: , ] Li i 2 T.AHONMS TIDNING: >” . oa r i - Fredagen den 10-aprit 1964 = LT: Fredagen den 1 april 6 TT =L :Vilka byggen dan. er: tid "signalerat att man tänker, sig en detaljreglering av byggnadsverksamheten så att vad man "kallar ”mindre angelägna” byggen inte, skall komma fill ut- förande i tider med brist på ar- betskraft. Dessa tankegångar har nu fått gestalten av en propo- sition till riksdagen där rege- ringen begär fullmakt att för- ordna , om . igångsättningstillstånd för . vissa byggnadsföretag. Vad man egentligen syftar. till har inte sagts, förslaget är aljmänt hållet utan preciseringar och från centerhåll har man motionerat om avslag på propositionen. : Regeringsförslaget säger inte vad som skall betraktas som mindre angelägna byggen, man går. istället en genväg och talar om vilka byggen som kan be- traktas som angelägna. Med till- Jä det av, lutni to- den kan man med utgångspunkt från vad som räknas upp sluta sig till vilka byggen man vill klämma åt. Det lär bli: kyrkor. samlingslokaler, idrottsplatser, vägbyggen och vissa kommuni- kationsanläggningar. Bland grup- pen. angelägna byggen placerar regeringen t. ex. affärsfastigho- ter'i nya bostadsområden. Skulle man -- emellertid som . onödiga byggen betrakta byggnadsbehov inom handel och servicenäringar i övrigt gör man sig skyldig till ett ingrepp i näringsfriheten med alla de följder detta kan få. ' För närvarande finns det ett akut "behov av" byggarbetskraft, men så sent som för två år sedan var situationen den motsatta, då fann statsmakterna det angeläget Falltalsmetoden : Jordbruksministern har 'före- slagit riksdagen 'att man :skall övergå till den s. k. falltalsme- oden vid bedömning av spann- målens — mältningsskador, Det finns skäl som talar för en så- dan omläggning då den innebär cen analysmelod som "ger möjlig- het, till större 'noggrannhet. Den nya metoden. kan emellertid medföra . betydande - prismässiga konsekvenser som ingen hänsyn tagits till 1 det'nu. löpande"sex- årsavtalet”” Några -centerpartistér med Anders Dahlgren i! spetsen har därför motionerat om att man tillvidare inte skall. bärja, tilä på den nya metoden, Moliorärei na har inget emot att ma; ve går (till falltalsmetoden, men det bör: inte ske under löpande av- talsperiod, Under denna tid "kän man emellertid försöksvis dilläm- på den nya metoden' jämsides med nu gällande kvalitetsbe- dömningsSystem, Falltalsmetoden och dess verkningar är, gånska lite provad och det torde knap= I past finnas tillräckligt "underlag för att redan nu gå in för en generell tillämpning av' den. ' —tLn VI ÄR INTE NYKTRARE NU än före — försäljning:reformen, framhåller Ex pressenien artikel om utredningen ”Nykt- rare nu”, Särskilt fäster t'dning- en' uppmärksamheten på skatte- politikens roll i rekonimendatio- nerna: " En tongivande person i Landsförbundet utvecklar reso- nemanget om skattesläggan. Om man chockhöjer brännvi- inch 1 skall stoppas? att stimulera efterfrågan på ar: betskraft, Det kan även nämnas att lagen om tillståndstvång för byggnadsarbeten upphörde så sent som "1 ”juli 1963. .Då bedömdes läget vara sådant alt vi inte inom den närmaste framtiden skulle få någon extraordinär situation' för byggnadsbranschen. De nu ak- tuella svårigheterna ger inte be- lägg för att man i framtiden skall möta problem . som fordrar en detaljreglering av här föreslagen art . . Den nuvarande bristsituationen på byggnadsmarknaden: har till "stor del sin förklaring i att nä- ringsliv och bebyggelse så has- tigt och i så stor- utsträckning koncentrerats till. vissa tätortsre- gioner. En aktiv lokaliseringspo- litik som inriktas på att främja för het och sysselsättning i områden där man nu har ar- betslöshet bör kunna möjliggöra att befintliga byggnader och an- läggningar. i sådana . områden i -större utsträckning än nu kan utnyttjas för sina ändamål vari- genom trycket på tätortsregioner- na kan lättas, Detta gäller sär- skilt bostadsmarknaden. "av a . i DET FÖREFALLER OKLART ; vart - inrikesministern + syftar med ' talet om ökad etablering av statliga företag. Men någon av- Ff kt måste hän ju ha haft, och det fnns tydligen 'ckäl "för skärpt vaksamhet så att lokalisering inte blir socialisering skriver Ö st - göta Corresponden- ten med hänsyftning på hr Jo- ”hanvisons anförande häromdageh:' .-Om man. håller fast vid kravet på "att lokaliseringspolitik alltid skall ha'zom mål att, skapa lön- samma företag, finns 'det' nog ganska stor enighet! om satt det allmänna både kan och bör göra en hel del, för att underlätta star- ' tandet och utvidgandet av-enskil: da företag 'till fromma 'för dem ' själva "och den "bygd där de' ver- kar. På den vägen har ju också redan åtskilligt kunnat! -uträttas. Men om -man, satt in alla sunda medel och ändå inte fått några acceptabla enskilda spekulanter, "så torde! det i 99 fall av 100 vara ett avgörande bevis för att förut- sättningar. för; en lönsam verk- , samhet saknas. på . den aktuella orten, : Att, staten, skulle kunna; "uppnå bättre ekonomiska resul-| "tat kan alltid betraktas 'som ute- sluteti se" be ak » Dess engagemang av detta slag bör inskränkas: till. sådana" fall, "där, andra möjligheter är uttöm- da. och där det 'gäller att över- "vinna tillfälliga kriser, som kun- de få svåra: samhälleliga återverk= "ningar, 7” Xr et ” : FORSEN . . SAMARBETET: HEM — SKOLA ;. 'Ecklesiastikministerns förslag i lärarutbildningspropositionen /att iskolöverstyrelsen 'skall undersöka vilka > ytterligare ? åtgärder . som " kan vidtas för att skapa ett'effek- tivt, : positivt "samarbete mellan lärare, föräldrar "och elever är i och för sig lovvärt inte minst mot . bakgrunden av den senaste tidens debatt om formerna 'för detta samarbete, skriver Sk o 1 värl den: le . Speciellt intressant är det från skolans sida att notera ecklesia- stikministerns uttalande, att för- äldrarnas medverkan inte kan an- ses vara en fråga ”endast om in- tresse för barnens fostran och ut- veckling utan en fråga om ett faktiskt ansvar härför”, i Men ' igångsättande av ' denna nya undersökning rörande sam- H 2 sa net så ionen därför att folk inte har råd att köpa. Detta resonemang ligger bakom höjningarna på den egent- 3 arbetet h kola får inte leda till en förhalning av andra åtgär- der, som kan komma fram som resultat av arbetet inom SÖ:s di- cipli itté. Denna kommitté liga spriten och ö att hålla öl och lättvin billigare, Erfarenheterna tycks nu tyda På att ”summan av synderna trots allt är konstant”, Det man förlo- rar på gungorna tar man igen på vinkarusellen. Alltså — man drie- ker desto mera vin och starköl Resultat:. Konsumtionen omräk- nad I alkohol blir lika hög i alla fall) Riskerna för alkoholskador "minskar inte. : "> Den enda skillnaden är att man fortare blir alkoholister på bränn- vin än på vin. =. . Nykterhetsrörelsen anses på en del håll ha accepterat en om- strukturering från brännvinsva- nor till vinvanor. Men detta är en nödlösning i 'en krissituation. På lång sikt är det ingen lösning alls och kan inte accepteras. ' Slutmålet måste vara att den helnyktra sektorn breddas i sam- hället. Då stryper man tidiga al« koholvanor genom tidiga kontak- ter med alkohol i vilken form det vara må, och helnyktra vanor är den bästa försäkringen mot sprit- skador, Sedan är det en sak för sig att man inte orealistiskt kan räkna med att varenda människa blir nykterist, ">. ” : Och varför blir man då inte det De flesta är fullt på det klara med riskerna, och vad alla mer än väl känner till är att det är förtvivlat dyrt att hålla sig med alkohol, - bör kunna. redovisa. förslag redan i vår som underlag för SÖ:s pe- titaarbete, : Längre får det inte dröja med SÖ-förslag till effektiva åtgärder för att förbättra arbetsförhållan- dena i skolan, menar den citera- de tidskriften. — Det är nödvändigt, att i betyd- ligt större grad än hittills göra allmänh : på sambandet mellan arbetsresultat och reformer, Statzns finanspoli- tik måste läggas upp på sådant sätt, att den stimulerar produk- tionsökningen, krafternas samord- ning och förståelsen både för sta- tens behov och den enskildes, inte Avi överskottsmaterialet till Che- ops-pyramiden 'byggdes'. den be- römda - sfinxen, - strax / intill pyra- miden,. Er : väldig: stenfigur, med i huvud: Dess storlek är "imponeran- de, hela 55 meter. lång och 20 me- ter hög. Man får nästan känslan av att den ligger och vaktar den gamla gravplatsen. . Cirka 20 mil väster om Kairo ligger El Alamein — den béeröm- da. krigsskådeplatsen, som blev vändpunkten för andra världskri- get, - Till . denna makabra ' plats kommer värje år massor av turis- ter för att bese de pampiga; ita- Llienska, tyska och allierades grav- momentens' Men hit kommer även släktingar och vänner till de stu- pade, för :att nedlägga en krans vid något av der tiotusentals kors, om här vittnar om ett fasansfullt otidsenligt-storkrig, ' > ": - vilande lejonkropp och människo-; Vid kusten strax norr om El Alamein finns det underbara bad- stränder. Här finns en nästan snö- vit sand, som gjort platsen berömd redan långt före kriget. - + Omkrihg 70 mil söder om Kairo ligger orterna, Luxor och Thebe. De : bägge platserna är mycket kända på grund av de många fynd från ' faraonernas era, som gjorts härnere, . oo Resan från huvudstaden ” till Luxor avverkar man ganska snabbt i de utomordentligt förnäma egyp- tiska långdistanstågen." - : Trakten omkring Luxor kan man anse som de mäktigaste faraoner- nas högsäte. Även om man inte är egyptolog eller -gammalhistoriker, så känner man den atmosfär som speciellt omger Lixor. Man finner här den :historiska sfär, som nan väntat sig att finna just i Nillan- det. NH : De ". Luxör-templet, " som de gamla V Eldsberga storko: : mun: (som förutom Eldsberga :ock- så omfattar "Trönninge och Tön- nersjö). till! Men denna gång ska vi" endast 'uppehålla oss vid ”gam< ja Eldsberga”,: som före "detta 'år var egen, kommun. Eldsbergabyg- den i trängre mening utgöres. till största delen. (6.300 tunnland) "av mestadels bördig Hallandsslätt, det övriga är skogsmark, :Invånarean- talet når inte, riktigt upp till 1.200, Bygden befinner ,sig: 12 km, sö derut, från Halmstad, för att nu ta en fast punkt sy ev Ce fit Gamla Eldsberga är; :kan 'man säga, . en ' storjordbrukets socken! Detta. dominerar nämligen. med ”12 större - gårdar och'. säterier, -Ur- sprungligen hörde så gott som hela socknen under Stjärnarps gods, som visserligen nu är betydligt redu- cerat (fordom gick det in på a gränsande: "socknars - areal - desö- utom), imén f. ö, har ålderdomliga anor. "Det" uppges att en del-av godset på” 1500-talet var en 's. k, k ård;' men 'att -sed a (på 2600-talet) drottning Kristina först adlade sin hovsadelmakare och se- dan gav honom godset. Hur "som helst med den saken, men histori- en nämner i alla 'fall en Silver- stierna' :som 1651 grundade.-(och troligen gav namnet åt) detta gods. På 1700-talet ägde bli a, lands- hövdingen i Hallands län, 'Fr.. V. Cedercrantz, godset och på 1850- talet kom det i släkten Stiernero- nas -ägo och blev då fideikommiss till år 1927 då siste manlige ätt- lingen av släkten gick ur tiden. ' : Nuvarande ägaren friherre C. M: Hermelin övertog : då det gamla anrika och f. ö. mycket naturskönt belägna godset. C:a 2300 tunn- länd skog, vacker och välskött, och c:a 1.400 tunnland åker till säte- riet (i det senare fallet utgårdarna inberäknade).' : Alla " byarna .som förr. hörde hit är nu friköpta och egna jordbruk, > - Förr i tiden förde allmogen en svår "kamp mot -flygsanden ute från havet. En föregångsman vad det gäller jordbruk och dessutom stort. original var - prosten Sten-= dahl, som levde och verkade under senare hälften av 1800-talet. Den- ne kraftkarl lät uppodla stora vid- der kärrmark: med ypperlig mylla. Prosten Stendahl var fader till den kände stadsfiskal Lars Stendahl i Stockholm. F. ö. fanns det åtskil- liga originella präster och klockare i Eldsberga förr i världen. '. ' Eldsberga kyrka är en av de land. Dess "läge å&' (Kyrkberget), på en c:a 3/4 mil lång rullstensås, gör arr den är vitt synlig åt alla håll: Rullstens- åsen har förr i tiden utgjort vård- kaseberg och gamle Bexell (som skrev Hallands historia och be- skrivning) trodde också att denna omständighet gett namn åt sock. nen, Vilket dock är fel, enl. vad ortsnamnsvetenskapen har att ange. Numera- och det är mera med verkligt " över ä d kallar många eldsbergabor sin bygd för ”Blåsberga”, Efter de evigt blå- sande västanvindarna. ” ”Kyrkebjer” åtskilligt att hämta igen, Men detta gäller även vissa kretsar inom oppositionen, icke minst de folkpartigrupper, som av idel val- taktiska skäl söker konkurrera med regeringen genom en oan- svarig överbudspolitik. Med valtaktiska t kan 2 Eldsberga traditionsrik slättbygd - " Kommunalhuset allra äldsta kyrkorna i södra Hal |yp. Kyrkan är från 1100-talet, Byggd av fältsten :och vitrappad.. Tills år 1864 -var dess. tak av bly, men på grund "av missväxt sålde. försam- lingen kyrkans blytak. till: Dan- mark, som just då låg i krig med Tyska riket för sina sydliga pro- vinsers skull. "Man behövde ' detta bly : till" kulor. Tyvärr gick: farty- get med 'blylasten på grund --vid Kullen 'i Öresund, Så slutade den resan, Blytaket ligger alltjämt på havets botten, men under tidernas lopp :har- det blivit bättre; ' och kyrkan har på. senare|tid fått ett tak som också duger — av koppar. I kyrkan finnes bl; aven dopfunt skänkt »å-1600ytalet av: pn- Ifwar Krabbe, kommendant på Lagaholms slott, iv en fr nt ord Eldsberga ' är! en bebodd :sedan flera t om vittna ” rv både de många grav- högarna” som kantar 'olika höjder samt flinta» och” | 5 hittats "ute ' gott o.iman har alltid sökt. hålla jämna- steg med utvecklingen... Numera har. man — en". åttonde ' klass i folkskolan, Folkskolan, ja. Redan 1843 bygg- des den första folkskolan här, men ståtar" nu. som museiföremål ” — Hallands skolmuseum — på Galg- berget i Halmstad. Alldeles i när- heten av Hallandsgården, År 1941 byggdes den s. k. Nya skolan, ett komplex "som kostade c:a » 100.000 kr. och som på den tiden knappast hade" sitt motstycke. på Hallands landsbygd. "5020 0 Pre .. I, slutet av-1920-talet byggdes. i kommunalförbund -med - Tönnersjö, Trönninge och Tjärby ett då tids- enligt och modernt. ålderdomshem med . tillhörande -' sjukavdelning. Denna byggnad, som fått namnet Hemgården, var. också på sin. tid något -' enastående . för . halländsk landsbygd. Förtjänsten av detta hem för de gamla tillkom i första hand. snickaren och senare köp- mannen Karl Bengtsson, som hade en god blick för väsentligheter och god samarbetsförmåga. - Numera tarvar den en grundlig Tenovering och omändring. män beräknar .c:a 200.000 kr. - Eldsberga har "också en sam- lingslokal som länge gällde som ett föredöme. Det-är Kommunal- huset som blev färdigt i slutet av år 1935. Förhistorien är lång. Re- dan 1919 påbörjades teckningarna: Det dröjde dock med bygget. He- la kostnaden gick till nära 39.000 » — den tiden stora pengar — numera torde värdet belöpa sig på c:a 200.000 kr. Man byggde verk- ligen i tid investeringen hör till fast än så länge, frivilligt — infört” faraonerna brukade besöka ett par dagar i månaden, beräknas vara ca 4.000 år gammalt. Templet är i relativt gott skick med sina hus- höga stenpelare och sin bastanta stengrund. De faraoner som svara- de ' för templets uppförande var: Amenhotep III, Tutanchamon, Ho- remheb och Ramses IL Intill templet, vilket var helgat åt gu- den Amon, håller just nu-egyp- tiska arkeologer på- med utgräv- ningar av ruiner, vilka troligtvis härrör sig från den' romerska ti- den. Eventuellt . ännu äldre — vem vet? "ro oc. a . Strax norr om Luxor ligger or- ten Karnak, här finns. ett stort tempel, som tog flera dynastier att: uppföra, 1 Karnak levde och residerade. — faraonerna. : Mellan Luxortemplet - och Karnaktemplet är avståndet omkring två kilome- ter. Här hade, faraonerna anlagt en triumfväg, som sammanlänkade de bägge templen, Hela den s.k. triumfvägen ' var kantad av sfinx- statyer, säkert var detta en värdig färdväg för faraonerna att färdas mellan de båda orterna; >. På- andra sidan om Nilen; alltså på västra flodstranden, ligger or- ten Thebe, som också kallas ”dö- dens dal”. När faraonerna var -av- lidna begravdes de på. denna si- dan av floden i gravkamrar som faraonerna -låtit :uthugga i berget åt sig själva, Man finner här ”Ko- nungarnas: dal”, som. innehåller flera :gravkamrar över" de: berömz daste av faraonerna. Samtliga tak- || och väggytor. i: gravkamrar', och gravgångar. är rikt utsmyckade och bemålade med bilder 'ur faraoner- 'nas och de. samtida egypternas liv, När en faraon var begravd i en sådan kammare. förseglades gång- en och. slavarna" som fått utföra arbetet gick ett hemskt öde till mötes... att hålla platsen hem- lig "var faraonen låg begraven — dödades alla slavarna. Genom den- na. åtgärd skulle inte ens” nästa konung kunna få veta var graven fanns.” Om, han. inte. själv. lycka- des hitta graven och plundra den på de guldföremål och andra dyr- hbarheter,.' som alltid lades 'ner'i gravkammaren ';- samtidigt med den" döde faraonen, +: ' ärvas Några kilometer ifrån ”Konung- arnas dal” ligger ; ”Drottningarnas dal”, här är. gravkamrar uthuggna i ' berget" åt" drottningar: och 'prin- sessor. Dessa gravar är inte alls så rikt utsmyckade som 'de wi ti- digare besökt i: ”Konungarnas dal”. Efter ' att ha . gästat Kairo och Luxor ' som ' durister 'i' drygt en vecka, åkte wvi så tillbaka till Ga- zastripen ' för : fortsatt tjänstgöring. pv Där. återstår nu - endast 'en månad | - av vårt sexmånaders kontrakt med |! Förenta Nationerna. . : Rotationen, söm säkert 'alla fram. emot: som - dagen. med? stort D, beräknas att börja omkring den 20 april vc . : : : Carl-Gustav. Johansson. ' ser Aktuell Sovjetunionen stod på Stalins tid som världsproletariatets le- dare. Nu måste Moskva välja en annan väg att'tillfredsställa sina nationella aspirationer. An- nars hamnar också Sovjet ofel- bart i rollen som en satellit- stat åt det kinesiska jätteriket. Nordvästra Skånes Tidningar. FN-styrkans uppgifter på Cy- Pern måste begränsas till att upprätthålla ordningen, Den får inte bli ett redskap i den inre politiken. På den" punkten mås- te man fyvärr hysa vissa far- hågor. Det förefaller nämligen som lom president Makarios räknar med att FN. -styrkan ska gå hans ”tegerings ärenden mot den - turkiska . minoriteten som av' . Makarios betraktas . som ”upprorsmän”, Så får det na- murligtvis inte bli" FN-styrkan måste kunna samarbeta inte ba- ra med. Cyperns regering utan också. med. båda folkgrupperna på ' ön; Slutligen måste man villkor att "FN-styr- "vtas. våld" avvädna dej gre- an med: iska och" styrkorna på "Cypern dera "av dem, 0 ac (> Västerviks-Tidningen. ler en- . Genom”: den ; centrala uppgö- relsen met problemen i årets 'avtalsrörelse för ingen del lösta. ' visserligen”. traditionellt riktmärke” för , förhandlingarna med "övriga löntagarvotganisatio- ner; men tjänstemännen: har in- te röjt några utecken på att' de skulle. låta sig.n : betarna knappar in språng genom på ”d Sras för- eglidning > her. Del återstår säkerlige: nu + åtskilliga: hårda” -nabttii lingar, I tatet: + "Om de lågävi försäkras ""e ringsprocenit kom anspråk. för an 'SAF och LO är "Den. tjänar som äm "det slutliga: resul- Vv” årets "uppgörelser kan te” kan ötvesteg. stibre ställda grupper, får» de,d. realiteten en HN relativ försämring. Det är en utveckling som inte 'kan godtas , i”ett' samhälle, som har en fort- satt inkomstutjämning till mål, Stockholms-Tidningen, På grundval av de erfarenhe- ter gom gjorts 'i' vår. kan "man förutse att diskussionen inom LO om förhandlingsmetoderna kliv livligare än på länge. En sak som inte direkt' berörts är. att de centrala förhandlingarna förutsätter en mycket betydan- de auktoritet hos de agerande tloppfigurerna. Av allt att döma står firman GeijerKugelberg snart inför sin upplösning ge- nom att den ”sénare inträder i pensionsåldern, - Geijer: ö tycks ha fått svårare med sina förbundzordförande än tidigare. Det är inte säkert 'att vi fram- över kan påräkna den person- liga makikoncentration i toppen på båda sidor som är en viktig förutsättning ” för: ”de ”centwala förhandlingarnas effektivitet. cv oe. Dagens Nyheter. Det kan vara intressant att - gå tillbaka till 1969. års andra- kammanvelt "och .se hur medbor- ; |garna röstade den gången. Det största partiet, -socialdemokra- terna, ' fick "då > sammanlagt 2.033.016 röster mot den samla- ter.”De' 181: socialdemokraterna i riksdagen representerade allt- så' 5.502 fler väljäre än opposi- tionens 180- ledamöter, Med hjälp . av dessa» 5.502:-medborgare lyc- kades man nu trumfa igenom en ' .skatteskärpning,”, gom "för många mindre ;' inkomsttagare ' kommer allt .bli obehaglig. ; +: .. KE : Göteborgs-Poste Lr övervikt .— lyckades - socialde- heten för folkpensionsavgifterna.' Marginalen” för den. starka ”re- gerihgen är alltså knapp. Något — men "inte mycket. —. större blir . den 'mär regevingen ' säger at den är hotad"och kommu- sig. Mot denna bakgrund är det nog ändå 'en överdrift att'anta : rde ett 15 mi- nuter: samtal "med ” Fritz" Erler, ställföreträdande ordförande i'So> 2laldemokratische. Partei. Deutsch- lands (SPD)"i enrum'i'sitt privat- bibliotek; Därefter mottog påven en | privattaud: T SPD-delegation i Detta var. det NS. f en delegation, från tyska "socialis- ter, Sammanträffandet är signifika- tivt för både Vatikanens ändradé inställning till demokratiska socia- lister och. den tyska soc'aldemo- kratins tendenser ”'till' ätt sedan kriget alltmera distansera sig från ideologierna! ses rot Av oas Efter. 1945 hade redan den då- varande. ordföranden för socialde- mokraterna Kurt Schumacher ' för- klarat att man också i bergzspredi- kans ande kan vara socialdemokrat. Likaväl väckte SPD:s inställning mot somliga vikt:ga frågor inom kulturpolitiken ' katolska ' kyrkans opposition. Inte fö ka socialisterna g program och i samband därmed ny- definierat sitt förhållande till kyr- korna, upptäckte man på bägge håll att med. det kommunistisk. ateistiska hotef i bakgrunden ge- de mera lyckade. K Ihuset har inte bara fyllt sin uppgift som plats för otaliga kommunala sam- manträden — det har varit livligt frekventerad samlings-, kommun-, mötes- och nöjesplats. Här har vi- sats film och här har. också bib- lioteket varit inrymt — men det är nu några år sedan, : I . källarvåningen är emellertid alltjämt inrymt skolköket och man använder också de. lämpliga Joka- lerna för yrkesskolan, bl. a. för vävning. Här finner man i brand- fritt källarvalv Kommunalarkivet, som omsluter åtskilliga hyllmeter protokollböcker och handlingar från Eldsberga, Tönnersjö och Trön- ninge kommunala liv; Ovanför detta debatterar och be- slutar ”Stor-Eldsberga” kommu- nala representanter aktuella frågor som vatten och avlopp (ett pro- jekt på hittills omkring 2 milj. kr.), man inte ändra de faktiska rea- liteterna bakom utvecklingen. bara antingen det ena eller det andra, Här har socialdemokratin (Nordvästra Skånes Tidningar) i Aas by: och strandbebyg- gelse med mera sådant. Från och med 1964 är också det nyligen inrättade kommunalkonto- ret inrymt i byggnaden. na var mycket större än divergenserna, . Under tiden hade också ett stort antal ' aktiva katoliker flyttat fram till socialisternas främsta led, Des- sa katoliker betydde där mer än blotta reklamskyltar för väljare från det borgerligt-katolska lägret. Längre fram visade det sig, att det var dessa katoliker som — fjärran från några taktiska beräkningar — önskat åstadkomma försoningen med kyrkan och övervinna de hi- storiska — motsättningarna mellan katolska kyrkan och SPD, Partiet hade redan av eget bevåg kommit fram till en mera objektiv hållning gentemot kyrkan — kyrkan var i partiets ögon inte längre ”opium för folket” utan erkändes hävda moraliska rättsnormer— och nu kom de aktiva kristna inom social- demokraternas led gång på gång Västtyska. socialister i Vatikanen | samgående och samarbete med kyr- rsta "officiella |. mötet ” mellan ' en ' påve och) korna, Not tog” kratiska ;kristna. för rsta. gång= ningar inte ändå skulle kunna god-- taga" folkskolor skilda efter tros-. bekännelse; -Ifall SPD skulle kunna förmå sig: till detta steg, skulle det - största « hindret för ett vän- skapligt förhållande, mellan tyska kan vara undanröjt. - För SPD,: Västtysklands näst största” parti, var det absolut nöd- vändigt att få klarhet i sitt förhål- lande till kyrkan. om det skulle kunna nå sitt mål, att bli ett äkta folkparti. Tiden för ett första sam- tal med Vatikanen var därför yt- -terst gynnsam... Påven Paul VI vill uppenbarligen - genombryta princi- pen ”allt eller intet” och vinna ett gott förhållande även till de sta- ter vars samhälleliga och kultur- politiska uppfattningar inte över- ensstämmer med. kyrkans, Om på- ven mottog till och med Chrustjt- jovs svärson, kunde han inte längre ställa sig avvisande mot de väst. tyska socialdemokraterna som är övertygade demokrater,' På det vi- set kom — med hjälp av den tyska ambassadören hos Vatikanen — ett första möte mellan påven och SPD till stånd. Tidningen ”Kölner Stadt- anzeiger” kommenterade mötet: ”Det är klart att något sådant för fem år sedan skulle ha varit otänk- bart”, : . Alfred Sutorius med förslag som eftersträvar ett N + Allvarliga. förbehåll. hade katol- ska kyrkan isynnerhet' mot de tys- ka 'socialdemokraternas' skolpolitik «én: upp". frågan: till, diskussion im: partiet. under > vissa förutsätt- att historiens gudinna skulle ha råkat bli. kollektivansluten till det. socialdemokratiska partiet. «>: Upsala "Nya. Tidning. : |Rimmerfors 'har,. mycket . god grund för sin förmodan, att ett kristet ”panti” eycker' undan den plavtförm, som” de kristna riks- da a ! skapa . någon | viksdagsrnän dat med några få do, : kan” vesultat fåtal” röster så ' mokraterna avskaffa skattefri r, där kvist-' socialdemokrater och katolska kyr |: . ”"Imer kristna' panliel,: för dem som kristna inflytandet i riksdagen. Det nya Partiet igenom . indirekt ens tjänst, .: .” Världskommuntsmien underlig röra, som - del i den inte går at klar den men, Blir den utkastad Moskva och Peking?: Pål: Västerbottens-Kuriten, — ORD. ETT ae . Job. 34: Vänekapen kan 3 tagen. lenast kan” tänk så kan ar Sådana PP i hjulet." Vad 3 Om dess många gånger a på sig kanske höj vad som inte kastar man emiot, Det ms mer gäller sen, hur den har, och bygger den egna lilla den anses, , vad Människa sju liga sammanlevnade: ket UPptagen vänkrets så ställer sig där ; i "avkvistning- . är | På. VÄGEN — allenast På sig själv... 'emy läng- int « Det är besvärligt nög . att: hålla ' ihop hemmasvenska kommunmig- av både 14. ; bli självupp- Liksom en! människa al- en vänkrets också göra kretsar äro som en faller snäva der gillar". man ' och er Vill skyarna, men Passar den, för- '- mur esta av ens bekym- kret- makt > undér det man glöm , M En självupptagen — AHA sorg nog i'den n, en myc- Keb Mera, ty-dén' är självuppta- genhelten multiplicerad, .'- ' Lever ke Fil 2: 111 du: självupptaget? > 7 själv: de "oppositionens , 2.027.514 rös-.. nisterna därvid” snälft”ahpassat = - Alla skäl tålar, för att: Einar: smännen har när de är verk- ina :r respeklive. bli; dill förmån vill minska det ” . +: Svensk Veckotidning. =
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.