Lal > 4 LAHOLMS TIDNING = LT Fredagen den 24 april 1984 LT = = ; Om ärekränkning; | Centern yckar avslag på det förslag som” justitieministern fö- relagt riksdagen om att utvidga till stånd kunde can kanske lättare bedöma hur” man skall förfara då kritik framställs som Att "utföra ett arbete så be- kvämt som möjligt, att undvika trötthet och än mera ohälsa, är riktigt prisvärd, Nu har jag vis- serligen aldrig hört någon före- sjunga . lättjans lov, tryckfrihetsförordni; med en som ärekrä av bestämmelse: som : skall förbjuda] ett främmande dands regerings- oss att ärekränka dl av! led t-vilken kanske själv på främmande, länders ar. | det grövsta. smutskastar : våra Det är innebörden i en motion | egna sledamöta som framförts i riksdagen med I ih kan. " bl a Erik Larsson i Norderön bland undertecknarna. Det föreslagna stadgandet "har inte fått en sådan förberedande skning och bearbetning som + eljest brukas vid frågor som rör ändring av en grundlag, menar], motionärerna, Om en sådan för- beredande granskning Kommer att Svenska" Journalistförbundet gjort > framställning ' till ”riksda- inte göra det? De wet ju i alla fall ansträ gen 'om att den föresl para- grafen. intg skall 'bli' verklighet. Man menar .att det är fråga, om ett ingrepp i tryckfriheten som inte står i överensstämmelse med vår grundlag. hes rer . Samhällsforskningen Det moderna samhället ”ut- - märks framförallt av snabb ut- veckling medförande enorma för- Det dynamiska samhället krä- ver även att större vikt lägges vid miljöproblemen. För att mil. ändrinngar — för h Denna utveckling ger, upphov till mängder av problem som i sin tur blir utmärkande för det moderna samhället, Vi känner . problemens art och omfattning, . men vi vet mycket lite om de- hal jöprobl skall kunna' pene- treras' måste "man veta mera om människans situation i ett sam- hälle som präglas av snabba för- ändringar. på alla områden. Bå- iga- kräver att utföra, desto bättre blir resulatet av arbetet. 'Vi skall ha det bevämt" utan: att därför nöd- vändigtvis beskyllas för att wara bekvämliga. den enda form av lättja som är: trädare för den moderna arbets-' men varför skulle de: egentligen ' att ju mindre fysisk och psykisk: ing ett. visst givet arbete ' Den gren av pen och fysiska - hälsa under arbetet, landen och arbetets anpassning till människans” kroppsliga och" andli- som” studerar människans psykiska, arbetsplatsens hygieniska - förhål- : Bioteknologin är en ny ve- tenskap som söker underlätta arbetet för oss genom att an- passa - arbetsplatsen till - den mänskliga organismen, Sten Sö- derberg, den kände populärve- 1 författaren, ' har be- ga förmåga "kallas I logi betsfysiologiska ”” Institutet, vars Där samarbetar ett lag läkare, ing- enjörer, . sociologer och psykologer för. att dersöka . villkor de den samhälls kapl och den == socialvetenskapliga forskni kan här göra en in- ras id och uppt Vi vet att kriminaliteten ökar och får en nära på katastrofal omfattning framförallt i de yng- re åldrarna, Vi vet också att fa- miljernas sammanhållning inte är wad den borde vara; Vad vi där- emot inte vet är vad det är som orsakar denna oroväckande ut- vecklingskurva, , Känner man inte till "orsaker na till problemen går det inte heller att komma till. rätta med ” dem, Detta förhållande är bak- grunden till én centerframstöt'i riksdagen med :' begäran 7 om : att mera pengar skall ställas till för=] : fogande för Statens "råd för sam- " hällsforskning,' Detta råd har till ” uppgift att :studera människor- nas och samhällets sats. Det finns även anledning att kräva en ökad forskning när det gäller samhällsplaneringen. . I alla" dessa avseenden kan statens råd för samhällsforskning göra en insats och det är då an- geläget att, såsom' motionärerna kräva ett uppräknat anslag var- av. 300.000 bör användas för forskning på de områden ' , som här omnämnts, s LÖPER MAN INTE SAMMA Ne 2 RISK. - som i "England, om” fri. bevis- prövning införes i vår trafiknyk- terhetslagstiftning,” Bande t (SBF). till de förändrade förhållandena. "Den kriminologiska' forskning- en måste intensifieras' för att vi skall få klart för oss vad som är brottets orsak och hur det skall kunna förebyggas, — . TJÄNSTEMANNAFÖRMED- LINGEN : På den nyligen hållna" Arbets- | - marknadsstämman :i : Stockholm « var upprustningen " åv.: tjänste- . mannaförmedlingen på tapeten, Både TCO-direktören ' och .:Ar- betsmarknadsstyrelsens chef Ber- » til Olsson tyckte att förmedlingen hade för små resurser med tanke man fri I bevisprövnin g, vilket 'in- neburit”a :i lans det "nästan, alltid LTgår. fria" tack vare "sina "skickliga "advokater, : enligt! vad £ Janidshövdingen Ru- ben Wagnsson berättat: > Många av de fulaste ” fiskarna 'slinker ur nätet” Polisen tröttnar till slut. attiåtala" Perspektivet verkar : ;sannerligen inte lockande för :vårt. land! :: 3 .'Rattfylleri "hemska blodsoffer och den " hårda” trumelden mot alkohol vid ratten har onekligen haft effekt hos 'oss. Opinionen är mogen för betydligt-hårdare tag "än .1957 års" rattfylleriutredning - vågat sig på. Vi hoppas hr An- " dréasson har rätt i sin uppfattning att 'kommittéförslaget är sönder- skjutet. ' En "ny wutredning bör 1 på det ständigt ökade tjänst naantalet, År 1970 räknar vi med att ha 1,5 miljon tjänstemän eller hälften av det totala antalet an- ställda TCO -tidningen skriver: Bertil Olsson "yrkade på enl kraftig och snabb upprustning av tjänstemannaförmedlingen. En så- dan var nödvändig menade han om vi skall kunna säga att vi har en arbetsmarknadspolitik även för dessa grupper, 'TCO-direktören påminde den närvarande inrikesministern om att Anbetsmarknadsstyrelsen hade begärt 72 tjänster men bara fått .10. Inrikesministern hade istället givit statskontoret i uppgift att göra en rationaliseringsundersök- ning av förmedlingens organisa- tion, är det meningen att för- stärkningen skall bli vilande Se till stånd. Den ökade tra- -fiken blir år från år allt större ' problem för samhället. - Man fasar inför tanken att de som sitter vid ratten skulle lita till skickliga advokater i stället "för att låta: "glaset stå, tillägger Blå Bandet." - oa FÖR PRESSEN VAR DET cc: EN CHOCK .. ” att höra generalpoststyrklsens chef i radio kommentera de nya postavgifterna, skriver Ö s ter- sunds-Posten' Det är minst sagt underligt att man från generalpoststyrelsens si- da efter den långvariga förhand- ling som skett med: dags- och veckopress och efter de upprepa- de önskemål som gjorts från tid- sida om klarhet i vad der den tid som utredni går? undrade " TCO- direktören. På detta svarade inrikesministern att det inte var meningen, Och han tillade att regeringen inga- lunda var blind för att tjänste- manraförmedlingen behöver upp- SR nu skall det väl hända nå- got! SKOLINSPEKTIONEN . Skolvärlden anser att det är förvånande att ecklesia- stik istern för riksd lagt fram förslag om att ge Jänsskol- den : delb in= spektionen av samtliga under nämnderna stående skolor. Det har nämnderna inte resurser till: Nu sätter ecklesiastikministern som Organisationskommittén sin lit till särskilda experter som länsskolnämnderna | skall anlita för inspektionen i de fall, då nämndernas ordinarie personal inte förslår. Men det är mycket betänkligt, att t, ex. gymnasiein- spektionen skall genomföras un= der sådana förutsättningar. Skall den inf och r ktion som depar fen förordar ha något värde måste den utföras av personer med stör= re delar än länet som verksam- hetsområden. Inspektionen bör förläggas till organ som verkar på riksplanet, Med ecklesiastikministerns för slag kommer vi att få i kti posten kallar kostnadskrävande distribution inte kan ge ett riktigt svar. Det går inte att bara slita loss vissa ting ur den här utred- ningen, Man måste ställa sig så- dana frågor: skulle det behövas färre brevbärare? Skulle man kunna dra in brevbärarturer om inte posten distribuerade tidning- ar? Det finns alltså kostnader som är definitiva för postverket oav- sett man distribuerar Ridningar eller inte, Det här uttalandet kommer gi- vetvis att medföra ett ytterst kallt ” klimat i de fortsatta för- handlingarna mellan pressen och postverket och framför allt kom- mer man allt mer från tidningar- nas sida att dra sig från postver- ket i distributionsavseende, En av de mera pepprade frågor- na vid riksdagens hyggliga pre- miär på frågetimman visade sig Gunnar Heléns vara. Hr Helén - ifrå te rimligh av att re- av experter med högst varierande kompetens och begränsat erfaren- hetsområde, geringens ledamöter medverkar till att styrelsen för ett politiskt parti i der statens ämb och miljö; hur verktyg, maskiner mas för att bäst passa människan och inte skada hennes hälsa, hur man bör vara klädd i arbetet, vil- ka arbeten som bör reserveras för äldre personer (ett-i vårt land ytterst aktuellt. problem) och myc: ket annat. De riktiga: bioteknolo- Denna vetenskap har sedan tre: år en institution i vårt land, Ar-' chef är professor Nils Lundgren. :' och andra Bjälpmedel bör utfor- |: sökt' professor Nils Lund- gren på Arbetsfysiologiska In- stitutet och där fått taga del av en spännande undersökning i unikt samarbete : fackförbund — företag. et | kärra, .som numera tillverkas in- dustriellt, : >. LA Som -ett av de” färskaste exemp- len på institutets verksamhet bör nämnas en omfattande, undersök- ning - av. :handelsanställdas :- hälsa och arbetsvillkor. Man började med en 'mindre förberedande undersök- ning hos Söderberg '& Haak och gjorde sedan . en . mera, omfattande togisk ioinsk- och arbets- giska , åtgärderna kan först efter 'medicinska och fysio- logiska undersökningar, analys av arbetsplatsen ete.' vs För åtskilliga av de bioteknolo- "I giska ' uppgifterna har man" mät- instrument, "från: de "enkla ”tum- stock a och. tern trarnå | till fuktighets-, ” buller-, ljus- " och vindmätare, "(de "senare fö drag). ning kan. mätas, (Visste ni" att kvinnors” syreomisättning är endast 170: iprocent av männens?) Men det åberstår en hel del omätbara | fak- torer, i om dock. erfarenheten kan j- bedöma: exempelvis :golvens rbe- skaffenhet och, graden. av: jäkt...; tabeller över "de: krav man ställer på en: arbetsplats!” "belysning, frihet från: buller och drag, : ventilation, utformad :miljö att det inte längre borde” finnas” några ' av” slentrian betsplatser, . 'Dessbättre har dustrier och kontor uppmärksam- Luftens' sammansättning kan. ana- ä lyseras,. liksom” människans : and- É -:Mätresultaten kan jämföras med |” diskars och stolans” höjd. Man når|- så ”Dåtagligt mycket bättre "arbets- |- resultat. i en biodeknologiskt "rätt |: eller "likgiltighet försummade 'ar- |- del" flesta stora svenska' företag, in-|- del |: fysiologisk "undersökning av. per- sonalen hos Åhlén & Holm, Bort- åt 500” personer "| berördes” och de teknologiska, undersökning. som har skebdt i. varuhusbranschén;” och” den den? fackliga ' Or- Handel ställdas | "Vårt arbete är en vetenskap" T. Folksam beställde denna, jätte- undersökning, som hittills har av- satt fyra tjocka' skrifter, I utred- ningen svarade PA-rådet för den sociologiska utredningen, Företaget ställde sig ytterst positivt: alla in- tervjuer, läkarundersökningar och mätningar skedde under arbets- tid. Ahlén & Holm drar även kon- sekvenserna av de resultat man praktiskt vid alla anordningar inom det nya stora varuhus man bygger i Stockholms City, "Ett sådänt samarbete mellan personalen och dess: organisation samt företaget kan knappast före- komma annat än i ett land där arbetsmarknadens parter är vana att gemensamt sträva 'efter' allas bästa och - inte heller annat än inom ' ett företåg som driver en genomtänkt personalpolitik. Forskarna var glada åt den här uppgiften, betygar professor Lurnd- gren, eftersom det undersökta fö- retaget ” anses : väl organiserat och länge har. haft sin uppmärksamhet riktad på ' personalens hälsofrågor och arbetsförhållanden. : Fanns här inom branschen några problem så kunde man vara övertygad om att de var svårlösta, vilket bara är en sporre för bioteknologerna. För att ytterligare fullfölja den bioteknologiska "> linjen kommer Ahlén & Holms nya city-varuhus (utöver personalläkare och skö- terska) - att ' ha en "sjukgymnast inom husets väggar som kan ge kostnadsfria — behandlingar - men också ute på avdelningarna ge råd om arbetsställningar, föreslå för- bättringar och utbilda personalen till det bästa beteendet under ar- r | betet. Företagets egna tekniker är också ständigt sysselsatta med un- dersökningar: - och konstruktioner | som syftar till att 'skapa” en bio- teknologiskt ” så ; riktig - arbetsplats som möjligt. Ryggar och fötter är ir | ömtåliga . kroppsdelar i detta ar- bete, Men', med rätt uttänkta ar- betsplatser "motverkas : besvären, "Bostadsbyggändet under eftörkrlgstidén - Antalet färdigställda lägenheter (1.000-ta!) resp. : 160 "index över bostadsinvesteringar I fasta priser / 140 120 mat bioteknol som hjäl ce trivsel för "personalen och hög- re produktion. | ka arbetsplatser i landet har 'man valt ut ett antal toppmän, sådana som under flera år har. visat sig tjäna mycket mer än genomsnittet; ”normala” "skogsarbetare, sådana som brukar stanna vid genom- snittsförtjänster. Man hoppas där- igenom få. fram "orsakerna till att en del lyckas så avsevärt mycket bättre: än d för, att nå det dubbla målet: stör. |” Det "man hittills har studerat mest ingående är skogs- och bygg- |: nadsarbete; I fråga" om 'skogsar- |" betet har man just nu en orini- |" nell undersökning i gång. På. oli- . och låter dem arbeta i par med] :- » 80 60: - 1046 AT 48 49 50 ät ET 93. oh dög :A = Lägenheter i flerfamiljshus (1.000-tal) : heter i småhus (1.000-tal) Långtidsutredni ns skatt- hostadst Ioheh . (oxkl. underhåll) i i fasta priser, index 1946 = 100 40 20 sö i) st 59 6 TT 2 63 B = Lägen-' 'C = Bostadsinvesteringar . genhet ' ligger den säkerligen i ning ' av vet till över 90.000 lägenheter per 'år under andra hälften av 1960-talet ka, 'förmåga att planera, motive- ring för arbetet. Inom byggnads- branschen undersöker man just nu den "äldre arbetskraftens problem. Tidigare har en undersökning bland 'annat lett till' konstruktion av en lätt, bekväm och effektiv satt på arbetstid deltaga i i en jubi- leumskonferens, samt om. utrikes- ministerns ' sekreterare har” till uppgift att samla in ämbetsmän- nens anmälningar till en sådan konferens. Konferensen i fråga var alltså socialdemokratins '75- årsjubileum och utrikesministern i fråga heter Torsten Nilsson. Varje åhörare vid denna öppna konferens om den vetenskapliga forskningens framtid torde ha kunnat konstatera,- att det före-|g kom sällsynt lite indoktrinering, ” att det var självständiga veten- skapsmän som framställde sina krav, Det är den ena sidan av saken, och den är inte avgörande. Det var nämligen ändå fel av vikari de utrik inistern, hr Palme, att vifta bort hr Heléns kritik, Den misstanken bör inte få ” uppkomma, att chefen för ett de- partement — lika litet som chefen för ett privatföretag — inbjuder sina underordnade till demonstra- tioner av sina politiska sympatier. bär snarare en under- än en överskattning av behovet, skriver Svenska : Handelsbankens - tidskrifi överk Som, mått på hår många lägenheter som borde ersättas med större och modernare än den san- nolikt : icke oväsentligt å under- kant. se INDEX it den inte minst genom de TV-prog hög- Progg it för i av nya flerfamiljshus med 59.000 lä- aktuella bostadsfrågan. Bestads- bristen i storstadsområdena visar inga tecken på att avta, heter det, och saneringsbehovet wäxer stän- digt. Att bostadsbyggandet under överskådlig tid framåt måste hål- las uppe på en hög nivå visar det nyligen , av bostadsbyggnadsutred- ningen 'publicerade ” betänkandet ”Konsumtionsmönster på , bostads- marknaden”. Trots en nettoökning av bostads- beståndet med 573.000 lägenheter under åren 1945—60 kvarstår mör- ka fläckar i bilden av wåra boen- deförhållanden, skriver INDEX, heter under 1963 har enligt preliminära uppgifter ' realiserats. Ur sysselsättningssynpunkt - blev fördelningen . av . igångsättningen dock lika ogynnsam som året för- ut. Riskerna för störningar under scmmaren 1964 är därmed minst lika stora som under 1963, Anta- det påbörjade, småhus under 1963 var sannolikt något högre än året förut men torde knappast ha upp- nått den av statsmakterna förut- satta siffran 26.000 lägenheter, UPPÄTGÅENDE KURVA I STOCKHOLM. Med hänsyn itill iden stora bo- kvarteret / i "fyrstadsknetsen ut- 100 |. råder på- många butikstager? Där . Ha till olyckor, skriver Fri Köpen- " Medan Sovjetunionen och pralktiski. taget hela det afro- asiatiska blocket öppet ställt sig på Greklands sida, har Turkiet inte fått. det minsta stöd från någon ' av sina bundsförvanter med ' undantag ' för Pakistan. USA och England tiger offici- ellt mer arbetar tydligen i tyst- het för Cypern. anslutning till Grekland, Inite ens Persien, med vilket . turkarna . haft. så goda och - intima förbindelser, har ställt sig på: -'Turkietg, sida. Turkarna ' känner sig alltså övergivna av alla! sina, vänner och bundsförvanter. Deras bit- terhet än våldsam, och. det är kanske inte bara ebt: tomt hot, när flena av deras ledande täd- ningar nu skriver att Turkiet borde lämna atlantpakten sna- rast möjligt. Helsingborgs Dagblad. Utbrytarsörelser lav den. typ, som nu piskats fram av de båda högertidningarna i Malmö, kan omöjligen anses motsvara den bild av enhetsmanifestation de flesta gjort sig. Snarare finner man delb motiverat watt ta ordet karikatyr i sin mun. : Jönköpings-Posten, (fp). I stället för att den borger- liga valmanskåren I ' fyrstads- kretsen — såsom högerpartiet wville'"—' skulle få en enda be- teckning alt rösta på, torde den my såvida inget 'oförutsett in- träffar, få fyra att välja mellan, Det är begripligt, om-. många finner den 'senaöte 'utvecklings- fasen". föga givande” från” sam- synas "egalt hur” de: borgerliga taktiskt kanske ”splittrarna kan ges en epplåd. Men från väljare i allmänhet, och: från 'oppositi- det 'beklagas, att det borgerliga formerar "sina truppen. ' Rent |: Svenska Arbetsgiverctörening.” en än inte särskilt moad av en alotiv > lokaliseringspolitik. Man . tycker även på det hållet grt det hela går bra som det gör, och, strierna I storstadsområdena får det görs något för ätt under- fätta industrialiséring i områden itarna samlade på ett fåtal stäl- len sysselsatita av elit fåtal män- niskor som”har en härlig malct- mosition ' och på lediga.stunder diskuterar .” ekonomisk politik med regeringen på Harpsund. Kanske är det de framtidsvi- sioner söm hägrar? -" Det finns förvisso (många frå- gor -som förtjänar 'att' belysas Tutifrån . kristna aspekter, - och detta- kan "då 'ske” med elkume- niska medel ' Ebt 'sådant sam- kristet framträdande. i debatt och i samhälleligt skapande av skilda slag kan inte förbigås av dem, som har. ansvar för vårt samhäflles uppbyggnad och funk- aan . Kömmunalfötväliningen | allt tyngre och mer komplice- penkbart, - att into han! de: små fonsväljare ti synnerhiet, "måste | no, med >Det. "förvånar ärskilt atb högerriks- dagsmanrien "Carl ' Göran Reg nål satt sig i den; . Flen "Nyheterna (0 Goda råd: mot”. - olyckshotet Omkring - sjuttiofem procent” av alla" olyckor -å li inträffar i samband med. använ- dandet av stegar. Antingen under- måliga stegar, eller .de lådor, tun- delsb tikerna att kliva upp på, CN Bristande tid tas som förevänd- ning för bruket av sådana ”hjälp- medel” 'och hetsen får också stör- sta skulden för den oordning som de t lådor. och är slarvigt Tbackar, halkiga golv med grön- em saksrester och olja en ständig käl- skap.: Ce " Bättre ordning & är nödvändigt om olyckskurvan skall ' gå. ner. Två tredjedelar av olyckorna" i livs- medelshandeln torde bero just på att man använder lådor, tunnor, ställningar och liknande när man skall upp på hyllorna. Låt vara att de kanske står bekvämare till än stegen, ute på lagret, men i långa loppet vinner ingen på den bekvämligheten! =. Även stegarna kan emellertid ha sina svagheter, . Det finns många modeller att välja på och alla fun- gerar inte lika bra iefter någon tids användning. En del har spär- rar och säkerhetskedjor som sli- tits med med åren och en enkel regel är att pröva sådana anord- ningar innan stegen används. Fun- gerar de inte är olyckan lätt fram- me. . Fett är gummits wärsta fiende och bör snabbt avlägsnas om det ialpolitiska k ittén har ny-lstadehri . . 2 ” i i' storstad: h ett lv — både ligen påvisat hur låg bostadsstan- är utveckli a av bostad RN för eo på och kund M skull darden är för många åldringar. Bostadsräkningen visar också att trångboddheten alltjämt är stor, särskilt bland flerbarnsfamiljerna. Vi har också en betydande bo- stadsbrist, Hur stor denna brist är kan inte bedömas med någon stör- re säkerhet. Bostadsstyrelsen redo- visar för början av 1963 350.000 registrerade bostadssökande i stör- re städer och tätorter. Som mått på hur mycket större — i lägen- hater räknat — vårt bostadsbe- (Stockholms Tidning- en, s) :: stånd i dag borde vara för att alla bostadssökande skulle få egen lä- det där av särskilt intresse, kon- staterar INDEX, I Stor-Stock- hol ådet igå ttes under 1983 drygt 15.000 lägenheter mer än 1962. "Ökningen tyder på att kurvan nu wänt uppåt. För både Göteborgs- och Malmöområ- dena ägde emellertid en viss tills bakagång av ättningen rum i fjol. Bostadsbyggandets ökning i stor- stadsområdena är väsentligen en fråga om tillgång på exploate- ringsfärdig tomtmark och på ar- betskraft. Finansieringen av följd-. N LIN Vänta alltså inte på att städhjäl- pen skall göra rent, då kan det vara försent, Alla former av föro- reningar på golvet som kan vålla 2 cc (Forts å sid. 7) invest ställer d ta stora ' anspråk på kommunernas resurser. Den för en tid sedan tillsatta markpolitiska utredningen skall klara mt vilket stöd kommu- nerna kan behöva från statens Bi- da för att bli i stånd att bedriva nor och ställningar som används ON 2 Den "snabba, a detenA en är ell Behövet "av - bäbtre” planérinig av "markanvändninigen oo ett anmmait. Service gentemot frå tidskonsumeniterna -, sett” "tredje. För alla dessa syften är också tomträvtsinstivwtekt en Tikltig. lös- du kära boökhöm: tigt med' våran Tage; Han kan. berätta. roliga, historier 'och leka RR lyder också hans val språk: PR framför allt. : i Handelstidningen: Det skall" "inte förnekas, att kulturarbetarna i i vårt land bör- jar ana om ine er idosming så åtminstonie någonting liknande ett töväder. Förstanvajmaärscher- ma till Gärdet ham fått ett svagt postludium Lå form av klang från sekiner, Perspektiv. E TT ORD - PÅ VÄGEN). Vårt dagliga bröd... -. Matt. 6: 11. Alla skå vi under den mate- riella existensenis villlkon. Vi äno alla i behov av mat och dryck; kläder, hus och hem. Vi måste alla ha vår. försörjning, vårt ' timliga livsuppehälle, : Dett tillkommer också därför en kristen att gå in i omsorgen fighet för var och en. Den krist« nes ansvar gäller icke blott de andliga "frågorna, utan även de ne i vår Mästares bön, då han lär oss att bedja: ”Vårt — dag liga bröd,. giv oss i dag”, kristen skall inte. blott va med och utföra barmhärtighets- JG öv samhället, han skall å leva för .ett kvist - hällsskick. "= tet sam en framsynt markpolitik, Jes, 58; 5 gig "arbetskraft tillsänd än att. med undersysselsättning. Arbe- - te Ung Center. | tioner. Vad som" kanske ännu ' Sundsvalls Cnidning. I "blir rad.” Å andra' sidan är” det. up. vill hellre att de stora indus . + a vi har det. så rart och:lhus- ' |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.