poreee nns TAHOLMS TIDNING — LT ? Onsdagen, den 8 april 1964 LT: => Vad skall. ske med' potatisen?" al Dei ”prekära läget. på potatis- marknaden har ånyo givit eko:i riksdagen, Denna gång är. det | Bertil Jonassoh (cp) som. ställt några frågor till jordbruksminis- tern. Förra gängen potatisfrå- |. gan var uppe till behandling var den 10 mars- då jordbruksminis- tern svarade Nils Larsson (cp). " Av; det. svart som då lämnades framgick att det fanns goda för- hoppnihgar om att få till stånd potatisleveranser: till Algeriet och Kuba, Nu har det emellertid inte | blivit något av "detta och Bertil| Jonasson ' undrar nu om. jord- bruksministern' är 'beredd , att vidta några andra åtgärder istäl- let, I 'sitt svar den 10 mars ställ- de han nämligen i utsikt att där- est den: omtalade exporten inte skulle "bli av så kunde det bli fråga. om extraordinära : åtgärder. an > Krisen på potatismarknaden har "medfört att många odlare kommit i kläm ekonomiskt. Ja, i vissa fall är läget sådant att. man 'saknar medel till det stundande ”vårbru- -ket. och förberedelserna för den nya skörden: Hr Jonasson: "undrar nu t om jordbruksministern vill medverka till, särskilda : statliga kreditgarantier" för "odlare som fått sin ekonomi försvagad genom -utvecklingen. på. potatismarknar ”deh. Enligt uppgift finns. det ett po- tatisöverskotf på "ca" 70.000 ton och det! är”ur natiorialekonomisk synpunkt av stor :betydelse att "detta överskott, kan komma till användning - med .. det ' snaraste. Vissa åtgärder här, vidtagits ' och det är tacknämligt, men det räc- 1 ker inte? i det "läge som' nu upp- stått, z Lagstiftningen på arbetsmårk- nadens område i vårt land är av föga ingripande art. Arbetstaga- ren . garanteras rätten att vara: fackligt organiserad och; att ut- nyitja den fackliga orgariisations- tillhörigheten. Däremot finns det | ingen bestämmelse ”som . anger rätten Jatt stå utanför: fackliga organisationer. Lagens 'andeme- ning är givetvis den att såväl ar- gelstagare som arbetsgivare. skall ha: rätt att fritt välja orgåanisa- tion.” Denna tankegång 'respekte- ras i allmänhet av arbetsmark- nadens "parter, men det finns un- dantag som kan”vara wi t uppmärksammas. " Inom ”byggnadsbranschen föl kommer det att det tecknas kol . står utanför arbetsgivarnas avfals- slutande organisation. Det kän va fa komihuner el, enskilda arbets-. . givare, Dessa kollektivavtal. inné- håller ibland en sg, k. "monopol- klåusul som . säger att. arbetsgis | varen förbinder sig att endast |. använda arbetskraft som tillhör! den avtalsslätande'. orgariisationen. I vissa fall lär det ha förekom- . mit att arbetstagarorganisationen | hofat med blockad om man inte . från arbetsgivarhåll varit beredd | att acceptera denna smonopolklau- 7 sul, ' Ärbetstagäre som tillhör" annan organisation än den. avtalsslutan- de "kommer givetvis åk sådant läge.' Något; regelrätt! av skedande” kan, det ”dock;;kné past bli ; jiråga om, idetrads RNKAKSAN förening -bykge,är färdigt och. arbetskraf=. ten skall flytta till nästa räknas detta formellt som. nyanställning |! och då kan de som, tillhör: organisation utestängas, VALRÖRELSEN BLIR : CENTRALDIRIGERAD . "tror Eskilstuna-Ku- rirenmed ett djupt beklagan- de. Allt personligt” har prisg'vits åt ett litet fålals förkunnelse i etern; Vad man befarat, nämligen att massmedia skulle : komma "att omöjliggöra 'den' individuella in- satsen," går redan i fullbordan. Att en dylik insats omöjliggöres innebär emellertid inte att .den numera skulle vara betydelselös, I själva verket förhåller det sig så, att ju längre mekaniseringen fortskrider, desto angelägnare och » värdefullare blir, den.. TV-skärs men kan aldrig ersätta det per- sonliga mötet, Den uppfattningen höll man strängt på under den senaste valvörelsen i England, Otaliga var de valkretsar, som så att säga trotsade den centraldiri- gerade förkunnelsen, och ordnade öten efter tidi Och se, det kom folk! bt NÄR DET GÄLLER ANSLAG | till idrottsändamål vet regering- |, en bäst var målet är beläget, fast. ' slårKvällsposten "Om oppositionen går till anfall blåser statsrådet Lange helt soni- ka av spelet öch förklarar att den ställt sig offside, Hans linjedoma- re hr Gustafsson i Stockholm (s) viftade" förtvivlat med. den röda flaggan och "ville helst förvisa hela H Nmg :>nings-; och” förhandlingsrätter. Iektivavtal med arbetsgivare som . i 2 : Ett läge” av ovan "relaterat slag uppkommer. då det finns konkur- .rerande arbetstagarorganisationer och, det kan knappast vara stats- "makternas - » uppgift att . lagstift- 'ningsvägen.. ” förhindra: en sådan , konkurrens. Lagstiftningehs syfte måste” i stället vara att. säkerstäl- la, föreningsfriheten vilken är -li- kä 'avgörande som förhandlings- "rätten. et :. Dessa” "problem: har. aktualise- i. riksdagen -. av.” Torbjörn Fälldin : (cp) 'som i en 'interpel- Iation frågat inrikesministern om denne uppmärksamhet att proble- r existerar och om' ' statsrådet 'ordning » som” säkerställer ”döre- 8 k P oli i. s ”stöldroteln . i Iy bland. många grupper av anställda "att: dryga. ut lönen genom "stöld N givaren, - I «h sig barnen: vid. att föräld> :rarna kommer' hem med tjuvgods, som ”fixats”, på arbetsplatsen, och "isen sådan" miljö blir barnen lätt smittade. :av. oärligheten; .. Jakten ter ekonomiska fördelar i dessa dagär. har' nog verkat 'avtrubbande på rältsbegrepperi, Det. kanske är mmen om allmän. egendoms- elning som tagit sig detta sen- da uttryck? "Att ibestjäla arbets- givaren « drabbar" inger > fattig” som det heter; east Fin det nån” ngre. i det; här landet sam tror på den gamla my- "ten. om Y'svensk hederlighet? fran " MÄNNISKANS "HOT MOT. NATUREN. ; : Tillgång till "natur och lantligt "liv är tveklöst, ett socialt motive- rat krav. Så länge den civilisato- riska "människan inte fått sin längtan till: naturen bortopererad är "det förresten, också klart att hon inte utan återvändo” sugits in i en helt konstgjord livsform, re- flekterar Jordbrukarnas "För eningsbladien kom- 'mentar till förslaget om ny na- turvårdslag: Det är bara det att faran är stor för att Sverige ofta be- traktat nästan som Europas enda återstående naturområde + får sin natur alldeles utsliten av alla som vill begagna sin sociala rätt att utnyttja den. Denna rätt syns kunna komma att leda långt en- ligt det förslag till ny natur- . vårdslag som Jordbruksdeparte- mentet just remitterat till Lagrå- det, och, som det sär: avsikten att genomföra "så snabbt att den kan "träda ikraft 154li'i år ”Naturen utgör en allmän .medbörgerlig till- gång som, skall vårdas med hän- »syn till 'samhällets. behov”, heter "det i-inledningen till den första av de 48 paragraferna... ': Det medges att lagförslaget ock- så innehåller, flera "bestämmelser som befordrar varsamhet i uwm- gänget med naturen: , sot Häremot får. dock ställas inte blott vad härovan sagts om faran för naturen genom" att den utsätts friti villigt ” att "medverka" till.”en'|' "Av Egyptens ca 995. 000 kvadrat- kilometer är bara 3,5 procent bör- dig jord, resten är öken och öde- mark. På denna ringa del av lan- det har befolkningen trängt ihop folkade områden, . Här bor ca 27 miljoner "människor, någon exakt siffra" är mycket svår att kunna fastställa. I Egyptens huvudstad, Kairo bor ca 3 miljoner invånare och i dess förstäder 'bor ca 1,5 miljoner in- vånare. Alltså allt som allt 4—5 miljoner människor samlade på en relativt liten yta.” : --El - Qahira-- ”segém” -— - som tusen år sedan är idag en modern storstad.” Dess utbyggnad fortgår i allt :raskare takt, Nya skyskrapor reses Samot '.den oftast i molnfria a himlen. Gamla infödings- fr för en modernare bebyggelse. Blandningen av Orient och Vä — | terland. kan här många gånger för refalla ' chockerande. ' På Kairos mycket . intensivt trafikerade .hu- ys där. biografpalatsen : på kvällarna: bländar med sin ameri- kanska: reklam, ' trängs om utrymmet.-— där trängs man med folk av alla religioner, av alla raser och av alla färger. En del är. rika, ibland - ofta lika välklädda - som > "amerikaner" och européer, en annan grupp ser un- gefär ut som ni och jag. En tredje grupp åter går gatan sakta fram, deras huvuden är höjda över mängden,«deras svarta ögon tycks inte bekymra sig . om : det . väsen och den trängsel de är omgivna. av och. deras klädedräkt är sirlig och gammalarabisk, Och: bland all denna, folkträngsel kilar massor av : sig till 'ett, av jordens mest tätbe- . araberna döpte staden - till för ca' . där ..lyxbilarna' > FN-soldaten " från ”Ränneslöv Carl-Gustav » "Johansson. åter- kommer, : med ytterligare ” två skildringar ' från sin. tjänstgö-- ring vid Gaza-bataljonen, - små smutsiga ärabgrabbar omkring | och säljer lotter eller borstar skor, för ett par piaster, En piaster mot- svarar ca 12 öre, Deras klädedräkt är oavgjort gatans mest enkla, de är klädda. i en "lång skjorta” och en mössa — oftast inget mer, .: På senare år har ju Egypten och framförallt Kairo blivit ett popu- lärt resemål för. svenska turister, som längtar efter. sol” och behag- lig. värme. it i I. Kairo med. ess omgivningar finns. massor av platser som. man som turist helt enkelt måste se. ; Exempelvis är ett besök i Egyp- in förra artikel "hade Åyvärr! lett "par fel insmugit > sig om den kemiska; - våren. Det ena : gällde sjukdomar, på hararna i våra trak- ter, där Hade antingen jag slarvat med; manuset eller: hade det bli- rckfel,: vilket: vet: jag ..inte, var. det. Det stod att ha- lider, av en 'hungersjukdom: Det: skulle vara leversjukdorå eller inre organisk :sjukdom,: namnet på denna vet jag inte.' Det andra' fe- let war ännu. mera markant. Det stod ripoj od stället för råkor, Här finns ju'ej några ripor i våra trak- ter; Det skulle stå: var har. mina barndomsårs : alla råkkoloniet : ta- git vägen? f råksamhällen i :Vallberga, it Eden- berga” "skog, i Menlösa, i Ysby och i Tjärby, vårt har alla dessa, Tåkor tagit vägen? Inte för att det gör till vålat myttotåglar: Men de sak- nas "ändå 'av alla naturälskare. Hur trevligt. var det inte att om våren. örsta,. råkorna anlända |. saknar dem, mycket. 'I år ej: sett "en ' enda råka än vi är snart inne i deras ägglägg- ningstider. Det bevisar att de är i det. härmaste totalutrotade från södrå Halland, om -någon vet. nå- got mer om råkorna är han 'väl- [kommen med upplysningar till mig i denna fråga. Det påstås. att bet- ningen av utsäde "kan göras lika effektivt som tidigare och ändå kan .kvicksilverförgiftningen ' : eli- mineras. I höga vetenskapliga. för- sökskretsar' har försök gjorts med att färga utsädet med blå färg och det har : visat sig att denna färg har verkat. avskräckande på alla fåglar och de har inte ätit säd med denna färg annat än i yttersta nöd- fall. Kanske denna lösning av det- ta elakartade problem är den rätta? . Nu är' rätta tiden inne att föra krig mot våra allt för talrika ska- tor;: Annars kan man utbrista, änt- ningar ha sviktat och många års önskningar" börjar bli uppfyllda i och med att aldrinet förbjuds, ett preparat, som England varnade för redan för länge sedan, Om gifter- nas inverkan ute i våra sydhal- ländska marker, är rapphönsens öde ett belysande exempel, jag vet områden. där omkring 400 rapp- höns fanns; Kvar: över vintern förr om åren; innan giftet hunnit ver- ka, och nu finns knappast några rapphöns kvar. Det finns jakt- vårdsområde som :årligen inplan- terar rapphöns för 1.000 kr. men det har varit utkastade pengar, Se- dan all betning och sprutning bör- jade, ha' alla försök att hålla en fapphönsstam vid liv varit frukt- Hlösa, samma öde se ringduvorna att gå till mötes, ” : Tänk efter själv: först om vå- ren sprutas stora fält för att för- göra: kvickroten, sedan. kommer all betningen av utsädet, därefter sprutas för ohyra på rotfrukterna och o i sädesfälten opposit "till utvi set för ruff. Enligt de speciella " spelregler " 'som = gäller" på hr Langes hemmaplan: är det näm- ligen regeringen som alltid har] avsparken,.. Varje » tackling från andra sidan avfärdas enkelt och lättvindigt som ojust spel. Är det sedan att undra på att regerings- sidan "tog hem ' spelet i:andra kammaren med siffrorna 110 mot 100? Hela den borgerliga oppositio- "nen slöt upp kring kravet 'på yt- terligare anslagshöjningar till i- ' drottsutövring och idrottsanlägg- ningar men hr Lange sade nej och därmed blev det vid" vad rTe- geringen sagt, se Se för ing och invasion utan också det in-' trång som drabbar markägarnas rätt att förfoga över sin egendom. I praktiken betyder ” lagförslaget att framförallt - "lantbrukarna ”måste tåla” vissa inskränk och sedan slag i slag potatisbe- sprutningarna som visat sig vara så kraftiga att hela kreatursbe- sättningar dödats av- arsenikbe- sprutad . potatisblast. Hur många vilda djur som går åt genom dessa i sin förfoganderätt. - : Naturligtvis skall ersättning” i flertalet fall utgå för betydande intrång, ” men däremot inte” för ”rimliga” ingripanden. (Orden är utredningens): Allt detta - tycks baserat på principen att samhäl- lets rätt går före -markägarens, Visserligen heter det att-'man föredrar frivilliga överenskom- melser med markägarna framför "ivångsåtgärder. och att därför .en generös inställning till 'ersätt- ningsfrågorna är att föredra, "gng : spr är svårare att fast- ställa, då de få ligga och ruttna bort ute i markerna. . I min tidi- gare artikel om den tysta > våren Utan” motsägelse är r detta tal om - generositet inte, . > Risk finns att motsättningarna . mellan markägarna och fritids- folket skärps, men än värre är att det kan bli ett skärpt förhållande "mellan" naturen själv och de in- vaderande, rave Lite. mera. om. dl "min bårn om var "det "stora : H lar." Låt" deklarera! att: gift ivalla former, är |" ligen , tycks giftfrontens fördäm- |. .sprutningen. | kommer nu en "efterföljare nämli- gen :den tysta hösten, där exem- pelvis falkar. och: måfåglar total- försvinner. trots fridlysning. Vad håller "alla. gulsparvar . till? Vi hål- ler även på att få en tyst vinter. finns' de nu om.vintern? Har verk. ligen vetenskapen. lyckats fullkom- na sin totalutrotning av "våra: små- fåglar? Sist mén' inte:rinst' för- därvbringande är sprutningen med tiofosfor på rapsfälten :om höstar- nå... Alltså. sprutning. snart. . sagt året. om. - Ifråga -om -fosforförbudet hade man hoppats att tiofosforn kommit 'med i, förbudet, men så 'inte' fallet; ix - att läggning av fosforägg är. en annan sak, då den: drabbar blott äggrövande:fåg- ig emellertid först": få mycket osympatiskt? "och :motbju- dande, Önskan sätt finna ett médel med: fosföräggens: förtjänster; "men utan "dess, nackdelar'.har inte kun- nät ' uppfyllas. Det "är; nu. många som ' säger behövs: fosforägg?. Jag svarar , säkerligen : ja, "mest "med tanke på skatorna; fågellivets gis- sel nummer” ett, "som" ser allt, hör och vet allt; Genom sina härjning- ar i holkar och 'fågelbon -utarmar de ett redan hårt ansträngs fågel- liv. Skatan: har tyvärr inga fien- der bland varken djur eller fåg- lar. Att decimera skatstammen med bössans hjälp är numera "omöjligt. Endast fosforäggen kan hejda skat- översvämningen. Frånsett det osympatiska i me- toden medför den inga riskmoment, om den: skötes rätt. Nu står valet mellan skator eller småfåglar, det är den nakna sanningen. Vad krå- korna beträffar kan de hållas efter utan att använda gift, men med tanke på den skada de gör behövs fosforäggen även 'där. Gunnar Svensson; Alltför många partier kan skapa ohållbara situat'oner och under- gräva demokratin, det visar ex- empel från Frankrike. Inte heller den rika partifloran i' Finland förefaller vara rekommendabel, Från den synpunkten är pastor Lewi Petrus” strävanden att få till stånd ett nytt kristet parti mindre lämpliga. Av den uppfattningen ä är tydli- gen även två företrädare 'för statskyrkliga och frikyrkliga kret- sar, biskop Martin Lindström och föreståndare Gustaf Li : De är emellertid 'samtidigt av- den meningen att de kristna värdena är i fara och vill för den skull .att de olika partierna deklarerar "hur deras kandidater”ställer” sig Täl vissa preciserade-frågor. Me- ningen är sedan att initiativta- garna skall sprida kunskap. om "det besked de får, "7 Nr " Initiativet är -välment. men om det kan ge några garantier i av initiativtagarna ' åsyftad - riktning verkar tvivelaktigt. ve felsingbörge Pag: db "dess omgivningar, Mesfåglarna' och trädkryparna" var|- ”]te” uppträder anonymt utan fö - Hairo - H Alamein > Luxör.. tiska Muséet en stor: upplevelse. Här är hela Egyptens väldiga hi- storia samlad. Man får här en gan- ska bra uppfattning om den makt och materiella rikedom som .här- skade under alla dynastierna. Här finns allt, från faraonernas guld- förgyllda tid; guldkista, guldsängar, guldkläder, guldsmycken etc, i oli ka glasmontrar. Kairos zoologiska trädgård är en av världens vackraste och förnäm- sta, Den kan uppvisa djur ifrån hela världen i en naturtrogen mil- jö, Vackra parkanläggningar ska- par en vacker miljö till djurin- hägnaderna. Det 185 meter höga Kairo-tornet är också värt att besöka. En hiss för, besökaren snabbt upp till top- pen, Däruppe har man en under- bar utsikt över hela staden med en restaurang finns också häruppe. Där kan man i lugn och ro njuta av, den fan- tastiska utsikten. Omkring ' en ' mil sydväst om . Kairo, på västra Nilstranden, lig- ger orterna Giza och Sakkara, For- dom var dét bland annat på de orterna som en del av härskarna lät uppföra väldiga gravmonument, pyramider åt sig själva. Fram till vår tid har man upptäckt ett åttio- tal kungapyramider, men troligast finns ännu fler dolda under öken- sanden, ; Omkring 2.700 £. Kr. var. Chbops- pyramiden, den största av. pyra- miderna färdigbyggd. Enligt antika författare tillhörde : Cheops-pyra- miden ett av. världens: sju under- verk. Pyramiden är idag det en- da av underverken som finns kvar. Även bland vår tids många tek- niska underwerk intar Stora pyra- miden , en . ledande. ställning... Den täcker en yta av drygt '5 hektar och. med sina 136 . meter från bas till topp. är . den hög som en 40 - våningars skyskrapa. Pyrami- den vid basen. mäter hela 227 me- ter. i "kvadrat. "Inne i ' pyramiden 42 meter över marken, men ändå långt under toppen finns ”faraos gravkammare. Det är ett rum ca 10 x 5 meter. Nedsänkt i golvet i ena ändan av rummet står en sar- kofag' av rödaktig granit; Cheops sista viloplats: Genom. en trång gång kan man med > mycket möda kravla. sig upp till gravkammare De flesta - av” pyramiderna :'ä byggda av. kalkstensblock, som ger mellan 2—20 ton. Man förstår vilket : fantastiskt: arbete - det. var att bygga. pyramiderna med de enkla redskapen som fanns vid den tiden.” Enligt beräkningarna höll flera tiotusental 'slavar på med arbetet i nära 30 år innan Cheops pyramiden slutligen var. färdig- rios anhängare ena dagen hälsa FN-trupperna: som: ”vyapenbrö- der” för att-den nästa befinna sig i strid med dem. Borde det kommit till Cypern för att för- hindra ' blodsutgjutelse mellan två folkgruppar. — inte för att medverka till "den enas under- kasitelse? - Dagens Nyheter” Man får innerligt hoppas att de makter som skickar trupp tilll Cypern åtminstone själva : vet vad de vill och i förväg dragit upp aniständiga riktlinjer för sitt handlande. Söndagens intermez- zo i byn Kato, där grekcyprio- ter ittillfångatog loch avväprade en grupp brittiska FN-soldater, påminner slående om” öppnings- skedet ' i” Kongo. Vilka är det egentligen som skall. avväpnas på Cypern, . ler ' oordnin kallats dit i ningen? ÅL”. Dole S Handelstidningen. . gen eller > de: som att återställa ord pot ” Kan vi hålla några unga män: miskor kvar i jordbruket genom de här tilläggen, är alltid något vunnet. Den stora frågan för 1 morgondagen är, inte hur man skall" kunna: komprimera - jord- bruket, utan hur man skall kun- na upprätthålla deit i rimlig 'om- fattning. . Och. det kommer inte bara ' att” räcka ” med traktorer och stora arealer dejt: behövs också människor. ' : > Riksd gsm n Svensson” "i Ljungskile” "" När pyramiderna var fi digbyg; da var de omöjliga att bestiga”. At man numera kan: klättra upp. på: dem, beror -på att de under: me- deltiden i Egypten härskande ara- ta kalkstensbeklädnaden ' och an- vände den till andra byggnadsverk |: i Kairo.” l . i byggd. a - s Prov. som utförts i England har visat att kunderna vanligt- vis. hyser den , uppfattningen att en”; dyrare, vara. nödvändigtvis måste" vara av bättre kvalitet... Argumenteringen från säljarens sida: mot.-detta har visat sig -in- te: hjäl - ” De: | Stockholm (mn). : Genomsnittskonsumenten tycks i allmänhet: vara böjd för att hellre köpa en dyr. än en; billig vara och en "vacker förpackning spelar även stor roll, konstateras i en artikel i tidningen Företagaren, E En av tidningens läsare här ber rättat att han som ett experiment satt. olika Priser. "på sex. absolut identiska ”Porslinspjäser från sam- ma fabrik: Han satte. därvid ett lägre. pris på två av dessa och det visade sig att det var de fyra andra . som såldes först. , De två som såldes billigare hade emeller- tid inte fabriksbeteckning och det kan därför. tänkas att konsumen- terna valde de dyrare pjäserna för att fabriksnamnet ansågs utgöra en viss garanti. Kanske kan experi- mentet också tas som bevis för betydelsen av att en fabrikant in söker skapa sig ett namn med an= seende, Man har i England nyligen g gjort "att? utröna var i del 'husmödrar väljer” en viss för- 'packning.: I en testbutik . placerade man ut en läskedryck som fanns ;både på burk och i. flaska, Priset var exakt detsamma; likaså inne- "hållet,'.. Emellertid "visade det sig att 35 procent av:kunderra valde flaskan; de . flesta därför, att de sptrodde att den. rymde. mer än "vad I; burken gjorde, Bara fem” procent |: valde : båda . «slags förpackningarna, Avi dem som köpte: burken: var dét bara en som. trodde. att flas: kans »innehåll. var drygare,'. men köpte "burken ändå för' enbart för packningens skull. Bland. kunder: ha -— både de som köpte och inte köpte av ifrågavarande läskedryck |” — ansåg hela 74 procent att flas-' kan inneh , mera, . Experimentet som gjordes med äggförpackningar är belysande ' för kundens respekt för 'eri dyrare va- ra. Experimentet gick ut på att man rev av locket på ett visst an- tal äggförpackningar och satte på ett genomskinligt "plastlock, sam- tidigt som man ' talade om att ”plastäggen” var dyrare. Persona- len i butiken talade vid' detta till- fälle om att det absolut inte fanns någon skillnad i: kvalitet på de båda äggförpackningarna, men' trots detta köpte "kunderna den, dyrare förpackningen. - . Västberlin i april Bönderna i den tyska sovjetzo- nen kände sig mycket illa berör- da och uppskrämda av de beslut ”den åttonde tyska bondekongres- sen” nyligen fattat i Schwérin. På liknande sätt som 1960 då de själv- ständiga " böndernas gårdar inom kort tid och under hårda påtryck- ningar :sammanstulits till så kal- lade agrara produktionsföreningar eftersträvas nu deras - definitiva form. Den gången fick de'”typ 1 och 2” tillhörande kooperativa går- darnå ha kvar en liten åker, nå- gon betesmark eller någon boskap. Men nu skall alla bönder utan un- dantag avstå från de sista rester- na av privategendom. Parti- och regeringschefen Ulbricht kallade detta” ”planenlig övergång till in- biad) ur Rs Jordbruket i i sovjetzonen VY Av. denna ”vidareutveckling” inom den tyska sovjetzonens jord- bruk väntar sig den kommunistis- |g; ka regimen" högre prestationsför- måga. Emellertid är det ett faktum att skörderesultaten i sovjetzonens jordbruk sedan kollektiviseringen år från år fortsatt: att: minska" och den genomsnittliga avkastningen per hektar fortfarande är. mindre än före kriget 'och inte på långt när .kommer' upp till de västliga |: ländernas. Sovjetzonens slukar årligen omkring 15 Procent av budgeten i. subventioner; Lik. väl får befolkningen i sovjetzonen inte några tillräckliga skördar” till sin försörjning, fastän jordbruket på grund av odlingsarealen. borde vara istånd till det.” . ” Enligt" vad höga furiktionärer i dustriell produktion”, TA "arta, å sid, nn - Det är tnälkligt- att se Makar , inte" också - på grekcypriotiskt |. - - håll kunna stå klant avt. FNÅ- de som upprälthål- d berna tog bort den .skyddande. vi-.& : | för all n ur”. tai selsynpunkt.: jordbruk | by, i . Ste nmentar Om regeringens förslag fallit hade finansministerni varit tvun= - gen att, komma igen med ett nytt förslag" "till skattehöjning." Nu slipper kanslihuset det bryderiet, Stockholms-Tidningen. Man frågar sig om inte tid- punkten, nu - kan: vara inne att ta ett ylllerligare steg på vägen för. att cekärpa restrikttionerna för den skattefria. försäljningen i Öresundstrafiken. ”- Ett sådant We helt stå i överens- rike med 1961 åns riks- dagsbeslult..' Några 'sakskäl för att man i fortsättningen skall ” komma åfvån de av statsmak- terna ” beslutade "waruskaftterna bara därför att man gör en helt kort sjöresa över Öresund finns inte". — det visade" de utred- vingar och den debalit som äg- de rum: för. tre år sedan. Vad som står emot förniftets seger i dennå fråga är egentligen en- den känslomässiga inställ ningerr hos de' sydsvenskar som i "första hand kan utnyttja skat- ; Htefriheten. — men dessa känslor"; « kan inte tjänstgöra som ”eller er- iv sälta ”salkskäl.' Ty' även "om den- ha ekatltefrihet” på ett :eller an- nat håll omhuldas gom en be- stående ”frälserätt borde mean kunna vara överens lom att ti- - den nu är mogen för. attt avskalf-'' fa” ven den sönteng 'skattefrälse. a Köpmannen. ' xX '..De. flesta tycks vara ense :om atlt människan « utan risk kan” använda farliga ' gifter i mindre doser, en liten giftmängd" då och då, varje dag, några "gånger om dagen, "under. hela JIkan inte skada' människan, me- > nar iman: Gifter ansös kort sagt ” ofarliga seller -rent lav! nyttiga, om: man "bara undviker en di- rek dödsbringande » d är em av: tillvärons / "st re un-= derlighetter, Te a få något så när balans! i "det stockholmska bostadstragslet är vatt stoppa in- : | fygtningen till staden. > iv :Håll eg borta från: Stockholm, det: stjänar alla panter på, föam- it ni; både ekonomiskt och Sydsvenskan, > I dag har d sånt därhän att den' som här "råd "att sticka till. en". : bostadsjobbåre eller en: ihy- ärd' mma pengar, | kan en bostad betydligt "den" tom inte! har | forna fört, är a söm "säger 'sig-ha byggt sin politik & på ved de Har . Männii Kan ble; inte. de egoceitrisk, 0 att "Kon: tvingas ha kamma "åsikter, sam- ma, värderingar, samma - yttre beteenide ' som ” alla. andra eller: främst gom opitionsmiakarna i ön-' skar. Det betyder bara, att Me- delsvensson anpassar sig och se- dan" fortsälter "ätt tänka på sej, medan allla andra gör detsamma. Nordvästra Skånes Tidningar. , — Å ljuvlig. fö, irolighet 55: 1 - Det hör till livets klor attt ha en förtrolig vän, som man kan ge sig "åt och itala ut med uten oisk att Pli missförstådd eller förtåda, - . Detta gäller '; nog vilk ålder som helst, men 208 uppväxt- mognadens år kräva mest, Ty just då: när tränga sig inpå en, då livsintressena sats och de första avgörandena skola 'ske, behövs någon som 'man kan de- la sina tankar med; . .: "Den- falttigagte människa 'som jorden; här är inte den, som har brist på - ägodelar, utan den, som inta har någon verklig vän. Men Vänskap "winner man först då Ber gig" själv, då man deltar ed "sig av vad man personligt ' äger och då mån bevarar för= troendena ; man' får, + 1 koll bör du 4 öra i da » styc- ok Sam, 182 13 ov cm Unlföras
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.