ÅA AA a je I LAHOLMS NDNING dt IA Så har då riksdagen äntligen beslutat om” ekonomiskt stöd även till de politiska ungdoms- organisationerna.” Det skedde Han utan några större Det var bara högern som spjärnade emot i det längsta. Beslutet innebär ett grund- . bidrag till organisationerna med 20.000 kr pet år och sedan bi- drag till instruktörer jämte ett —= LT Mntcn den 4 maj. 1964 ITE | Stö id åt ungdomsorganisationerna ” organisationerna. När det gällde stödet . till . ungdomsledarutbild- ningen och ungdomens fritids- a sann poet vill vara sin tids och sin” generations ' störste sångare. " Hans strävan måste vara att göra sin diktnings instrument så fullödigt och verksamhet ville na sträcka sig längre än ' rege- sett. på, de anslagsäskanden. som skolöverstyrelsen kommit med, och som departementet prutat mer på, Det är billigare att satsa på . ungdomsorganisationernas verksamhet än att betala efter- ef-| räk för” ligisters rörligt bidrag som ter antalet Jokalavdelningar som "är verk ani: »ånom Or Från centerhåll underströks med skärpa -att det är på tiden att de politiska ungdomsorganisa- tionerna blir jämställda. med öv- riga organisationer ifråga om äntchid, till: Igar Det bör vara en självklar upp-|, gift för ett demokratiskt sam- hälle att satsa på de ungdomar som visar sitt intresse för sam- hällsbrågorna genom ' att ” vara aktiva 'å' de" politiska ungdoms- | DET: SOCIALDEMOKRATISKA KRAVET SG på ett valtekniskt samband mellan talen .till de k I verksamhet, 'sade Torsten Lars- son i Särslöv. (cp). Att satsa på ungdomen är en sund framtids- investering i. det värdefullaste wi äger — vår ungdom. , SN Elvy Olsson och Karl Boo (bå- da cp) kämpade för bättre vill- kor för: .juniorverksamheten. De | : ville" att, bidragsåldern" för .ju- niorverksamheten: skulle . sänkas från 122 till 10 år, och vidare ville de höja ' bidragen för fri- : tidsgruppverksamheten samt. för handledare ' och materiel, EN MYCKET SLÄT FIGUR " har FN hittills gjort på Cypern, tycker Smålandsposten, som, undrar .om det beror på de församlingarna och valen, till riks- dagen är dåligt underbyggt, säger Svensk Politik, center- partiets medlemsorgan: s . Författningsutredningen har på- visat, att den kommunala sakkun- skapen är lika rikligt företrädd i den direktvalda andra kammaren som i den indirektvalda första , kammaren; Detta är självklart, ef- ” tersom' dén kommunala självsty- relsen; är” ett 'grundel i vår ”orakel ” direktiven: +” Under de senaste "dagarna har svåra strider- blossat upp på ön genom grekisk aggression mot tur- karna. FN har i huvudsak spelat rollen som åskådare: till dessa strider. Varför . denna passivitet? Beror det på direktivens oklar- het? Eller 'vad är orsaken? Hu- vuddirektivet ' för FN-trupperna är ju i alla fall att de skulle före- bygga ytterligare strider på ön ss. - I varje fall :måste beklagas att demokrati; Den kommunala .de- mokratin är ett naturligt rekryte- ringsunderlag för riksdagen; Finns det någon anledning.att. tro, att det skulle ' bli. annorlunda .med den' saken 1 framtiden' i en .en- kammarriks dag? Naturligtvis in- ig en ”dunkläre 'or- sak bakom det socialdemokratiska kravet på > ; ett'. bibehållande " av kontakten mellan 'stat, och. kom" mun, fortsätter , Svensk . Politik. « Indirekt" val via landstingen kan nämligen ge" ”socialdemokraterna den överrepresentation de så gär- na vill ha, Att varje röst skall ha lika' värde: är tydligen en främ- mande "tanke för dagens soclalde- miokrater;'. > BÄR SKOLMINISTERN RAGNAR EDENMAN" : Ed sin del av'-ansvaret. för, disci- plinupplösningen i den” nya sko- lan? frågar Stig Ahlgren i Idun/Veckojournalen: frn Nej, om man får- trö:-honom . själv i ett mtitalande år 1962: " "Klassens disciplin blir .på gott och - ont vad lärare, : elever. och föräldrar gör den till.” mere N "och else, el FN-i på Cypern inte bör- jade med en avväpning av cyp- rioterna, både de grekiska och de turkiska, Ärkel kop: Makarios” s k milis, som”är vida "större än de' beväpnade” turkiska "styrkorna, är mera ' en: gerilla” än en: välord- - Skall det ”Tortgå måste man. fråga" sig " uttr slå sig till ro med vad som är me- - delmåttigt. Hans inställning till med- : tävlare på parnassen blir ofta sådan, . att man kommer att tänka på Gustav Vasas ord till ärkebiskop Johannes Magnus - på gästabudet i Uppsal; "Din. nåd, och vår nåd -rymmes ej under samma tak” . Men detta förhållande hindrar inte, " att skalder i sin. diktning då och då -v känt sig'manade att hylla en sångar- broder... Man kan i dessa hyllningar jakttaga en intressant gruppering. Vad beträffar unga poeter, skänker de i . de flesta fall sin lager åt äldre kolle- - ger, som de beundrar och som betytt " något för deras egen utveckling, Me- ; ra sällan. :sjunger de någon jämnårigs "lov. Men med tilltagande ålder tycks . de kännä:;sig mera oförhindrade att -å sin dikt uttrycka sin uppskattning - över någon : värderad skaldebroder, "som kommit att stå dem nära, Ett av de" äldsta vänporträtten i den svenska litteraturen är det, som . Samuel ,Columbus ger.i sin ”Mål- " Roo eller Roo-MåY”,' skriven någon ” gång under, senare delen av 1600- talet. Där skisserar författaren ett par levande ögonblicksbilder av Ge- "org Stiernhielm och Lasse Lucidor — ” två av resarna inom stormaktstidens - "vitterhet. Tack vare dessa hastigt ned- "tecknade karakteristiker kommer vi . dessa båda skalder närmare in på . Tvet, än "vad vi, kommer någon av .. deras' samtida. Om den förstnämnde heter det, att. han var ”ordhittug "och klokmunnad”, — sannerligen två träffande epitet till vår diktkonsts « fader, "Lite längre:fram i Mål-Roo " får vi veta om Stiernhielm: = + i ”Han' var en stålhård natur emot . motgångar, hade ofta inte mer än tre daler plåt i penningar, dock var han lika glad och lustig, Då han hade mycket, mådde han väl, och då han hade litet, kom han likväl därmed ut”. Detta parti' säger väl inte! "så mycket ' om Stiernhielm som skald, men vilken levande bild får vi inte GYMNASIEUTREDNINGENS -OCH sa ORGONSAMLINGARNA Nr Sign. 7 a Sj” -min” "värderade" dis- menat med hela PN har "under senare år, alltsedan ett visst samförstånd i hithörande frågors .bedömning:” åtts "mel; k om re- ligiösa” "(kristna)" ytterligheterikt- ningar och att dessa i allmänhet kommit från Amerika — rättare den » anglosaxiska - värtden. -"Troli- gen avser han. metodism, baptism ete.,. som dock. utgör. väldiga fri- kyrkor” "(byggda på z frivill an- lan; ; de" Sit " demokratiska från ; ”alltför "ovederhäftiga och ; verklighetsfrämmande”; inlägg, på- pekar. F [ iP ag HY Att det dock" fortfarande finns .kretsar,.som har' svårt att frångå "gamla tänkesätt och tonfall, där- "om viltnåde” på: så' sätt den av 'en "grupp it krater :- gjorda 4 Ytlerlighotsriktningar eller. ;ej — det beror; på från: vilken synvin- kel mån ser - saken, Faktum är od USA liksom ti man inte ut någon eller religion över huvudtaget;i skolorna, Det. beror väl; 'skå. dur på att det inte -finns någon atatskyrka . i något av län: derna; Kristendomen är inte tvärt: emot ' vad många :tror — z etligt "begrepp. Det är- de Étramstöten i syfte att riva upp e- nigheten, Då hithörande frågor, i Isamband "med 'motioner om in- , ställda 'repetitionsövningar ' och "minskade" anslag, debatterades "i riksd ; framförde hr Svedberg våld » och fräckhet, rokössarien och oförskämdheter, chockrappor. ter om svärjande, och skolkande ungdomar, om lärare och lärarin= ' nor som drabbats av nervös kol- laps och begått självmord, detl upprör honom säkert som privat- person, men som den yttersta grunden till den nya skolan kom<= mer det honom icke vid. ”Klas- sena disciplin blir på gott och ont vad lärare, elever och föräldrar gör den till,” Den nya skolan är en ofelbar institution, befolkad av felbara väsen, , När visciplinfrågan var på ta- peten för några år sedan tillfrå- gades Ragnar Edenman om han ansåg oron berättigad eller ej. Han svarade: ”Det är bra att de- batten' rasar” Honom angick den ej, noterar hr Ahlgren. a ÖVERKONJUNKTUREN ELIR ALLTMER UTPRÄGLAD både hemma och ute i världen. Med tanke på höstens val står våra egna makthavare handfallna inför de inflationsdrivande kraf- terna, och deras kolleger i de för världskonjunkturen avgörande länderna har inte nämnvärt större rörelsefrihet konstaterar FP ri Köpenskap: > Det är inte annorlunda i Stor- britannien, där den konservativa regeringen — som också står in- för ett avgörande parlamentsval — försöker bromsa genom att hö priset på whisky och cigarretter (!); |. i USA inregistrerar alla det eko- nomska livets mätare nya rekord i produktion, omsättning, syssel- sättning o. ss: Vv. och” sannolikt kommer rr att framkalla på- fr och dollarn redan innan de av Kennedy föreslagna och av John- son framförda skattesänkningarna hunnit få full effekt på importen. Inflationskarusellen i världs- skala är i färd med att få upp varvtalet. Att hålla oss utanför, överstiger vårt lilla folkhushålls - dörmåga. Vi får vara nöjda, om vår egen rotation bara inte går fortare än bjässarnas, | i' Burträsk (s) som sin oförgrip- liga mening sin tro på ”en' par- tisanarmé”,. Det var, förklarade han, partisanerna och inte de re- guljära styrkorna : som Norge, : . - Det låter ju enkelt och lättfatt- ligt, Men" alldeles utan vidåre lär man väl ändå inte kunna smälta denna visdom, Ingen :bestrider att partisanerna i Norge — liksom den underjordiska frihetsrörelsen i Danmark — gjorde en beund- ransvärd ' insats genom sin sega försvarskamp mot ockupationen. Men den insatsen enbart skulle knappast ha förmått leda till åsyf- tat mål, Det var väl ändå utgång- en av världskriget i dess helhet, åstadkommen” genom den jätte- lika ansträ från lad reguljära militära styrkor, som till sina konsekvenser räddade frihe- ten för de härtagna nordiska län- derna, ' Att lyssna till våra ”skrivbords- strateger” och deras lättvindiga råd vore alltför farligt. Det är ganska självfallet, "att utvecklingen på Cypern utgör en allt tyngre belastning för rege- tingen i Ankaral. Den förhåller sig fortfarande passiv. Men om anfall efter anfall av överlägsna "grekiska trupper får äga rum i FN:s åsyn mot turkiska ställning- ar och byar, kommer Turkiet icke i längden att kunna förbli passivt. ' En turkisk invasion behöver icke med nödvändighet arrange- ras som en "officiell. aktion med de turkiska "myndigheternas di- rekta medverkan. Den kan också ordnas som en serie av stegvis insmugglade frivilligförband.- Vi - befriade i it "sak. — utan inblandning -- från : statens sida. .— att värva anhängare: för sina TES. åskådningar. .Så var det minoriteten, jag re- presenterad: : "de "som ; icke skrev pår listan” "för . mera kristendom, Majoriteten, : : samtade = över 2 milj... namn, Min uppfattning är att majoriteten "av. denna majori- tet egentligen" aldrig satte sig in rad . frågan . gällde" och flertalet vandagslag vara rätt så religiöst likgiltiga, Därpå saknas inte bevis; Försåmlingsprästen sän- de ut sina mesp, namninsamlare (som . ofta hade diffusa, begrepp om vad saken avsåg) — dessa ville inte" neka tjänsten och de' som skrev wille inte komma" i onåd eller såra 'listbäraren och det var ju : en enkel sak ' att skriva på — hade grannen gjort det borde man själv väl göra likadant; Kun- de det vara en medicin mot brotts- lighet och elände, så varför inte försöka, Det. har verkligen gått teater & den. aktionen, Vad: beträffar Moses och -Tio guds "bud vill jag hänvisa till att judarnas store lagstiftare uppfost- rades vid 'Faraos hov och i all det forntida ' Egyptens visdom. Kanske 'böl ag också framhålla som, möjligt, kan aldrig . Georg Stiernh ielm sam och optimistisk natur, för vilken svårigheter bara är till för att över- vinnas. : ” Men Columbus "svänger också sin färla;. han. har. två fel att dra fram hos Stiernhielm. Det :' första är, ätt denna ”var oaktsam både om tid och medel, varav förorsakades, att han aldrig 'med sina skrifter kom fram (i rätt tid)”. 'Den andra anmärknin- gen eller lytet, som Columbus här kallar det, var att hans äldre yrkes- broder ”talte något tvivelaktigt om den kristna religionen, helst när han fick något i huvut”. Det var en all- varlig anklagelse vid den här tiden, dikten vyårskuggor” möter vi i Lucldoe sådan som Karlfeldt ser honom. I Då är stor och grov i truten, 3 bringan spänd och näven knuten krusar ingen man på gatan ' ':-: +” men har billig 'skräck för Satan, + - Där återfinner vi bl a den scen med Päder Brahe, som Columbus be= rättade 'om. Hur :djupt. förtrogen Karlfeldt är med ' barockens ' språk. dräkt och. med 'Lucidors strofform framgår av t ex de här Nyss drog ett högsällt lik E + genom staden. ' Men I blossens sorgsne sken brann ståten mörksamt grant, ' - ” Den torr-vig-skanklad. död gick osedå sa i para . och efterst följde" rn hans klagande drabant, och bar din krans av tårvätt amarant. Slapp du fram till grevegriften? Fick du presentiera skriften + «som du' virvlat fram ur hjärnan”. om den släckta Gyllenstjärnan? '- Det är verkligen ett hyllningsblomé ster av skönaste prakt, som Karlfeldt här 'drivit. upp, uppvuxet till synes direkt i ur barockens. grogrund, jälsfrändskapen "mellan de” två framgår också av, att Karlfeldt ägnat sin äldre sångarkamrat en in- trängande 'levnadsteckning,'- kallad ”Skalden Lucidor”. Den ingår i Sven= ska Akademiens handlingar för 1909,. Här passerar den hetlevrade poetens hela liv revy — i den utsträckning det över huvud taget är känt. På ett sätt som ofta skapade konflikter kom han — för'att associera till en Karl= feldts-dikt — i beröring med alla de farliga f-en; flickan, flaskan, fogden,” fjärdingsmannen' och. fan ' (om hans förhållande till den sistnämnde po«= tentaten, vet vi dock inte mer, än att han hade ”billig skräck för Sa= tan”). Biografen tecknar fint hans utveckling, för 'vilken han tydligen själv inte stod, alldeles främmande: "Lä d. jäsande vin men den är inte fi tälld i oför- dragsam ton. n mera medryckande och livfull Ät målningen / av, Lasse: Lucidör arockdiktningens. enfant terrible. Här, återfinns den berömda scen, där ' möter sin vän på en stock- ta > högljutt 'sj de.: Den kon ,entionelle författaren . av -Roo tyckte;' att det var opassan- de och bad hont m sluta skråla.:”Då bemötte han mig, om icke vädret eller Tuften var, allmän och alltså var och en hade rätttill att: bruka "henne, väre > sig i sång," spel: eller -tal,- Så vore och tungan hans egen, 'och: visan, den.han sang; hade. han; själv, komz ponérat”. mn NES - "Inför: sådana argument . "blev Co- lumbus svarslös. Vid ett annat tillfälle får ivi. veta i beskrivningen —"åkte "greve Päder Brahe förbi, när de två kumpänerna stod "ock pratade på ga" tari.:: Columbus : tog'av : hatten "och. bockade «djupt, och” :underdånigt som bruket. krävde, men Lucidor låtsades om, intet." Som svar" på varför: han lät bli” "att hälsa; sa han: ”Grev Päder far: sina "vägar: och jag mine, Om jag har. någre. penningar. 'i' pungen; går jag på ett värdshus; lagar. om. mig det bäst. jag kan, och :grev Päder för sig, var han” vill”. Det, var självkänsla minsann; "vid en tid dådet bockades och fjäskades' utan gräns för de över- ordnade ' och .då uraktlåtelse tom kunde medföra fängelse. . . - Men. så ägde. också Lasse. Lu dor ett ovanligt" obändigt' och ' självsvål- , digt boheme-lynne; Han kände ingen annan :herre,' än sina egna impulser, sin inre drift att leva och dikta. Han påminner jämte Lars Wivallius inte så litet om den franske medeltids- lyrikern Francois Villon, som förres- ten Frans G Bengtsson hyllat i' en ndi essay i ”Lit örer .: och militärer”. Båda var rastlösa, hekti- ska i sin livsföring, var krogkunder och kom'i delo med rättvisan. Luci-, dors. lättretliga sinne bidrog väl till hans bråda död. Han blev nedstucken i ett gräl på källaren Fimmelstången i Stockholm 1674, ov oc ” ' Det är emellertid inte bara en sam- tida som Columbus, som” fascinerats av "Lasse Lucidors levnadsöde och hans diktning. Barockskalden, tillfäl- lighetsdiktaren bv bröllopsvers 'och gravkväden, av inspirerade dryckes- visor och psalmer, har många sentida beundrare. Till] de mera oförbehåll- samma hör Erik. Axel Karlfeldt, som väl hade vissa beröringspunkter med sin föregångare vad gäller tempera- ment och livssyn. I den mästerliga som ej behöver vara pressat ur idel oädla druvor, ' har benägenhet att med åren surna och tjockna till tung- sinne... Denna strid. mellan lustens och lidandets,. mellan vårens och hös= tens makter i en 'själ kan vara våld= sam och förödande-— Lucidor hann ej bringa den till stillhet Oron inom honoin växte till en storm, som: fick sitt. nästan naturliga. utlopp i det dö-" dande åskslaget (Eroggrälet på. Fim . melstången)”. Ö : finng anledning” "att med De ns följa de allt mer dynamiska manövrerna ' i Paris, som utan jämbördighet i storlek ' och resurser. håller 3 att sätta både Washington och Moskwa på plats. . | "| Nordvästra. Skånes Tidningar... Oavsett vad ” Konstitutionsutt- skottet gör -åt.'saken, blir efter detta ingenting som Förut för . | ministären Erlander. Statsråden ansvarar genom sina beslut för ellas vår säkerhet, Det räcker inte med" att: de han god vilja och hederliga avsikter, man måste fordra kompetens, rådig- het loch omdöme av warje en- skild regeringsledamot'' liksom av hela kretsen. Det har brus- kit i dessa avseenden, och brus- tit .mer, än det får göra.” Den parlamentariska ” nämnden har förstått det.” Statsministern kan inte begå något värne misstag än att fönneka det. Handelstidningen. Den" "rapport com parlamen? tariska 'hämnden' lämnat över sitt. arbete” för att belysa vad som skett i Wennerströmaffären är absolut ingen, god orlovsedel över regeringeng hamdläggning |. av denna för vårt lands säker- het ytterst allvarliga sak, : | Hallands Nyheter | Av nämndens | repport fram- går, tatt handläggning av säker- hetsfrågor numera sker på an- najt sätt och att ärendena ”be- dömes". av. regeringen; wid: ge Mmensamm; beredningar”! "Det är tacknämligt. att en: ny. och effektivare ordning. örivligen har börjat tillämpas. Men själva det funnits påkallad "visar att den |3 tidigare ordningen var. otillfreds- | ställande, : Hur : myckejt " kunde inte'-ha varit - annorlunda "om den / behövliga veformen . kom- mit tidigare — det är så dags när olyckan” är skedd? : Stockholm am . "År. 1764 — för jämnt "200 år se- dan — började 'Stora Kopparbergs Bergslag att vid ”Fahi gruva. till- verka rödfärg i industriell skala. Härigenom skapades möjligheter till en mer utbredd användning ” av färgen, Våra bygder" pryddes. där- efter i allt större utsträckning av de rödmålade" gårdarna; som är intimt” förknippade med föreställ- ningen om det svenska landskapet, skriver. tidskriften Lantmannen. sr Att göra rödfärg var känt i Sve- rige redan under: medeltiden, De fösta , historiska beläggen för att färgen använts att bestryka "ytter- väggar daterar: sig från slutet” av samma sekel. Den användes mest på sätesgårdar, ' översteboställen, prästgårdar o. s. v. Vid 1600-falets slut började även bönderna främst bort från primitivreaktioner, näv- rätt : och ' djungellag,: -spelar allt- den store & Eckna- ton, en religiös reformator. Han förkunnade monoteism ' och svar den förste i historien som predi- kade humanitet mot andra folk. - > Annelund, : Tönrersjö den : 29 april 1954. : : Erik Andersson N lykter ungdom = ” framtidsungdom 4> "Ett sådant väldigt Radiodoktorn var när r för farlig. > påverkan g genom film och TV I och sexualitetsbra , skriver som TV får inte ohämmat mot- verka ” övriga sociala 'strävanden eler ytterligare förstärka förråan- de och fördummande effekter ge- nom ständiga repetitioner i vålds får då en parallell till Korea, där kineserna ingrep just i egen- skap av frivilliga. Som det nu är, står det klart, att man i Ankara alltmer måste komma till insikt om att FN:s närvaro blott bety- der ökad rörelsefrihet åt de över- lägsna' grekerna, medan turkarna står värnlösa, (Nordvästra: Skånes Ti i d nitggar) dr Bertil Söderling i en specialar- tikel för tidskriften BARN. Med hänvisning till en rad .un- dersökningar som gjorts framhål- ler han att våld och aggressivitet på film och TV kan locka fram aggressivitet inte bara” hos' dem som är ”skadade”, Det finns fak- tiskt en wviss' täckning för tid- ningsrubriker .som ”Cartwright- biten tonåring sköt ner yngling på danstillställning”, Våldet på film och TV. har en påverkan på själva vårt rättsmed- vetande. Medan vi i samhället för- söker förbättra förhållandet mel- jämt sup en mycket stor roll i många filmer. De idoliseras och "beundras, då de tar lagen i egna händer och själva” | Skipar rättvisa. sa i Hjältarna och « supermännen bar också hjälpt till att åstadkomma en ing :mot främlinga andra' raser o.'s. v. Och man får heller inte förbise, hur kvinnan i de dåliga kriminal. och äventyrs- serierna varit utsatt för diskrimi- nering. Så har tt. ex, varit. fallet i talrika TV-filmer, där hon port- rätteras "som ' sexuellt”. förförande, svekfull och dessutom : såsom - ett tillåtet objekt för" sadistiska at- tacker, Det finns rader av scener där kvinnor brutaliseras; och för- bindelsen mellan våld och sexuali- tet har warit ett alltför - vanligt återkommande ämne, ' Det -har sagts, att just förbindelsen våld- sexualitet har påverkat tonåring- arnas och de äldre barnens sexual- liv. Ett ständigt upprepande av upphetsande sexuella våld inbju- der till imitation för många' oro- liga " personligheteskadade ungdo- mar i sexualnöd, där just uppre- pandet 'så stnåningom ger dem ett lan människor genom att komma intryck av normalt beteende, i de. snellånsveriska” lördsköpe n måla sina hus röda. Före 1700- talets slut kom en tek nisk nyhet, -I stället för att-få råva= ran. som en biprodukt,. framställde man nu färgen ur den» rödmull som genom vittring bildats”. av vis- sa malmer i gruvan: Rödmullen är fortfarande råvaran vid: rödfärgs- framställningen, > Förutsättningar fanns: nu. "att möta den kraftigt stigande efter- frågan på färgen som kom ett par decennier in. på 1800-talet.' Falu- färgen befanns. : ha - mycket 'hög konserverande verkan på trävirke; Från omkring år 1830 'och unge- fär 100 år framåt visade: efterfrå- gan "på. rödfärgen 'en ständig steg- ring. Det är under denna period den ' svenska landsbygden fick sitt karakteristiska” och berömda inslag av röda gårdar. ' Färgen finner. fortfarande e god avi sättning.” Det rör sig om 1 Fa "komme faktum art "en omläggning” be- In i rapporterna iom Wen: tlerström,. den - uppfattningen i en ' mycket "stor - opinion där emellertid : riksdagens »" stånd” unit inte' kunna" rubba på. - SM Helsingborgs Dagblad - Utemyckad med "en. tidigare sällan skådad ”anhophing 'av. al- legorier har Medborgerlig sam ' lygtg i föllt : ut, "gjort ” sin "utbrytning och stantat sin "egen, "valrörelse med egen lista. Denna politiska nybildning har än "betecknats som ett ljus från Lund, än som en båt: som sjösättes och äpland även som ett. tåg. berett. (0: SN avgång, medan "den i själva ver- ket” mest tonde förtjäna namnet politisk" karusell, "Norrköpings Tidningar (nh) För aft. en "landsortsstad ska betecknas söm livskraftig behövs inget fixerat befolkningstal: Hur, många landsontsstäder det finns & landet med denna livskraft lär dejt. råda detade meningar om. Men det är inte så säkert att det alla gånger kam sältas lik- hetstecken mellan fivskraft och högt: befolkningstal.. Det finns också andra" aspekiter som måste föras in i bilden. - "> ': Länstidningen” i Östersund Hilding Högberg lämnar inte den politiska arenan av. egen baka "under så förödmjukande former. ; Alt ' kommunistpartiet vel är ett faktum. Men-är' det honnett : mot” Hagberg” att. -göra honom. ensam. ansvarig fö ; miss- lyckandena?' Det finns anledning +. linje 0 js och körnier ET jas. Dn emda 'skillnär sc litiska aber inom Ör en. betyder: att "han Skål: fun» +; intrycket attt med statsrådet rådet : Palme, . aldeles ”säkent ” vill leva som sig för den sirapssörja, som; dry: per ur veokotidningannas sale ter, > : Däremot . ä ” dyvärr ingenting abt görå — så länge det finns furstar och prinsessor, så finns när den : dägen” kommer att prinsessornia lär tslult, så kommer det at. finnas presidentflickor, så hur ;än. tiden ' förändrar ' sig så alluid iv "möjlå "Idun IVeds-g Joåkiålen haga och förtröstan. 1800 ton 'om året. Nu "säljs Falu |F rödfärg nästan . uteslutande till färgfabrikanter som färdigställer den, Men fortfarande finns det rödfärgare, . yrkesmän” som drar omkring i bygderna .,och målar gådarna röda — inte i någon annan färg; : . a Falu rödfärg används "också till annat är måla hus. När dynamit- Falu rödfärg. Och rödfärgen går ut över världen Å tändsatserna På | non Svenska ”tändsticksbolagets tänd- stickor, Annars är exporten inte omfattande, [Produktionen & för liten. En del går emellertid till våra grannländer, till svenskbyg- amt i Nordamerika och till Kana- . Främst används rödfärg | på ohyv- lat virke och timmer. När man stryker ut färgen skall man tänka på att gnugga in den i virket med pensel, Om : man. sprutmålar skall man se till att'färgen: sprids ut flödigt så att den verkligen tränger in i träet, Vanlig rödfärg stoppar i minst fem år och om den & är olj blandad i minst det dubbla, " Fotlaa FAS gubbarna är rödfärgade är det med a (ETT ORD... VAN rn PÅ. VÄ ÄGEN = de”renhj irtade .— kola sr . de” "> Matt. "Ea ung: flicka, sr bg 8. Fust til världens frö a ider,' to; in på ett sanatorium, Hon "näste På sanatoriet en dor "plåga. - Ingenting var de henne till lags, Varken läkare, öterskor eller karrater kun- de hon' gilla, Hon var sur och tvär och: missnöjd, Men 'så en Då. van alt som förvandlat. inga så goda läkar Söterskor' eller. kamrater, som de” villa ' voto på detta- sana- a Vad” hade hänt? Jo, un förunderliga, att hon fått ee rena hennes hjärta: - Det "är de” menhjärtade som gonligen/ Se, se 'vätt och av-' EOrande,: Det "må därför alltid Stå klant för oss hur, viktigt det är med -vånt: inre, - B detta? : ok etänk er du? ling i ' Skåne 'nu' tagit steget : fått notera nederlag i val. efter . sådana "och ber himlen” bevara" - dett larv i Tarvliga tidningar och ' sålunda se framtiden an met. hon stretade emot. blev hon med ens - fri vilja, Ingen svensk pantile= - | -| dare har” tvänigits' dia sig till- mytit tdinne, - Kristus hade
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.