- TAHOLMS TIDNING oo = LT Måndagen den 27 april 1984 "IT = = ”Vid randen- av en: a: vulkan” "Sydafrikas ekonomi är plana åe mest dynamiska i världen”, påst för någon tid. sedan den sydafrikan-.. - militära upprustning som äger rum od Utgifterna för militära ändamål har d. ma för något år sedan ska Han har säkerligen alldeles rätt, Sydafrika upplever för närvarande Efter Sharpeville- massakern för ett par år sedan stagnerade den sydafrikan- ska ekonomien, knappast några ny- byggnader sattes igång och det var svårt att sälja hus. Rädslan för re- volutionära” orfoligheter hade en starkt återhållande verkan på den "en stark: högkonjunktur, ekonomiska aktiviteten, Nu har sta nationen” förbytts 'i hausse och storstäderna, framförallt i huvud- staden Johannesburg, teser sig nya skyskrapor. mot skyn. Nya förstäder regeringen om byg- ty: kontrakt med gande av icke "mindre än tre nya ammunitionsfabriker. Vartill. denna ammunition är avsedd torde icke vara svårt att räkna ut Sydafrika skulle icke hotas av några yttre fi ender, om det övergav sin apartheid- på några få år fyrdubblats. En fir- . politik. bena Investeringarna i. | fabriker, bygg- 2 a söver nader och k mm fi M t När in Suindbörg och Branting - Det har sagts att Axel Oxen- "-stlemari är den svenska pressens > fader och postverket dess vagga. : ; Det dröjde mycket länge — bort- ' åt två århundraden — innan det- : ta moderlösa barn trots energiska 74 sprattlingar fick möjlighet att stå : på egna ben, . - Med detta konstaterande inle- der redaktör Ivar Arnö sin his- : Publicistklubbens ras icke helt av inhemskt kapital, - betydande kapitaltillskott har kom- mit från England och i mindre 'om- faltning från andra länder. Kapi- ' talimporten från England har under g- i växer också upp runt:staden, Den ' de två senaste åren uppgått till över redan förut rika vita överklassen i Sydafrika ser sina inkomster växa ytterligare och enligt vad det berät- tas, Jär luxuösa fester och parties bli allt talrikare och allt mer raf- finerade, Jämsides härmed går ut-' en miljard kronor. Karakteristiskt är alt lånen är av kortfristig natur. I fall har förrä av det investerade kapitalet varit så. hög, att långivarna får sina pengar - tillbaka på a å fem år. . Över- » k mycket full- komning allt mabbare. Polisen och ' hög i Sydafrika. Det är tydligt att' armén rustar sig för det inbordes- krig, som måste: komma, om in Sydafrikas politiska ledning i nära nog tolfte timmen kan förmås att lägga om kursen. - Sydafrika har rika naturtillgån- gar och ett gynnsamt klimat, förut- sättningar finns för den skull för” välståndshöjningar av stort format. De skulle också kunna komma den ' färgade befolkningen till del, men , de vita föredrar att utnyttja dess ar- betskraft till skandalöst låga löner, + — där det Inte är fråga om rena slav- arbetet, Den ' nuvarande : i högkon«- e artificiell, Förhållandena i Sydafrika påminner om dem som rådde iTysk-" land före andra världskrigets bör-" "fan. Kapitalexport från Tyskland ” var då inte möjlig, tyskarna måste” förbruka sina inkomster eller pla- nera sina besparingar inom sitt eget " Jand, Förhållandena är helt analoga råd- d. är till övervä $ Sydafrika nu, Högkonjunk flertalet utländska långivare räk- nar med att deras investeringar in- te kan bli långlivade. Det är, som . en engelsk finanstidskrift uttryckt saken, .”investeringar vid randen av, en vulkan”, Inbördeskrigets ka- tastrof avtecknar: sig mot. framti- U dens synrand. H Det har i diskussionen om Sydaf-', rikas. förhållanden. ofta sagts, att'' den industriella expansionen i i Syd- ” a te som ges ut i dagar- » « M-årsjubileum. Trots att den svenska pressen har mer än 200-åriga anor var: det först sedan Lars Joharr Hierta år 1830 star- tat Aftonbladet som en a av verk- liga” yrkesj li: började växa' fram. Det skedde under en het och hetsig, politiskt spän- laddad tid ' de och grova invektiv haglade i tid- : ningarna, . Presstejdetna fortsatte "Under 1800- talets senare ' hälft, öm än i något mildare. . tongångar. , Nya. tidningar startades både i huvudstaden och ute" +i landet och även gamla blad började få: nytt "liv. Detta var: bakgrunden vid tillb iv "Publicistklubben den 7 augusti 1874. PK har under de nittio åren betytt mycket för 'att jena, höja och stabilisera den nya tid- och få den acceép- afrika h tiken, att de färgade genom denna expansion kommer att få goda lö- ner och beredas möjlighet att höja sin kulturella standard, Sådana ar- gument . har framförts åtminstone sedan elt. tiotal år tillbaka, men de har vederlagts : av” verkligheten. Apartheidporitiken, drives år från år allt hårdare." Den färgade be--. folkningen är. numera nära. nog . rättslös,' dess ekonomiska och kul-" turella standard har sannerligen sin- . te heller förbättrats Den industriel- . apar de å Hitlertyskland, till övervägan- » + de del beroende på den efterfrågan la och den högkon- nktur: som nu råder, arbetar i på apartheidpolitiken. Be som den militära uppr ska- pade, I viss raån bildar Sydafrika en parallel], härtill just nu, dess drövligt är, att. även -engelskäg-; da företag i i Sydafrika utnyttjar den för iska fördel, som den : Imulh högkonjunktur as av de 2 underbetalda svarta : arbetskraften ” i DE TRÖTTA LÄKARNA t "Läkaryrket är sannerligen inte något enkelt rutinjobb som. . ut- övas lika bra .av' den' överan- strängde, Patienten bör ha rätt att | «0 kräva att läkaren som" opererar / honom har sovit” natten före och 1 övrigt är i bästa trim,” skriver professorn och experten i arbets- rätt Folke Schmidt i I d u n, Veckojournalen , Lång"; och missnöje, som utslag 1 "krav på till vila, normalt familj vanliga förströelser., Det är egendomligt alt det hu- varande systemet fått fortgå si "länge, mannen ser? Läkaren är en människa, > med samma elementära behov av vila och fritid som vanliga människor, ”MEDBORGERLIG . SPLITTRI NG” "Alar g"” tidigar e har; ovanstående rubrik, så få männ skor orsakat så mycket split och tvedräkt som gruppen ”Medbor- gerlig samling”. Man "har helt nonchalerat de former och regler för politiskt arbete som vårt par=, tiväsende trots allt måste: e-unders kasta sig, Man har, driven av fanatisk Iver och tro på de egna åsikternas riktighet, kastat allt som heter partilojalitet överbord, Man har inte dragit sig för att använda « högst tvivelakiga metoder 1 försö- igenom. Man har smutskastat människor som man tyckt stå i vägen, man har medvetet gett vilseledande in. formationer och man har tydligen utan större samvetsförebråelser ken att driva sin vilja hoppat av från träffade överen kommelser, Sådant inger inte re- spekt, skapar inget förtroende, Gruppen Medborgerlig samling söker nu göra gällande att dess kandidater naturligt ska kunna Få, in I sina respektive tidigare partier om de vid valet får väl- jarnas förtroende, Detta kan inte tillåtas ske, Det skulle sannerli- Fen vara en säregen ordning om de människor som nu så demon- strativt brutid sig ur gemensk. pen med de borgerliga partierna och som direkt försvårar för dem att i val stärka sina positioner, efter valet skulle välkomnas deras riksdagsgrupper, Det går inte att driva politik | om partierna i utskotten repre- senteras av personer som icke i de stora och avgörande frågorna ställer sig solidariska med det mål som det egna partiet satt upp riktmärke, slutar Medborgaren, "HÄLLA HAN DEN” Den socialdemokratiske docen- ten i nationalekonomi Assar Lindbäck har ett recept för » bli av med den skadliga hyres- regleringen som vi inte hört förut, . noterar Vestmanlands JJäns tidning Lie rbetstid skapar irritation i sin tur-ger kompensation, Vad underläkarna främst behö- ver är dock. inte högre inkomster ur obestämbara källor utan. fritid iv och Ser. däkarnas huvudmän |- : och läkarna själva inte” vad lek. skriver Medborgaren (h) under —] utgör.; För . närvårande:' anlägger , | brittiska förelag fabriker vid grän- sen till de bosättningsområden få 'svaria som går-under namnet ”Bar- tunslan”, just för att dra nytta av, denna underbetalda arbetskraft. : .terad av en länge motsträvig opinion. > Bland de sexton stiftarna var Adolf ; Hedin, som blev klubbens förste ord- "förande; J.A Björklund och Harald Wieselgren. Så småningom tillkom allt ” fler med . både från Stockhob ' och. landsorten 'och "även några män ur: tidens” kulturelit, "såsom Harald Hjärne, Albert Bonnier, Artur Haze- > ljus, August Strindberg, C Da av, :Wir-' sén oh Oscar Levertin. "Under de första idylliska åren. tl fades något tiotal medlemmar vanli? "gen "på 'hotell 'Rydberg, åt: sexa, : pratade 'och hade gemytligt.. Det be- "rättas, att -skattmistaren, skådespela- ren och författaren Johan Jolin; bru- kade medföra 15 kr ur klubbkassan, soch det brukade. räcka väl för hela kvällen, fdr "åt de pressfrå- En 'rad uriga hade; då 'ock- » överenskommelse s mellan |. regleringens avskaffande partitak- |- tiskt "skulle" kunna ge politikerna råg i-ryggen att våga en. match mot regeringen. ut .> Men har vi inte -”en' stark "rege-' ! partierna att inte utnyttja hyres- |. så. invalts i: klubben: - Hjalmar Bran- ting, Pavid Bergström, Per Staaff. och En /äv-:de första” gj att söka” höja tidningsmännens' vill- ; kor. och. anseende." Lönerna var usla, och inte ens i Stockholm, där för- hällandena” var 'drägligast, hade hälf- ring” här i landet? :Stat Erlander brukar ju tala"? mycket om sådana," Skall den inte' våga sig på grepp i "böstadsfrågart, om, "den finner. förnuftiga, . av. .pur rädsla" för att något annat. parti "skall lyckas kamma hem litet rös- ter : från ” eventuella :' missnöjda? Och ' vilket parti (utom kommu- nisterna) ' skulle det förresten vara, "som i dag satte permanent hyres- reglering på. sitt program? . > . Men. det är klart, ' skulle den starka” regeringen” Erlånder be- | hövä någon till hjälp för att våga > röra vid hyresregleringen, så inte skall väl de borgerliga partierna tveka att' Phålla handen” för en så god sak, ” så VETENSKAPLIGA DJURFÖR- Sök” - sär tyvärr: nödvändiga. Öm man inte hade använt sig. av -denna forskningsmetod, " skulle .männi- skor och djur i dag. fortfarande vara offer för omätliga lidanden, som man nu lätt och säkert kan bota; skriver Diakonistyrelsens tidning Vår Kyrka: " Om man nu totalförbjöd försö- ken, skulle stora framsteg i bo- itandet av människor och djur un- der den närmaste framtiden bli omöjliggjorda, De lidanden som djurförsöken innebär är ojämför- ligt mycket mindre än dem som de hjälper till att avlyfta. Men, just därför att man inte kan komma ifrån 'denna forsk- ningsmetod i kampen mot lidan- » det, 'är- det : särskilt: viktigt att försöken hålls under mycket nog- grann uppsikt, Hovrättspresiden- ten Kjellins ingripande sätter in på två viktiga punkter där miss- förhållanden råder. För det första är det otillständigt att statliga in- stitutioner köper stulna djur och därigenom fungerar som hälare, För det andra är det ytterst oro- ande att ett statligt verk sätter sig över bestämmelserna om of- fentliga handlingars tillgängli is Se .$en av! så mycket som na -med anledning: av klubbens t svalla- ' | ner; "Som exempel n nämns i historiken. "På teckningen från en PK. träff Hjalmar Söderberg och Leon Ljunglund, i bakgrunden Daniel Falla' 3 ström, Herman Seldene förverkligandet av en" paradoxz vig- het mellan principiellt oeniga.. Bland. Kongresser . och festligheter av olika slag har- särskilt årsfesterna Blivit uppmärkt ife io- Iden og) ansfulla.. banketten på Grand | 1880-då man firade'A E Nordenskiölds lyckligt genomförda Vega-fäj « Vid årsfesten 1908 framträdde 'stats-' minister "Arvid "Lindman "för . första gången enligt 'engelsk sed med ett allmänpolitiskt, livligt uppskattat an- förande," Han "återkom sedan många gånger ; som välsedd och vältalig gäst, liksom” flera 'andra. kända politiker, Frisk debatt har kännetecknat Pu- blicistklubben” genom- åren, Den. har . skriften över 'denna dystra. tid rista= : gångrul . tider. ses i förgrunden”. r och Emil Norlander, et Nazism och frihet > ” Diskussioner om "nazism och soi ganda saknades inte under 30-talety' och. 1939 . inledde "Torgny . Segerstedt | en "mer ;än "vanligt animerad” de=+ batt om ' pressens frihet och riskera »na för. åsiktsbildningen. " a X -Informationsstyrelsens åtgärder blev + bl:a orsaken till ett protestmöte, Gräv« des.” 1951, då” dåvarande” ordföranden ' Rolf Edberg vid en debatt om. beho- vet av en statlig upplysningscentral anmärkte : att' Informationsstyrelsen”, "hade 'sitt säte i forna kvarteret:Hel-" - vetet i anmärkningsvärd : närhet. av. . Tyska, brinken',och Svartmangatan”. '| Dessa" och många ; andra . minnen ' från Publicistklubbens ; nittio 'år: be=" y skrivs i historiken, som också inn håller : en. EE tecknade! 2.000 kr.i årslön. unaer 100 > kr, .var., vanliga... Journalisterna utnyttjades: hänsynslöst och: avskedar. | des oft ta ut; n uppsägningstid. tnildning och tryckfrihet MN « Redan -. under -' Publicistklubbens första år. aktualiserades frågan om journalistutbildningen, Resultatet blev en rad utredningar under årens lopp;" avi vilka kan nämnas : de :s k Håstad- ' och! Hernelius-utredningar- nar Den förra ledde till kurser vid Stockholms högskola och den senare till det 1959 startade Fournalistinsti- tutet. Allmänna handlingars offentlighet är "något som: PK idogt kämpat. för genom åren, Klubben har också som "den trogna gårdvaren stått på vakt för att värna tryckfriheten sådan den' uttrycktes i 1812 års grundlagsenliga tryckfrihetsförordning, Många försök har nämligen gjorts i förslag, motio- ner ”och yttranden ;' att stumma. på tryekfriheten. ; H Parallellt med detta arbetade Pu- bliristklubben på att skapa pressetis- ka normer. Detta reswterade i'att XK A Hagberg -redan år 1900 på sty- relsens begäran författade en PM att anslås på redaktionerna, Notiser om nådeansökningar borde enligt an- visningarna inte publiceras och inte . heller sådana som gäller bekännelser inför polisen eller böter och kortare straff, särskilt inte vid ungdomsbrott. "Dessa regler föll snart i glömska, men frågan om" "brott och namnpu- blicering” blev föremål för flera klubbdebatter. Är 1933 godkändes nya egler. De 1 des till sitt nuvarande skick 1956, och prak- tiskt taget alla landets tidningar har "visat..en långt. gående. hänsyn till reglernas andemening”. "> Klagomur för allmänheten ' Ett viktigt organ för Pressens själv- sanering, Pressens - opinionsnämnd, | startades på Erik B Rinmans förslag 1916 och utgör alltfort en Pressens hedersdomstol, Verksamheten har på senare år dominerats av mål som rör just pressetiska frågor och pressens anseende, Näranden har blivit en all- 2] Tummar man på den principen är rättssäkerheten i fara, "Kunde sedan upprördheten kring denna sak leda till att man tog upp en grundlig, diskussion om i vilken utsträckning djurför- sök är nödvändiga, vore mycket vunnet. Pressen har visat en viss skygghet för denna fråga. ” N i N Stridsropets : sommarnummer har utk it. I det gedi i dit man vänder sig för att Kå granskning av artik- lar som anses felaktiga eller i något avseende förgripliga. Men det har inte enbart varit var- dag och arbete i PK:s verksamhet. Enligt stadgarna skall klubben ”främs ja vänskapligt umgänge och samråd”, Leon Ljunglund konstaterade vid års- festen 1930 att Publicistklubben, är ett av de märkligaste samfund som finns i Norden därför att den innebär en betraktelse av överste Karl Har- tetius, Under: rubriken ”Så kom det till” berättar : öv erstelöjtnant Gunhild 3 "| helt &. nordisk konst "och; "kultur. "Omkring 6000" | lömhällsvetat Kan, placeräs på arbetsmarknaden fråm till 1980, främst inom "statlig och kommunal, förvaltning, indu- ” stri, "handel : och organisationsvä- . sen, finner prognosinstitutet . vid AMS; Det” sägs att resultatet bör "tolkas som ”en undre behovsgräns . som. . utbildningsplaneringen bör syfta till att täcka”: På den pink- ten är bekymmer överflödiga: det uppgivna behovet kan täckas fle- "ra. gånger om med den sexamina- tion av. samhällsvetare som tidi- gare räknats fram. Statistiskt blir "överskottet närmast förkrossande;'. Även om -man de senaste åren vant sig att se med skepsis (eller resignation) på dylika överskotts- - beräkningar; är det dags att 're- formera samhällsvetarutbildningen för att vidga de nu rätt begrän- sade möjligheterna till yrkesmäs- sig" specialisering, ” (Dagens. Nyheter): méns nya internationella högkvar- ter vid 101' Queen Victoria” Street, som nyligen invigts, "Andra intres- santa artiklar, ur frälsningsarmé- världen ä är ”Som en levande mam- ma” av överste Judit Ordell, ”Wil- liam Booths plan för Indien” av brigadör Thorsten Kjäll, ”Stormigt på röd front i Malmö” av: överste- löjtnant Helge Larsson och ”Fyra svenska strykerskor startade skan- dinavernas armé i USA” av Arvid G. Skoglund. En annorlunda” och fängslande reseskildring ger redaktör Alvar |. Jansson, Sveriges Radio, i artikeln ”Någon millimeter norr om tionde breddgraden”. Redaktör Palle Hag- mann ” har" skrivit om Miljoner glasbitar genom fyrahundra är”, författaren John. Johnaeus berättar om ”Kristi sal i Atlanten”, Fil. dr Karl Linge skildrar ”August An- dersson ' med dragspelet”, och om ”Världens äldsta Bibel. och dess om hur Fräl mén semesterhem för mödrar, Länner- in- att Inehållet återfinnes + kom till Om den kän- ko tationer och intressanta skildringar. "Den största i himmelriket” är titeln på en skildring från Finland, skriven av kommendör Ragnar de. sv ke sångförfat- taren Kaleb Johnson och hans sånger berättar överstelöjtnant Paul Anefelt, | sa täckare” skriver teol kand. .Es- kil Hellman. = - En dikt av kommendör Ragnar Ahlberg, ”Hästhovsguld”,. samt en sida med Yknåp och knep för alla åldrar” ingår även i tidningen, Priset för Stridsropets sommar- med dess , ygoättasidiga Ahlberg, ”Livets färd” är titeln På i IFickberg sniver om Frälsaingsar- gedigna innehåll är 2 kr | Hela staden. får. under ' tiden '24 april till 17: maj skandinavisk rä gel," de” I mordiska: flaggorna skall restaurangerna ervera - "specialiteter från höga "Norden . "och. det. :ges |” friluftskonsarter med. hördisk mu- sik. Och! -mågon'” kommer kanske att "sjunga". Jungman Jansson ”kanske "sitter. du. som . gammal. en farm i 'Alabams : Hugo 'm "dollar visas. vid fem- tiosex a” utställninga nittio - gratisevenemang föreläsningar, skådespe konserter och utställningar. Vv Festivalen "invigs 'den 2 april "Det är Mao och hans för till- fället gode ovän i Moskvå, som kanske när allt kommer om= kring ' har mera inflytande' hå vår framtid än de forskare som otvivelaktigt vill göra allt. vad de kan för atit vi ska känna Oss leva i den bästa av världar, Det är alldeles ' utmärkt "om man lyckas finna ett förebyggande medel mot ' influensa, men just mu förefalter det angelägriare att finna en medicin, mot maktsjuka och aggression ”— "och förmå diktatorema att ta den! "+ Men : delt , ligger ' tyvärr. en mörk molnbank' vid'horisoniten och håtan 4 vår "ljusnande framtid. sv) .Eveo. i NST.” Mycket av misdlyckaridena i rg med. Stig . Wenner- "förstå, men det finns gr ör vad 'som kan ursäktas” Sven : Andersson - Har strävat . med gin svåra uppgift och haft en förbåld otur, större otur än vad. en försvarsminister får ha. Det är klent nog att han |. inte varit mannen att med säker rutin ';: handlägga: detta ärende; Regeringens chef skulle ha gjort det; och beviset för att he Er- lander känner på sig det-är al it loförmögen >alt- svara - för cin ynkligt : Hilla "andel. ärendet. Aklagarmiakt och parlamentari- ker -får fortsätta ' granskningen: Vad som "hittills skett "är" åts minstone . an fakta. kommit på misstone Tamentariska ansva som junistkommi; kommer :abt- rikta ' "eri ” mycket skarp knitik> mot de dåliga kom- munikatioreria': "melllån > exem- » det. BE: versten att | bedriva s rädiska' verksamhet." Sydsvenska - Dagbladet; ipliktiga överföras från den militära: or- ganisationen och amet in un? "Peer" Gynt”, Den åt- tonde; maj ger" Birgit Nilsson" en konsert,” z ” Biblioteken anordnar särskil da barnprograra ””om'”” skandinaviska sägner "och "folksagor. id konst- muséet "ges "föreläsningar . om. nor- och ; fråm en. från »de fyra län- derna ställs ul Medverkande vid: pla läggning- en av festivalen har varit de fyra med en kostymbal Heder: r | kulturatt: heérna Carlos Christen- klir Finlands ambassadör Richard Seppälä med maka: och ' svenske kulturattachén Nils-Gustaf Hilde- man, Två dagar senare öppnas en utställning på Birminghams konst- museum; där bl. a.' visas arbeten av femten samtida finska målare sen, Danmark, Martti Korhonen, Finland, Rolf Bergendahl, ' Norge och - Nils- Gustaf Uildeman, Sveri- ge. Liknande. festivaler har tidigare ägnats . England, Spanien, och "Frankrike, '.. "= Italien och en samling konsthantverk i U.S P. Biocidforskningen: > Jordbrukets "forskningsråd får inte glömmas när man anslår öka- några centerpartister med : Nils Larsson i Högsby som första namn, Mctionärerna vill öka anslaget till jordbruksforskningen ” "med 300. 000 krenor,' — Det är angeläget att vi får klarlägga de faror som kan fin- nas i 'användandet av de olika bekämpningsmedlen," säger . motio- närerna, Den debatt som har förts på sistone motiverar att staten sat. sar mer på detta område. . Forskningen på jordbrukets om- råde gäller emellertid inte bara biociderna och deras verkningar. De 'stera rationaliseringsuppgifter jordbruket ställs inför ställer sto- ra krav på forskningen. Om jord= bruket skall kunna : hälla 'j steg" med andra "päringsgrenar de -medel till forskningen, menar |! behöver "mera: pengar från staten gäller även att "hålla med jordbruksnäringen länder. jämna, steg så Motionärerna” vill Höja” anslaget till Jordbrukets - "forsknin gsråd till drygt 3,2 milj. kr. Av denna ' sum- ma bör 320.000 kr- användas” till . biocidforskningen, Det är 70. 000 mer än vad regeringen föreslagit. fordras det ökad forskning, Det ham genact efter upptäckt] len vär lä a sera. äckts' om at "de skulle hen musical baserad . ; | företagschefen - avgått: för disk konst. Också 'blommar,. mynt I Svenska riksdagen, ta . andra I Jatt-ge upp; ofta kr - som "förefaller mycket: ” rimlig," skulle också kunna bana vägen för' tanken på fredskårsarbete” som ett dl- ternativ till den nuvarande ord= ningen. sådan : åtgärd, . Veckoposten. är satuitidbvis "inte lätt att precisera den ”"folkpantistiska livsåskådningen' 'så att 'det Häc- ker både ateister. och tvroendé; den "”samvelsbestämda livshåll- ning” "som Mu” » rekommenderas får man hoppas gäller som mön- ster inom, alla partier. 3 Vestnianlands. Läns" Tidning [Co] anspråk: på teliglorierg rn llödig- het, "andlighet - och! mumesrenhet, inte ' sällan "högre :än de som verkligen utövar. religionerna. Lillemor Holmberg ä Perspektiv. Dagens modedo! mer inté' att bli "möargondagens. Der saken ”kan vi vara säkra på: Det vore där för att vi” ivöre” mindre - s älvsäkra | och” mindve::självbelåtna, "när vi tala "om "emdra tider och andra meningar, : Hu attviskiska : vi är vil ganmnerligen ka, när det.gäl- ragbiologi, inte relatin En advokakt har MO- anmält N en! : flygflottiljdhef: för - att”, han lät ten söt och unter? flicka un- chefe ö gäller & gå Wennerström s; placering "åa UD: Man: hanv faktiskt genom ant av- Loc it | der äsärdeld inverkan oh ad t | vokatkår ens anseende.” Vad e Hämlet, i i "repris: och därmed ' gottgörar-. något" av: den skuld den ådrar. sig 'genom:' det show- dravel; sden iga | ämerikan- finns många, exempel. företag som, kagit . skada av”. ait ent men inga. exempel, på ast de ta git skad; tidigt. ågra.... månader ing = ett nylt lagföred. lag om djurs plågeri. Detta förslag ger babo- Tatoriedjuren ;: mindre ”ekydd . än cy gelska lagen, men det är ett: steg i rätt wiktning. När vi se-' dan. skall. debattera. det, är det bra att veta Var vi "har antivi- visektionisterna,' Att hjälpa för-' Saedjuren. och att hjälpa 'anti- iviselktionisterna, är kansk riktlgt.delsan t me mma, Max. Schärnberg i Perspökt N — då kom' hjäl, pen, Och om den från, oväntat håll, "ha n det hållét, det hade: j VN i öppleva: vår. fa ör Iplöskot + så. där pålag> +. ' att vi: också. skulle få ns hjälp påtagligt! Gud
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.