ransonering — förklarats för dårskap. ' Det.: hade varit bättre at främja nykterhet och folkhälsa genom Höjd skatt på de' skadliga 'njutninigsmedlen än allt: ta ut mer skarpt: mia folk”. penstonsav iften; Väx. bladet (ce). ? Prakitisk: mnykterhi tspolitik har hittills alltif bara gett kortsik- tiga” "vinster; ” "Mycke: ;kortsikti- ga It. !o. m. vid användningen av prisinstrumentet.. Den väg.vi nu prövar. med” vidmakthållet real- pris på sprit och en " prisdiffe- -[renitiering som styr Konsumtio- -Inen mot elkoholsvagare' drycker kan" ge: dubbel 'nykterhetspioki— tisk "effekt på' i varje fall kort gikit. Bör inte den metoden prö- vas en tid, innan. man utdömer den och "ersätter den med mågon ” Stockholnis-Tidninigen (9) spåtp serna - öljer "den. allmänna prisutvecklingen;: "kan. ingen loppborrera-mat, Men chock- höjningar har änte något vettigt skap 'om -alt, påståendet, komm nimer : att väcka Indignerade”" protester Stockholm : har fått. sin: uppgift: fö enklad. Den.” behöver inte ingelt. tvivel om att vi som en lata kvarleva av "denna änställning På la det bör. vara i hemmen; elever för att med förenade krafter för- söka åstadklomma goda resultat. vande ljus på varje bord. Servi- törerna i vita långrockar och halm- hattar kryssar sig fram. - mellan borden. Här är proppfullt med folk som låter 'cigarrettröken kroka sig upp:mot. det ' mörka takef,-säkert turister som vi,.och som liksom vi njuter. av . jättelika. köttportioner på tallrikar. som: mest "liknar 'ser- veringsfat, "En" sommarkvwäll' insu< per man miljön: i New Yorks 1700- talskvarter., Det 'som bevarats och renoverats "i" kvarteret är vackert. Det berättas att när konstnärerna i; början. åvseklet :mer och mer flyttade "till Greenwich steg hyror och priser snabbt. Det fanns rika människor som var intresserade av att bo i: konstnärskvarteret; Det sägs också att författare och andra mindre penningstarka. personer nu- mera är sällsynta gäster på des, k. konstnärsrestaurangerna. De hål- ler till på kaffestugorna, Av pen- ningskäl. . SEn' förnattsprocsenad i ”kvarieret här. sitt. intresse, Här är: bokaffä- rerna öppna vid en sen timme och även 'en del andra affärer, Här finner man bland allt annat också en presentbutik som är skandina- visk. Där kan verkligen det bästa av det som wi har att bjuda av vackra småsaker och en del konst- butik, fast i större format, fann jag i den vackra semesterstaden Port Hyannes på Cape' Cod - Mass). Så nog kan man på så "sätt känna sig rätt hemma både här och där i sällskap med Lisa Lars- Sons porslinsflickor, norskt smide och Kongl: danskt porcelen. Maj Larsson. n ra befälet höjs kömmer det att bli ett problem hur de äldre skall ut- nyttjas i fredsorganisationen, I ut- redningsdirektiven skymtar tanken att de bl. a. skall avses för da- gens arvodesbefattningar och vissa Ilkvalificerade civila befattningar inom försvaret. Så vitt vi förstår, skriver Officersförbundsbladet, tresse "och pengar för att göra det- skulle en dylik Tösning innebära [ning var den : Adel ta. Om en höjning av p dern trots allt skulle tvingas ige- stämmelserna till ett ' eventuellt nytt system måste därför göras be- tydligt mindre restriktiva än vad fallet varit vid de 'pensionsålders- ändringar, ' som . genomförts ' för andra grupper under senaste "åren, Om pensionsåldern för det militä- z att h av de aktiva" offi- cerarna vid 50—55 års ålder tvingas ordna rekrytering till ' ett yrke, som innehåller ' ett 'tvångsmoment av denna art, begriper wi över hu- vud taget inte, Och från facklig synpunkt kan" en sådan tvångs- konstruktion under inga. -förhål- Jö landen godtas. ” hantverk förvärvas: (Samma' slags'” re att gå till en lektion med en läraré,. som man, vet. intresserar sig för var och en av klassmed- lemmarna roch ej bara betraltar " klassliggaren; Altt. många - elever” är -Zitet oppositlomtliystna ” är ett fräckhet!. .. - - Dennis Pehrson i HD. "Kan. : resobyråenna figna ? sig en aning med tina. reklam. - jippon? Nyligen var dett en re: sobyrå, som släpat ned-'en 10 hattklubb och rida på kameler, varvid "svensk TV stod parat . med kameror och allt, ” "Att ”deni historien gick lyck den gamle ' gubben : vara, tac] samma för. . - Vad skall nästa resebyrå hitta på? | Ge i Sydsvenskan. " [ETT ORD — "| > PÅ VÄ (CEN = bland fränder och vänner: "Luk. 27 44." Vårt Umgänge får inte glanna vid vår egen. dörr, Ibland sys- klon, föräldrar och fränder. Ringen ' måste vidga sig, liksom vår verkningskrets för Kristus. Närmast vårt hem kommer vänkretsen. Där skall ock vårt andliga liv levas. Kristus själv ägde tydligen en vänkrets. I mera - allmän me- stor. Han kalladeg ju för publikanens och syndares wän. Den' mera - för- nom, måste hänsyn till dessa in- bryta upp med familj och allt från | troliga vänlreltsen var säkert satser och denna planering-av den invanda förhållanden och flytta till mindre, även om den inte slöts egna framtiden, tas. Övergångsbe-|annan ort, Hur det skall gå attlinom kretsen av de tolv: I den= na krets gav Kristus sig helt och här fick han också den för= - ståelse som hän inte vann bland allmänheten, ” Vänskapen bygger broar och Öppnar vägar, -. : Luk, 2: Al—B2, 21 ugn” och to. hemma i TV-. ftöljen: Och” sedan 'griper man ; och lärare "skall vara kamrelter; . dem som : opersonliga : namn". i! ligt får wäl både resebyrån ock | - syfte. Det kan” sägas trots vet-". en ' ärbetstyngda Tclisen i Det blir genast mycket trevligar . tecken- på - - vaksamhet och ej” symptom. på uppfostrar . eller ' åring bill Egypten för att gå på '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.