port HÖR NG on PR | eaten: den 22 mol 1084 I en till störa åelar saklig och » vänligt formulerad Iedare har, Arbetar- (s) nyligen (2914) inte kunnat avhålla. sig ifrån' att &2 mot 4 jordbruksnäringen - bladet jordbruket. sen tjuvspark, - man på någr: få rader eds ge ett pråktfullt. exempel . på vart - det leder” "då: man spelar ut för fullt i propagandistiska fråser U- tan hänsyn till de faktiska grund- läggande begreppen. Det under- liga är, att man i detta fall gör sig skyldig till övertrampet i sam- band: med” att man så att säga gör upp räkningen” med. andra pr : ”Industriarbetare — är boteäda att ta på sig bördan av ett' högt gränsskydd :för - jordbruket" — i förväntan att näringen efterhand ärkraftig och rationell rt jordbruk finner en passande” förm och omfattning, I evigt” behöva leva - fällande alb. bruksskyddet' är rationell, | Nog” vet wäl ledar- den industrlaliserade världen be-]. höver ett gränsskydd' mot världs- st . marknaden ligger i denna 'mark- |” mad , själv, Bristande. rationalitet |” är inte enda orsaken — inte ens + den väsentliga. Det har klarlagts|- och omvittnats i olika utredning- ar atl även” de "mest rationella BOSTADSNÖDENS OFFEJ nehta bostadsbristen, Vi "får! nätm- ligen inte gl$mma, menar en hus byggare i i tidskriften Byggnadsin- genjören, att de konstlat låg hy- rorna I äldre” "fastigheter kunnat hållas på denna nivå genom skat- |" tesubventioner, d v. s. med 'skat-. s temedel som även de bostadslö-” SS sa bidragit > till :De borde 'därför |. beredas, motsvarande .skattelind- ringfanser B at om. te Det ligger något i det: Den sond | resignerar i bostadskön och ;ute sluter. möjligheten. att valfrih samhälle skall” ge" valfrih korna: borde inte d behöva fördra detg utmanänd tvånget att. delta : si sub I åt bostadsnödens offer 'kan svara en riktig tanke: men är en got Vad rknad För tr frdet krävs en ny politik, en upprensning i de regleringar, som hindrar verklig valfrihet och binder utbud "och efterfrågan på bekostnad av alla bostadslösa och bostadssökande, ' En sådan politik. borde inte be- |]: höva anstå länge till, fx OM .LANDSHÖVDINGARNAS ”- bisysslor skriver Sy döstra Sveriges Dagblad: De landshövdingar, som alldel särskilt har mångsysslat och av den anledningen hade blivit upp- märk de av det gr vårdande. riksdagsutskottet, är dshövdingarna i Göteborg och Malmö, vilkas bisysslor är Jegio, ty de är många, Förteckningar ö- ' ver dem allesammans finns i ut- skottets betänkande, . Den slutsats man drar av för- teckningarna är att det kan sättas ifråga, om inte landshövdings- tjänsterta i både Malmöhus och Göteborgs och Bohus län” utan ” någobsorä helst men kan dras in. Landshövdingar, som -har så lite att görr som landshövdingar, som behövs så lite som landshövGingar sön hrr Per Nyström och Gösta Netzén, fyller givetvis ingen som helst + praktisk eller. produktiv uppgift i värt produktiva sam- hälle, i vår-rationella samhälls- förvaltning. Landshövdingeämbe- tena är med andra ord motivera? de av slentrian men inte rationellt. Det -västsvenskaste. länet och det sydsvenskaste, länet saknar ar- betsuppgifter tillräckligt för en fullvuxen landshövding. : Jönköpings Posten tycker att frågan med fördel kan ges ett något vidare perspektiv, som är stressade i värt offentliga. liv har samma problem: .' ” Mångsyssleti iet är i grunden ett och fientligt system som borde bannlysas ock- så av den anledningen. I en tid när stressen breder ut sig och bli- vit något av en folksjukdom, ter det sig ännu mer upprörande med denna anhopning av uppdrag på ett fåtal händer. Sådant är miss- hushållning med den mänskliga arbetskraften. Det kan.och bör inte vara nå- .got olösligt problem att åstad- komma en rimlig arbetsfördelning och en vettig ordning på detta . Områdej? see > I ST "Fredagen den 22 maj 1964 ITE => Fakta skälle. förenkla - > enhelema”. inom "jordbruket har "svårt att nå tillräcklig lönsamhet vid: intäkts- och kostnadssidans ”nuvaranide. > prisrelationer" inom andet, . . ena sa Prisnivån inom landet” uppnås, emellertid inte utan. det -höga gränsskydd, som tidningen. myc- ket 'riktigt omnämner, Ökad ra- "tionalitet "kan. inte" ensamt ge jordbruket. en tillräcklig lönsam- - het, så länge världsmarknaden är så beskaffad som, den 'nu är, Det är lika mycket en fråga om en "sanering av världsmarknaden som om den fortsatta rationaliséring- ..en-inom jordbräket.-'. För - övrigt ' är” " gränsskyddet för vårt jordbruk ej avpassat till genomsnittet. i ifrå- garom rationalitet." Det är' en of- diskussionen — ehuru ej uttalad i 'den” "här omnämnda ledaren -— prisbild: . genom ” på jordbrukets produkter, - "Priserna har aldrig fastställts med: hänsyn till småbrukets' ber hov: och ingen har på allvar häv- Ng till att rationellt - skötta .jord- "bruksenheter.:' om” 20-30 ”Kektar skall ” utgöra |" målsättningen efter 1965. -,, <. Internationellt: ' sett« förefaller |. ”itet: varä "tämligen! god. Jordbru- . kets andel av den” yrkesverk- samma” befolkningen är tex. o- betydligt ' högre -här "än i" USA. Därtill kommer att Sverige har väseniligt Högre löner. till Jant- "arbetarna: än i något annan land med: Arbetar- skall i kunna - ske krävs? för. det första att jordbruket bedrives ra-' Tr. "det andra att "trycket från” en. I 'wärldsmarknad med ' orealistisk” prisbildning!' lät- tas, | E ligen. självklart med. hänsyn ill: de störa sprissvärgålngårna I DAS ; eller kon- sumenisubvention kan. emellertid. diskuteras." "Mjölksubventionen t falletvi. nära. släktskap re. subvention: i samhället, nämli- gen: den wäldiga. subventionen till "byggnadsindustrin,". byggnadsarbe-[ och bostadskonsumenterna. ubventionen sas betalas ;. ill jordbrukarna via -mjälklikvider- y Bostadssubventioner Betalas ull stor. del till: 'bostadskonsumen- terna men också '— som bekant — på andra vägar... ik ionen. och b N- tionen leder med 'stor sannolikhet «till att varan (mjölk resp, bostad) blir billigare för konsumenten än som eljest. skulle vara fallet, Den stora: skillnaden är dels: att bo- » stadssut lionerna ' är . mångfalt "större "än ” mjölksubventionerna, .dels att varan mjölk produceras "av. en” låginkomstgrupp, vilket veterligen te är fallet ifråga - om; bostäder. Kommer ma på --de-ännu:större- subventioner; som går. in industrin Jgenom sarbets- tadssut ” marknadsstyrelsen, blir : bilden något mera komplicerad, ” För; idagehl.ö är :det viktigast att vi "alla har klart för oss. vad som "sker 'i samhället, :eller- att vi i + Varje fall så; långt "möjligt. söker göra detta" klart. Om 'så sker kan uttalanden av den, typ. som de citerade raderna ger prov på av- ”lägsnas ur den ekonomiska de- batten, ” j erhet skulle inger för- lora "på" detta: Skog ELLER SEX? åtiska od :U förbundets handlingsprogram för . skogen har föranlett J ordbru-- karnasFöreni gsblad till raljeri: . . Någon. drar kanske på som ! bekänt |' ta förekommande ”snedvridning avl. satt, ”småbruket - belastar "konsu? dat att så skulle ske. Som bekant |: ön i) 'gjordes' "1959: ett "avtal" som? syftar "storleksordning |: | "det sv nska jordbrukets. rational- 24 Eutopa:” Svensk: lantarketarlön ac Skatteåterbäring borde i rättvi- MN S sans namn ges alla som förvägras N i bostad på grund”? av den ? perma- . Både mjölk- ; 'Thilo Koch en) bei tut Kinn i maj Vöi ” - Thilo- Koch,« tysk ”Amerika-kor- respondent, förstod att' på kvällen | samla ' så många" TV- tittare kring apparaterna” som ' inte "någon ”an- hans kolleger, fast det var inte någon spännande '' TV-pjäs 'som sändes utän Usportage I med mesta- hans. många. ;vänner - -och anhängare'|d jordbrukshäringen be För att "detta H ver för. "den skull; i framtiden” er kommentarer. Redan för: det . rett en omfattände produktion” avi med: Kennedy-erari Han har: levt [6 ar inte bara om de politiska tilldragelserna i USA, han söker dess ge. en' bild om det amerikanska samhället och den amerikanska kulturen, Vår bild visar ,ho=.:., . ov "nom i samtal med indianska konststöjdare. . . TV-'dokumentärfilmer, 3 . Thilo., Kochs , dokumentärfilmer "och! kommentarer var under mån- ga år en fast beståndsdel av det västtyska: TV-: och". radiopregram"- met, déssutom tog: han till orda vid aktuella tillfällen,' ofta över TV- satelliter, ' t.. ex: under Kuba; å krisen, under "de yska förbunds-' kanslernas Adenauer och Erhard Amerika-besök: och:i syrinerhet ef ter attentatet på Pr ident' Kenn . Överhuvudtaget” "war Thilo Kochs > rerksamhet :' som utlands: "korrespondent nära, :" förknippad innevarände "året har han 'förbel med i presidentens ärnbetstid från vi stora” bärnkammare mot två små-. rum, Det skulle väl" gå bra?” SS is; vill ni. ha” parkettgolv i salongen? Jaha; vi kör. över rämmen i vec- Överingenjör. K NN Bech på Al en tid arbetat med en idé att bygga både flerfamiljshus och villor där rummen kan skjutas in och ut som i'en byrå. Proven har nu avance- kunna ' presentera "de: första rums4 typerna.. Provmonteringarna. pågår. ee Vad-vi sedan siktar på är,att bygga” lägenheterna ” på varvet och körg iväg dem > med ; lastbil ” byggplatserna. Där, lyfter vi in rummen. med kran i husskelettet. Därefter skall. det teoretiskt "vara möjligt att ta-ur ett rum, och sätta in» ett.: nytt, precis ' som . om det Åt kall köpa in: skogsmark. Sedan "skall .staten "arrendera -ut denna mark, Hur detta skall gå - till "framgår inte. av vad som offent- ”liggjorts och lär, väl inte heller - nöjaktligt kunna förklaras, : "1 övrigt talas som vanligt om = långsam takt i rationalisering- och att enheterna måste- bli "större, .Den verksamhet som på- I gått i åratal genom t, ex. ägoby- ten och: skogsbruksområden 'för- . klaras 'frankt vara otillräcklig. :- Kanske ' det ändå vore klokare och säger att ingen har lättare att föda barn än den som inga har, "för att citera” en" riksdagskvinna. Det är dock intet nytt att SSU- arna förläst sig på vissa somligas |. hamrande om att staten bör äga ”att ssu. b di sig. till kra- "ven på undervisning i sexualtek- ”nik i skolorna, | . Fast man. tycks förstå ås kunna "rätt- mycket i den vägen” redan. "Se.t. ex. debattboken ”Ung mez> skogen. Alltså tycks huvudlinjen ! : i. programmet”: vara ' att staten . ning”, förslagsvis sid. 87. ”nerdf gåi” ram ettf : plats: : väggar.: Isoleringen läggs 'också in : '] klara av monteringen på”: :provhu-: | lingar skall göras. pöa sv borgs varv. uppger att man sedan |" vat "så -långt- att varvet snart: skall j- uppföras skelettet. ull fastigheter, M till SS gas. och : elektrici-' äg" med: lastbil till | byggplatsen.” med | kopplas; ihop marna och klart! n DN, ledningarna, de olika 'stäm-' huset är inflyttning 7 |ravåningshus på” JA veckör,', s [ger överingenjör Bech.” Och då har! vi fått en helt'bullerfri 1 byggnad > — rumselementen är ;ju på: sin .: än skjutna i plats ' omgiven ”av ”storm- på varvet; 4-5 man räcker: för att iIset, som skall vara klart i juni eller” juli: Rörmokare 'och ' elektri-. ker får ringa arbete då bara kopp- ”Högern trimmar, > talarbetare/ » Partiet . "måste. långtidsplanera”, lyder en rubrik med larmanord- ning i dess huvudorgan Svenska Dagbladet.” ” " Trimningen torde lämpligen åt föras med hjälp av :mirakelman : och långtidsplaneringens ske med ” sikfe på 1984 eller något längt é fram i seklet liggande valår.' < I förra fallet gäller det 'att bor = .-förklara den svenska väljarkårenå känslighet i socialpolitikens :so- larplexus (ju fler raka högerslag mot den desto färre röster) och i senare fallet att tiden skall läka alla strategiska sår (på två” de- cennier' måste Sam Nilsson hinna |. förvandlas från skräckexempel till skämtfigur). Sedan återstår frågan, hur myc- ket konservativa 'idéer' hinner - åldras under samma tid, när de över en valnatt kan -förlora både makt och myndighet. 6h s t jan” NATO” | Stockholra" (TT)" a - skriften Civilt försvar som den hu- "I vudsaklt: ga ' "orsaken "till att'endast Te inkommit på den av staten bekos- >] sen. angivna" orsaken: bristande: in- r | kostnadsfritt skaffa:sig identitets- . Ji civilförsvarets kvinnokommittéer början Till ståt oci ) [amerikanska "presidenten på alla hans >-utrikesresor: : till Wien -' till första mötet: med , Chrusjtjov, . till Västtyskland sommaren” 1963, då John.F, Kennedy.:mottogs av -ber- linarna med: makalösa” hyllningar, till; Kennedys hemland ” Eire, ; till Paris, London och Rom. till Cara- cas och: Bogota, Mexiko och Costa och" den brittiska premiärministern Macmillan, på -Bermuda-öarna och till: : Nassau: på: Bahama-öarna. :sThilo Koch: har under dessa t tre och ett halvt år onekligen lyckats att "med: sina reportage, visa! : tyska. publik; en, bit" av” Amerika: intressant, omfattande; . men” också na y J|hade, aldrig år gt. Efter, samina recept "tänker THilo Koch"; nu fört! första, ämnen, blir följande: SÅme" rikaner i Tyskland”, ”Vad blir det PER | år "med Erhard”; rbereda i Jen serie av sex : Under sin Amenika- vistelses sis- ta veckor: tillfrågades: "Thilo: Koch ofta av sina: kolleger,” vänner och bekanta; varför hän egentligen. vil- ;|le återvända till: Tyskland. 'En a- ,merikan har fdetiganska svårt att föl i Europa. I. den Gamla :wärlden kan 'man »nu för tiden leva' niycket bra”, tycker Thilo Koch; som" an- ser '. att; särskilt. : Västtyskland” är rentav. ”värt att. älskas”! Men det finnssett:annat viktigt skäl till vars för han önskar att få leva i Tysk land under de nästkommande åren. stå . blandning sker - utifrån. tl medlare skall försöka nå en dös- Rica, till möten mellan presidenten. 1964": För 1965 vill han & åvatt-någon föredrar: att leva [å . Om. ärkebiskop Mak: karlos a rea gering verkligen, öker "köpa tung militär utrustning för "den grekeypriotiska - armén, innebär det ett allvarligt misstroendevo- tum mot FN. Världsorganisatio- nens styrkor på ön skall med sin närvaro garantera att ingen in- FN:s ning | på . 'samlevnadsproblemen mellan Cyperns greker och tur- tisk militär upp- allvarliga” ..följder. och : turkcyprioternas regeringens misstro, ” skärpa " och An kara- Grekeyp- accepterat. FN:s n rvaro.- Vapen- i köp i stor skala. är minst. äv allt skulle i hög g uppgilter. og - ; - Stockholm ' Samväldets trupper var I Ma laya . till slöt ' oirka 30. gånger starkare än. motståndaren... Lik- väl tog det trettor "år vatt trota gerillan. I Syd-Vietnäm är styr keskillnaden "inte , mer . 1:4 till. USA:s och Saigoregering- jens fördel; "Även under, förut- sättning att befolkningen är lo- jal, att .krigströttheten: :Hos. syd- vietnameserna inte gått på. dju- wet och att det:inte "blir: någon ny kupp i Saigon — saker”; som strängt taget inte alls. kan för- enorma personella och materi- ella - amerikanska ' insatser” för att skapa ett nytt Malaya i Syd- Veitnam..; Så '. enorma « insatser att ingen ansvarig politiker, -all- ra minst en” "president: ett valår, vågar tala högt” om dem. . c Dagens” Nyhete; Strängs budget] har Hnnit bu väsentligt” "mycket : 'svagare:under .|de "senaste. måna erna: och han j Justitieministern :har: É. ö. 'också ee rustning i. detta "läge skulle; fål: utsättas — "skulle det krävas]: formens IE 107... Bakom denna "anmärkning, , 'stod samtli- gar tio” ledamöter av konstitu- tionsutskottet, alltså samma de: damöter . som, riktade - sin - an= märkning mot br Undén, Att se- dan : vår etatskonst blivit sådan 7” att viktiga frågor måste: avgöras ängen" a a nde rs e— Undén: åkte fast icke baksrunden. Varför. Änte' säga - rent ut att det är" simpelt, gement, lumpet, lågsi nat och. 'skändligt ant KU er på ett..statsråd -, laltagit diga nytta derbörande cm socialdemokrat! Svenska Dagbladet. € me det 2 g. och sgrepp på . [problemen accepteras. inte när de: kommer från -!oppositionssi- imodii igen går det i detta. 'fall. som: så många gånger tidigare — om. något år kommer , förslagen, igen i form.av förslag > från regeringen. En: onödig för- sening” för :pavtiprestigens” skull ” söm :dessiutomi medverkar till att förlänga och försvåra de i mån-z ga fall redan krisartat svåra för- : hållandena inom: åldringsvårdens område. : | Västorbottens-Kuriren. : våldsraentalitet gällande -— inte minst- "hos" vissa ungdomar som sannerligen inte. vittnar om. att välfärdssamhället'i> och - för sig är någon garant för lyckli? 1 brottsligheten skall gå ner... Hur ” man "än ser. på. dennå statistik, så ger iden: all anledning till ord. r Vidkörmed.J get.aht dikak' försämring Tandelstidninge åtminstone i, Amer ler' dragningen” Bristande "information -' ser: tid- 39 000 — beställningar' . hittills c:a tade' 'identitetsbricken. "Den"i pres- tresse från allmänhetens /sidakan man starkt ifrågasätta Tikti heten av, säger tidskriften. - - j + En - noggrannare .' undersökning skulle antagligen visa att ett stort flertal människor känner till'möj-|< ligheten : att ' alltsedan: hösten "1963 [i bricka; "I varje fall; har” man: inte fått;.de -informationer som fordras för att 'bestämma "sig för att skaffa brickan... Lee tillräckliga: > Här = fordras alltså" eh: kraftigare , insats. från myndigheternas. sida med sikte' på att nå fram till de enskilda hushål- len.” Men det, finns också andra som borde ägna frågan" ett allvarli- | gare: "intresse, Det. gäller först och främst kvinnoorganisationerna, som i länen har ett lämpligt hjälpmedel för en sådan uppgift, Och givetvis bör 'de' frivilliga försvarsorganisa- tionerna: medverka genom upplys- ning både inom och utanför de (Sundsvalls Tidning) kunna "göras s effektivaré & geno . |på brickan, & även om läkarna säker- tt eleverna" gavs: tillfälle? ”att' beställa brickan genom skolan. :'< , - Ett! "missförstånd "ifråga "om blodgruppsbeteckningéns : betydelse torde också a bidragit till det-dä delösa”.; sand identitet," CN ” psykiskt eller? och eljes allvårliet. "ska om blodgruppsbeteckningen -finns ligen i mån av tid och resurser än- dock för kontrollens skull kommer att låta göra en blodgruppsbestäms ning före” blodtransfusion, Det för- hållandet att man drar sig för det besvär och den kostnad 'som infö- randet av blodgruppen på:brickan medför, bör alltså inte få leda till att man avstår från identitetsbric-- sena leden! Skolornas insats skulle dade personer, Det är givetvis bra In. i "ett: företag, loch. sammanflätade: likt. två stämnior i en konstrik cantilena får vi en ' "vision av äkenskapet som en sa- golik: paviljong.i Lust- och Nöd- gården, naturligtvis fint möble- rad av en: heminredningsexpert - å isationens «opp. :leva vc an ; Industria; N ser honom: endait som en 'Per- son som har. kommit upp sig och: som! därigenom har det bra, eller. också. är 'det. en "Person, som man I ekalj hålla sig väl med. för, att" själv få. det. bra. Vid'e. ventuella' mo igar är. det .dån överordnade” svaret för vad som; sker. Lä - Och dock' har "en: överordnad även stora, möjligheter, Han kan bestämma t toner, och. "riktningen inte bland. de underordnade, fällt ner han sig deras, förtroende: är han jen makt. Är ban därtill g od, kan Kan göra mycket gott. å. därfö; an m' "får bära an= .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.