|| ND [ND | mm | (rn [cam | nn | ORD | mn ans | ön fn JR TA räv 1 TAHOLMS TIDNING mt =LT Torsdagen den 2 2 maj d 1964. LT = = Löneavtalet och jordbruket - "I olika "kommentarer dill årets] löneavtal mellan. Svenska arbets- givareföreningen — (SAF) -:" och " Landsorganisationen (LO) , har understrukits, att den starkast å- terhåHande faktorn när det gäll- de att fixera ramavtalets genom- snittliga kontantlönehöjning (i år 1,4 procent och nästa år 3,4 pro- cent) var situationen för de sto- ra exportindustrierna. Så har in? te alltid warit fallet. Snarare var ställas i samband med exportin= dustrins konkurrens om ”arbets- kraften... Att lönenivån här” Har gått i äsentligt över” andra också sdelvislpå situationen. inom konkurrensländerna. Det förefal- ler logiskt. aft man exempelvis :i Västtyskland I har. haft relativt. lätt "att hålla tillbaka: löneutvecklingen med hänsyn till de stora gemen- samma 'ansträngningar i för åter- det väl så. att exporti under wissa! perioder. — bl, a under stora delar, av z 1950-talet — hade en så, 'god marknad, att'def var dessa som i främsta ' 'rummet -stod, för miedgivandena 'om : de stora lönelyftningarna, Vi minns ännu de stora höjningarna åren 1951 och 1952, då industrilönerna . uppbyggnaden, . som i "form "av skatter" drabbat . näringslivet; ” . Exportindustring.. omfattning i kraft bentemot andra länder som " inledningsvis understrukits i hög grad blir nörmerande för löne- hå RdnA de” " konkurrens på två år steg med 44 procent.” : Visserligen fanns då även n and- ra orsaker, än exportindustrins läge. Sedan stabiliseningsöverens- kan” mycket -väl tänkas resultera, i en utveckling på dönemarkna- hittills > j ansluter "till" produktivi- k i: samhället. - hade upphävts stod " stora grupper i starbgroparna med widlyftiga ambitioner att ta igen vad 'som ”förlorats” "under 'sta- biliseringspolitikens - år. I. varje . lant > För , jordbrukets del dv Sverige ter sig situationen närmast så, att länders nivå ” beror "säkerligen | ni. i reser li Sverige gör” "att: dess konkurrens- | utvecklingen inom landet," En be- |: den "inom , landet som bättre än | - Lugano vid: den förvaring av a idyllisl Comosjön loc! ar många turister. I stadens omgivningar ligger vack; i "utflyktsmål — vill ni ha tips .om sådana eller om bilvägar, 'järnvägsrabatter,'' hotell m,..m, "så" . tar ni kontakt med Schweiziska turistbyrån, Kungsgatan 36, i; Stockholm. Gäller, det” . resevaluta,.” ärd : t rens förl någon betydande, skåillnad mellan löner; Still” h histrianbetare'; och rbetz inom ”"& ; delar fall var dock ex läge en wiktig faktor i Jönespelet, ” Många svenska exportindustrier har "varit och är inriktade" på | tillverkning av kapitalvaror så- " som industriutrustningar och dy- likt :— över > huvudtaget 'varor som fick 'en god marknad 'under återuppbyggnaden efter - krigs- slutet, Det är troligt, att export- industring - företrädare under de goda åren sträckte sig långt för att säkerställa sitt behov av god arbetskraft, Andra. industrier och andra märingar fick följa med i stå sig. i "konkurrensen: Tviv "har. ernas situation i: hög” "grad vant avgörande för. lönenivåns' föränd- ringar. Det faktum; att; industri> lönen t,Sverige. ligger 30-40 pro- . "cent högre än i andra' jämförbara -länder i Europa borde” främst” få DET TILLKOMMER KNAPPAST politik, - "uttalar Västgöta-Demo- kraten (s) med "anledning av det förestående.”".” Chrusjtjovbesöket, För 55 år "sedan, då ett annat ryskt statsbesök i i "Sverige, skulle äga : rum;-- kände" man ' bland många andra protest Så des versrader i en Svensk tidning é irnar, Helsingborgs Dag- blad: SUR ' "Kanhända syns det någon så alt främmand, land ej kritiskt må på andra länders öden skåda. Joväl, det är vår rättighet, : "vi tillhör & samma mänsklighet '. likväl, RR ryss, om svensk, Ni "> båda, ' . Och v däör MA ej uniformers Dlåndverk skyla att'bak spiohers köpta hop ' | med dess beställda leverop ' — det står ett folk i kyla”, Så kunde man säga på Hjal- mar Brantings tid i Social-Demo- - kraten, I dag skall man alltså in- te få uttala någon mening om ett diktatursystem! "Tiderna föränd- ras och socialdemokrater med dem, I | al ' i. N frös oa RADIO/TV. SOM KULTUR. , INSTRUMENT > diskuteras i Perspektivs majledare under den, anklagande rubriken Monopolets makt och ansvar, varvid det heter: Kultur och bildning hör till Sveriges Radios uppgifter och i viss mån existensberättigande; detta finns £, ö. fastslaget i över- såtliga direktiv och Pprogramlinjer, Ingen bestrider att Sveriges Ra- dio härvidlag har: uträttat och ut- rättar en'hel del, Ingen initierad torde betvivla att mycket mer — och vida bättre — kan och bör göras av Sveriges Radio som vår största — kulturinstitution, med större räckvidd och större tek- nisk-ekonomiska resurser än nå- got annat massmedium. När radio/TV nu har en så stor kulturuppgift, . ställer sig skri- benten i Perspektiv denna fråga: Borde inte. radio/TV:s hela programpolitik och utveckling i stora drag göras oberoende av ett . departement och en departe= mentschef — hr Skoglund — som i sin gärning som ledare för ett antal affärsdrivande verk. visat sig föga villig och ännu mindre kompetent att anlägga vare sig bredare sociala eller djupare kul- turella perspektiv pi sin uppgift sitt ansvar, =. ov ”Va Perspektiv ' tydligen vill komma fram till är att Sveriges av" landet & längden" inte är tno- lig: Jordbruket, behöver" konikur- rera. om..den | ärbetskraften och utvecklingen i industrin: be- stämmer utvecklingstakten i alla de fack som ' konkurrerar med jordbruket öm arbetskraften. - "En 'mera "moderat" löneutveck- ling kan" nu stå inom : räckhåll. Detta” är i så" fall en fördel för jordbruket. "Konkurrensen" under de ”gårigna "åren har varit. hård, För jordbruket i Sverige har idet "gällt att söka följa med munider en löneutvecklingen: för "att 'kunna a då här? "gått vida” utöver nittliga. förbät i bl, av Så boost som i 'jond- bruket "liksom" + "en" del "andra ling. av 'årbetsersä itningen fetagana” inom näringen; självklart för. ätt ens 3 behöva dis- De är uppenbart: att andardförbättring .bero- ende "på: ökad ”elfelitivitet & är ett ädjan v 3 Annorlunda ringslivet, vilka inte i sin helhet innebär, en. 'standardlyftning,” Om altenativet "står mellan å ena si- «dan en starkt inflatorisk löneut- . veckling och å å andra sidan en lö- neutveckling som. märmare mot- svarar effektivitetsutvecklingen i " samhället, är. den sistnämnda linz För jordbruket" kan de närmas- . te Åren "framöver, även bjuda nya aspekter i väd gäller” ”lönehivån inom ' jordbruket ' i; konkurrent- "länderna. En forcerad avflyttning från jordbruket | t. ex, ' EEC- länderna kan där pressa lantar- betarlönerna. uppåt, Vid i övrigt oförändrade förhållanden ; måste en dylik utveckling stärka kon- Ingen vet. med säkerhet wad som kommer att ske, Det är dock inte' uteslutet att trycket för det svenska jordbruket av här angiv- na skäl kan komma att minskas, En moderatare, dvs en mera rear listisk, genomsnittlig löneutveck- ling inom: landet samtidigt med en pressning uppåt av lantarbe- tarlönerna. i konkurrensländerna ett förbättrat konkurrensläge för svenskt jordbruk, — Naturligtvis "under förutsättning ' att "övriga förhållanden, exempelvis rationa- Hisering och gränsskydd ej under- går "en" försämring” gentemot ut- landet, - annen oa - ÅTSKILLIGA JORDBRUKARE — och .de blir. med tiden allt fler, —' har insett, , att ”fritidsfol- ket inte .bara lämnar skräp utan också Pengar: efter sig,' påpekar Hushållningssällska- pens tidskrift i en artikel -kring jordbrukets medverkan i att tillgodose det växande fritidsfol- kets' många behov, Här finns det utrymme för jobb och service av det mest skiftande slag: - Sett i stort är dock medverkan i fritidsverksamheten ännu för- hållandevis liten, Allt mer bör- jar man emellprtid från jord- Radio bör sortera inte under 4 ikationsdep u- tan under = ecklesiastikdeparte- mentet. brukets sida fråga sig om man icke mera aktivt borde engagera dock. till. den | / kurrenskraften inom vånt jord- |], skulle "onekligen. kunna, medföra | - tet "luxuösa: ' Och ? visst . da resenär "1964 som så' önskar samma mondäna hotell som de — mot den" slant det kostar extra — i Genéve, Montreux eller” Interla ofta glöms bont när man talar om ”dyra' Schweiz”, — landet är också, vid ' sidan - om” mondäniteten;” synnerligen: :omhuldat :semesterpa-. satta "intressen och mindre. välfylld plånbok, för vatvdrare' och naturäl- skare som med käppen i hand och grova -bergsskor på. fötterna möter de Tusen. och en :vandringslederna händertagand av gäster” frå hotellen 'å vitt . iytliga.. sig å de” ”stora” belopp; som” "omsättes" i. - allt som: hör 5 ih "verksamhet: man” också, kunna. öka” lönsamhe” ten'vid: de bräkningsenneter bar ; Med andra" ord att: låta. aktivitetér sor att: "bygga "och hyz, ra. ut fritidsbostäder : eller "driva jordbruket; si stället -för: att: sätta med -någon eller några” trä- ort= 'ditionella, :' mindre ; lönsamma driftsgrehars Möjligheterna” till att i driftsplaneringen. taga, med. och fäkna på , sådana "alternativ blir ör "allt flera” allt större,”detta så- väl för den enskilde som i sam- | säkert åtskilligt att tänka: på för många jordbrukare, som nu fun-= derar på att lägga om sin drift eller kanske helt lägga av. Till rian "i Norge: kommit längre" på väg i sådana omläggningar ;. och norska lantbruksvecka . presenté- rades "driftskalkyler," där; man i " lönsamhetshänseende jämförde bl am ölkproduktion, och hyttedrift. ALLT SNABBARE - eo J ORDBRUKSOMVANDLING | fortlöpande statistik" fanns det vid senaste årsskiftet hela 10.400 färre jordbruk än ett år tidigare i. vårt "land. Det är; påpekar R L F- tidningen; en : fantastisk om ungefär hälften: '.Den yttre. rationaliseringen går nu verkligen raskt, och denna re- kordsnabba : förvandling - självfallet" många. problem som ELF har. mycket 'intim” kontakt med, Vi upplever en svårbemäst- rad övergångsperiod till-ett fram- för enskilda . människor följer i denna omvandlings spår, stryka att samhället måste sätta röja de svåraste. verkningarna för enskilda och bygder ' av denna jordbrukets. strukturförändring:..... Den förändringen är i hög grad » stimulerad av samhället, som där- för också har ' ansvaret : för de konsekvenser 'den för ' med sig. Samtidigt skall åter framhållas att strukturomvandlingen . i långa stycken i är nödvändig och att den i stort sett är lyckosam för dem som ' blir kvar i näringen, ” Men detta är givetvis en klen tröst för dem som får känna av dess negativa verkningar, Å förtjänt rykte om sig "att. vara ett. ” et”: turistland:- Visst” har- detta de land rätt mån-, ga hotell och andra turistetablisse- ment. — ,kasinony kursalar. 0... 5. v. | — som fullt "ut: mötsvarar: epite” Je jen : i Lord Byrons och apdra förnäma - 1800-talsturisters': spår ' och bo "på ' ken; Men :-— och det är detta som ' ett radis . för. tunister med :rakt ”mot=.| - : måltider: på annat håll | deh- fördelen" att man: få: . verkan” grannar , emellan.: Här 'är|” slut påpekar tidskriften att | . nämner som exempel att vid årets ov Enligt :RLF:s jordbruksregisters | > siffra; "tidigare år har det rört sig |, skapar |- tida',jordbruk ”av' ganska 'annori : Iunda struktur än de senaste de- - cenniernas, -Massor av problem, |'- man. kan ofta tala 'om tragedier, |. "Som tidigare vill. vi ' under-| 7 in'stora resurser för att undan-] terna "och: "av + den n e, dyl sä EE ni närmaste 2 | pingplåtser, sån,” ”K färsb För 'den-som tyck som att amn pa erbjuder 'Schweiz"en:rad 'cam- ofta ' mycket natur- skönt - belägg Det - kostar .mellan 80 -; Rappenri.” (vanligare .: "benämning in. centimes av : vilka det går 100 " på en franc) och 2 francs "ber per- Sö och, matt att slå upp. sina, på- -lar" på. mågen av. landets 400 tält platser." Barn' "under 'sex år campar gratis och 7 barn ' mellan sex "och "tolv betalår'i regel halvt pris. Man kan skaffa en .campingplatsförteck- ning genom Schweiziska turistby- lan 36, Stockh dm, "> a FORMAL) TETER : "7 Affärstid .är i allmänhet "mellan | 8 och "18.30 utom Jördagar då bu- i tikerna slår igenskl.17. Ofta är de stängda. förmid-. inst ide större städer- dag, värdshusvärden i mågon > Hiten In: bergsby - vid” --sidan -om. de - stora stråken,” "Som begiöbp hotell gori lyx "kan! ta ”Schwei . Vill: snan kännare sig niktigt bort [rä skämd och”bo.på iSchweizerhof' får K till 55 « francs fen » Banktid är ”mellän- 8.30 "och 16.15 med Junchpåus mellan: 12 och 14, lördagar till kl. 12. utom : 'som- tland. har, ”vanan. sinne sig med flera måtställen på : orten. Några prisexempelv:; På ett Hate Game i iLugano/k klusive. frukost. dering på.en "min pelvis Meggen vid ierwaldstätter- | ta sjön, kostar, mellan :7 och "9 francs! : måltid på; ”det di jyänds! Anäden invid St. Gallen! — kan kosta mellan 4 ”öch 10 francs bero. ende 'på. vad man; äljer från. me nyn : som utlovar ”gut.bärgerliche Kiäche”. "Helpension" samma på: värdehus kostar 13 francs! vor > "Den: malmöitiska Kvälls-Posten sprattlar på så gott den kan; Hä förleden publicerade . den en-in- tervju med, -sexualprofeten . Olle "”Länsberg, som lyckades ' får arti- som väl närmast kan betecknas - som ”bottenrekord, fö; : svensk - press! "Och det: vill 7 - sannerligen "inte säga lite.” boda . I pingsten fick ända. 'brud- par tala fritt ur rtat! om sex och : äktenskap” till läsekretsens .uppbyggelse. På frågan ”anser ni att man bör umgås sexuellt före ”bröllopsnatten?” svarar "en 'icke obekant brudgum vid namn Lars -.Görling så här: ”Alla gamla för- domar. ger jag högaktningsfullt berör bara oss två. Och "den: dj-1 som lägger näsan : blöt får finna sig i att jag biter av honom no- I veta det. SON S- r såmma kulturörgan redovisas på en sida folkhögskoleelevernas - sexuella bet . . Som gom 'kallas ” .sohwizerdätsch),; ”fran- [samt "I Schweiz tvärtemot alla rykten till rättare:, en tungvrickande variant itali ä : bergiga: kantonen: Graul nden och |; i angränsande" dalar; den :som är atinare” ” förstår” enstaka” tord” av, den". derna kan ställa + till. för. slättlandsbilisten. - |de parlamentariska funktionerna "Joch i stället inför iden parlamen- "]tariska ” maktställning” som : 8o- .|cialdemokraterna har — de ber "| härskar majoriteten i båda kam- dagen, Hade man' valt' en sådan 'Igeng situation ha kunnat undwi- ltryck och värdighet Över. kon< . > Istitutionsutskottets : .. | vilket genom" ;Jottutslaget'. inte : : [till ide ökade risker, som” dei [trycket att” han sbestämda & med detta oden ängel etablerade tu- j ning kan ;ekonomiskt' sett ha si- å- | huskedj När Tottning tillgrips s som hög I sta instans' i demokratiska av- göranden på "allra" högsta nivå än det inte bra. Med något stör- re händighet i handhavandet av skulle detta missöde ha kunnat undvikas." Det borde .ha' varit möjligt: tt , förbigå” fottningen |” rarna — göra. ett uttalande om var ansvaret ligger, vilket inte är beroende av miaktläget i i riks- väg skulle det slunpartade i då- kas. Man hade fått allvar, efter- .: uttalande; gärna blir möjligt. - Prb "Karlstads-Tidningen. . Tal "om "att --man gill? varje pris måste ge Wennerström en tjänsteris slut är ohållbart, .Pen- sionerade officerare torde göra stora ögon när de låser om den- na oavvisliga rät till arvodes- belattningar:. De ” myndigheter som beslutar i saken har ingen om : helst « skyldighet att låta formella meriter väga över då- ligt omdöme "och "andra tecken på ' ,;olämplighet, .-I ' Wenner- ströms fall: hade man vatt göra med en person som var : skäligen misstänkt för spioneri, och även om han vore: oskyldig i: den :é- rjatt han var efterlämnar ”. tjänstefel : redan under - tiden” i-på befattning : efter 'den: ordindrie |” geniskapen så betydde: inte'detta lg . ite. Un IDet bör följaktligen. vara ett al mänintresse, att inom ramen för en 'strulsturratiionalisering söka Bevara så många mindre enheter självständighet... .= + freren Nordvästra ; :Skånes . Tidningar. Det "förefaller. i,hög grad ant. geläget' att man.kan få bort de notoriskt "färliga bilförarna från vägarna, alla- dessa som inte vi- nom: vild. framfart ' utsätter. sig: själva” och: andra för: stora. ris- ning;-. straffskärpning' wid : grov vårdslöshet" samt långvarig kör> ler vid upprepad oaktsamhet bör det vara. möjligt att "sätta stopp - för. marodörerna 'Med: hänsyn till vad söm här 'står på spel och . växande. strafiken' ir sig själv medför, ter sig en viss "etränghet försvarlig utan - hödvändig. : 'Syenska Dagbladet. ”"Moralisk ller "annan fostran mår engagera "eller . erbjuda i-' dentifikalion”” Filmen engagerar dock. de" flesta elever och läm- skolan "ekall 'ge'. film” ”ioch .TV- göras kapabla? > ” : na -nackdelar,, något, som, även Count Har-blivit allt svåråre kon- kurrenter : till" de: Araditionella'” :va- | > | ruhusen. i -"Västtyskland. - Föj att möta den konkurrensen har; varu- nigheter kan mupps luften på höga höjder. Kör lämp- ligast" på någon av mellanväxlarna och "använd samma växel på. ut- förs-: som i uppförsbackar! 'Glöm,. f ö inte den, möjlighet som 'finns att undvika" de: svåraste” passen genom att fräkta. bilen p järnväg” genom vi tunnlarna; -Det. -är inte dyrt och . kanske. skönsammast. både för bil "Toch fö; ie KOMMUNIKATIONER En utomordentligt förmänlig typ av - semesterbiljett som gäller på hela" statebarienätet, . på de flesta privata jännvägs-,, och ; »-båtlinjer på alla! Postbussar -gör ett mycket billigt reseland. : Man erlägger . en. grundavgift 18 : | franos i andra "och 24 francs i förs- ta klass — samt "betalar ett upp till] 30 procent reducerat. pris' för. den önskade sträckan eller - sträckorna. Det går att få denna semesterbil- ,kelförfattaren att prestera "någo t jeu utställd precis efter. individuwel- d biljett, la ikemål,. som "nn för enstaka cammanhängande eller fristående sträckor eller :för tran- sitresor, Det ger fina möjligheter att komponera resbutten så att man | får se nvesta möjliga av landet på ett $å varierande. sätt som” möjligt —. (kanske: med" tåg -någon' av de klassiska sträckorna, tt. ex: hög- landsbanan ” från - Andermatt — till Chur, St Gotthardbanan' från Alt- dor till någon av. de soldränkta orterna i Tessin, med postbuss på "halsbrytande sicksackvägar i hög- alperna och med båt på Genéve- sjön eller: "Vierwaldstättersjön. "Semesterbiljetten har dessutom i en stor fördel. däri att den | Karstadt slagit ' upp por- tarna ' still ett nytt stort ? varuhus med en yta på 26.000" kv adratme- ter” i staden" Bielefeld.” är satsar för låga priser och hoppas” på det stadens 150. 000 invånare. Närm 80 milj." svenska" kronor beräknas årsomsättningen bli; så det är inga" . [småbelopp iman Hoppas. ta” från : konkurrenterna. . personer. De "flesta anställdes fler” ra weckor:'och månader före. öpp- nandet; "deltog i förberedelserna och fick specialutbildning 'på olika områden, berättar Fri Köpenskap. "Det är servicen som skall ge va- ruhuset kunder. Inga ' utländska besökare - behöver - här känna sig villrådiga "utan. får vägledning av flerspråkig 'guide och i garderoben kan ytterkläder och paket lämnas Funden tas om hand av hund- skötare i en hundgård och barnen lämnas "hos en utbildad lekleda- rinna” å barnparkeringen, Den som blir trött av allt shoppande kan wi- la upp sig i en cafeténia eller ne- staurang med plats: för -600 .Derso- ner. . . Livsmedel och färdiga rätter från restaurangen kan beställas per te- lefom och sänds hem mutan kost- nad. All hemsändning är gratis och till inköp av fem utflyktsbiljetter till halva priset, I princip har man dock möjlighet att göra hur många sådana billiga utflykter som helst eftersom man när;de ”ordinarie” utflykterna är gjorda kan köpa 0- begränsat antal til —å4 kunden kan t. ex, köpa en reser- voarpenna och få den hemsänd må begäran, Tekniker kommer hem till den som will ha en inköpt lam- |. Pa monterad och utför den instal- "Ifranes & klass två och 5 francs i klass ett — berättigande. till var- dera tre utflyktsbiljetter till. halva priset! svarande har. framträtt bl. a. ele- : verna. vid Brevik. "(skolan har . anknytning till folkpartiet”) och ”Brunnsvik (LO:s: och socialde- ”mokratins. folkhögskola”). ” Hur många helgnummer' "skall vi: behöva vänta, innän vi får "motsvarande upplysningar . om Medborgerlig Samling? : = I (Helsingborgs Dag blad) törbiljetten gäller "en' må- nad men kan förlängas. Den ställs ut här i.Sverige av resebyråerna eller av schweiziska turistbyrån. - ' Mand, DU KAN HJÄLPA RÖDA KÖRSET CO. POSTGIRO 2008 800 lati gratis. Pälsar repareras och förvaras, presenter slås in i paket vid'ien förpackningsdisk, gardiner sys upp efter kundens önskemål, .skönhets- salonger: gör damerna: wackrare, resebyrån. lägger upp resor och den som behöver pengar vänder sig till bankavdelningen, : STÖRSTA MISSTAGET :: Läraren: "Vem har gjort t histo. rjens största misstag? " Eleven: Noak, när han inte läm- nade. kvar båda flugorna, då han man all kraft på' service d stället : sättet tocka tillräckligt många "av S "Varuhuset 7? sysselsätter. ca 1.200 r "Ipå- Många: ånser. "också att på : med vatten fiska 'mot. en "rimlig avgi socialisering. » skulle. >inite mycket hänvidlag, iab synner et "som: fiskevårdsföreningarna Göteborgs-Tiäningen! : "Kan. vi inte en' gång för alld läna' oss, att partipolitik, det är lå man menar" att regeringen | inte har . skött” sig. bra! Anser . man, . att. regeringen har skött - mipolitikt, Pål åÅ Västerbottens-Kuriren — undér andras Pofär . : 2” Matt. 9: 8. ” Nödvändigheten- av ledning och organisation i ett arbete” är uppenbart. : Hela - skapelsen ;ä sär sådan, där det ena står över det andra och 'där det ena måste underordna sig 'det andra. När denna flag brytes blir det kaos, Månget företag har också gått under på grund av för svag eller för dålig ledning. Världen ropar ledanfråga. =. Under dessa förhållana, det klant med. behovet av ar man kallar en- överordnad. Det måste vara någon som har allla. trådarna i sin hand; som kan 5. verblicka det hela, som har hel- hetssynen- klar, Det & jordnads uppgift. den, "som, arbetar med. en det i ett: företag, - det inte omöjlig att kunna se det. hela kan exfordras,. som det hade en så god chans, som möjligt med största möjliga , sar vett "och hänsyn och som g€- " ker. Genom ökad trafikövervak= . . är resultatlös om dei inte förs : nar rika. tidentifikationsmöjlig-' heter, och det: är värdefullt att kunskap. Men hur skall lärarna lång sikt Neger. faran av :världs-.: : allt: "Her; och” verkligen. an= - sig utmärkt, då är det inte par- | på ledare, Ofta är det hela en | kortsindragning i svårare fall el- >, från samhällets ”sida inte bara rv 2 Btosykolog Sven Norlin,” fen i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.