I . ; marknadsverket deklarerade in- t 2 i LAHOLMS: TIDNING --- Ne. es Tädnigen den: 25 om 1061 aven > —— LT fören den 25 april 1964 IT = Lokaliseringsproposition i i sommar Lr I sa d med att riksd "> behandlade: anslagen till arbets- sr Tok Rune att den - väntade Iokaliseringspropo- sitionen torde vara att vänta un- der sommaren, Årets höstriksdag får alltså ta ställning till försla- get. 1 väntan "på denna med stor spänning motsedda proposition blev riksdagsdebatten om syssel- sättningspolitiken ganska stillsam, Det som vållade de egentliga de- batterna var anslaget till arbets- förmedlingarnas avlöningar och anslaget till. beredskapsarbetena. |" I båda dessa fall hade de börger- liga partierna ställt sig bakom yrk från håll.” När det gällde "arbetsförmedlingarnas löneutgifter ville centern.ha en Jelning, ' så att - ee omför med stark utflyttning fick för- |" stärkning. Detta motiverade man med att det måste finnas en mot- vikt till den verksamhet, som en- bart sysslar, med att flytta” män- niskor, Vi måste ha en utjämning av den ensidiga satsningen på :att flytta folk, betohade' Jan” Ivan : Nilsson å Tvärålund (cp). Den |: arhetsmarknadspolitik som 'förs är inte neutral. När vi nu vän- |: tär på en: propösilion, som vi hoppas skall innebära övergången |: till en aktiv. dokaliseringspolitik, får vi inte försätta oss i det lä- get, "att arbetskraften -— den främsta lokaliseringsfaktorn — är försvunnen, när lokaliseringspo- -litiken skall 'sättas in. Av samma anledning ville cen- tern ha garanti för att bered- skapsarbeten i största möjlig ut- sträckning bereds de arbetslösa i hemorten. - Om" de arbefslösa grupperna dirigeras från under- sysselsättningsområdena, . innan den aktiva tokaliseringspolitiken sätts in, så blir. det som att kasta jästen efter i ugnen, När det gäller att plocka bort "folk saknas det sannerligen inte medel; underströk Alvar Anders- son i Knäred (cp). Är det där- "emot fråga om att få till stånd en lokalisering," då blir det ge- nast en annan Iåt.. Skall man lyckas med en aktiv lokalisering, måste man givetvis se till att det finns något folk kvar, när r Joka- liseringen sätts In. = ” "Hr: Andersson . "berörde även . regeringens ovillighet” att med- " verka till import av utländsk ar- betskraft, ' Det finns! en perma- nent . brist på arbetskraft i vårt land, "men trots, "detta vill man " inte ens vara med om "att låta 100 flickor från Malta" komma hit och "ta hushållsarbete, : - > Som: nämnt var: det denna gång " i stort "sett" Borgerlig enighet om de ”lokaliseringsfrämjande åtgär- derna."' Högern ”ville "visserligen spara i här, och. var, .men' i de två främsta frågorna slöt man upp' bakom ' centern. . Vi slapp alltså att uppleva fjolårets situa- tion, då högern "räddade inrikes- t från att .bli prickad av ' FRÅGOR AV STOR VIKT" - | " utan i första hand en trafiksäker- - inte önskar en mera utbredd ratt- . onykterhet, i ' oss tillbaka ett kvarts sekel i ut- » ke på den omständigheten att ” gränsat stöd från andra grupper, , andra folkgrupper få sin lilla standardhöjning varje år? I Trafiknykterhetslagstiftningen är inte bara en nykterhetsfråga, | , hetsfråga” som” alla är "medvetna om att,de' I r' berörda "avi Det är] inte' bara nykteristerna som vill göra allt: för att minska riskerna i trafiken/”Till och med” ”alkoho- . å listerna" har livet så kärt" att de |' : skriver ”A r i el (NTO) i anledning av trafiknyk- terhetsdebatten : vid : Nykterhets- |. folkets landsmöte: = =i- . Det råder ingen tvekan om att de. trafiknykterhetskommitterade, t som i tveksamma :' ringar kretsat kring sin. uppgift:1]. hela" sex” år, " har varit fyllda av de bästa av- sikter, Man kan ur: den! synpunk- "ten ta dåras eljest misstänkt fli- tigt repeterade > deklamationer | kring principen ingen-ålkohol-i- |+ trafiken på allvar. Mer .det har sedan brustit betänkligt i förmå gan att föreslå ändamålsenliga, åtgärder och skriva” lagar : som kunde ge en : något förbättrad |- grundval för denna princip. "7. » Ett riksdagsbeslut ' grundat - på kommitténs förslag. skulle- kasta vecklingen på detta område, Och detta vore synnerligen öd t "riksdagen, för, att :han inte" ville använda de rövligh uleran- Vid. ett besök i Boston i okto- ber i fjol passade president Ken- nedy på att utse en tomt för det bibliotek där alla -dokument från hans ämbetstid småningom skulle förvaras. : Det var en månad före tragedin i Dallas, Att börja Upp- föra ' biblioteket blev aktuellt myc- ket tidigare än någon ,då kunde ana, Den tomt som Kennedy val- de ligger, vid Charles-floden, mitt emot Wintrop House, där han bodde under sin studietid vid Har- vard: >" Planläggningen av . biblioteket har: fortsatts efter presidentens in- tentioner av mrs Jacqueline Ken” nedy.. och bröderna Robert ' och Edward. Nyligen samlades tolv ex- perter, bl.a, den-svenske.arkitek- ten Sven Markelius, för att över- lägga, om vilken arkitekt som skall svara föl projektet." Efter 'rådgi- vande omröstning ånom -.expert- gruppen kommer familj en. Kennedy att utsé' den arkitekt om få upp” draget.> Pla ann John 'F. Kennedy Ibrary blir den femte institutionen i sitt slag i Förenta Staterna. Sedan George Washingtons : dagar. har "det; varit praxis, att en avgående president tar med sig allt arkivmaterial som samlats under hans-mandattid,. do- kuméent, utkast, brev samt gåvor och "andra minnen, "Detta. anses som: presidentens personliga egen- dom, mills någrä” årtionden sedan fänns ingen. regel för hur histo- riskt material av detta slag skulle tillvaratas.” En del "skänktes till historiska. sällskap . och somligt köptes ' av regeringen” från atving- arna eller. privata samlare och in- förlivades med Nationalarkivet i hi ”de "medlen. för" förflyttning met än i en riktning. Årets iksda hot "Thomas , Jeffersons bibliotek:x om 7: c:a 6! 000. volymer förvärvades-1815 av kongressen och utgör 'st i i- dagens "väldiga debatt' om” var ätt KH enikerns, käinp HAR ETT OMR, DE BETYDELSE ' v "för 'allmänhetens' frilaftsliv kan länsstyrelsen”; i förvandla det till " faturreservät, 'och" "ålägga märkä- ; garna att tåla 'sådant' intrång som "lanläggaridet av vägar, "parkerings- " platser, "tältplatser, badplatsed, så- rr anordningar m my skriv anledning” ar förslaget ill ny ia "turvårdslag: Detta är ett "betänkligt "och illa FÅ - I hiotiverat intrång 'på den enskilda äganderätten, ine som lagen förefaller . att'- . länsstyrelsen : praktiskt taget "obegränsade be- K skollegium- har i "sitt remissvar påpekat att inrättandet av ett friluftsområde bör betecknas som en exploatering av ilton till Calvin Coolidge. It kongressbibliotek.. - Där. finns; per- sonliga , dokument : av. . de "flesta presidenter från George, Washing- i EN «U DANRÖJD. RISK. Sex ” presidenters ” arkiv, förlorade. Två samlingar har" störts genom. bygga sådand antogs "1955" en" särskild lag, som innebär,” " att : : presidentbibliotek, etableradé” genom: privata : dona- tioner, "drivs och underhålls av re- geringen som sen; del av. US, tionalarkiv. S I nas mandatperioder finns nu: sars il lat på olika platser i USA. Herbert amiversitetsbibliotek, annat 'kom till |. ning. En anna princi | Branch, Iowa, Franklin D. Roose- velts i Hyde Park, New York, Harry 5. Trumans i Independence, Missouri och Dwight D. Eisenho- wers i Abilene, Kansas. President Kennedy var en varm anhängare av detta system" att sprida - arkivmaterial över landet i stället för att begrava det i Natio-j nalarkivet. Därmed skapas en rad levande centra för forskning och studier av olika epoker i Förenta Staternas historia, menade han, Och genom att biblioteken i regel förläggs till presidenternas he orter kan man utnyttja det lokala intresse som finns för -olika man- datperioder: Vad Kennedy eftersträvade var ett arkiv över periodens hela för- valtning och inte blott. och bärt en samling dokument om honom personligen, — Därför. ..uppmanade han ofta högre tjänstemän att spa- ra privata och offentliga hand-' lingar och "donera dem till det planerade biblioteket. - . -:Kennedybiblioteket . består : Lik- som de flesta identbibliotek av ini liotek I skare, omfattar sju. miljoner do- kument från Trumans mandattid. I muséet finns bl. a. exakt kopia JR presidentens arbetsrum i Vita uset, Dwight D. Eisenhowers bibliotek i Abilene, Kansas invigdes 1962. Kärnan i arkivet är de dokument, som Eisenhower själv samlade un- der sin karriär som militär, rektor för Columbiauniversitetet och pre- sident. Där finns också samlingar som flera av Eisenhowers närmaste medarbetare skänkt. Bl a. done- rade framlidne John Foster Dulles sitt arkiv från tiden som utrikes- minister. Det dröjer en tid innan Eisenhower-arkivet blir - tillgäng- ligt för forskningen. -Men det om- fattande muséet lockar många be- sökande, - ' : Herbert Hoovers bibliotek i West Branch, Iowa invigdes" också 1962, på åt dag Det innehåller handlingar från ett halvt århundrades politisk verk- samhet på olika områden. De do- kument som: Hoover sedan första tre . avdelningar: museum, arkiv "och en institution för undervisning och forskning. Muséet skall bl: a. innehålla. material om reaktionen i världen wid budskapet om Kenne- dys bråda död. Bland bidragsgi- varna märks Sveriges radio, som skänkt. tre 'TV-. och tre radioin- spelningar från de ödesdigra da- garna. Ett antal svenska dagstid- ningar från veckan 22—30 novem- ber ingår i samlingarna, | CX a Fi sker. utesl ade genom frivilliga bidrag: Presiden- |1 tens två bröder och rektorn vid Harvarduniversitet . har. tagit ini tiativ till er fond, som nu uppgår Hill 'sex milj. dollar mén; » stiga till tio eller - tolv milj. 2 I INDEPENDENCE KEN "" OCH ABILENE, | > Samma förfaringssätt hat tidiga- re tillämpats för andra president- bibliotek. Över 17.000 'enskilda och organisationer . hjälptes åt att:-be- kosta Harry S, Trumans bibliotek i" Independence;' Missouri. Arkivet, som endast. är tillgängligt för "för- världskri samlat om ””krig och fred” tillhör ' emellertid en sär- skild institution wid Stanforduni- versitetet i California. ' . Franklin D:. Roosevelts bibliotek i Hyde Park, New: York tillkom redan 1939 och är 'utan' tvekan världens rikaste källa för forsk- ning om händelser under Roose- velts långa presidenttid, .Där finns dokument från Roosevelts hela po- litiska karriär '1911—45. Det mesta rör givetvis hans tid som presi- dent åren 1933—45. Arkivet inne- bl, "a. utkast. till tal och skrivelser och en samling brev rö- rande andra världskriget och ut- vecklingen av, atomenergiprogram- met, , En. särskild "avdelning av musé- et innehåller Roosevelts privata samlingar — hans samling frimär- ken och fartygsmodeller, hans ma- nuskript, böcker och konstverk. Två, nya flyglar planeras nu till minne av Mrs Roosevelt.:.De ska inrymma" hennes personliga. papper och minner från olika håll värl- den c FR Aktuell - Om FN skickar tiupper "till Sydafirikia, ” "så. kommer. Sovjet- unionen att medverka vid ut-' formningen av' det beslut i sä- 'kerhetsrådet, som ger trupper- na deras mandat, Det vore att sätta bocken till trädgårdsmäs- tare. Men just så olyckligt kom- mer- det väl att så om inte de västerländska dembkratierna tar hela saken i egna händer.' «: Handelstidningen. Medborgörlig samling ” säger sig bli en aktiv faktor för att bryta. den socialdemokratiska hegemonin. Man blir emellertid en smula fveksam om det bor- gerliga uppsåtet i ”partiets” av- sikter när man vet, latt hr Sjö- holm hyllar sig till republikar- ska, ateistiska och antimilita" ristiska åskådningar och att hr Rubin tidigare warit en” varm vän av på. sin tid, av' en viss hr Lindholm framförda" åsikter. Nordvästra Skånes Tidningar.” Det går inte att” "skrämma upp. en majoritet. av svenska väljare i ett onyanserat fördö- mande -av hela den socialdema- kratiska regeringspolitiken, Det är en helt orealistisk högertani ke; Den vägen till en maktväx- åren, då' posten sett sig om efter en ny press för tryckning av frin märken i flera färger, ,.-. - Styrelsen har. 'emellertid hållit fast, vid stålsticksförfarandet. Detta är nämligen konstnärligt och konst- hantverksmässigt ö framställni se ett svenskt, frimärke Detta: är den viktigaste principen som postver- ket ftillämpar ” vid" valet av -ämrien för. frin ärksutgåvor, framgår” det av en? artikel i! Postens -Kändtid- inte ger ut frimänken till len; av > | Hoover-biblioteket ligger i Westi! natyren och inte hör h h un- = inte bara med tanke på tra- fiksäkerhetsförhållandena . inom vårt land — utan också med tan- Sverige med rätta betraktas som ett föregångsland och har ett mot denna position svarande ansvar. Den av Stig Alemyr antyd- ningsvis framförda meningen, att nykterhetsvännerna och därmed inberäknat' honom själv företrö- der naturvård ser, Invändningen är beforad. Det allmänna kan enligt” "lagförslaget under" naturvårdens : täckmantel . lägga beslag på särskilt begärliga områden och eploatera dem efter behag, Allmänheten har redan ge- nom: allemansrätten " tillförsäkrats praktiskt taget fritt till id naturen;'” Att utvidga den rätten därhän att! I markägaren ” genom ett. läns- der så ”extrema ståndpunkter” att de får räkna med ett högst be- är inte relevant i det här sam- manhanget, . UTSKOTTSKARUSELL ÄR VÄL DEN LÄMPLIGASTE benämningen på vad som före- kommit inom andra lagutskottet i samband med behandlingen av folkparti- . och centerpartimotio- nerna om årliga folkpensionshöj- ningar, menar Västerbot- tens-Kuriren |. Det är bara en vecka sedan Sv, D, under: en stor rubrik kunde meddela, att detta utskott på för- slag av hr Ringaby (h) prelimi- närt enats om att föreslå ord- ningen, att folkpensionen' i fort- sättningen skall höjas varje år i stället för som nu vartannat. år — d, v. s. varje valår, Vid den slutliga behandlingen av ärendet på tisdagen visade det sig emellertid, att både socialde- mokraterna och högerns repre-|] sentanter i utskottet tänkt om. Sooialdemokraterna röstade nu för avslag och högermännen lade ner sipa röser, Allting förblir allt—1. så vid den gamla ordning, den som de socialdemokratiska val- makarna trivs bäst med, Att > socialdemokraterna - vid närmare eftertanke inte kunde förmå sig till att ett valår ge mellanpartierna en poäng genom att stödja ett av dem framlagt förslag, är en sak, Sådan småsku- ren taktik är man rätt van vid från deras sida. Men . högerns vinglande fram och tillbaka i frågan förefaller lika onödig som obegriplig. Varför kan inte folkpensionärerna liksom styr Isebeslut. mot, sin vilja kan få' sin mark förvandlad till 'fri- tidsområde med vägar, parke- ringsplatser, tältplatser os, v. är en kränkning” av "den . enskildes rättsäkerhet. : Det lönar sig att opponera — ibland! Det kraftiga trycket från i första hand Järarkåren har för- anlett ecklesiastikminister :Eden- man att skjuta på gymnasierefor- men ett år. Bristen på lärare, 1o- kaler, nya 'böcker och på oriente- ring av lärarna, det anfördes som argument mot en forcering. Bris- ten försvinner inte på ett år men andrummet ger dock visst tillfälle till bättre" förberedelser, Det är dock” stora. pedagogiska ' nyheter - som skall föras ut i verkligheten, Att forcera fram dem hade kun- "nat åstadkomma större skada än olägenheten "med ett modifierat system för "de kommuner som " drabbas av det ettåriga uppskövet. Lärarna har nu någorlunda rimlig tid att informera sig, vilket inte minst eleverna får glädje av. En reform som till varje pris drivs igenom, ofullständigt förbe- redd, den gagnar ingen. Hr Edenman är att gratulera till. / mokratiska regerihgen. : är på wårkanten börjar! re gspart terna enligt > 'sedvan-' önster komma: upp i välkänt varvtal när. man ska avslå mo- tioner; från I oppositionshåll. - : Och försvara den allsmäktiga socia Fe i Hr. "Brandt. i "Aspabruk,” sossar- nas "talesman i bevillningsutskottet, är mästare” i yvighet. För. att nu inte: fala c om häns förmåga att in- utlåtandena. ” a . Och det slår sällan fel: hans an- förande börjar, ungefär så här, att "motionen "som behandlas är ju en. gammål historia som, man år efter år kommit med — vad ska nu detta tjä a Hild ” ” Ocksåvidare. ick hr "Brandt god hjälp" av” pastor primarus Åke Zetterberg, tillika ' socialdemokrat. .|Det gällde motioner om avdrags- rätt för gåvor till kyrkliga, kul turella, "humanitära o. Sy ända- ” borgerliga reservanterna kämpade ' för ' motionens syfte — en utredning : om Jbeskattningsav- drag för dessa gåvor. Detta ansåg man” skulle. stimulerå givare till 92 avslogs kammaren, rönte " den kammaren," reservationen i andra Redan förra veckan samma öde "i första — Kunde man inte ha lagt ner den här motionen nu? . -sporde hr Zetterberg. Det tyckte nu en gång för alla inte bl a. hr Nilsson i "Tvärålund (cp) som hänvisade till én Passus i utskottsutlåtandet där man me- nade att avdragsrätten skulle sär- skilt gynna höga inkomsttagare och sådana ändamål som dessa ger bidrag till . '— Vill man stödja den idealitet som tar 'sig uttryck i givande bör sin något senkomna insikt därom. (Helsingborgs Dag- , blad). : nänläsa de söcialdemokratiska nej- | större aktivitet. Med 110 röster mot | ' värdet per kröna > vara" lika' för änkans' skärv och 'den rikes '' gåva, deklarerade: Jan-Ivan Nilsson, , När hrr Brandt och "Zetterberg suckade över den : borgerliga."te- setvationen : och "tyckte att dom här ”gamla” motionerna " kunde avfärdas. från dagordningen glöm- de' de, eller kanske” rättare ville de glömma : en sak;';inte så o sentlig. "vw > om ca base te När "oppositionen "envist « åter- kommit med sina motioner: i en lång rad ärenden och på vitt'skil- da områden har resultaten så små ningom ' kunnat utläsas — i'rege- ringspropositioner, : Men så har ju också Erlander |” en gång sagt, att. han tycker det är bra med en opposition. Slutorden i hr Brandts i Aspa- kruk brandtal för nejsägeriet den- na gång i en för många ytterst känslig och engagerände fråga — gåvor till kyrkliga, humanitära "o. dyl. ändamål — är värda att åter ge: . - fre — Herr talman, jag "tillhör nog dem som inte har. den intellektu- ella rörlighet som det sagts att re- servanterna . har. Undertecknad hör inte till dem som brukar klanka på våra” riks- dagsmän. Även om det nu kan verka så av ovanstående. Men un- dantagen bekräftar regeln. . : Och eftersem man ändå har bör- jat så varför inte fortsätta ett tag Sista plenidagen förra. veckan slutade kl. 14. Drygt 70 var från- varande. Den här veckan började som vanligt med onsdagsplena. Ca 50 var frånvarande. Fler brukar det bli framemot kvällen. Med all aktning för riksdagsle- damöters många gånger dryga ”ci- vila? arbete och andra uppgifter på hemmaplan 'är skolk även från riksdagen skolk, Väljarna som ”anställv” vår ära- de lagstiftande” församling tycker inte om sånt. Ja brukar enligt "svensk -kutym. kom- ma. först” längre fram / i tiden, "då det kanske också har större "värde Vv a DN som erinran, om den , avlidnes in- satser, ;" Vidare Uppmärksåmmar general- poststyrelsen endast , jämna , 100- årsjubileer, 50-års- och andra ju- : | bileer hedras: "endast om speciella skäl talar för detta.. Ej heller döds- dagar elebreras, endast sfödelse- daga - ” De . svenska änkek ”fram- ställs enligt "stålsticksmetöden. Un- der” frimärkstryckeriets första år i början: av. 1920-talet var: "svenska postverket tämligen ensamt om att trycka i frimärken i stålgravyr: Men sedan” "dess" . många europeiska länder” gått ' över "till detla:kvali- tetstryck.- I olika sammanhang här 1 'generalpoststyrelsen ' diskuterat : att införa något annat framställnings- förfarande, inte minst de senaste » så en viss äkerhet mé ; förfalsk- É ;| levereras, i år. : Den hedersbetygelse | ningar. , Generalpoststyrelsen har beställt en flerfärgspress, som "kommer att] itre' färger och har en mycket stor | kapacitet. Den" bör idare ge bätt- re tryck, eftersom I färgavtorkning- en ny "metod; Beträffande 1964. års” ”utgivnings- program "för ; frimärken ,' nämner Kundtidningen att efter Karlfeldts-. juni ett märke som nd Sie mar, 800-årsminsvet av ärkebiskops- ämbetets i "Uppsala "tillkomst; Nö- belpristagarserien - ' fortsätter ” och dessutom blir, det troligen: ett nytt motiv Mm byggnadsminnesserien. Denna ' Har väckt stort” intresse. Från skilda landsändar har ” det kommit ” än g om lämpliga motiv, . Motivförslag ” från i Skåne: och Västsverige > "Därtill" är jag född. och därtill har jag kommit i världen för att jag "skall vittna om sanningen”,- "Så talar Jesus om sig själv. Han gör anspråk på att sitta inne med en evig gudomlig” sanning. .Den tanken går igenom. hela- Johannes evangelium som en röd tråd, Någon har sagt, att wi lever i en tid, då. ingen vet vad han skall tro, Jag satt en gång vid en sjuk- bädd." En man i sin bästa ålder har fått sin dödsdom. Blott några få dagar till och han skall lämna” hustru .och fyra småttingar samt ett vackert och gediget hem; Stilla och ödmjukt har han lyssnat till Gudsordet, Däri har han fått möta Sanningens' ande. I ljuset från denna strålkastare har han fått se sig själv, sitt liv, men också Guds underbara nåd i Kristus. Nog har jag trott på en levande Gud, men jag har aldrig tagit ho- nom på allvar. . Det är fruktansvärt att lära kän- na sig själv. Sannerligen känner man sig icke som en riktig wus- ling, en syndare.. Obarmhärtigt av- slöjas allt i mitt liv sådant det verkligen är. Inför människor har jag kunnat drapera mig och bluffa, Jag har gått och gällt för att vara en hederlig och präktig män. niska, som fått möta aktning och vördnad. Väl har jag varit glad över att ej människor kunnat läsa mina hemligaste tankar och dröm- mar. Men inför Sanningens Konung går det ej att dölja något. Allt|!l blir bara mull: och åter mull ' Och jag får inte en enda klut att skyla min nakenhet med. Jag han känner mig besläktad med röva- ren på korset, med publikanen i templet, med den förlorade sonen. Blott ett enda kan jag svara: Gud, misskunda dig över mig syndare, sanningsproblem väger fjä- derlätt så länge de ligger utanför vår egen personlighets djup, Hur Je 0 söndagen 'efter Påsk > > För Laholms Tidning av "kyrkoherde Georg” Josefsson, Uppsala. -| blir en hjärtefråga, en samvets annorlunda - ter sig det ej för' en människa ' när sanningsproblemet fråga, "en evighetsfråga:' som. mig själv, Vem är jag; varför lever jag, var är målet,- där jag skall hamna sist? Det står klart för mig att ja är blott en' pilgrim i denna värld, en resenär. Men hela mitt intresse har varit — om jag will vara ärlig 3 knutet ' endast vid bagaget, Evighetsljuset har ej fått lysa in i mitt liv, Jag har seglat blott ef- ter min" egen topplanterna, Och därfi rför "känner : jag mig hava levat på en lögn, Detta lär mig Sanningens Ande. Men den lär mig också var jag får svar på själens alla oroli a frågor, war jag skall finna den frigörande; frälsande sanningen. Den pekar iblott till jen enda Jesus Kristus, Hos honom får jag lära vad mitt liv borde ha blivit, om jag levat i sanningens ljus. Men Han möter mig som den star- ke Frälsaren,; som icke blott är full av sanning utan ock 'av nåd. ”Ditt hjärta vare icke oroligt, tro på Gud, tro ock på mig”. Jag släp- per allt mitt eget såso P släpper allt vad det har händer för att taga emot far kommer med, jag haver Dig, frågar jord och himmel in; intet; Har du låtit Sanningens Ande tala till dig genom "ordet? - sena midnattstimman Än vid jag "efter å dh så ofta förr, tro- dig har wäntat, och IT), Vå stänga för am BE ra längre 5: oa a > En 5 & = köl "Kommentar. ding gr inte altt tro på. En, OP” positionskritik - av litiken; som skall väcka anilang hos väljarna, måste vara en från formeylindern' sker' efter . Co Jabt hos de, djup | människ; ans m barnet I kan a .wegeringsp' om bättre salunderbyggd och mer reali- tettsbetomad. . = Det är nog. en riktig iaktta gelse, att. väljaropinionen” kän” ner sig. oviss. och avvalstande inför årets wal, men högerleda- rens "förenklade samarbetsparol- ler kommer nog, om de vidhål- Iles fram till walet, att göra op: positionen mer. skada än nytta. .Västerbottens-Kuriren (fp) Det finns -Å. vånt samhälle många grupper som säkerligen ' hellre skulle vilja ,en. kontant löneökning i wtället för en kor- tare arbetstid. Den vika floran av s. k, extraknäck pekar ock- eå härpå.” Man: skall. inte blun- da för risken (att. en: lag som syftar still "att ; minska arbetsgi- varnas möjligheter wtt profile- ra på arbetskraft också kan in- nebära ett hinder. för den arbe- tande att. välja mellan: pengar . eller " fritid, När. man kommer - ner mot 40 timmlärs arbetsvecka kan deb därför vara :skäl beakta att. lagat tötningen . utformas > på ” ett så smidigt sätt att der inte - berövar den' anställde en sådan faktisk . valmöjlighet: även. på den; vordinarie . arbetsplatsen. En: relativt mjuk: lägstiftning : kan . här: fö renas med : fackliga för- Anki vektenna- har sinte intréssera sig för, att 'skapa” damålsenliga "och .vacki "sko påviljonger : som: kan. tillverkas i itofa serier som 'snabbit kan medverka. « it.: ex.sme - uttformalde bidragsbestämmelser. 1 Sundsvalls” Tidning. > Pethrus parti. liksom hbilägarnas nybildade parti och försöken, att ordna en-vänstertrafikänhär sar « velovganisations - "blott >-abt en sommar, men det kan ändå ' vara” etik "varningstecken | vant det kan bära hän när man försöker - piska... fram. opinioner på falska premisser, Uv Ia -Demokraten. x Det vill. till. mycket av upp? ” lysning » och fostrar, CH stil med ” den, betydelsefullar insans l'&om göres äv, t.ex: pr 'ogfampiunkten ”naturen- och. vis radi den. ansvarskänsk vara "den bärand n aturen,.:. "änlte el Vå behö- ständiga ., ämbetsmän som: i sitt avbeto. står neutrala : till. ika pamtierna. , I social-. ..| demokratisk Press, har” fram" ' komm sbarka. önskemål om en "I politisering. - - rvaltningen.; Meri, : uppfalitningen, hos” det svenska ' folkets .flental är :sä-' utses på grund av förtjänst och skicklighet "och inte efter Pparti- tillhörighet: Det” är i, hög grad oroande att kraven på en tiserad rvalntng högkjudda. Sydsvenska Dagbladet. blivi alltmer ock vän- det inte att "majoriteten Här man n viider der, på saken går komma ' ifrån, att : inom den allmänna opinionen icke godkänner. den” föreslagna nedvustningen . av religionsut dervisningen, | " Svenska Dagbladet: ' 'De. Bgmälda. hår rv. föga chans and de energiska kandidaterna an amerikansk Valrörelse, där ofta fen Jtar. hem - "mandatet, som y är kän bäst skaka hand och slänga t med sina väljare vid ttirot- toarkanten,' k 4 kan Så" fort en Pussa små barn' av Tjuv Brävid) lyssnande Hur bär: st Det döm äv än son själv är hustra? lighet. > Lon någon tillfäl- får. sp at dett är. änkorna som der mm 2 en politisk woll i län- tur." då sådan politisk :struk- över tar sin Nyss. beskrivits.: De T sina. mäns mandat, har a hnars jag förgås, ana Ua kända genom dem. la Tindström i. Fv Morgonbrig, Poli- - harm finns i när- N g | kerligen den, att ämbetsmärj bör -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.