ve i So MIRSVS KE AAA bee = LAHOLMS TMNING | — . bondegruppen J Centerpartiet är det- parti, som för närvarande har den skarpast markerade profilen på sitt nä- ringspolitiska program, sade örd- föranden i partiets företagarråd = LT Fredagen den 15 5 maj” 904 IT= =L > Centern och företagarna. snittlig toxenedsäbining - på 20 proc. för industrin. ov - ”"Egenproducerad . elkraft = inom ksindustrin ” att bli befriad från ”elskatt, där är at talet" är- Nathaniel Hermän ” Melville och Henry- Ja mes de mest betydande Fr ÖB prosa under 1800- Lam Hawthorne, Nathaniel Hawthorne, | bety delse för hans. författarskap. The Marble - Faun” som utkom "efter äter till USA. 1860 "ett av «. de ; främsta -. inom ' amerikansk artonhundra- nare tid rönt allt störve uppmärk- samhet i: Sverige är: Hawthorne riksdagsman Torsten And ord inför konf om föret hetens kapitalproblem i Stock- holm i förra veckan. Till viss del beror detta på att partiet ur- sprungligen varit uppbyggt. på ett äv en" tion som torde bifallas av. årets. riks- dag. - et ” "Att cénferhs' - | näringspolitik uppskattas av företagarna, fram- gick inte minst av Äntresset för — en företagargrupp. Den klart marke- den 4våd konferens - som n partiets företagarråd anordnade i Stockholm, 'Ett' iotal ' före- . rade profil som ' kä politiken . lockar ” alltfler, att 'än- tressera sig för partiet,» Centerns näringspolitiska upp- fattning bygger på det' personli- ga ägandet och det enskilda in t, En altiv i dik är följaktligen det. centrala för partiet liksom strävandet ef- ter en" aktiv. lokaliseringspolitik är en grundpelare i partiets samhällssyn. I denna aktiva lo- kaliseringspolitik 'blir' de "små o. medelstora företagen. -(8rundva- len. : Några konkreta exempel på vilka åtgärder-. centern vidtagit 4 sin. strävan att stimulera före- tagsamheten - nämndes av riks- dagsman - Torsten ' Mattsson " i Eneryda, ”Eneryda” är sågverks- ägare 4 Småland och wvice' ord- förande 1 partiets -företagarråd, När det gäller kapitalfrågorna kunde - hr Mattsson 'nämna att partiet spelat en, mycket aktiv roll när det gällt att bygga upp de båda kreditinstituten AB ”In- dustrikredit och AB Företags- kredit. Centern har även varit den pådrivande faktorn när det gällt att öka företagarförening- arnas resurser, Slag je" haft" framgång. Den nya el- taxan "beräknas ge en genom- BOSTADSBRISTEN ÄR DEN - STÖRSTA SKANDALEN ' i efterkrigstidens samhälle, skriver Sunt Förnuft: Allt vansinnigare ' förslag "att lösa bristen 'väcks, De mest en= Eltaxefrågan ' är | . -en' annan fråga där centerns" lin- tagare” "från olika delar av lan- , det. hade mött upp till de över- läggningar som, där, förekom, Där fanns... dsägare, att han är den av de fre, som för en nutida” läsare. bör vara lättill- Igängligast. . Hawthornes prosa är berömd för sin klarhet och utom- ordentliga "elegans, han var pionjär för" den - psykologiska "romanen i Amerika och lade grunden för den [konstnärligt betydande novellen. - + Hawthorne föddes den 4 juli 1804 i Salem,' Massachusetts, en hamn- stad "i Nya: England som”efter en blomstringsperiod alltmer förlorat i -betydelse. ' Hans släkt, som bott där -sedan', 1640, tycks ha följt en åkeriägare.. strävarubandlåre,” fas- tighetsmäklare, .' -"«.- byggmästare, trädgårdsmästare” "advoka och entreprenörer av olika hade en: sak. gemensamt, - del; sympatiserade med centerpanti- et, och : dess : allmänna; politiska strävan i allmänhet oc dess, nä- ringspolitiska mnålsättning å i syn- gång var. det först och främst. kapitalfrågorna” som stod på dagordninger ' under." över läggningarna.' I, avslutningsskedet lik d utveckling. Den puritans- ka: prägel,” som" :sedan kolonisa- tionen utmärkt Salem, kom att få stor, betydelse för Hawihornes för- fattarskap. ös Fadern: var sjökaptön "och avled i Ostindien när Nathaniel var fyra år: Som barn var han sjuklig och ensam, men han läste mycket och särskilt : gjorde :John' » Bunyans ”Kristens resa”. ebt starkt intryck på honori.” Slutorden — ”Då in- såg jag, att det fanns en yäg till helvetet : 4."'0;..m. q ns port” .— fäste han sig framför allt gjorde konferensen ett uttalande vati. man protesterade..mot .den räntepplitik.som förs. I den. pro- |: testen lär ' åtskilliga , instämma antingen de räknar sig till före- tagare eller inte, - met? tr. fir MEDDELANDET ATT e . ' JURISTKOMMISSIONEN. |: , låtit förstöra: de ljudband, på vilka. den upptagit förhören med olika personer' i: Wennerströmaf-' fären; bla, vederbörandes stats. utskrifter av: alla samtål. och ”för- "hört som juristkommissionen haft "i fallet Wennerström får man ut- enligt vår mening 'inte' utgöra skäl för att. förstöra ljudbånden,.i var- je fall' inte i. detta .skede av ä- :rendets , :handläggning, .. Det ; är Jångt. ifrån otänkbart att konstitu- lvis, skulle faldiga” tror” att 'sociali = hela bostadsbeståndet är den rät. ta" vägen, Andra förordar: hård ransonering och behovsprövning, - modell med klara polisstatsin= slag, « De flesta tillskyndare av "den nuvarande bristpolitiken. anser dock att bristen skall ”byggas. bort”, en tes man drivit hela ef] 0 terkfigstiden ' och | håller fast vid." meg > Chefen för det oetåndlasda. Svenska Bostäder, Albert Arons. son, arbetar för att lägga allt fler | ider under hk "ägo. Han har fått god hjälp av' stat och kommun, Hans företag har nämligen många förmåner; "som |” gör det ”konkurrenskraftigt”. Det får t. ex, särskilt förmånliga stat- liga subventioner, slipper skatter och sätter sina hyror fritt, Kan det egentligen ge tillfredsställelse för en företagsledare att ha så- dana underbara favörer före kon= kurrenterna? I aprilnumret av tidskriften Ti- den (s) säger hr Aronson att den enda socialt försvarbara lösning. en av bostadsbristen är att bygga ikapp bristen, Köerna betecknar han som ett utomordentligt på- tryckningsmedel för att nå denna -lösning, ett cyniskt påstående mot bakgrunden av 20 års misslyc- -kanden och ständigt stigande kö- er, Aronson är chef för ett privile- gierat företag som hålls under ar- marna av stat och kommun och han har själv lyxvilla i Bromma, ån ordna för andra kan han dock je. Det behövs uppenbarligen en viss bostadsnöd hos b kerna för att känslan för de bo-, stadslösas elände inte skall trub- bas av fastslår Sunt Förnuft, Qd. ännu envist” tadsnali EN LANDSHÖVDING ÄR OFTAST en resignerad politiker, skriver Handelstidningen: Alminstone för stunden har han tröttnat på politiken eller också har andra tröttnat på ho- nom, Han vill dra sig ur stridens hetta, Och reträtten har sina be- hag. Men inom kort infinner sig åter politikerns svårutrotade lust att vilja ha ett finger med i spe- let och öva inflytande på dem som äger makt, Och snart är det lättare ' att hitta tromannen i Kanslihuset med omnejd än i det egna residenset, Han försöker in- tala sig själv och andra att det bör vara så. Det är till stor glädje för länet om dess representanter känner genvägarna I Kanslihuset och I verken. Men anledningen är en annan. Det är lika svårt att avhålla ho- nom från att åter uppsöka plat- sen för sin forna makt och myn- dighet som att lära gamla hundar sitta. Han betraktar minst av allt residensstaden som någon förvis- ningsort. Men utan extrauppdra- gen skulle hans tillvaro bli gans- ka trist. Det skulle visa att man glömt honom på högre ort. Och en välsinnad kan knappast vilja gå "tillbaka till" ett visst sam- al. med: en. person eller till en "viss Passus i ett" samtal: och lyss- na på:vad som: där' sades. Den möj gheten” har :—" om: vi - inte missminner oss — också jställts i > utsikt: för konstitutionsutskottet. örhörens - faktiska innehåll är e: leda utskottet, z>som” nu": diskuterar . Wennerströmaffärens' politiska si- "da, kunde. ha haft ett visst in- tresse av banden, Ett oklart stats : vid en extra avlyssning. Bortsett härifrån är det principiellt 'be- tänkligt, att förstöra ett för kom- missionens utlåtande --så :: grund= läggande material som de band- inspelade förhören, innan hela af- fären är definitivt: avslutad. +. ' > Men även därefter har band- upptagningarna sitt givna intresse” "Främst kanske för våra historiska forskare, ; : INDUSTRIALISERING ÄR» INTE NOG ' "i u-länderna hävdar i Sto ck- holms-Tidningenpro- ' fessor Gunnar Myrdal: Min viktigaste slutsats blir allt- så, att” industrialisering inte är nog. Ännu betydelsefullare är det svåra problem som består i att "snabbt och stadigt öka jordbru- kets produktivitet. Om man vä- jer för det problemet eller gör det till en andrarangfråga kan pla- neringssträvandena leda till ne- , derlag, hur framgångsrikt man än under en begränsad tidsperiod lyckas bygga upp en del fabriker, Vad jag med andra ord förordar är en mycket större plan — en plan som” idnesluter en verkligt effektiv: planering och reform av de underutvecklade ländernas jordbruk. | I ett samhälle med full syssel- sättning "och 'bevarad frihet för Parterna finns det ett latent kon- flikthot, så- snart arbetsgivarna inte kan tillmötesgå alla de krav som arb g uppställer,. Men den svårigheten övarvinner man bara skenbart, eor na drabbas av ett hårdare slag. om man förbjuder varje mer om- fattande konflikt, Ett konfliktför= gå! tifrån,. Men” detta" fåktum kan dessa rådsuttalande kan vinna i klarhet |" kap.' Förkärleken -för : al= legorier - -torde han också ha fått av "sin: ungdomslektyr, som bl, a. omfattade Milton och Spencer. ue "Vid" sjutton: " års ' ålder--. kom Hawthorne till: Bowdoin- College " i Maine, - där 'han studerade. i fyra år, Det var där han bestämde sig för att bli författare — ett djärvt beslut i en tid då få häde möjlig- het att försörja sig på sin penna. I tolv år kämpade Hawthorne för ”; datt vinna erkännande 'av sin ta- lang, - Han" bodde nästan” som en eremit: i ett litet : hus : i : Salem tillsammans med: sin mor :och sina två 'systrar,. :hade inget ' umgänge och - lämnade 'bostaden endast - på "den "obetydlig egna ögon -var hs Amerika";-Men han arbetade -hårt; skrev. och .skrev' om sina, berättel- ser -- och---trots "sträng" självkritik, som .:drev: "honom: >att ''förstöra tolv år huvudparte: 116 noveller" tillkom: - : På "oEen a bekostnad. ”Fanshawa” , ; son: visserligen "inte gav honom: några” läsare" men ;väl |” GC Medan "Melville och 'James på se-. fortfarande relativt okänd. Det är t :med. till vid' och idetta skulle bli ett oftal' återkommande tema i hans -'eget |: mångå manuskript, | war-sdet: under s "lderi senaste; talsprosa,' har som: pionjär för den psykologiska romanen och som artistisk novellist. av hög klass haft betydande" inflytan- de på den litterära 'utveck- lingen i USA. Inför hundraårs- minnet av” hans död," den” 19 maj 1864, summeras i dennå artikel hans liv och författar- skap «css retas ock ÅA i regel allegorier med en viss mo- ralisk - tendens, men författarens attityd är alltid konstnärens; han försöker vara objektiv, kritisk och skeptisk. Hawthornes centrala tema är synden, men inte som teologiskt problem utan snarare den psyko- logiska "effekten i de tidiga kolo- är återigen en studie av purita- nismenr — om än i italiensk miljö. Den mycket mwälskrivna boken vitt- nar &, ö' om att' hans fantasi var "uttömd och många sidor kan läsas .som en italiensk resehandbok — en funktion som inte var helt 02 När "Hawthorne avled. den 19 maj 1864, var han mera. aktad än i egentlig mening förstådd, Karak- "rande vid budskapet om hans död: ”Jag betraktar honom som en stör- re man än - något "av 'hans verk röjer”... Det. skulle bli senare ge- neratiorers privilegium att till ful- lo hans författarsk Några | romaner . av Hawthorne översattes ” till svenska medan 1800-talet men de tycks aldrig ha väckt ' större uppmärksamhet. = 3, hiv av uppl av synd. Han anknyter ofta till. Bun- yans bild: av vägen till helvetet som tleder från 'himlens' port: "de allvarligaste - synderna " emanerar alltid från dem” som står :'dygden närmast. Detta är en tes, som inte minst understryks i'”Den eldröda bokstaven”, av många ansedd 'som hans bästa "bok och. ett av engelsk- språkig prosas stora, mästerverk. , ”romanframgångarna ökade både inkomst och anseende önskade Hawthorne ett pålitligare levebröd. Han hade skrivit en bio- grafi om sin vän Franklin ' Pierce innan denme blev president och presidenten belönade honom med posten :-som - konsul” i Liverpool - i England. Vid nära femtio års ålder reste” Hawthorne "år 1853 till: Eu? ropa, där han stannade i sju år, varav två i Italien, > ; Vistelsen ” fick knappast” någon t hans författarskap. I mot- sats "till amerikansk forskning sät- ter hon det i samband med den europeiska litterära utvecklingen, Hon hävdar att' Hawthorne i be- tydande grad påverkats av euro- peisk romantik och framhåller sär- de Balzacs inflytande, på hans böc- ker. Om "Hawthörnes ” författarskap inte är av så exklusivt amerikansk karaktär som 'gjonts gällande är det bestående intrycket ändå en myc- ket självständig författarpersonlig- het, Genom sitt val av en säregen kulturell miljö, sin lidelse för det perfekta språkliga - uttrycket :: och sin ; artistisk slagkraft. Som pionjär för den "psykologiska -romanen: i. Ame- rika förebådade han viktiga Jlitte- rära , tendenser > ;under de gångna 100, rtiondet har "medfört konsekvenser, ö inverkar 7 på de anställdas Hrygghet, en. förläggare, i drichnilE dennes ., årsbok ”The j€ gazine” publicerade ' - under de: följande” åren - anonymt en” del av -sina "noveller, ;: "+ "När novellsamlingen; ”Twice Told Tales” "utkom "1837" bröt : han sin gsjälvvälda äsolering och fick ge- nom politiska : vänner anställning vid stullen i Boston. Politisk malt- växling tvingade: honom efter någ- de då en de! av sina sparpengar i Brook. Farm, ett försök att skapa ett kommunistiskt samhälle efter Fouriers idéer, som några av hans vänner deltog” i Men redan efter ett år insåg han att sammanslut- ningen inte "passade hans läggning och återvände till Salem. Nn BERÖM: äv MELVILLE ; - . OCH POI - Növellsamliagen "Mosses from an. Old. Manse”- (1846) . innehåller några av” hans -bästa "berättelser. Efter att ha läst den försökte Her- man Melville i.en lång essay över= tyga amerikanska" läsare om,' att de mitt ibland sig hade en oefter- härmlig man; tillhörande : uden ”nya och mycket bättre författargénera- tionen”, Edgar Allan Poe skrev också ” mycket ' uppskattande om -|honom .och gav i en recension av « ITwice Told Tales en berömd de- finition på den! konstnärliga .no- vellen, Det fanns alltså en liten krets "som insåg ' att Hawthornes författarskap betydde något nytt och betydelsefullt : i amerikansk litteratur," => : - Men dåtidens Ameril Token”. och -i ”New England Ma-|(; . Hawthorne | 7 va år att ta avsked och han satsa |. —s även srundförtisttin garna för en trygg: anställning i mera ' beaktas, . 8. att industrins” Konkurrens- före gens "fortbe- stånd får' & n mera framträdande plats i våra. diskussioner och över- - Då tiden Smellertid. brukar gvng na det "som är sunt; är jag ganska viss om att. allt. flera” av .de an- ställda själva förr eller: senare upp- ilt inom + vå r. exportindustri une ä : söm ' " ofördelaktigt | a i lolika håll; fö än "något ”för sent; "De "relativt stora ökn arna av i | personalkostnadérnia” under de" &e- naste' åren har utan tvivel allvar: ligt minskat de an tälldas trygg- het på sikt" inom” flera? bränscher vi torde häl vårt: att kunna över- blicka Att ett företag tär på sina reserver; behövér. ej. märkas: utåt, förrän: det gått ganska "långt. En företagsledning mörkmålar 'ej hel- ler'sitt: företag "i otid; det: skulle endast” försvåra förbindelserna: åt rra läget, och oroa de anställda, Om mitt syfte är'att i första hand få Fut så hög lön som' möjligt, då skilt Madame de Staäls och Honoré |: skapade Hawthorne verk ' av stor | - hända: inom, der .wvi jarmassa -|Här sker vid; : varje val ” vissa - Jinbördesy' fö = [och : företag. "Inom exportindustrin oa - har det skett i i en utsträckning, som [Aktuell Det är fnte tvivel . om -att Sovjetunionen. just mu tar hem ett stort propagandaspel i Af- rika tack vare Chrusjtjovs ut- märkta ” teateruppförarnide '& fa- raonernas ” loch > » pyramidernas gamla land, Nordvästra Skånes miäningar., vi siktar nog på några man- dat, säger ledaren för Idet nya kristliga - partiet & . vånt land, kyrkoadjunkt Birger Ekstedt i ett uttalande för Expressen & och tillägger . om ärr är vi. lite "sent: ute för riksdagsvalet i år. ;Men vi siktar på att ta några mandat. Största chansema' har vi nog. i Stockholm. :-Vi: skall "dock ock- Ib så oroa jarnä i fyrgstadskret- sen. Den” borgerliga. samlingen där. ter I i .' kandidater” som best na och ateister, republikaner, « o monarkister?” : a :Samlingen i Malmö animera- de alltså ytterligare ” "ett "parti ratt tilltar med andra ord.” >. Helsingborgs. Dagblad.; i je "Vid en: bedömning av. Med-. borgerlig - samlings. berättigande eller "dess - verkningar är det ganska meningslöst ; att endast stinra sig blind på vad som kan som "ganska "konstant - tycks stödja .. de borgerliga :partierna, "kommentar | "ställa upp här. nere. Splitt- |: : juverinflammationerna dessa är: det. ett" fåtal som väl- jer att utbildas i- inga elr Många av. dem tvingas er. övertalas ' till - handelslinjen 4 yrkessklolorna, "därför. att 'Övri- ga "populära linjer är fullteck-, -Imade. .. "Det innebär « en : "risk attt de- taljhandeln| får ta det som blir över och att: myrekryteringen till "yrket inte alltid blir så bra som med tanke; på arbetets art. vore önskvärt, ” Rök Handels-Nytt. i Den. 'strejk'. som: "seminivérk-" samheten: drabbats av har inte vållat någon större uppståndel- se hos allmänheten.) För jord" brukarna " liksom : för de strej-' kännbar; "och det: är minst sagt: förvånande -att ett för båda par-' ter, acceptabelt avtal inte kun-- nat åstadkommas. Detta är dub-: att de två parterna måste vara ytterligt wäl förtrogna med-var-' andra och varandras problem. : / Gotlänningen: i skirimjölkningen : "Har Med: mad ] Sr mycket utbredda, vilket: för-' orsakar stora ekonomiska för- luster " och . sänker ' mjölkens kvalitet. Pr ojäkdomen beror . främst på bristande" kunskaper om den trävdta; mjölkningstekni-. ken. .En elementär "yrkesutbild-. ning . som "sätter in på: bred. front skulle mycke :snabbt' 'ge, botydande "resultat, utrustning och: medel för”att. kun- na expandera, Utrymmet för löne: ökningar. blir då det största. möjli- ga. men observera; ssendast under en relativt : kort tid, Det "dröjer ..ej så länge' förrän företagets konkur- renskraft avtar och',de ;. anställdas följer ' därav,; att : branschens” eller | trygghet kommer'i farozonen. täcker, att när den a la lör nen och. övriga förmåner ökar och 'konsumerar alltför stor, del av fö- retagets ; inkomster, '. då minskar tryggheten i anställningen; ' - Här föreligger ett ” avvägningsproblem av stora mått, "egentligen bransch FRIA: ORD. "MORS DAG. — "mL GLÄDJE FÖR FLERA! vec - I år. "kan Ni uppvakta må , Mors Dag -på annat jär = skapa: en ännu: glad högtid här hemma genom - att i gemen var knappast moget att tidi bistå en mor i något av jordens hans talanger, ' Besviken över den uteblivna ' framgången för mnovel- [lerna började Hawthorne skriva ro- maner och tre tillkomi snabb följd. Med påtaglig lätthet skrev han på fyra månader ”The Scarlet Let- ter” (1850, 'sv. övers. ”Den eld- röda bokstaven” 1873). Några må- nader :senare kom ”The House of Seven 'Gables” (Huset med de sju gaflarne” 1874) följd av ”Blithe- dale Romance”. (1852). Böckerna blev framgångsrika och Hawthor- ne utnyttjade intresset för att ut- ge novellsamlingarna ”Snow Image” och en ny samling ”Twice: Told Tales”, : Hawthornes material var nästan utan hans förfäders liv i Nya England ur etisk synvinkel Berättelserna är bud skulle framför allt innebära risker för att spännvidden ökas genom att parterna låser sig -i hårda” positioner, eftersom alla » räknar med att en tvångsmedling har en benägenhet att stanna un. gefär mitt emellan parternas ställningar, Att på det sättet öka skillnaden mellan parterna kan i det långa loppet inte ligga i sam- hällets intresse, även . om man "därmed skapar garantier mot öppna konflikter, Det skulle tvärtom i ett längre perspektiv sannolikt visa sig vara en dyr- köpt arbetsfred, som man därige- nom försäkrat sig om. : = (Arbetsgivaren) - Lutherhjälpen har speciellt "för Mors Dag låtit framställa en hyll- ningsadress 4 två färger: en afri- kansk mor och hennes ' lille son symboliserar "där dem, som får del av iden svenska: Mors Dags- gåvan, Om Ni "vill uppvakta med den- na adress, sänd då en gåva på minst 10 kr (som oavkortad "går till hjälparbetet) till Tutherhjäl- pen, Postgiro 900256, Si C, Skriv på talongen MORS DAG, samt ange noga givarens namn, som tillika ned mottagarens namn Stockholm” (TD). ; Värkande tänder: här : ralltsedan "|urminnes tid varit ett av. män- niskosläktets gissel: Som stumma "] vittnesbörd om . detta framträder för - . Oss - sentida enstaka” kranier med” mer eller ” mindre. "kraftigt Kkariesangripna tänder. Att tand- värken ej varit alltför ovanlig kan även ' utläsas ur ' bevarade medel- tida handskrifter " och wmr sentida folkmedicinska " uppteckningar. i vilka bla bot”för tandvärksplå- gad "patient "diskuteras, skriver med, kand! Jan Lindberg i Svensk Tandläkare-Tidskrift. I dessa" handlingar från länge sedan svunna dagar träder oss till mötes ' en märklig syntes av ra- tionell bot” och "irrationellt hand- lande, Och dessa botemedel, blan- dade med signerier och besvärjel- sers mångfald, var den läkedom, som långt fram på : 1800-talet bjöds skrivs in pwå hylni dressen, samt till vem den senare skall sändas (antingen till Er själv, om Ni ämnar överbringa den person- ligen, eller direkt från 'Luther- hjälpen till den Ni vill uppvak- 42). Vi ber få påpeka att "bidraget måste sättas in på postgiro 90 02 56 senast torsdagen 21 maj för. att skall hinna fram till. Mors Dag. Skulle vi inte låta åtminstone något av de väldiga summor, som vid Mors Dag sätts i omlopp i vårt land, samtidigt få - bli till hjälp för en fattig mor i ett sämre dottat land? Därigenom äv. folkmedi d.v.s. av den: kloka gubben och den visa kärringen å deras mot- tagningar i svankiga ryggåsstugor. De, dödas tänder ansågs t.ex. kunna hjälpa de levande, till be- frielse från tandvärk, En' uppteck- ning från, 1800-talet vet således berätta att en tand från en död — helst. hämtad . från en grav på kyrkogården och upptagen av död. grävaren då han redde wiloplats för, någon sockenbo stillade värken om den som anfäktades ärksplå skvalpade om- av -tandv skulle säkert mödrar uppleva Mors Dag 1964 som en. dubbel glädje, 'samtidigt som de 'i. Lutherhjälpens hyll- ningsadress har . ett vackert och förblivande minne av dagen. Ni, som själv är mor och vet att Ni har: uppvaktning att vänta — ville Ni inte låta Era an- höriga vn att den bästa hyll- Fra Ni kan. önska, är en gåva ät annan mar? ' Lutherhjälpen Sv. Kyrkohjälpen. kring i munnen med dödmans- tanden. I en medeltida uppteck- ning heter det även att den som har tandvärk han skall ”taga död mans tand och lägga vid . sin värkande tand”, - Brännvin ansågs ha gynnsam effekt på tandvärk, Så kunde man ti ex. taga en munfylla brännvin Cat £ I sedan JGå ken var” uppvärmd . 'spo den” och ' "taga e..nny 'munfyllå ur kopparflaskan. Och detta kunde den 'sjuke återupprepa nästan hur många gånger som helst och han borde: absolut ej sluta förrän ”vär- ken war börta,. Men. många svalde nog å stället, ned den i. munhålan uppvärmda, hembrända, spriten och skaffade sig .så en legal fylla som plåster på det lidande värken. or- sakat, .. ,. . Värken' kunde även överföras från den . plågade människan. till döda ting. En. sunt halsen buren böna i vilken. fanns en lus drog således till sig värken och gav bot. Bot erhölls även om en svart brödkant tuggades mot den vär- kande. tanden och. sedan kraftigt salivbemängd spottadeg wut i en myrstack. När sedan myromna för- tärt > det utspottade brödstycket skulle också plågan vara försvun- . | Sverige torde inledas med li : . alla detaljor, i lingar och "en rad böcker i dagogiska. ämnen. Men” han "ser "knappast ut som s en författare, Man ' ekulle / närmast . gissa” på yrken som”? :stadsfogde,' Idrätsel- direktör : eller ' begravningsen- treprenör. - +: Politisk” Tidskrift (cur) |gatoriska” sociala” stådier,' änhopp i ett radhus" i "Fagersta,: hos: en familj” med bil :i . garaget. och små fara barni "stugan, besök: i ett" Pensionärshem på ' Hälge-' , andsholmen studier å "jordbruk, boskapsskötsel och" annat". nyt- ringsliv' på "Harpsund och så: vidare. Mera: tvivelaktigt är, om": man: ordnar" besök 47 evt socialt fängelse: med: specialin- redning för en' viss. storspion, ' Men idet går väl inte att visa ETT:ORD':. > PÅ VÄGEN - vad: vi voro pliktiga. alt. 2 fn göra. vet t > Luk 17: 10. - "Det är. upplyftande med: de människor 'som bäras av. plikt- så gripa de in. Egen bekväm- ligher får ej hindra, om de' ens veta av något sådant. De ham- na. dj i resonemang, som . mu människor . ofta göra, om. det är deras plikt att göra en. sak, eller, tom det kan wara.deras nr De Tesonera inte, de hand- ' Där pliktkänslan lyftg upp. ur ' beräkning," där den - är omedveten om sin. egen: styrka, . där den är. ett uttryck "för. hjärtats glädje, dör är den som ren, ' frisk och stärkande” Juftt. Det går lättare attt arbeta i en sådan människas -närhet,' man hoppas och tror. - och hålla det skvalpande 4 mun= Vet du, om vad som är din plikt i dag?. ”å kande. är der." dock: ytterligt -- belt .märkligt mot" "bakgrund av: . |känsla, Lova :de att utföra -nå- lgot," så vet: man att-det' blir gjort och se de andra svika,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.