propositionen. LAHOLMS TIDNING — = LT öre den 9. maj 1964 IT: = Tidsbegränsad- fullmakt > - Regeringen har nu fått riks- dagens fullmakt att tillgripa reg- lering av byggnadsverksamheten, Men det blev inte någon per- " manent fullmakt såsom regering- en tänkt sig. Fullmaktslagens giltighetstid. begränsades till. ut- gången åv år 1965. ” I Den detaljreglering, som rege- ringen ,sålunda skaffat sig full- makt till, är anmärkningsvärt vagt preciserad. Regeringen skall enligt "beslutet ha fullmakt ”att då allvarlig brist på byggarbets- kraft "räder inom visst område förordna att under wiss tid i- gångsättnbygstillstånd skall krä- |] vas rför sådant -byggnadsarbete inom området, som är att' anse såsom mindre angeläget. från all- män synpunkt”. . - Det är alltså en fullmalt ån blanco, Vilka byggnadsobjekt re- " geringen tänker använda ' full- makten mot utsades aldrig i pro- positioner, " - Regeringen tänker själv specificera. detta sedan 'i|. administrativ" ordning. Av vissa handlingar har emellertid fram- gått att regeringen kan tänka sig att använda regleringen mot pro- på vissa håll i första hand mås | ” te bemästras genom generella åt- gärder. "Naturligtvis kan en de- taljreglering i vissa lägen befin- nas nödvändig: Men” det” måste, såsom det hette i centermotionen, avse 'helt "extraordinära förhål- landen. Vi- hade 'ju'en' sådan byggnadsreglering under" -krigs- åren och länge inder efterkrigs- tiden, : - Har" vi: sådana ' I extraordinära förhållanden nu? "Det "kan man väl ändå knappast säga. Blir det en direkt krig i. byggnadsverk- samheten,” så, måste, den sägas vara en följd av den' politik som regeringen fört. Det finns tecken så som tyder! på "att" regeringens byggnads-' och . bebyggelsepolitik kan föra fram till en kris — så- som oppositionen framhöll i.sin skrivning ' å tredje lagutskottet. |. Men även en sådan kris bör ju i första hand motverkas genom generella åtgärder — ty: vi-har|: ju "inte extraordinära förhållan- den i samhället. , Se I ..Men regéringen och ”socialde- ”mokratin ville nu lita. på detalj- tegleftingen.' Det. tänkesättet pas- fana och kyrkliga lingslok ler,' bensinstationer,' garage och varuhus, - sort ej utgör I ibostads- komplement,” Parkerings-, : -kon- .sade Ii också nisterna. Därmed war: fullmakts- lagen vett faktum CM 2 Först efter. Valborgs- och Första maj-firandet kan' man säga att al- la svenskar har anledning att rik- tigt börja tro 'på våren. ”Ätmin- stone den” rent klimaftiska. Jord- brukare, ” meteorologer, fiskare, skalder "ol s- Vv. Ser. och” känner och tycker så clika. Den unge Bo -Bergman skrev. en gång — det var 1903 — följande allt « annat än op- timistiska . rader: i Nur :kommer: den "grymma, våren Mina ögon ”rinnå, och: är "tom som ett urblåst” ägg. "som Vånga" böljeslag, +, = + - och rockens: hål och” vitsippan lyser i skuggsvala snår. ”Rönnerdahl" sjunger; och finkarha tors- och "bankhis, k förvaltningsbyggnader, sorhal lar ' ock” andra" idrottsanläggning- ar, "enfamiljshus av lyxkaraktär samt fritidsbostäder, Man får väl förutsåtta att regeringen tänker reglera i första hand i storstads- ompådena,, Men någon sådan av- gränsning'; gjordes "dock inte" i En ” permanent fullmaktslag i ett: normaliserat samhällstillstånd |” är naturligtvis en orimlighet. Det kunde" oppositionen - inte gå med på, Från - oppositionshåll , fram- hölls, att de svårigheter som man har med byggnadsverksamheten och framförallt ' bostadsbyggandet HAR VÄRA VÄRDEN/VUNNITS ”under. kamp. mot kristendo- men”? , undrar : Alf Ahlberg isen artikel i Vår K$r k'a härför- leden, I Aftonbladet 'har han näm- . ligen medi en stilla "undran läst: Nyheter, ”Många av våra” mest "väsentliga | . värden har uppnåtts i under :kamp b- mot' kristendomen”: i 2 Ledarskribenten har. för ett ögonblick anfäktats? tertankens kränka blekhet" och ef ter ”kristendomen”” försiktigtvis” tillagt .”eller åtminstone i kåmp: mot" kristna kyrkor, och: kristna politiker”. Hade -hanl bara skrivit |, dessa sista ord, så hade:;de-ju varit uttryck för en banal, fastän kanske till" leda' omtröskad' sans ning, Men nu har han faktiskt låtit orden ”under kamp mot kris- tendomen”-stå kvar, och mari får |- väl alltså anta, att han också står | för dem, Och detta är heller inget originellt, påstående — tvärtom tycks det just nu vara på modet = men jag kan likafullt inte upp- höra att förundra mig, Vilka av ”våra mest väsentliga moraliska värden”, måste 'man fråga sig, ”har uppnåtts" "under kamp mot kristendomen”, en andlig. makt, som ingalunda får förväxlas med kristna kyrkor” eller " ”kristna politiker”? Visst finns det mycket, medger Ahlberg, som kan läggas kyrkor och enskilda kristna till last: Men' ”kristna kyrkor” är: som sagt inte identiska med kristen- domen, lika litet som t, ex; Hit- ler och hans kumpaner: är iden- tiska med ”socialismen”, fastän de ju faktiskt kallade sig ”socialis- er”. Har man inte möjligen reflekte- rat över hur det kan komma sig att enbart i den av kristendomen längst påverkade delen av världen sådana företeelser som demokrati växt fram? undrar Alf Ahlberg med rätta. ' Det är utsiktslöst att med någon rätt frånkänna kris- tendomen en avgörande betydelse för framväxten av de värden vi idag allmänt betraktar som omist- liga. Utan kristendomen hade de inte funnits, det är den enkla san- ningen, som barde leda till en viss eftertänksamhet på många håll. EN ANNAN BRIST . = Socialdemokratin har i verklig- heten uppfyllt löftet för 20 år se- dan "att utplåna bostadsbristen, anser Arbetet (s):- ' . Sanningen är naturligtvis den att den'bostadsbrist som konsta- terades under de krigsår då pro- grammet i fråga skrevs, byggts bort för längesen, Men det har anmält sig nya stora behov som det sannerligen inte var lätt för någon att förutse den gången, Så när det i dag talas om att bostadsbristen skall byggas bort avses alltså dagens brist, inte den vi kommer att ha om 5 år eller 20 år, Vem tar ansvar för bostads- bristen. 1984? frågar Da gens gjorde” . såsom ' en ändring. Det skedde efter för- slag från ett 'par centerpartister, f- Regeringens. fullmakt' att tillgripa . byggnadsreglering skall" alltså ”nipphöra med, 1965. När det nu inte gick : att” förhindra. att. full> makt lagen. genomdrevs,': var / det begränsning” och "inte gav regé- ; ringen ' den "permanenta ' fullmakt, DELTIDSJÖRDBRU) - Många har. ansett är, "en generationsfråg N generation blir . . flyttningen, till ätorten 'och ö ergången till annan "sysselsättning" total, brukar: .det sägas, skriver I ord brukar: nas: Före lingsbladi sanslätnin / "rörände, - stadsresursen" därigena | bättre” kan utny jas särskilt" i småbru- närheten av 'expandez |'h, rande tätor' ter. Vidare kan. famil-- jens? ”såmlade latenta. arbetskraft under en övergångstid bättre ut- nyttjas, om den 'sätts”.in' dels: i -Jantbruket. och. dels. i tätortsarber. ”Störindustrin 3 är intö” båfallande intresserad men "däremot arbets- marknadsmyndigheterna v7! och kommuntepresentanterna. liksom jordbrukarna själva, även om de betraktar dellidsab tet övergångsform: Son " De. som" "tillfrågades = var. samt= liga yngre än 55 år, Av dessa ut- tryckte 60 proc, mer eller mindre stort intresse för deltidslantbru- ket. Överraskande är inte att de intresserade har de mindre lant- bruken, Det finns dock lika många lantbrukare över som under 55 å är, och därmed blir de deltidsintres- serade 30 proc; av alla. De äldre räknar man kallt med att arbets- givaren i tätort inte har något in- tresse av. (Jämför 45-; -årsspärren i byggnadsarbetet). Inte överras- kande var det byggnads-, väg- och , anläggningsarbete som man ansåg mest lämpat. Vad man kanske inte trott men som fak- tiskt visat sig. är att inte mindre "än 70 proc av hustrurna” vill ar=" , beta i jordbruket, ' . : Särskilt ” "understryker JF att deltidsjordbrukaren som bor kvar spar betydligt i hyreskostnader, även 'om” resorna kan "betraktas som .en » sekundär. hyreskostnad. VI FAR INTE. LÄNGRE BEDRA ” OSS SJÄLVA > skiiver dr. jur, C. R. Pokorny i i tidningen Företagaren på tal om de motstridiga uppgifterna om relationerna mellan företagens lönekostnader och sociala kostna- der, Vi måste skaffa oss objektiva kunskaper på denna punkt: . Lönesumman bör redovisas net- to, d. v. s. utan de olika ersätt- ningar, som -utbetalas vid sidan om den egentliga arbetslönen, De sociala utgifterna — och dit hör bl. a. även semesterersättningar- na — bör sedan redovisas under Naturligtvis” är? det. skillnad” på Sjösala och Stockholm, liksom det. är -skillnad' på 1. ex. "Malmö och omgivande 1 lantliga” orter. "Men in- ch inflyttade sår oftast med | tar, fiskar, plockar blommor, Oo. 6 V. Efter 1 maj. kommer våren - | visserligen. påverkas” av både ter- mometrar - och hygrometrar, men mest påverkas - det .nog av den ”Jängtan för längtans 'skull”. som Karlfeldt. talar. om,. eller längtan till ”landet som "icke är”, om vil- ken månen i silverne runor berät? tade för” Edith" Södergran; . . Svenskarna jär ett lyriskt släkte har: "det sägts. Men det har också 'odrägligt materi Mistiska, självgoda och-mera 'sinnade för ' motorer än för naturens "värden. ' Här, skall inte "gör något. för- . sök att tala om: vad som är Pabso- lut” sant 4 seller. "osant ä dylika på- talar :.om -ivåren,: konstatera: att svenskarna både skriver och läser mängder: av, wårdikter, att de gär- na beger sig ut i naturen och täl- att de: will. äga: massor: av elektri- |citet men också ha kvar så många vattenfall som möjligt; att de gär- na pryder sina- bilar! och? motor- cyklar. med björkris och sippor;,'att de: med "glädje. firar ' Valborg och Första maj och att, .de så gott som undantagslöst ' älskar ' att tala 'om den första | i tiga vårutflykten) Å kan” naturligtvis en” summering av dessa arakteristika. "ge ett ner. el- i "hög ' grad: ”efterlängtansvi da, Vintern" gör. Oss melankoliska: : Vi påstår. "visserligen - fta, "och" med mähet alt vå älskar 3 vår ståenden. Låt Oss "bara, medan. vil allt inte skulle vilja byta den mot söderns' sol .och värme, - Visst. ligger det wväk åtskillig sanning i denna kärleksförklaring | till ett kyligt klimat. Visst vill vi ha vintern kvar — men önskar vi inte i alla fall innerst inne att den vore” några månader kortare? De- cember och januari står vi gärna ut med, men hur är det med. feb- ruari och mars? |: a Både meteorologer och, "poster torde ' kunna enas ' om att dessa månader kan vara oändligt prövo- samma” även : för 'den "mest snö- och | vintersportsinnade (friskus, + oe Ragnar Jändel skriver i sin sub- tilt myansrika. bok ”Blommor”:, ”Vi älskar våren innerligare' än någon annan årstid. De långa, mör- ka månaderna gör oss på ett sär- skilt . sätt känsliga , för: ljuset; och | värmen. Det karga och sparsamma i vår natur gör oss "ömsinta och skarpsynta - för. dess egenartade skönhetsvärden. "Det". bästa i vår karaktär "hör: ähop med" våren.” + - Hotet i | Mellersta Östern kom- I mer att : fortsätta att växa så länge inte ens de båda anglo- saxiska makterna är. énse iom kursen. All stormalktspolitik i dettta iområde, inte minst den brittiska, » uppvisar märkliga misstag . och äånkonsekvenser, men det än allvarligt : attt”. utri- kesminister Butler farm så li-|. a af syptiska uppladdningen. Förenta Skaternas wälvilja mot . Nasser har. gett winga. avkastning. Ra- ketbasen:.i Egypten: är: ånte, ande än -raketbaser på Kul ih warför skulle ame- rikanska :gensagor behöva - bli så: mycket mindre” :verknings- fulla? va tet gehör i Washington nyligen |” för ' sina varningar. mot den e-1- "att kinesiska både ur: folkpsykologisk och kli- armén för "närvarande befinner sig i et första utvecklingssta- dium. I det fallet ö är förhållandet matisk'; synpunkt, ”Ur det mörka och: karga 'stiger. det vårliga 'och veka”, fortsätter Jändel: och han påpekar också att -, det före- faller" wara mer än en tillfällighet att den nyare botanikens huvudge- stalt, Linné var en .-svensk man, Hang. dristighet och mnaturfromhet ör samman med svensk natur och svenskt. klimat”, Dessa rader är högst tänkvärda N : Den ! sovjetryska : - Mollsingen I lökar. netto med 14,9: promille år- ligen, vilket" ger en folkökning som på två år motsvarar Sveriges tto- talbefolkning. Arbetskraftsrésurser- na kan shart väntas vara fördubb- lade jämfört- med läget wid ka igs- slutet; År 1952 hade man 42,2 milj. förvärvsarbetatide 7 öch ” 1962 "var siffran 68,3 milj. — en ökning med set industrin,” 24 mil verksamhet öch; 45 r port öm” jarbetsmarkniäd och Utbild- ing, som "direktör Folke” Haldén mäar från” bankföreningens istu- sende, och "icke i Dokstavens: 'gam- Ia väsende:”-Rom."7:6,: "7 Yr. Reformationsdagen har' ett angé- läget ärende” till oss): Den. vill på- minna. oss "om, det? reformationens dyrbara 'arv,'som vi har att för- välta. Söndagens i text är hämtad lytta tyng: ”Nu”äro wi lösta från lagen”, des- sa apostelns ord, riktas till niskor; som” mottagit 'evangt befriande ', sanning.” Lägen ” och viktig i sitt sammanhang, men den. duger inte. som: frälsningsväg. Endast evangeliet, trons” evange- lium och. nådens evangelium, kan befria och" frälsa,” ” behärskas”av ofrihe mak- ter, : Men” i denna” fångenskapens värld finns det. en befriande san- ning. Människan. ' lever iv slaveri Fviljä” Hon ' bror, ' att. hon är fri kraft. kan. gestalta sitt: öde. Men V hon inte, Hon är bunden. Hon är född ofri in i denna värld, Den, som är född i fångenskap, vet inte om något bättre. Han kanske till. öch med kan. inbilla| sig,, att "fångenskapen är ' frihet, att den tillvaro han lever i, är den enda, ” verkliga, sanna . tillvaron. Men då gör han sig skyldig till sjä bedrägeri, Är inte detta självbedrägeri en oerhört "stor fara för var och en av oss? Vi lever, som om denna världen vote den enda, sanna värl- den, som om detta livet vore det enda, sanna livet, Hur många är det inte, -som betraktar - talet om Gud, som lögn. och denna, .tillva- con med dess ikter som: den -lenda sanningen; Ja, det betraktas till och med i vida "kretsar som fint ' att "förneka - Gud och hans evangelium och bejaka denna värl- den som den enda verkliga, . Men ' här skall inte. först och främst ' användas starka ord om dem; som söker göra lögn till san- ning. Reformationsdagens' budskap vädjar. till oss "var och :en 'att verkligen taga emot det enda, som kan befria oss och rädda oss till livet; nämligen evangeliet " från Kristus och om Kristus. ”Ty evan- gelium är en 'Guds' kraft till fräls- ning för var och en” som tror”, Rom. 1: 16. Det en befriande sanning, som gör vårt liv rikt, Hur torftig och arm vore ånte vår tillvaro utan denna väldiga kraft, som he- ter. Kristi evangelium, Människor söker förgylla” sitt liv så gott de vid de senaste 1 H förhandlingarna rubriken övriga Ik s dessa utveck- hk a der. Endast på detta sätt kan vi få en klar bild av vad som egent- ligen håller på att ske. . - Med en sådan klar redovisning kan det även bli möjligt att föra framtida 'avtalsförhandlingr på en realistisk basis, Visserligen har bå- |' de arbetsgivare och arbetstagare : "mark, men då "man på arbetsgivarhåll inte kunnat fram- lägga någon . grundlig statistisk ..utredning om de faktiska social- utgifternas verkliga storlek i re- . lation till själva arbetslönen har man” rört sig på ganska osäker frå : Romarbrevet, som betydde så [| oerhört SA ala för Märtin. Luthé d . makt att befria > 085,3 ildig fed under honom, som står emot Guds |: Hon tror, att hon själv av egen|.' Ihetens värl wi inte så blilj riden, att vi vägrar att, hs Ta, som -ä a med, 'Honöm att gö- Sanningen och, har ”Framfar I "fy vår: jord, : Och funnen är skatten, Guds - ” heliga ord, ! Det folk som hölls fånget. i mörker > och kval; MET ser djuset uppgångét skuggornas men sanningens grunder orubbliga sö stå Guds kycka sig gläder: Halleluja” ! Inrikesminister Johansson råkå- de vid HSB:s” 'bostadsriksdag i Hälsingborg" i måndags ut för en « liten malör. I det stencilerade re. ferat, som fanns tillgängligt - vid mötet och som ” utsänts, stod en passus, som aldrig hördes från ta- + larstolen, "Den löd'så här: ”Var- för kan inte de allmännyttiga 'och kooperativa bolagen i framtiden |. . vid en fri marknad lämna sin nu- varande självkostnadsprincip"' och även de spekulera med vinster som de enskilda fastighetsägar- na? ali | >Hr Johansson sade. efteråt att han till följd av tidsnöd strök me- ningen. Den förklaringen överty- dy: som är av |, ghet, "att vi låter oss stängas |' , linne i denna världens fängelse och -|stora: chansen” att röja "i bensin- ser, vilket också motsvarar -Iskemål hos sovjetryska föräldrar. e Föräldraambitionerna ; Bovi et tycks likna, d "till: Moskva” nyligen. Mate- : d ialet presenteras å "aprilnumret. av] : Ekonomisk ; Revy. Av: särskilt. än= ja. tresse är; oden starka ökningen” av: i ubrymme" må. skolschemat: :för' na-, + | Ekonomisk Revy intressanta: upp> - samling, som nu likarilat inom: ändustrien & all- mänhelt.: - Man > "går emellevtid klänt in: för on utveckling. i mo- den riktning; och det är san + att förfögd över ke invapen: Om något decennium: är "det därför . sannofi t, att man måste räkna ” betydande: "militär -po- tential, men Under de närmaste len -kinesiska” kolos- sen icke överskabtas. ; Nordvästra; Skånes Tidningar. pas: mycker” mer. sketit .om man inte, ra; den. uppgång I Fänduts alt byggnad turligtvis / långt ifrån den och en som har 'någön exfarbn=- turvetenskapliga ämnen” sprak- tiskt arbete. Diagrammet ger: en jämföre se mellan procentuella ;för- delriingen av timantalet. för olika ämnen : 1—11 och motsvarande svensk. ut-' bildning. Direktör : Folke” Haldén lämnar. & bankföreningens tidskrift gifter om . sovjetz skolornas inrikt [3 ning.” Underlaget för di > ”STOCKHÖLM : (ty sÄr det inte just. nu inför pla- nerna" för högertrafik: vi har den stationsdjungeln, . frågar ” stads- byggnadsdirektör ' Sven” Tynelius och trafikingenjör, Torsten David- son i en artikel i Svenska Väg- föreningens tidskrift. Måste vi för- puppa utabla eller rent av fel- aktiga lägen eller kan, rera bort dem? På si hård gallring nu' det enda viktiga. Här: har säkert Väg och Vatten möjlighet att med anslagspenning-' ens hjälp ge' kommunerna råg i ryggen "och" därmed slå ”ett” släg för saneringen 'av den rika ben- Sinstationsfloran; Del Bensinstationer "har landet runt efter 1950 vuxit upp som svampar ur jorden som en följd av. könz kurrenzen mellan de stora oljebo- lagen och en årlig konsumtions- växt på 9—10 procent, Under! de allra sista åren. tycks etablerings- gar inte — stad: n bru- kar hålla ganska långa tal när det passar honom, och en mening gör varken till eller ifrån. Nej, kanske någon hade viskat i hr Johanssons öra att satsen icke var helt oppor- tun just nu. Om de s. k. 'allmän- nyttiga företagen öppet skall dri- vas efter vinstprinciper, bortfaller ju varje motivering för deras nu- varande privilegier i form av spe- ciella låne- och räntefavörer, egen skattelagstiftning samt frihet från hyresregleringslagen. Män erinrar sig hr Holmbergs - (hy replik i riksdagen häromdagen . att med allmännyttiga företag menas så- . dana som drar mest nytta av det allmänna, o(Svenska Dagbladet) r varit större än någon- sin. En :intensiv nyetblering . och upprustning av bensin- och ser- vicestationer - har blivit följden. Visst har byggnadsnämnderna of- ta spjärnat emot å tvivelaktiga lä- gen, . men krafterna bakom ben- sinströmmarna har varit starka och" motargumentationen har ' ej underbyggts av tillräcklig lång- siktig trafikplanering. Många nya stationer i diskutabla' lägen och på för 'små tomtplatser har .komiz mit. still. Och- gamla olämpligt 1o- kaliserade stationer har förpuppats genom ' inpumpning av nytt ka- «Finns det någon chans att. kom- ma tillrätta med detta betydande » Jatt inga byggnadslov för stationer nämnden i samarbete med -trafik-=' konsulenten för "generalplanen på allvar, gripit” sig an : problemet i samband med'det' fördjupade ge- neralplanestudiet.” Försök till ben= sinstationslokaliseringar har gjorts på flera andra håll i landet långt tidigare men kanske inte så kon- sekvent som man nu försöker i Lund. Kontentan av den utred- ning som gjorts där blev ett ”40- tal - Pp b slå gen; i framtiden bland både :'före- slagna och befintliga. En: ytterli- gare gallring bland dessa måste till för att hålla omsättningenormen, - Hur. skulle.då "ett. förverkligande av planen kunna ske? Första vill- köret för nyetablering beslöts ibli; + bara skulle släppas fram 'av byggnads- nämnden med mindre än att för platsen gällde fastställd stadsplan medgivande bensinstation. En vik- tig fråga är på vad sätt man kan gärdera sig för att inte en slopad olämplig - bensinstation smart: nog efterträdes äv ”en annan på sam- må plats, I de fall då det utflyt- tande bolaget har koncessioner, bör kommunerna i avtal binda en ö- verenskommelse om den olämpliga stationens definitiva nedläggande, i. sovjetskolans . årskurser |; : Wennerström” het” av och rågra minnen från erström'. hade sovjet-' Så 2övgarskap liggande" förat h indigheter som völ mnat iom ned: Sovjet? Varg yppande cina:. relationer Några hemlighet kan ckada vån försvaär är "dejt ju Jinte råga-om; Vem är dåt i som "Tbär ansvaret för alt såda mal ;nyhetdlö medling i en sak. som "angår ös satts ur spel? : . Västerbotfens-Kr Carl fe! Uonbladet,'” som 'kuntrat. berätta .. att hans' liv bö ”från dets mäns ga till) det . alla :de tunga plikter som I en framtid kommer att åvila kron=. prinsen avslutades med ”atit:som Garb Gystaf också. ningar” Nog mås- - te det vara gott virke i den 18- åring, wöm skall stå. pall för. så dystra framtidsutsikter, «>: : Dala-Demokraten, En lyckad flyktkupp från Öst- tyskland gjordes i en specialpre- parerad bil med en flicka, som i Svetige ekalj gifta, sig. med « en ung västtysk. » Men är det så” lyckat alt "tar fa om i TV. hur: det hela gjor- des;. valihundarna 4ill 'en ma= ning att se upp med tiknande försök i fortsättningen? 7 ; -betydelse- - konungsliga”. En uppräkning av . Hur skall problemet lösas om ol- jebolaget.. endast. hyrt "stationen? Detta frågekomplex "måste utredas ordentligt, M > Göteborgs-Tidningen.. : Den som sålde” en , föstighet 3 på ach beklagar att hön inte viss- ”.)te vem hon sålde till. I så fall skulle hon ha drämlti till med ett stadsbyggnadsproblem? I det starkt expanderande. Lund har byggnads- "TESTA « LJUSET « BROMSARNA DÄCKEN EN KVART FÖR SÄKPREETS SKULL fZOTOSA SHÄNSYNS mycket. högre pris." :Pnissättning efter . Sadells- | och taxeringskalendrarna” tycks vara säljarens nielodi. Det räcker in- 'te längre med den gamla heder- liga. progressiva : skatten. ; Nu ' skall dat vara progressiva pråm Öland till. prinsessan Sibylla går . : alltså” kronprin” : : sen,' har fyllt 18 år. och blivit / föremål för ett reportage iiAf- ä i. förvandlas .-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.