8 AR [en ee ” framhåller Svensk' Politik vidare, tAMOLMS TIDNING oo = LT Lördagen den 2 maj 196t IT= = 1 i tt Det ser äntligen ut att hända mågonting på. familjepolitikens område, . "Enligt en uppgift i Stockholms-Tidningen skulle skatteberedningen. nu . vara enig om flera” "förslag. "avsedda att stärka barnfamiljernas ställning. Skatteberedningen skall ha enat sig om en successiv höjning av barnbidraget till 1200 kr, vilken summa skulle uppnås 1970. Den 1 juli höjs barnbidraget . enligt riksdagsbeslut ' från '550 till 700 kr. De årliga höjningarna skulle sedan bli 100 kr fram till 1970. Även familjeberedningen ' "har, enligt samma tidning, enats om vissa förslag” till barnfamiljernas förmån. Familjer med småbarn ges tillfälle att Själva. väga Sk si- . na barn under de första ' och inte behöva ge sig ut > arbetsmarknaden. För flerbårnsfamiljomna, har fa miljeberedningen a diskuterat - ett På rätt: :väg! tillägg "utöver. barnbidraget. ' Det skulle alltså bli ett differentierat | stöd 'å "proportion till : antalet Eftersom både skatteberedning=- en och familjeberedningen' enats "om dessa reformer bör det. fin” nas ' möjlighet" att. få "en bred uppslutning kring en positiv fa- miljepolitik. eo Ett av de. Tolitiskå partierna har speciell anledning till, till- fredsställelse över dessa förslag — "nämligen centerpartiet, I cen- terns familjepolitiska program, vilket "bland - annat: framförts "i motion : till" årets riksdag, före- "slås en höjning av barnbidraget till 1.200 kr samt ett -vårdnads- bidrag gäll familjer 'med barn un- -der: 3 år, också "med 1200 kr. : Eftersom de övriga "partiernas p ter i.skattet ing- en gått med på dessa reformer "bör + centerförslaget -' följaktligen inte 'stöta på "motstånd från par- tiernas sida, Man. får väl anta . områden där åtgärder behövs: T . kvinnans situation och ställning i i " nadsgraden/ av sopkärl,så att 150. lands Läns Tidning "När konkurrens saknas som hål- TROTS DEN ALLMÄNNA : : STANDARDSTEGRINGEN | ' i samhället har klyftan "mellan barnfamiljer och andra ökats, sägs detiSvensk Politik (cp) En upprustning av familjepoliti- ken är i högsta grad önskvärd, Barnbidraget är givetvis det vik- tigaste, men det finns även andra Utvecklingen ' har ' förändrat åtskilliga avseenden, Men i fler- talet fall torde det alltjämt vara till fördel om mödrarna helt tar vårdnaden om barnen under de första betydelsefulla åren. Cen- terförslaget om ett 's, k. vård- nadsbidrag på 1.200 kr per. år tilll: + kvinnor med bärn till upp i tre- årsåldern tar, sikte: på att' skapa Ög förutsättningar härför, : Familjepolitiken måste anpassas till . förändringarna” i ' samhället, : get skillnaden.” att, dni handlat i sämförstånd « med sina” ”viksdags- grupper... Familjeberedningen ' "har. gjort en undersökning - som : visar att barnfamiljerna lever :på:en be- tydligt lägre standard: än famil- jer utan barn. Det är vad man redan . ivet,. Hen” "det. är” " värde F NT ' Med de riktlinjer som tehtern anger i sitt familjepolitiska pro- gram: vilka » såväl» skattebered- ningen som --' farniljebenedningen "Biskop fHans . Brask har gått till" den "svenska historierk - som mannen som genom ett skickligt och fråmsyrit schackdrag lyckades undgå 'att mista huvudet vid Stock- holms blodbad. den 8 november 1520. Kristian II höll räfst och rättarting med de som aevsatt är-' kebiskop Gustaf Trolle. Riksdagens dom över bisk läs-" tes upp och"den var också bekräf- tad med. ständernas sigill. Det var då — söm"enligt legenden = biskop Hans 'Brask smusslade fram en lapp ur sitt sigill | på vilken han skrivit b : Men .med ånningshalten av 1e- genden är: det sl. »ch 'så. Att den levt , vidare” jr vårt" medvetande un- der mér«än,.400 år får till stor del skyllas« på Ölaus Petris 'falaktiga skildring ' ”av ” händelserna. . före Stockholms , blodbad, "Hans: analys av det:dåyarande politiska läget i Sverige” var :starkt. personligt fär- gad och han drog sej inte för att sätta lite extra ”färg” på sin skild- ring för. att. göra. den "mer: spän=. nande; : Men ;vem" var: då "Hans Brask? Eftervärldens dom över honom har i mångt och. mycket varit allt. för hård. Närmast: .kan han beskrivas som en; skicklig. politisk ränksmi- dare, 'en 'rhan med stark känsla för aen gamla;”svenska ” kyrkan : och motståndare ' till Gustaf 'Wasas re- formationsplåner, - oerhört ; framåt, tekniskt" "iniresserad : och inte: rädd för att lägga” upp "fantastiska fram- tidsplaner, a : ne : i Hans' Brask föddes Läed i i i Linkö ping” av: borgerliga föräldrar. Fick | en. god. uppfostran 'och studerade vid tyska och holländska högsko- lor. Bla tog han sin teologie” dok- vid: univ synes tera; kan bärnfamil jerna i fraintiden "räkna med en på vägen. :-mot Jen jä N : Det är lertid värdefullt att Barnfamiljerna kommer. allt fram- gent : att vara ”grundstenarna ; så samhällsbyggnaden,. 'De bör" ha rätt till samma standard som and- rv oc ns RES rige. fick. nyligen ett från renhållni - SS ddeland. ket, vari det hette; I ”Vi får härmed: meddela att renhållni elsen ändra ,beräkningsgrunden för fylls litera kärl" skall anses innehålla 110 liter, avfall och 100-literkärl skall anses innehålla 90 liter av: fall, Detta innebär en höjning av avgiften för hämtning av indu- striavfall med ca 10 Procent.” I vår blåa oskuld hade" vi före- |” ställt oss att 100 liter alltid var 100 liter och att en liter alltid var en liter, kommenterar F ö r e t a- g aren Det är bara den sven- ska kronan som n inte är en krona. UTAN KONKURRENS . " Byggnadsbranschen är en av de få branscher som är befriad från utländsk konkurrens. :Det går in- te att importera hus. De måste byggas erinrar V es t m a n- ler priserna nere bör man' åtmin- stone se till att vi får vettiga hus, tycker VLT: De flesta näringar som förser bara oss svenskar med nyttigheter måste också mäta sina krafter med utländska konkurrenter, som säljer på den svenska marknaden. Byggandet är en av de få näring- ar som är befriad från den ut- ländska mätaren på sina presta- tioner. Det går inte att importe=- ra hus. De måste byggas här. Byggarna har bara varandra att konkurrera med, men det behö- ver de knappast göra. Bostads=- bristen ger byggarna fler kunder än de kan önska sig. Det är också möjligt för byggbranschen att be- tala 'rekordhöga löner — leda in- flationen, säger somliga. Men varför skulle vi klandra byggarna för att de inte får ”nju- ta” stimulerande utländsk kon- kurrens? Det är ju inte deras fel, Och nu kan de heller inte för- svara sig, när ekonomiskt sakför- ståndiga påstår att de bygger 20 procent för dyrt, att vi borde kunna få 20 procent fler hus med samma insats av människor, ma- skiner och pengar. Inte heller kan byggarna försvara sig, när fram- stående män vid våra varv säger, att om de arbetade lika urbota in- effektivt som = bostadsbyggarna skulle de för länge sedan vara ut- slagna i konkurrensen med andra länders skeppsbyggare. När - konkurrensens. verkni på bostad genom den våldsamma efterfrå- gan delvis saknas, bör det vara så mycket mer angeläget för samhäl- let att åtminstone hjälpa konsu- menterna genom att driva fram vettigast möjliga planer, anser den citerade tidningen, =” nyttiga 22 adet det ' -rånser; 3 nödvändigheten gressiv ; "familjepolitik Man: är ju' äntligen på rätt väg. Om de hör nämnda förslagen ge- är Greifswald. "vid. sin hernkomst un Sverige" avancerade han' raskt. Ut- nämndes - först till. kanik vid Lin- köpings kapitel och .blev- redan 1505 ; 'domprost,> Fick efter dåtidens :lag- | stiftning? sin? plats i. "riksrådet och blev 1513 biskop i i Linköp Xx "Kort sagt en man att. | En" man” som” "kvickt ”k ttrat ' upp. på: den”: :sotiala 'stegen:; 'Maktlysten » och äregirig. En man som. ville kän> na'den verkliga maktens sötma och e drog sej ”för att kämpa hårt för” attinå målet." Hans. Brask var : villig "att" offra” et” mesta . för sin » trö/”Till'en . viss gräns. Men UTSKOTT” "ELLER: KULRÄM? . b Om” nu "regeringen själ arligt att” överlämna” saken "åt ett för ew gångs skull av pPar- tidiktat obundet konstitutionsut- skott anser E.s k i ls tuna Kuriren: som oroats av upp- gifter, om att -konstitutionsutskot- tet-i princip: redan skulle ha tagit ställning" i. Wennerströmaffären: > Dess ena halva kommer själv- fallet även | en sådan situation att . vara mera välvilligt stämd än den andra, men på båda sidor av den hårt markerade" gränsen bör det finnas nyanser i uppfattningen hos ledamöterna, som kan och bör komma till uttryck, På så sätt. skulle också riksdagen och med- borgarna få rejäla besked i så nä- ra kontakt "med : den allmänna |. - : rättsuppfattningen ; :som möjligt men regeringens ledamöter ock- så en chans till. ett verkligt förtro-. endevotum, uppburet av folkets flertal. Först därefter kan de gå vidare som de ”redlige och allmänt aktade svenske medborgare” de "enligt grundlagen skall vara. I annat fall — vad skall vi ha ett grundlagsvårdande utskott till? Det kan då lämpligen ersät- tas med en kulram och ett tom- bolahjul, finner EK. Hr Thorbjörn Fälldin (cp) frap- perade andra kammaren — och pressläktaren — genom att i en detaljfråga” i spritdebatten med skärpa vända sig mot ett enhäl- ligt utskottsutlåtande och genom sitt angrepp få hela kammaren med sig. - Det gällde mellanölet. Utskot- tets formulering lydde ”att riks- dagen icke bör fa ställning till frågan med mindre förslag här- om framlägges i proposition”. Hr Fälldin underkände, som han ut- tryckte det, detta som ”ett fruk- -tansvärt uttryck för uppgivelse”. Han ville att motiveringen skulle utgå från förslaget — och lycka- livhar ket var han 'rädd.om. Det är. kanske! just: denna hans" egenskap |: som gjort att: historien: om; ”brask- "lappen”iså envist. hänger med i den i svenska historien? Men 'Hans- Brask var märklig .p på :andra områden ock: | så. Det är, med häpnad man” "kon! staterar 3 2 att” denne iinköplageblp' a veterligent är” den ' förste svensk” som" kom" på den: "geniala" idén att: sämmanbinda' Vättern med Vänern, för: at från få "en direkt för-. bindel: "Västerhavet ” från. Mellansverige. Han: drog upp "rikt- | linjerna "för det — enligt dåtidens mått,.— gigantiska. bygget. Histo-, rien har ju senare visat att' hans förutseende ' var riktigt. Kanalen . byggdes och har först i modern tid spelat ”ut "sin: roll som : väsentlig |”. handelsled.” Biskop” Brask ' hade” en enastående. förmåga att. sätta sej in” i de mest skilda ämnen,' Han' hade god kontakt med utlandet och stu-' derade de framsteg man gjorde in- om olika yrken, Särskilt Jantbr "uket Intresserade honom och hans — det får man inte frånkänna honom - uppriktiga fosterlandskärlek gor- de att han ville att alla tekniska heter skulle introd snabbt här hemma, Man kan som en kuri« ositet nämna att han också startade ett boktryckeri 'och' pappersbruk ' i Söderköping, Det var i drift under åren 1523—1526 och tryckte andli- ga. visor, men fick läggas ned 1527 på order ' av Gustaf 1Den ur- sprungliga stengrunden' fanns kvar ännu på 1910-talet i' Söderköping och gick i folkmun under namnet ”Braskens” tryckeri”. : Hans ” Brask hade "oturen. att. komma till/sin bäs+ ta ålder vid en tid .då: Sverige kännetecknades av ett i det. när- maste politiskt kaos. Sten Sture dy var - riksföreståndare och hade en mäktig fiende i ärkebiskop Gustaf" Trolle som inte. kunde 'smälta att: hans egen släkt blivit satt i efter- hand vid valet av riksföreståndare, Han sökte parti hos Kristian II och det: kom +till.:öppen fejd . mellan de båda. För att avvärja krigshotet från : Danmark | försökte . riksrådet medla mellan' de två hetssporrar- na Sture och 'Trolle,' Dock utan at? lyckas som "vi 'vet,, Gustaf Trolles landsförädiska verksamhet avslöja- des och han dömdes till avsättning och hans ' borg vid' Stäket utanför Stockholm jämnades med” marken, Kristian 'II tyckte tiden var mogen för en invasion och '1518 stod slaget vid Brännkyrka som blev en 'seger för de svenska vapnen, Han lycka- des bättre i sitt andra angrepp på Sverige och den unga Kristina Gyl- lenstierna fick kapitulera och läm- na över ' Stockholms stadsnycklar till tyrannen Kristian Kaos var or- det för förhållandena i Sverige. Var stod då Hans Brask? Man får anse att han var. politiskt konservativ. Och han har själv sagt: X > - : 1 — Vårt rikes frihet: hänger vå kyrkan och riddarskapet. ...: + Med. andra. ord .motståndare in älla . nymodigheter. inom .författnin- gen. Han”: ansåg 'att landets väl och 3 ve var helt beroende på” hur: "kyr? "kan ' var” beskaffad. Och; han fick senare en bitter 'm tståndare i den "kraftfulle: Gustaf 1: som : fick' "den föga avundsvärda uppgiften attska- pa. ordning och reda i Sveriges -po- litiska. skräpkammare, Efter: riks »dagen : i: Västerås. 1527 fick: Hans .Brask "fly till Polen . för. att” und- "komma. i "Wasa den reformationen. en halsstarrig bisp som satte sej ' han : personligen hade "många" skäl ;-om att dö i hemlandet uppfylld. 74 lades; Im Välmotiverad Mgärd | av Gustaf Wasa anser eftervärlden. Är 1527 var. kyrkorna "och 'klostren ägare till 1/5 av Sveriges jord). Hans Brasks landsflykt blev långvarig, Gustaf Wasa var inte den' som glömde en motståndare i första taget. 1533 skrev Brask ett patetiskt brev till sitt "stift" där han bl betonade: . . >< .— Jag vill återvända till Sverigå och där leva de år jag har kvar och dö som en od kristen och en sann sverisk. Oförskyllt till en del. har Hans Brask : i: historien fått skylta som på tvären. Och även beskyllts för rent landsförrädiska stämplingar. Det. sista kan man kanske rentvå honom från. Under. åren i. Polen bearbetades han ' flitigt av 'andra landsflyktiga svenskar för ätt ta del i stämplingarna mot Gustaf Wasa. Men det : finns: inga 'bevis: på att han någonsin gjörde det "Även om att hjärtligt avsky ”gamle' Gösta”. Men man får anta att han slutligen -insåg hur mycket denne kraftnatur betydde för Sveriges återuppbygg- nad till en stark och enig stat. "=" : . Hans Brask var "också en 'kraft=' full: man, På sitt” sätt Även om han” "satsade på fel häst” när han” gick emot Gustaf Wasa. Han levde ända till 1538 och: fick sin önskan år gammal lämnade. han jordelivet med alla dess stormar. och förtre- telser. En | personlighet” ä vår historia, "Allt för mycket: förbigången., Och det borde "nog vara på tiden att myten om ”brasklappen”- avlivas. Att: Hans 'Brask överlevde -Stock=' holms. blodbad: berodde : inte : på några ursäktande :ord på en pap- perslapp utan mer på hans skickz lighet. san .: politiker. "Och på -att Gustaf. Trolle. trodde sej om att i honom få en anhängare | till sin egen politi - I - - Utvécktingen i i Algeriot är, ett) av de många exemplen på väst- |: sidans 'kortsynithet, så snart det gäller kommunistfaran.; Man å" den: Eller också undan för den: Båda ; [alydemna fär lika ödesdigra för Europa: Se > "Nordvästra: Skånes Tidningar " "Det långt fråmskiidna förbe- redelsearbeter för, en bättre och rikligare au-hjälp bör skapa en grund. för - djärvare, -och - mer målmedvetna insatser från re> gering "och riksdag. En större tribut kommen abb krävas” lav skattebetalarna, men. vi tror att få ! förskräckes av. det. I: varje fall måste" statsmakterna, inför den "utmaning som "de fattiga ländernås nöd utgör för de” rikta, | känna ' en " bjudande plikt att visa vägen. i Stockholms-Tidningen” Så länge Riksbanken hära nog ensam kal svara för 'stabilise- ninigspolitiken "> blir 'kreditåt- stramningén — gom ofta fram- hållits” i denna” tidskrift :— så hård tabb > allvarliga skadeverk- ningar kan. uppstå i "samhälls- ekonomin. ; Som exempel kan nämnas att det ansträngda lik- viditetsläget inom. stora delar av industrin > innebär: risker för att företagen inte "kan "möta. den fortskridande Jrostnadishöjningen med erforderliga rationalise- ringsåtgärder. . fr > Butiksstängn munerna. möjlig bt "med god- d . avz dä Isen fast? ställa - vissa undantag "från lagens bestämmelser. En statlig” utredning konstaterade 1947. att det då fanns 243 sådana kommunala avvikelser | i dandet. Vid- sen årsskiftet hade” antalet - sjunki till: 88,” En mycket ' kr tig d "alltså, det: bata € en enda . komman 'som la sär. beslutat. öm ; « särskilda ”affärstider. år "Uppgavs.”: ändelen |! till. 40 procent och: på De flesta hittar : iman: i de: två sydligaste länen: Malmöhus: har "sådana i '20 och "Kristianstads 'i' 16 kommuner. :-Den äldsta' nu' gällande, kommu och i risérsalong -. får - hållas öppen. mellan: 9' och" 20: på; var dagar, ; Men: "det finns fler ”"kom- konstaterar ' tidningen: Köpmannen, I tre Jän finns det numera inga kommunala. avvikelsen alls, , visar en rsöj M : lser,' 'som,.':är gamla öch som: +" Butik — - Den ' femte" söndagen efter Påsk kallas Bönsöndagen - och det är många som blandar ihop den da- gen med de fyra böndagarna, som ägnas "åt ”botgöringen, reforma- tionsminnet, missionen och tack- sägelsen; . - Alla söndagar, ja alla dagar skall för en kristen wvara böndagar ty vilken dag skulle ' vi icke bedja? Men bönsöndagen är den söndag, då vi skall tänka över, vad bönen är och wilken. skatt vi äger däri, att vi kan nalkas Gud i bön. '. Bönen är icke ett medel, genom vilket vi skall upplysa Gud. om vår belägenhet. Gud, som ser allt och vet allt, känner vår belägen- het. bättre än vi själva. Bönen är icke ett medel, genom, vilket vi skall "bevaka Gud att göra eftef vår wvilja.. Gud blir aldrig vår "tjänare, utan vi skall vara. hans. Men Gud vill vårt bästa och hans vilja är högre än vår. Hedningen vill med sin bön upplysa en okun- RR gud eller beveka en ovillig. menar, att han skall få sin Mån vilja fram "för de. många ordens skull och för sin stora ivers skull. Men så är det icke, säger Jesus. Ofta berättar evangelisterna om, att Jesus bad, -.Han bad i ensam- . BÖNSÖNDAGEN - I olms Tidning a äv kontraktsprosten” Olof Mörk, st Harrie. heten. - Han bad tillsammans med : Text: Evang, Joh. 16: 23—33.. sina därjungar och i: synagogan och. i templet, med församli Alltid var hans bön hjärtats sam- bal med Gud. Över'hela Jesu liv och gestalt låg en glans av. böne- livets kraft och glädje, Bön är själens samvaro med Gud,' Det är samtal rmed Gud, -antingen man beder med endras ord t. ex. ”Fa- der vår”, eller med ' egna ord, ware sig” man: åkallar Gud eller tackar honom eller prisar hans namn, Bönen blir icke någon bön, om inte hjärtat är med, hur vackra order än. må vara. Men om det är den fördoldaste suck eller de enklaste ord, som går från hjärtat, då är det bön, som går fram till Gud, . Minns. Jesu ord i bergspredikan ”Var och en som beder han får och "för den som klappar skall varda upplåtet”, Vår bön förkling- ar icke i rymden, Den förändrar icke Guds vilja, men den kan in- verka på ' Hans handlingssätt. ga andliga gåvor: förlåtelse, frid och kraft och djus kan d Gud icke giva oss, om : vi icke ber Honom ' därom. Bönen åstadkom- mer under i hjärtats värld. Och | många, av oss kan, om vi will, "des få hela kammaren med sig. ">. Den avbasning hr Fälldin i kor- ta men desto effektfullare orda- lag gav åt utskottet var bifogad. Att han därtill fick kammaren med sig var inte bara unikt — det var en vacker, fast ingalunda första seger, den unge centerle- damoten kunde notera. Med två ord uttryckt: Bra gjort! :- : (Sversk Politik) berätta” på bokstavlig bön- hörelse, både i eget och andras liv. Och skulle vi icke få hjälp ur våra svårigheter, så får vi en förunderlig hjälp i dem. Och all- tid, när vi rätt Gud är nära. ”De som skåda upp till Honom, skola stråla av fröjd”. Ringaste barn, som beder lever oändligt trygst, mäktar långt mer än hjälten, : som starkaste fästen bygat. Måtte vi aldrig glömma var vi i världen gå, den bedjandes suckar nå, ec att till Guds eget hjärta, - 1 i Got-1 3 drades. 1956 så att;tiden för thåll de” får. . till kl. 20. en: vardag i weckan, Kom- munerna” har -inte rätt: att göra någon inskränkning: därvidlag. Men fortfarände har” 27 kommuner .be- — i enlighet med da- gens tidigare lydelse - — att affärs- tiden får utsträckas till kl. 19 en dag i veckan. ol I 64. kommuner städer: — innebär avvikelserna en allmän ; reglering av. affärstiderna. Sex kommuner har valt att bara reglera lördagarnas stängningstider: Nonrköping, Simrishamn, Västerås och Örebro har bestämt den. till kl. -17, Trollhättan till 14, Ryds- gård i Skåne till: 15, . - Några kommuner :' har avvikelser som bara berör viss bransch eller visst slags handel- vanligen gäller det. frisérsal och fc ljéer i några fall torghandel. Sju kom- muner har 'Bvvikelser som medger |. mjölkaffärer, bagerier, frukt. och konfektyraffärer samt 'blomster- affärer att hålla öppet någon tim- me på söndagarna. ». Mest : intresserar naturligtvis de kommunala avvikelserna som all- arton. en I Det är 65 stycken och |, från den gängse regeln 8—18 av- viker man på en del håll med 8.30-—17.30 eler '18.: Även 9—18 förekommer i några fall. De allra flesta av de 65 kommunerna med avvikelser har bestämt stängnings- tiden på lördagar till kl. 16 var med naturligtvis inte är sagt att alla håller öppet så länge. I andra hand är kl. 17 den vanligaste ti- der. Bestämmelser om att stänga tidigare på sommarens lördagar är vanliga. Men i Båstad har man öppet längre . på sommaren än under resten av året och det gäl- ler även lördagar, ar tydligen. inte: har inte". mänt ' reglerar affärstiderna inom |; båtutställningen. Allt "för: sjön - Stockholm " nyligen tycktes: ande- den' plast vara 'närmast' 50 pe oeht. 2 Även på: -Hamburgmässan : ansågs plasten . svara för ; ungefär hälften - av "de ; utställda : båtarna |G och. på ien' båtutställning i USA i början av. året tycktes plasten do= 1 minera,' Plast, betyder "i. idet' här - alltid : fibet ol: fare än a. fräbåtarna, även om pris skillnaden. "inte längre. är. så ut präglad, > I . Amerika ; påstår man att Plastutförande blir? ekonomiskt om man bygger ' minst fyra» skrov på form, Gjut, plastbåtarna är dyra Lv 2 Frågan om olika materials lärnp- lighet för "båtbygge är långtifrån avgjord. Många anser att trä fort farande är det ' "mest pålitliga ma- faktum att träbåtar som” "sköts 'or- dentligt kan - användas i 30 år eller längre. Hur gammal en plast. båt kan bli vet man inte, Trä fly- ter, men . glasfiberplast flyter "in- med dubbla bottnar, ' mellarirum. met fylls med ' skumplast. Pilastbå- tar är något snabbare än träbåtar | men mindre” stabila och” mindre styva.” > Ett tungt vägande argument till förmån för plast är dess under- hållsfrihet, Nya båtlacker gör dock även träbåtar 'mera lättskötta, En modern båtlack av fenol-träolje- €od wäderbestä, dighet. Vissa” Syntetlacker har ännu bättre väderbeständighet men är för spröda och hårda att användas på massivt trä på - fuktrö På grund av träets utmärkta resultat, och båtar som strukits 'med dylik ' lack lär ha varit i praktiskt bruk i skärgår. den under fyra år utan att bei höva målas om 4 På senare år har — särskil t utomlands '— allt" fler båtar byggts av formpressad plywood eller an- nan "limmad, ”lamellerad träkon.- äran. Plywoodbåtar är lättare än — iklinkbyggda ” . träbåt "samt billigare, " oe TTT - kommer - försvänsmi terialet . och "man pekar på det|l' te; varför man ofta har pPlastskrov : Ingen kan påstå att säriält lyckats med sin. uppgift när, det gäller: fångvårds- och -ungdoms- | vårdskiltentelet; : Alkohölistvården redovisar samma höga återfalls- .- frekvens .som tidigare. Proble- väsentligt mycket svå- I räre sn de / som ; eljest. . möter socialpolitkerna. Mani känner. I påtaglig rådvillhet när det.gål- Per metoderna, Borde inte. ti , vara mogen dividens- egep: poltiken?” Det sär "inte någon 3. återanpass=" ningens ; problem, snarame on nödvändig "förutsänbnäng för istiea t samhället" skall ha" någrå : Fru Tortond kommer att & spé- la -en avgörånde roll, när det: fler: visså” gäller regeringens € statsråds öde I. efterspelet: - «till affären : Wennerström. Hon I bestämmande i konistävutionsut-. ekottet och kanske även i andra . kammaren. : Stig > Wiennerströmi : : var. en stor, spelare - —' han: har sarderade; när han inlät sig på sin dandisförrädiska verksamhet. Även dei: pårlamentariska efter- spelet til hans brottslighet får en" klar. anstrykning av. has ” Smålandsposten - inge ut? Me r och: Skaffa s sig .; Kan” man tänka sig tisarna . kan uppehålla raknäck med; öventidsersättning, eller Har; skall omån,. knäcka I : riksdags för att den i så hög. grad. ville löfa till samhällsåtgärder i:ställ let för att' den såsom förr gick . direkt' till de enskilda männi. skorna. Det låter säga- sig, men intresse allt verka för. at a stiftningen i t.lag -möjligaste "mån skyddar dem "som bevisli gen Nycket lätt blir Epriteng' offer. Ierift kukminera t i tseclserna - börjar tera, att: nykterhetspoli- tiska åtgärder är lav nöden jäm- sides med de insatser, som :de frivilliga nykterhetsorganisatio.- nämna gör. Eljedy blir det lätt SÅ att er, v slapp lagskiftning mot- arbetar -de senares ' arbete. Att nykterhetsrörelsens reppesen- tanten i riksdagen: väll gå. fram På” en dubbel linje. och kombi- néra det frivilliga arbetet med en stödjande” lagstiftning - måste Vara” en: realistisk . metod; :I långa stycken har den ju också gens: stöd, ' även, om det orakitiska: resultatet inte alltid tiga, in är skatt på de: fat- blir vad man hoppats, «os... . Veckoposten stvejlrätt - — hur "skulle" det. se gör wånt försvar kap. ren, måste man . a kaptenibeställningarna som jext- .. det : 'på; mykterhetsrö isen därs. det måste dock vara et legitimt ' t A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.