FI [ta [ärm [ams | Ja TT di didagen åa. 2 mal! 2064 "Aktuell - kommentar | Wennerströmalfären.: Det... är graverande : att dessa :brister I handläggningen bidrog till att Wennerström under 'så lång nås | kunde fortsätta. med sitt lands- + Y i i = LT. Tisdagen. den 19 maj 2004 | LT = = ”. Trafiksäkerhetsaktiv-ungdom - . ning- av” "vårt trafiktänkxande och s trafikhandlande, . som övergången till högertrafik; Denna etapp myn- "nar ut.i en trafikriksdag i Stock= ' holm, där ungdomens trafikpolitiska program läggs fram, , '. ” « Slutligen blir den tredje etappen - förlagd till första halvåret 1967 och ” den får karaktären av en verklig kraftsamling inför Dagen H; Under : , ä : 3 14 r sek lets. största: ky 5 Det förmoällgen Mörsta kyrkliga evenemariget. iw vån land under” det” hör r den om 1 ; Jubil blir en stor kyrklig hög- > tåd i Uppsala 12—14 juni, Till det tillfället har ett stort antal prominen=" ” ta ins'och utländska "gäster inbjudits, vilka väntas ge färg och åt och: rko ohögtic tilldragit sig; både uppmärksamhet H «| och, uppskattning, Ärkebiskop Hult- gren tillhör. bl & .tentralkommittén och' exekutivkommittén inom "Kyre. kornas Världsråd samt utskot ör ekumenisk" forskning "inom Luther-: v | rkesätets | '800-årsjui sleam. sl trafiksäkerheten är. utan tvivel ett av; våra stora samhällsproblem. I fjol omkom bortåt 1.200 människor genom trafikolyckor i Sverige och egendomsskadorna kan räknas 'ir miljardbelopp. Följaktligen är det : synnerligen välmotiverat att.sätta in motstötar mot samhällsfienden trafikolyckor. Dessutom skymtar hö- "I Wennerströmaffären har'op- positionen icke på minsta sätt > | politiskt welat utnyttja den na- ”Itionella katasbrof. som 'förräde- riet inneburit. Den har velat slå , framtid; Vi sn ska Världsförbundet, oa ” lags- ee a mäste lära das att Så riskfritt 2 som denna etapp kommer de praktiska , |: ” Bland de kyrkliga dignitärer, som | ra i kloster. Då vVigningen i Sens ägde ; en >. [vakt om siksäagens. grund ran 5 även ka - Dagbladet. | m öjligt ställa om från vänstertrafi- uppgifterna. nära inpå:och ett in='..| väntas till-jubileet,' märks' ärkebis- rum i början av augusti månad 1163, ['. AN Nr enliga ansvar som oNlera i svens | ken till ”den internationellt domi- timt: samarbete kommer också at att .' | kopen av . Canterbury, repr id att.den 9 de och" granskande instans, av|,. : nerande högertrafiken, med -höger För. si 1 | augusti anordnas i i Alvastra. Vid den= | : regeringens handlingar "eller un- Ministären Erlander marsche= . teerna, allt d i avsikt att nå positiva” konsumtionen ökar. " fattning om; vems skulden är. Så- « dana. trafikstudier i ungdomsorga- .verksamheten inriktas mot en .smi- ten, Men det behövs ökade insat- ser, Jyst ur denna synpunkt ä är det glädjande att" ligen välkommen och, bör få allt. stöd och er] ännande, . förbundet, nordiska biskopar m fl. a CI jubileumshögtiden deltar också och ev även andra med- men nu tänker göra en flerårig ak> - tiv insats för ökad trafiksäkerhet ' "och med sikte på övergången till högertrafik sommaren 1967... => Ibland görs gällande att de ld-" re motorfordonsförarna. utgör den” störstd trafikfaran. Reaktionsförmå- gan hos dessa blir sämre, liksom . syn och härsel. De har inte heller så lätt att följa med i den allt mer uppdrivna trafiktakten och trafik- intensiteten, 'sägs det. Men verklig- heten, är något annorlunda, En ame= rikansk 'undersökning visar, att minst förekommande i olycksstatis- tiken är” 40—50-åringarna. Däref- ter trafikanter: mellan 50 och 60 år. Olycksståtistiken toppas däremot av de allra: yngsta: fordonsförarna mel- lan nedre gränsen. för. körkort och upptill 25 år Förmodligen är de äldre förarnas mogna omdöme med . därav följande ökad försiktighet en orsak härtill, Ur trafiksäkerhetssyn- - punkter förefaller dessa egenskaper väga tyngre än ungdomens blixt- snabba reaktioner och andra förde- Jar som god fysisk kondition o s v,- Den ungdomliga . aktiviteten ; på trafikfronten, som skall sättas in med ful kraft den 1 januari 1965, inriktas också under försja etappen, som omfattar år 1965, just på bättre ' - trafiktänkande. Konkreta typfall av trafikolyckor studeras . och "domar fölls mot. de: skyldiga. ' Eller med andra ord: Man diskuterar hur ölyc- ' korna' gått : till, orsaker och . ver- kan, och försöker bilda sig en upp. i nisationerna bör kunna bli av stort värde för ökad trfiksäkerhet. =. > Andra" etappen blir 4&r> 1966 .då dig och olycksfri övergång till hö- ”gertrafik; Denna ungdomliga attityd -är verkligt positiv i motsats till'den som bara jämrar sig över de stora olycksrisker; som självklart är för. ' knippade med en så radikal omliggr "skolan kräver, att dess eger -en viss illa till w våra a politiska de- 'dare, Vi vet att de avskyr den gäst som 'de nu skall' ta emot 'och "allt han'står för, att-deras' håll- 'ning”och ord under festerna blir lögner och förställning. Det är en "tröst, på sätt och vis: motsatsen -;vore "ohygglig. De . Men det' gör det naturligt, oc frånkomligt, att se. besöket. som . riska skola: "måste av” dén' enskil- de folkskolläraren fattas 'som en - nedklassning ” av "hans" lärarinsats i en "arbetssituation som i ”grun- .den förändrats till följd av sko- lans ' reformering, rartidninge ” Att sedan ' denna. Jöneskillhad uppstått "- främst: som följd : av ' strukturen. på ' årets: lönerörelse och inte:'som följd av-en-saklig vägning :och. värdering av, arbets- "insatsen, kan, 1 och för sig vara en förklaring men "inget försvar. Också för obligatoriska grunid< dag, dess - utveckling "och nödvändig: behov:av- en tills -fredsställande ärarförsörjning på den ”uppkomi situationen ytterst olycklig, Mel "lanstadiet' får inte bara bli ett å ä ör..-blivande, hög- ""stadielärare, Dess, centrala roll: i ”lärar- " försörjning tryggas. "Det.är förvå- ”nandeatt temen- det till synes allt, för ycker bomt=. redan genom de första missionärerna; som var missionsbiskopar, ' vigda av ärkebiskopar. i Harnburg-Brernen el- ler : England, . Under , tend lemmar av.k huset,” ör ering och riksdag samt de gar, vilkas Jän på något sätt NafSamröre med ärkestiftet. a; första skede, i Sverige Mede landet under: Hamburg-Bremens ärkebis-= ' Kopsstol och : sedan under 'ärkebis-+ alla inbjudna till. jubileet liksom chefer- na för dé rikskyrkliga organen samt en 'del' andra framträdande kyrkliga personligheter. Professorerna vid den teologiska fakulteten i Uppsala samt andra " akademiska lärare med rektor magnificus" återfinns också på listan över "inbjudna, och där hittar man även. samtliga prostar Inom ärke- : . MEDELTIDA DEKOR > + Gästerna anländer den 12 juni, ock då ger Uppsala stad och Uppsala uni- versitet en festlig mottagning för dem 'i universitetets övre galleri. Den "egentliga högtidsgudstjänsten är för- Jagd till lördagen den 13 juni, 'och den hålls 'givetvis i "domkyrkan, som dagen till ära blir'prydd på det sätt som var brukligt på medeltiden, ..: + Den ' processionsmusik ' som utförs är" också enastående, ' "Bl a blir det uruppförande 'av' ett musikverk av Lars-Erik : Larsson : med. sexstämmiga körer; som framför den s k. Stefans- liturgien, Stefan var: den förste sven- ske ärkebi. + : GAVOR VID ALTARET ; « Högtidstalet' hålls" från altatet ärkebiskop Gunnar Hultgren; som ndär genom sina representanter. nämligen” Jen historisk och” ”konsthi- storisk exposé, som skall belysa är- késätets historia; framför allt då .déss äldre -:skeden;” Den - andra --stora ”ut- ställningen: svisar -kyrkans . verksam- ett från, » detta. fö för skriver)" Reformatorn. N YKTRARE NU? . I Könsumtionen / av vin ökar med; 70 procent. och spriten och Vv ölet! med 25—30 Procent. fram till mer: ' till stånd; spriåkonsamtiong . spritpriserna ; fördubblas: ,mellän -R . 1960' och 1970. Dessutom 'måste en 20- -proce tig. pris öjning på ölet sättas in som ett” motmedel mot "nya former av: Ikoholskador, Hj Igs-. B- Isteförhandlingarna anlig ordning | 1965, arie ämneslärarna -med folkekolX arexamen från: Ao 19 Hill Ad 21, (IOGT). Är det inte i själva” verket en blygsam målsättning, om. man syftar: till attiskära ner :sprit- konsumtionen med bara: 10 pro- cent? Vi har rätt att ställa frå- gan på sin spets och rikta' den till den stora massan av-alko- holkonsumenter: Är ni: beredda att medverka till en konsumtions- utveckling, som ,från folkhälsans synpunkt måste 'anses nödvändig, även om det innebär en så pass kraftig prishöjning på "alkohol- drycker? > Det nya i utredningen CNykt- rare nu?”) är framför allt dess klara bevisföring för att det inte | räcker "med' att höja spritpriset med skatten som instrument, Om man nöjer sig med detta, uppnår man ingen verklig reduktion av den totala" alkoholk |. Riksdagen uttalade "önskvärd- heter '; av att återhållsamhet iakt- "tas vid uppdrag till: landshövding- arna vid sidan & av ämbetet, vs: Önskemålet är näturligtvis främgt riktat till regeringeri och är sannerligen ' på sin' plats. Men Vissa sociala vinster gör man nog på kort sikt, men i längden för- slår inte :metoden till 'en effek- tiv insats mot alkoholskadorna. Vill man verkligen reducera des- sa, måste 'man acceptera en pris- politik, som håller tillbaka den kompensatoriska överflyttningen av konsumtionen till vin och öl. Accepterar man inte detta re- sonemang; öppnar man vägen för en stark breddning av '"alkohol- vanorna, eftersom. de ' svagare dryckerna har större förmåga. att attrahera ungdom och kvinnor ä än spriten vanligen har, | STATSKONSTENS UTÖVARE . måste vänja ' sig vid ett mått - av skamlöshet, Att ljuga och för- ställa sig är en del av deras yr- ' kesplikt, Ministrar och diploma- "ter skall behandla "skurkar: och mördare, som är förklädda . till statschefer och officiella person- ligheter, med respekt och artighet, skrivet Herbert Tineg- "st e ni Idun/Veck nalen även = landsk garna / själva : skulle "säkert då 'och då känna avböja eller avveckla redani åtag- na uppdrag. Även den mest” ar- ' betsamme och duktige 'landshöv- ' ding skulle säkert . kunna 'ävstå en del extrauppdrag utan att ti- den blir för lång för honom! Lä- net och landshövdingen själv bor- "de ha' enbart glädje aåv'om en del ”extraknäck” försvunne,” -” 104 extrauppdrag" lär/ landets ländshövdingar ' ha ” sämmanlägt; Idealet vore inga' alls, Den rédu- » ceringen "kan inte. ske på ett. år; :Men om' riksdagen nästa år vid "den ”här tiden kunde. notera" att uppdragens antal ä är nere i 50 vo- re det en stor & å 5 Fri ämst lyftningen av-de ordiz; sav i däg;, Den invigs re- "dan 25 Jmaj. "av statsrådet” Edenmän. r: får besökarer" insikt” tf kyrkans fyrelseformer > på iriks-; "stifts" och : Kyrkans" ek öch: dess, arbete. på den, sociala ' fron- ”H Men för. att "återgå till jubileums- "programmet, så följer efter, invignin- gen; av den. historiska utställningen «en 3 bankettlunch på Uppsala - slott d nattvardsgång. i' ”domkyrkan;" I iden medverkar främst biskop emeri- tis, Gustaf. Aulén,” biskop Bo Giertz "och : do! prosten Ragnar. Fredberger fört antal präster, Ett "märkligt i den högmässan "blir en nattvardsgång under bar himmel vid domkyrkans portal. Den är och man väntar en stor” "uppslutning till jenna "märkliga | natt rdsgudstjänst. PT d med ppnas . en internationell -konferens "för liturgi: och kyrkomusik,” vilken Pågår hela" veckan. I. denna deltar "och 'medverkar. ett antal' av världens främsta kyrkomusiker; och konféren- sen upptar såväl, föredrag som kon- "gerter.' Ett kyrkospel, ”Livets Krona”, uppförs också ett antal gånger i i Tre- faldighetskyrkan,- I kyrk i Lund, som på den tiden tillhörde Danmark, 0 : sets I I FRANSK KATEDRAL SÄ 1164 upprättades” alltså ärkesto : len. i' Uppsala. Den' förste 'ärkebiss kopen var som nämnts. alvastramun= ken Stefan, :som invigdes i sitt. bete av ärkebiskop Eskil i Lund, Vig. ningen ägde rum i katedralen i Sens ' . i närvaro av den Janåsflyktige . på : ven Alexander III, Upprättandet av ett svenskt . biskopssäte får ses som. en" strävan” från den' katolska kyrkan att inlem- . ma 'den' svenska (provinsen i ett stör- re: Att den tidiga 'svenska 'medeltidskyrkan | dock intog en jämförelsevis fri ställ- .' ning gentemot .Rom belyses! av ' en . av, de 'gamla svenska landskapslagar= nas bestämmelser om' biskopsval, Det heter däri att" ”om biskop skall väl- jas, då skall.-konungen tillfråga alla ' landsmännen, vem de vilja hava. Han ;' skall vara bondeson, Konungen. skall. sätta stav" i hans hand och ring "på hans finger, sedan skall han föras till - kyrkan och .sättas' i biskopsstolen; DÅ r. han full: ändigt kommen till mak=:; ten: utom” ” vigningen”.. Längre, fram kom dock påvestolen, att få ett avgi ände; inflytande ' å tal När, reformationen infördes : hade” kyrkans. ordning, i författning", och, . kult "fått 'så "djupa rötter i; svenskt ” statsliv och i folkets känsloliv att det ” knappast-rådde' någon" diskussion om” biskopsämbetets > . bibehållande. '-. Den ” apostoliska- successionen . bevarades också genom "att de första biskopar, : som ' vigdes till sina ämbeten ' efter ' brytningen 'med” Rom, : blev: insatta i. sin :värdighet av en svensk biskop," såm erhållit: kanonisk vigning i Rom, , ” . procent ' per år.” vol r till vatt | ange” en ungefärlig ' stor- pektive 1030. och ' fö Konsumtionen per "svensk nare 'av.s. ik. urvalsvaror :-—, till skillnad från dagliga förbruknings- varor — beräknas 1975 ha ökat med 50 å 60 procent jämfört med 1960;, särskilt "hushållsmaskiner och fritidsvanor , beräknas: expandera snabbt, framgår det av en artikel i senaste numret av Ekonomen av direktör Folke Larsson i. Detalj- handel itred: itut vi de. mest expansiva | varu- grupperna.: i vårt land hör olika slag av elektriska hushållsappara- ter, + fotoartiklar,, radio och. .TV m,m. För dessa . varor noteras konsumtionsökningar på 5—10 ” I absoluta tal koramer ”Medel- svensson” enligt . de framräknade siffrorna I - som "endast syftar leksordning — att 1975 lägga" ner 1980 kr; på mnvvalsvaror om' han är bosatt i mågon av "storstäderna "| Stockholm, ' Göteborg eller "Malmö, jämfört "med '1265 kr. ' för 1960. För. övriga 'städer och" köpingar är, .motsvarande siffror 15907 res- konsumtionen”. per ”.invånare” öka och d975 Mari har "därvid ' räknat med. vatt! -andra | dagliga ” förbruk- ningsvaror” än livsmedel kommer att öka. väsentligt kraftigare” än matvarorna. i: ; Totalt ' skulle. kon- sumtionen | Ev "dagligvaror, 1975 med" ca” 20. procent : mellan 1960 = fäknandet; av -”dagligvarusiffrorna II k "I klamerade ofelbarhetsdogmen visar än en gång hur långt vårt största panti "redan kommit : i fråga om 'maktmissbrulk.' ” "Svenska Dagbladet : "Det: uppges: att två skolor kämpat "tom ' inflytandet ' i det socialdemokratiska partiet +— en som menat) att det ändå ser. illa ut 'att bara blunda för så up- : Ipenbana brister i handläggningen av. spionafifären - och en: som skulle bli: ett vapen mot rege- ringen "och .. försvaga dennas |s ställning. :Därför. gäller det' att en för alla och alla för en avvi- har blivit br, Erlanders och par- tiets.' - = Dagens Nyheter. : fråga, "skall. man” ha ' små 'an- svenska. regeringen för att inte konstatera; ”: att - det: föreligger utomordentligt . störa brister. I i regeringens” handläggning för "jämna'£ täkt "som hittills när det: gäller hävdat. att" minsta: medgivande l.; sa kritiken, : Den.. senare flinjen lt ine iman än bedömer "denna |. språk” på beredskap hos ' den] tb att säga, att det ” | '(Istambul) och ' Moskva,: biskoparna | na medverkar ärkebiskop Hultgren, ociald - | rar upp till ger. i Inte Hörs något för att åstadkomma resultat för : större. trafiksäkerhet, +| Dibelius, v'och Krummacher från och man Zen hö este me att ser | ; |derlätenhoter, Men åtta denna stora Pale om yen ge het, Såväl myn-' Den aktivitet "ungdomsorganisatio= Tyskland, kända: kyrkoled rån Ögs' chei a : enn som” ring större: trafiksöker e ut- "nerna och dess medlemmar kan ut=" "USA, : generalsekreterarna 'i.Kyrkor- | närvara; sd na ”urvalsvaror” mest demokratiska rättighet och skyl- lär satt. att skydda och förvalta för ett energiskt arbete på den fron- = veckla.på detta område är synner« "| nas Världsråd och Lutherska Världs- . Biskopsämbetet fördes « till erige , dighet ur kraft genom den pro- Iskulle de avslöjade "bristerna 'i omdöme och förmåga under all " förhållanden «varit allvarliga. . Men när de kommér 'i "dagen bör ,' man ' åtminstone : försöka reparera dem." Tage - Erfander ' har ;valt att sdäta:över, förlitan-" de" sig på transportkompaniet. / Man :- kan” votera om mycket,” mer man kan inte votera mora- =" lisk prestige åt en-regering och dess; ledamöter: Det är: ; eynism ” attt” pätta? sig” över det. . . Handel tidningen upp av” en jätteinstitu- tion: Jeder ; ; dätt” till avolkning > som; ör dörsta ; gången står inför uppgiften - att > ; undervisa, -rinté". "Svea: rikes. ä i iet' "som "primus "Inter iger. som sådan övriga" biskopar -till ämbetet.> Dessa vignin=:' gar ...sker- enli tradition 1” domkyrka: , "Föruto "Sveriges" Ärkebiskop står i i spetsen för ett av landets större stift 'åvilar; honom. en mängd riksa - kyrkliga uppgifter." Sålunda 'är han ordf i kyrkomötet och biskopsmötet . samt i de stora kyrkliga institutio-' nernas styrelser, Då och då har tan- ken förts fram att dela Uppsala ärke- : stift. för att därigenom ge. -ärkebisko- + N pen större möjligheter att ägna sin krafter åt 'rikskyrkliga "och ekum niska angeligenheter. + ” shelgedomen, " Uppsala” FÖRPLIKTANDE . RV sInom- kyrkans ' ledning är: ma medveten om att arvet från Nathån - Söderblom” förpliktar. Efter dennes . sala innehafts av ä död har- ärkebiskopsämbetet i Upp-” dr H Stockholm (TT): I över 'ett år: hår läkare ( Dis- seldorf: tagit” balkterieprov. i,smyg på handdukar i offentliga lokaler, vestariranger ; m.m, Man ville un- dersöka ' hur : :pass farliga: vanliga handdukar vär. för" "hygienen: :; Re- sultaten' blev vänre än” väntat, om- talar "tidskriften ”Arbetarskyddet,.- > Många av. de undersökta” hånd- dukarna ” innehöll så "många bak- dem.: Bland de'övriga innehöll-63 i "genomsnitt : 16.527 : bakterier per Er- ling Eidem, Yngve Brilioth och Gun» nar Hultgren. Alla tre är välkända och uppskattade för sina insatser i de blen ingår såväl professionella .skåde-l. spelare som amatörer, "UTFLYKTER FÖR GÄSTER "' Måndagen den 15 j juni anordnas ut- flykter för 'de utländska gästerna, Man besöker uppländska kyrkor, bl a kyrkan i Lövstabruk, där det blir en demonstration : av . den' restaurerade Cahman-orgeln, som anses vara den (förnämsta i isitt slag i i Europa, in maren, som f ö kommer att bjuda på program och konferenser av olika slag. Bl a har Lutherska Världsför= bundet förlagt en stor missionskon- ferens till Uppsala. Den hAYs i augu- sti med .ca 250 deltagare från hela världen, bland "dem ett stort antal kyrkliga, p i "TURISTARRANGEMANG ' För den 'mängd av utländska 'och svenska turister, som väntas till Upp- sala under Jubileumssommaren, ord- nas. en hel. del arrangemang 'med bl.a utfärder till sevärda kyrkor i trakten. Man kommer att ha ett spe- ciellt turistcentrum, förlagt, till dom- kyrkans: närhet, där turisterna får upplysningar om allt som rör kyrko- Den nuvarande ärkebiskopen, Gun- nar Hultgren, som tillträdde sitt äm- - bete 1958, hade tidigare varit biskop. : itvå andra stift, nämligen Visby och "Härnösand. Genom sina "personliga besök hos andra länders kyrkor och inte minst genom sina resor på mis- - sionsfälten har han fördjupat samar- betet med dessa kyrkor; Hans per- sonliga insatser för en närmare .kon-=. takt med. de reformerta kyrkorna har” Utställningarna är öppna hela som- ;.. d timeter och till stor del bicjrdes denna” bakterieflora de. farliga stafylokockerna; . som orsakar variga hud- och sårinfek- tioner, En tredjedel av handdukar- na. innehöll. även: dolon-balsterier, som sprider”: dysenteri "och tyfus.” Läkarna konstaterade” även I att många sjukhus fortfarande använ- der vanliga tyghanddukar, I I vilka innehöll "de: farligaste bland ibak- . nämligen stafylokocker <' terierna, som blivit: resistenta mot Penicillin Stockholm" er) " Man kan räkna med 4 en "total våt- tenförbrukning , per person; om 700 liter per dygn 'år 2000, skriver ci- vilingenjör Gulam Juraishi,. Stock- holm, i en artikel i Teknisk -tid- skrift." Eörbrukningen har: fördubb- lats mellan 1929 och 1960 och kan väntas bli trefaldigad mellan sistz jubileet "och kring detta, Där lämnas givetvis också in- ' Operation avveckling 4 kan I börs ”jal ns | (Hels in 18 bi o : b a De ena krönika apropå sommaréns ryska statsbesök: De statsbesök då ett helt folk " Uppmanas att uppträda som be« undrande statister, eller åtminsto- ne som: "diplomater, mot. krönta » eller av makten helgade: främlin- gar av denna.typ, innebär en kvalificerad förnedring. KC BROMSARNA « DÄCKEN EN KVART FÖR SÄKERHETS SKULL Oberoende av parti har vi alla om Ui och Uppsa-' la-bygdens sevärdheter av profan ka- raktär. . ; Ett speciellt frimärke äv ganska säregen typ har utformats av Post- verket. 1 anslutning till jubileet, och vidare : kommer en jubileumsskrift, utarbetad av kyrkoherden i svenska Paris-församlingen Bengt Strömberg. Den förste: ärkebiskopen i Uppsala, som fick sin vigning i den franska staden. Sens för 800 år sedan var cis- terciensermunken Stefan från Alvast- nda år och år 2000; En jämför relse med förhållandena .1i, USA, som ligger 10—20 år före oss i ut- vecklingen, tyder på att prognosen för Sverige är rimlig. , Vattenförbrukningen "i :ett sam- 'hälle fördelar sig i stort, sett på hushållsförbrukning," brukning,.. allmänna ' ee ND ker. i Aktuellt” den 24/5 var en «-.som . gjorde. reklam, , för FRIA ORD > Det lär vara förbjudet att göra reklam i radio och TV, men det . förekommer ofta reklam för böe= soc de homosexuella, Han sade, att de homosexuella är en minoritet, och det "är "ju glädjande att' det: är en minoritet, men - det är en skam, att det skall få förekomma sådant svineri i. vårt land, och det är förvånande, att man får göra re- klam för sådant i TV. Tänkare, ” : industriför-' åa egna | behov samt tas] Under perioden 1929—57 har total- förbrukningen per person ökat från 153 till 302 liter/dygn! ' Man har inte kunnat ' spåra "någon avmatt- ning i tendensen till ökad vatten- förbrukning, + och - - någon... sådan tendens kan inte heller förutses ör tiden fram till år 2000, " Ök- n beror härvid bl. a. på mol derniseringen av ' våra bostäder, nien och Nederländerna. ; . Hur. länge, denna kan fortgå. är vanskligt att "förutspå, Den : stör- sta ökningen av vattenförbrukning- en kan. emellertid "väntas inom in- dustrin, : Vattenförbrukningen. 3 i i hushållen beräknas öka med 65 procent dv. s, till 270 liter per. dygn. mellan 1960 och 2000. Den svenska bostä- derna. anses. vara.” väl. utrustade men fortfarande saknar många hushåll. eget. we -och. badium. 1960 hade 53 procent av hushållen bad- Tum "och '70 "procent eget "we, Som jämförelse kan nämnas att 85 pro- cent av" hushållen i USA samma terier "att "man" inte "kunde ' räkna )1 medan motsvarande siffror för USA förbrukningen i de svenska , hus- hållen mellan 1960 och 2000 kan väntas ' genom "ökning av vatten- förbrukningen för bad och annan personlig hygien. Ökningen från 50 med tanke på det alltmer ökade i in- tresset för personlig hygien, i USA ger vid handen att levnads- standarden i i Sverige ifråga . -om t. ex,. antalet bilar, "TV-apparater och hushållsmaskiner . samt . brukningen rätt nära följer . den amerikanska utvecklingen, vi ligger 10—20 år efter, ."BAKTERIEFLORA | och". andra 'antibiotika och. därmed ger” upphov till "den - fruktade ”sjukhussjukan”; nr . -Man': wet att: 3 handdukar: och sänglinne 'innehåller. bakterier ' till och med efter. tvätt ' Man. har länge varit: medveten om att 'säng- linne. "och" - handdukar "av. - typen använd och nn är. att; "föredra för : sjukhust fiberflortyger. SE I Amerika har man sedan:-40 . [tillbaka - nästan. Helt gått » in för Pappershanddukar,' medan . wi. här fortfarande . i många offentliga, 1o- kaler och + ' kontorsbyggnader : dras med de farliga... tyghanddukarna. Rullhanddukar -är' wisserligen, en förbättring, - men : ide brukar ta slut ' långt innan. en: Oy omgång anländer till. platsen: och hänger sedan där,. smutsiga och avskräc- kande, : . Läkarna i Diisseldort har "även undersökt "de varmlufttorkar som finns: i ett fåtal lokaler: Inte ens dessa "får gott betyg.. De. sprider nämligen. bakterierna : genom - att blåsa: dem från händerna ut i Tuften.'. Firas levnadsstandarden 1 Sverige är en av. de. högsta i' världen ligger vi ifråga om- förbrukningen av tvätt- medel "och tvål | blott ” på tionde plats. Den är 7.63. kg" tvättmedel och 0,8 kg tvål" per. person och år är 11,8 och 1,41 kg. per person. Före: oss.i detta hänseende ligger bl. a, också Danmark, Storbritan- Den största ökningen av vatten- till 100 liter per dygn synes' rimlig |; -En jämförelse med förhållandena latt: se tillbaka. på. "åren i. SSU; ' | mer -det en tid då svensk ung-. : år. r hade We: och badrum, Trots att i vattenför- |: moraltssla. sumlliga e och sedan ger dem. som uppnår -. en "viss minimipoäng 'ett' biokort > som berättigar dem valtt se även H kommer. säkert: att, bli; riksdags- . män" och motta inbjudningar till : kungamiddagar, och i:andra be : fattningar : "utbringa , even "och ordna insamlingar för. jöbileran= | de. kungar. De kommer att göra - a Idet' utan att-knota och inte 'hel- ler: kommer” dé. med: blygsambet . då. man "krävde så mycket. Det . har: många. nävarande statsråd : och 7 Jandshövdingar "gjort: före : sista som gör det. Polit ska ung= domskrav; och. partiprogram är 2 en sak, praktisk politik en an. | nan. Det. visar” erfarenheten? . : : .' Dala-Demokraten Ideaten växlar. - Kanske kom: för Säll idel "kan? berömmå en estradartist ' -—'. fastän han är . popsångare. .;.Då har det upp-.. stått "ett. andligt: hälsotecken: i å landet, tycker man, Fer : EVEO i N. ST. -— långt + mer allt vad vi : : 'bedjas. > See : Ef 3: 20. må fullständigt Usiyckande kan ofta leda till en stor Över- raskning, Det är ofta Guds sätt att handla med oss. >. När wvi förlorat: en 'arbetsupp- gift, så ha .vi vunnit en ny och många gånger bättre. ” När vi tillintetgjoris - 4 våra bemödan-. den,' våra tankar våra planer, våra förslag, .så har Gud -kom- mit med sina tankar, planer och förslag, som 'alltid - äro bättre och. högre. . Detta - gäller inte minst det. dagliga livets möda, det som tillhör vårt dagliga ar-. pate, wår näring ller livsin-. Det "gäller därför att inte för. tvivla,. trots allt. Ty Gud kan fastän. allting förvandla. Håll det; te Klant, i dag i din situation] ”" Md dom kommer "att säga att den.--
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.