X ” dilvärdighet, hans ' =LT Torsdagen den 16 april; 1964 "IT- => Skatt på egen kraft”. vänds i ” ändustridriften så ut går det: energiskatt. ; Detta för- hållande är orimligt påpekar hr Torsten. Mattsson i Eneryda. (cp) "i en motion, Ur nationalekono- "misk. "synpunkt > är det värdefullt "används bränsle och energibeskattningen bör inte ha en sådan utform- ning att dettå' hämmas. Egenförbrukad ' elkraft alstrad genom nyttjande av vedbränsle bör inte beskattas säger motio- nären 'och det lär bli. svårt för "motivera "något Regeringen har föreslagit - årets riksdag att göra vissa: ändringar i'reglerna rörande energibeskatt- ningen. Ändringarna - avser : att ge skattemässig likställighet mel- lan bränsle och elkraft vid in- dustriell — produktion, ' I ringsförslaget har emellertid förbisetts en faktor som inga-| lunda är av liten betydelse, det är beskattningen av elkraft som alstras medelst bränsle. : Om en. industri använder en ångmaskin "eldad med bränsle utgår det ingen energiskatt, men om ” ångmäskinen driver en ge- neratör vars " energi sedan an- ända. att' träavfallet” ”Jatt som Regeringen ha un årets rike” dag föreslagit en viss. rteforme- ring av -riksdagsvalen' 'som . får betraktas” som' mycket ' välkom- | men, Ändringarna” avser "visser-, ligen. endast två' detaljer" men det är inga oviktiga: detaljer. |" Som bekant vill "regeringen haj fria valskjutsar för de avlägset] boende väljarna och dessutom vill man att' staten skall betala" na, ct sig: : Zistrerade , "partier. ; en viss 'procent ' av - om" valkretsen. tryckningen - av. lsedl Förslagen " härstammar,” "från. valutredningen, men Tegeringen OR har "inte "följt "ut åni på val alla punkter och det beklagar en' rad centerpartister med 'hr. Gustaf Svensson i Vä i:spetsen.! Valutredningen, vill ger partierna rätt att trycka valsedlar "till étt|- i viss antal' som motsvarar sex gånger . antalet väljare i valkretsen;' Re- geringen vill minska anialet tilll. fem gånger. antalet väljare, Detta hindrar ett ökat personval, :sä- ger motionärerna. regeringen "begräns fria valsedlar, ne representerade" p senterade | partierna”, i TÄTORTSKOMANTIKEN GÖR " SIG BRED" jet > ov vt - hos våra statliga och kommu- nala myndigheter,” skriver H a ni delstidningen: ser Endast i tälorten tycks man kunna. Jeva ett fullvärdigt + liv. |” Endast där kan man komma i, åt- njutande: av ' alla der förträffliga serviceanordningar samhället er- bjuder; Den som vill bygga' ett hus på. landsbygden med 'statlida lån måste finna sig i" att, ansökan prövad med $pecielk [5 sorg... : Myndigheternas ! är! "mins sagt restriktiva. Naturligtvis de undersöka den Sökandes kre förmåga”. a återbetala lånet, Men” myndighet terna går vida längre. De”be mer ofta ansökningarna med hän- syn till" arbetsmarknadsläget”för | orten på längre sikt, även då det är uppenbart att den sökande har mycket goda förutsättningar att skaffa sig.sin utkomst. 'Utveck-', lingen, mot. ökad . rörlighet har . knappast. satt några. nämndvärda spår i. myndigheternas attityd, : + Man : möter samma inställning när det gäller att rusta' upp bo- städerna - till .jordbruksfastighe- "ter som skall läggas samman med andra. brukningsdelar, Myndighe- terna” tycks vara tämligen oför-' stående: inför” tanken: att detta " bostadsbestånd. 'representerar 'ett betydande. värde, som bäst skulle utnyttjas om det :kunde bevaras som året' runt-bostäder, ' > Man kan: vanligen räkna med en betydligt välvilligare behand- ling, om, nian ställer sig i tätor- ternas” egna hems- köer, tillägger Aa KAPITALFÖRSÖRJNINGEN INOM LANTBRUKET . den tredje i raden av offentliga undersökningar från > 1960 års jordbruksutredning är 'en besvi: kelse, framhåller L a ntman- n e n: Här framförs inga förslag till 'hur ett progressivt jordbruk skall kunna byggas upp samtidgt som generationsväxlingen kom- mer att brandskatta lantbruket på |, kapital: Om man är beredd att accepte- ra effektiviseringsvägarna inom jordbruksutredningen, måste en av utredningens nyckelfrågor just bli att söka lösa kapitalförsörj- ningsfrågan på ett'sätt som gör det möjligt att ro företaget i hamn utan att allt för mycket behöva pruta på kravet att ha en accep- tabel levnadsstandard, För att kunna planera åtgärder för framtiden är en kartläggning av nuet nödvändig. Härvidlag har gruppen: gjort ett arbete som är mycket värdefullt och överskåd- ligt, konstaterar ”Lantmannen", Man kan utläsa inom vilka om- råden jordbrukarna främst inves- terat under 1950-talet och hur den siffi gjort de svenska jordbrukarna allt mera förmögna, Den som okritiskt läser under- sökningen kan därav förledas tro att här finns egentligen inga ka- pitalförsörjningsproblem, menar Vidare vill sv Umg va. "lappar. :till vädjat: om offentlighet.: . , störr e "offentlighet ministern 'har visat « förståelse överkl d är ligen a skett” mycket” ”planfös : rättens,sidå. Resultatet shar bl. « blivit olyckshändelser. i form äv . den. dementerade - uppgiften --om' att Wennerström genom att skri-: nämndemännen: 1... Expressen ' har; tidigare krävt] både: beträf-': örundersökningsmaterialet älva' rättegången. Inrikes- Typ älva & "säger ”centerpartister- na.” Rätten: att ;trycka ' valsedlar i bör ,. utsträckas till" andra -re- :som; "uppnår "Som särskilt välkommet. hälsar. : av motionäreFna, "Betalar. staten | så "bör man: även bekosta, väljarnas resor till -val- . Särskilt 7 om det. Blir. så departementet. ' st ömaffären, y -.. att. det behövs” De, motiveringar. sol någon tingsledamöter, tingsmannaval gäller, ligt. a att kommunalvalen får hanget: åå 2 ora lingen." kring;. förutidersökningen. -Han.shar. hu lovat-att-man”inom' 1 skall '" undersöka |. "vad som':kan offentliggöras. . Någon: reaktion från rättens da inför opinionen'på störstb' möj- liga off: ntlighet har hitti De sériasle händelserna har: vi- ordentliga isoc:alde- |] av det 'komniunala 'sambandet. i den nya författningen & är inte sär- skilt imponerande, tycker Po- litiskTidskrift” (CUF). Det finns, knappast några bäran? de argument i sammanhanget: ' ' Man ”gör' gällande att intresset för de kommunala 'valen.. skulle minska om banden med rikspoli- tiken skars av, Valrörelser som endast baserade sig :på kommu- nalpolitiska frågor skulle inte ha attraktion på väljarna. Sannolikt är det emellertid så 'att väljarna inte tänker särskilt myc- ket på att de, när de väljer lands- samtidigt väljer kall utse första -kammarledamöterna;.- och det är nog ganska ' få 'soni”> reflekterar över huruvida ” deras - landsting överhuvudtaget äger att utse se-' natledamöter' just under den pe- 'riod som--ifrågavarande lands-: mokraterna har; för - bevarandet Och nog ! skulle det. gå att göra intressanta valrörelser . på kommunalfrågor, ty dessa är ju mycket mera nära- liggande för väljarna än: vad de rikspolltiska frågorna är, det gäl- ler. bara. att "lansera dem på rätt sätt; med nuvarande ordning blir det inte sällan så att de kommu- nala frågorna kommer helt i bak- grunden I -kommunalvalrörelser- na, och det kan inte "vara. lyck- "Det finns under. alla, förhållan- den frågor som kan medverka till anknyt- ning till rikspolitiken, Relationer- na mellan staten och kommuner. na är t ex, en fråga | i samman- I stormigt väder skall kristna all- tid, finna varandra, I stiltje" anser de: att de har råd att ställa: till Vd på sina 'olyckskami mer plan- i” rådhusrättens" um- |” presskonferenser, åtminstone se- ] pra dan” varje avsnitt av: målet 'be-Jå handlats;" slutar. stdninge gle er ett” | bar? Fanns det måhända flera slag I" Mio år gar Under år 1863 insjuknade ingen. svensk” i polio. Samtliga länder med ållmän poliovaccinering rtap- portéårar. « tt den fruktade ' sjuk-. domen , på kraftig tillbakagång. Under kan 4—10- januari i'år. inträffade "4. . ex.. inte ett: enda. nytt fall av "polio i hela Förenta, Staterna = i en vecka i september . 1952, då. 4180 ' nya; fall anmäldes. - "Den. 26 april är det. 10. år. se-. dan " man ', började . vaccinera mot” polio i -störré- skala. -Poliovaccinet” ; vetenskapsmannen" Jonas ; Salk : år 1953. -Han "hade: prövat. det; först: i, apor och: se-" dan på" 5000 "människor; - Man” visste: att vaccinet producerade" antikroppar, "och att: det var ofar-: ligt. :;Tiden var inne att. söka! skyd- da. så många ' som”; möjligt - mot” sjukdomen och den: 26 "april: 1954: inleddes :det.' avgörande! försöket," "] med: vaccinering. av: 1,8 milj barn” och deras fat! sident Roosevelt, ' söm själv drab- "sjukdomen; "beslöt att” hjäl- möjligheter: till ä hur. polibvirus! överfördes” "eller hur 5 | stinulerår -Kroppen ti ll produktion |: Höktivt vaccin! bl | Ämmunitet teorétiskt ! kunde / "den? alltså. - + Även: om. Tskyda? Kunde: irite. dosen bli / så H > Jator, och "krävas: så” ofta att: hela idén i praktiken blev .ogenomför= av. + poliovicus. så att; ett: "skulle ge fullgott. t skydd f det producerade M alla vi Ustyper?. De” halländska" ” söcialdemokra- + terna--ga.-opinionen—för--skogs- ägarnas, planerade sulfatfabrik -i Värö ett, gott handtag” vid, parti- « stämman i Halmstad, Tid, gare har "såväl Varbergstraktens ' ortsför- bund av RLF som länsförbundets . "årsstämma. kraftigt” ”understfukit - behovet av en sådan” fabrik dels ur avsättnings- och dels ur Sys- . selsättningssynpunkter, - Den so- .cialdemokratiska » partistämman ; framhåller i sitt uttalande särskilt |lsysselsättningsproblemet i ay: folkningbygder med ensidigt nä- ringsliv, i detta. fall jordbruket. Dessutom " poängteras, att en yt- -terligare utbyggnad av industrin i Halland fortfarande ger utrym- "me för turismen. = v Tidigare har motståndarna äl Väröfabriken betraktat- menings- , yttringarna från jord- och skogs- brukare som uttryck” för egoistis- . ka”, ekoriomiska intressen. Den |, breddad; opinionsfronten tar hel; ger besked om att ;hallänningarna . i stort anser attt länet måste ha ett permanent näringsliv hela året för att kunna utvecklas normalt. hade 4 framställts av. den unge” : amerikanske de spreds” 'gehom. iktoppen: Vatcin Nn Joch : Iohn Endérs' 21954: års: nö- Hop A-medieln. Dr. ;Jonag. ; Salk ! ” ] fram och som | görod "och": Kiev seger. I kampen | Det ”" svenska” poliovaccinet utexperimenterades 1953. I feb- ruari—mars : 1955 gjordes det första provet i större 'skala, då 2000 skolbarn. i Stockholm med omgivning vaccinerades. Resul- .tatet blev tillfredsställande, mer en planerad . massvaccinering uppsköts för att 'vaccinets ofar-. lighet" och effektivitet ' ytterli? gare skulle prövas. "Först 1957 började, systematisk poliovae- cinering. '” x I dag -har 4,5 miljoner ”män- polio. i- Sverige. - Någon sjuk«. domsfall ; har inte inträffat- se- dan 'i' september 1962, Profes- sor Sven Gard på Statens Bak- teriologiska ' Laboratorium an- taget. är » utrotat i Sverige..- .I andra, länder, där vacci nering inte” förekommer i säm- "ma ”utsträckning, finns ' virus däremot; kv: och ..; alla: som reser söderut? då. bemester. bör därför” låta vaccinera" sig - "för" sin "egen”skull' och för sina ovaccinerade "landsmäns, N virus i'dlandet"' o en polioepidemi i 2Å Hela 55 "fall" niskor "låtit "vaccinera sig mot |, ” Iran. nnu.: tär Sälk ottentlig- gjort sin? första" forinella rapport ägt om .vaccinet” hade man överväg > och ii viss mån-förberett försöks- 1" . vaccinering d rstor skala. I: maj - 1953 tillsattes en ! kommitté ” so! .sin sista provserie, skulle organisera : denna sla Uls cinering, Man beslöt okt vån av enterat resulta! Sö ita prov som omfattade 5.000” personer. Blev resultatet dtäll- : fredsställande — både i fråga "om ser, att poliovirus nu praktiskt nu perimentet : "nader: a . fulla med. artiklar: om saken... - i effektivitet och säkerhet —uide man gå vidare; DEN ? AVGÖRANDE KAMPANJEN. Allmänhetens förståelse. sex '+ mycket "7 viktig, Vfiotribueeades | Upplysningsmatel al över hela landet och i alla berör- da, städer: hölls' informationsmöten 'om: försöket. Inget medicinskt" 1exX- 'peniment: "har höller- följts. med. så "uppmärksamhet: "som provet Salks « poliovaecin, Flera. rår förväg! var, tidningarna 2 Den” 26. april: 1954 förvandlades : klassrum ; i ' fyntiofyra ka | kliniker och” vaccine- ne r "varje: år "och allt" befydelsefullare "framsteg gjor- des, . Mellan? 1946" och 1953 hadé 200 000 : frivilliga gen av. 440 000: barn” påbörjades. Md Över” en. miljon; barn: fick: utgöra icke 7 "vaccinerad. köontröllgrupper 10 000: andra injicerådes: :med Kontrallvätska.; : Vid.” för? ; läkare, ; Näceineringarna. 1955 "kunde" man” "presentera resul= timmar? senare”. 1 hade" -vegeringen gett / illstånd Mill: fabritering av vacdinet för "allmänt. bruk,” ; E i USA: till: mindré; än hälften ' av det ; årliga, "antalet. under. den: för fegående' mårsperioden. vI- dag är. är polio ngre något problem utveckla levande etta! "har "också visat! sig ert” och: effektivt och Yan= vänds nu: tillsammäns" med. "Salk- pi a Vb hundra svenska ba . al "utan också. Ni "Amerika, "och karisk också på andra Rysslands” gämla” huvudstad, a före -Möskva. De /': ryska” når på Djenerflodens fors syenskt påbrå. Det; exi en hel del östbaltiska provinserna, för 'att-nu inte tala om Finland. : Namn $ har anor' från "omkring år 71000. Landet som ligger längst inne' vid Finska | viken: rheter: -som : bekant Ingermanland... Namnet. tillkom” "på följande sätt: Olof Skötkonung gav prinsessari” Ingegärd "i, brudgåva denna landsdel, när hon gifte sig med kung Jaroslav av Gårdarike, Provinsen ” ifråga blev ”då ' upp: kallad-- efter = henne och kom på. -Ångermanlänningarnas - eget språk att heta Inkerin maa, vilke på 1600-talet . blev Ingermanland. I" Estland . finns många ' svenska nämn, inte ' bara på" öarna vid kusten” utan” också på orter inné i "landet, Men också" västerut Kan ”påträfö fas svenska namn, Fast annars var det j mest danska och norska vikingar som sökte sig dit. I Eng- land. finns en ort: med: namnet Swedesture, "o. ett Helsingetune samt (i Teicesterhire).- en plats som påminner om Göteborg, . näm ligen Goutehe. a Den heliga » Birgitta Kar - z t namn ät en trappgata. i Genua och en Tevde” ju också sin sista tid. Italien). Märkligare är att en hel tadsdel i i Wien. efter henne. Under stormaktstiden rmar- kallat; verige i världsgeografin: åriga: kriget. s. 'och ”Svenska' torget”, så ning” : Kristinas: ära — ho RM Tje cum? Sedan finns! det! "svenska" RN portar Stenska & gatan” : i Prog sitt namn” från, "Trettio. + Liksom namnen i Wien; Därstädes: finns; också” av e [nämnda anledning; ” ”Svenska bron”. ViadAles- sandra 'i Rom. är Idöpt till drott- Ir; : också sin "gate i | Rem' — men av, annan "anledning och. den heter. Via Carlo Linneo, Rue ' Stockholm ' Paris är en an- nan, hedersbevjsning: - Amerika -. har. i..en. mångfald ka ortsnamn och i: :huvudsak från 1800-talet. ”- . "Nya Sverige”. dT förstås" utplå- nåt för Jänge sedan,” men det finns i allafall två New" Sweden, € € sv fånnas sex "orter, som heter Stock- holm i Staterna, "(finns f.ö. också i Kanada). Det finns tre Falun och, två Malmö i USA, I svensk- omkring Kanädasjöarna träffar man: "på. både Boxhölm, ; Arboga, "Mora, Malung (befolkat av skinnberedande.. masar "från samhället 'med samma narnn i Da- larna). Här finns också storsvenska namn, såsom ” Skandia; Manhem, men för svenskhetens bevarande i mamh är dock i sammansättnin- gen i stil med Swede Valley. T.ex. Swede, Bend, Swedeburg, Swede- home, Swede, Land, ' Swedes Fo- rest, Swedona ete. Svenskstaden | Lindsborg i Kansas fick sitt namn av tre herrar,” som ' hette "Lindell, Lindgren och Lind, vilka Var sty- resmän i det bolag, som anlade staden. : : . . scherade svenskarna omkring ute "Inom ola: Lantmannen, Lo NL. storm sinsemellan,” INA "(Hall ands Nyh eter ) i i "Europa och "gav upphov än ga p om har 'vi or 7? s enska namn, oende på ie ERROR stater 'tillla örfogande, men den: 12 april 2 i Kung" Karls” tand." Iowa och "ett i Maine, Det lär]: Viking och Vega.: Vanligaste for- | | Aktuell. 'Chrusj! jovs "propaganda "mot kineserna är( väsentligen byggd på temat om Rysslands. freds vilja och. Kina: krigshets, . Det måste -falla /si nakualigt för honom att upp räda så at den- na uttolkning" går hem -hos den ä ändska publiken, och det har ' :den i bovarände "ingåts = Vare sig de kommei "från "England ell Nörden.” På” PN-sidar visas tiden: ä från vr; klart: för sig. vilka: 'viskér: han :tar' genom alt ”såbotera PN-verksamheten. Makar ; På: de ; nuvarande oldera "velat lonerna het Jaccep- samverken” av rent tidigare. folkpartiet och center- så parkiet gjort.-Fori Uarande är det dte lea ble ha som har, Att det” dän a tl trunipetfanfare er ; ger" "en verklighelisprägel . i bjärt ikon- mer: "av jord än handling." |. Ormsköldsviks Allehanda, um > Ft glesbygdetnas” del”. kommiunblbeked” innebö ar bräda” in " just lewtid "bör. också: st med. vittgående långa (fäckan namn 7 råge > Norden- Vasshalvön i - Kartan": över a Antarktis M eller kring. Sydpolen upptager också svenska, namn, såsom Kung Oc skars land,.. Kronprins Gustavs kanal, Kap. Lagrelius,. Kapten Duses bukt, Wilhelm” Cal öns ” ö; Herrströms ö," Vegas "ö. "Allt" Sydryssland kallad Gammalsvensk- by; År 1929 återbördades dess in- vånare till Sverige — £. ö. på egen begäran. Men en del klev ånger- köpta ' och återvände tillbaka till Gammalsvenskby, De ville - och fick namnet ifråga ändrat till Rödsvenskby.' Vilket på ryska, blir: XKrasjnoschvedskojesselenja. Varken svenskt eller kortfattat. - . : Charles - kommentar |. | de-:nykten! ihetspoli ski”.slag i niksdagen' från |s i fall på. samma "sätt. som |". trast ni uttalanden ' som består lm de: möjligheter ; att: höja - pensio- ko Z härernas boistadsstanderd: Emel- |" där: åldring gerna röd sedan ”In00ckalet > har: ax [io funnits en "liten svensk koloni i "I met” vår, | köpstad, grupp å- sarnhället. En grupp . som -inte bara kommer alt ha:hyggligt med pengar Mu” tan också tid, Tid att köpa och konsumera. På så cättt . kommer | ATP attt. betyda » inte, Jara (Oh avsevärt ”bättre' åldevetrygi - än" vi nuvhar utan också - kraftigt tillskott på konsam” : | itonsmarknaden; med: bety ne de konsekvenser. för. våra nä vanligt," att - westriktionerna . ber tecknades som: ett nykterister- nas speciella, ”krångelpåhivt. Se- den .. fria "spriten ” numera ; införts. får man ofta. höra, .: act detta: var. et. » missgrepp ' som r 'kiteristernas' an- OM På hä sr absolutistera > Sm voritelt som. genom skilt. önerationern: 2 any mindre. ” Den; ul ivecklingéön vera” t Ispetsad - fråg: nykter) he etisrör else och "lägger oner > ite viterande , vem skall men sky Re ka .. missta- Igen? Och vem: el "då axla det otacksamrma ansvaret" att- vara väktare. och kok ker på sier | som Wang till kännbara ut-' de vidta. vatteniöra bom dantagskall "hår man ”d all- tid måst nå hänsyn till "önske- målen” ifrån en bred: :publik, nå gat som "verka É - akta dör som Ne a a b vi skol älska: våra bröder oh” att 'vi. skola: visa "vänlighet 3 vänher; M får icke "stanna "då fen det och frän än dock. sant” ant vi först SorA "hör sar på .derå 2 öra. ös bill, Cevad det nu rr er våra kötte elliga' bröder el- er: våra brö . Det, Hill kommer ' en kr leva ” i" samhövigj en.” det "får aldrig lagas som säntäkg för att vi in- te skulle ' tänka” också på” dem Som: äro utanför vårt: hem;! vår >” vänkrets elter ' den: kristna för= samlingen, Der 'är. en både: far- lig och orätiufö ion ; i | måste vidga sig. " Vad månne" du, Har att nänka gr [på 4 detta stycket Under: no vokstiden:: var. "det kan, moti- seller . att. alltid /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.