X vs : = LT Lördagen den 23 maj 1964. 1IT= = => Sänk pensiönsäldern! LD behand? "Även av En: av den” pensionsåldern börjar, mer och mer framstå som en av de mest angeläg- na sociala reformerna i vårt land. , 67 år har varit allmän pensionsål- der sedan 1919 och med tanke på vad som skett” under de senaste femtio. åren ' ifråga om förkortning ” av arbetstid förmånerna m m framstår den nu- varande pensionsåldern som en ef- tersläpning. en Denna eftersläpning kommer inte att framstå”i ljusare dager genom det faktum, 'att allt fler människor " genom avtal.och anställningsför- ! hållanden tillförsäkrar sig en lägre pensionsålder; Det' blir det prak- tiska 'arbetets folk, som blir läm-= , nade kvar att arbeta till 67 års ål-. . der. Denna grupp, som ofta .har det hårdast och. slitsammast, får arbetä . längst. Detta ' timmar illa med vårt moderna välfärdssamhäl- ” Jes intentioner, Tyvärr. rönte cen- termotionen till, årets riksdag :om en utredning av en lägre pensions« ålder inte gensvar från de övriga partierna. På ett sätt är detta för- klarligt. Centern för numera ofta ensam de verkliga Mglönegrupper” nas talan i riksdagen. vt Ifråga om folkpensionen innebär årets riksdagsbeslut en välkommen höjning till 3.775 kr för, ensamstå-. ende "och 5.900 kr för äkta makar. Centern och folkpartiet hade krävt höjningar. av, folkpensionerna . i framtiden, men det satte högern och socialdemokraterna stopp för, Högern ' kunde visserligen sträcka sig så långt att man i princip var överens med mittenpartierna, men man menade att detär. statsfinan- sernas läge som får vara avgöran- de, Detta resonemang är märkligt. Alla andra grupper i vårt land skaf-" far sig årliga standardförbättringar. Varför, skall. då just folkpensionä- rerna bli den grupp som skall bli lidande på ev Överansträngda stats= finanser? ' Centern, kommer att kräva ' en rättmätig standardhöjning åt folk-. pensionärerna - även efter 1968, då den nuvarande - beräkningsperioden utlöver, pc . SVERIGES RADIO "TYCKS NU - ' helt ha charmats omkull av Ni- kita Chrusjtjov. skriver N:o 'r d- västra- Skånes; Tid ningar: : Man: tog sig 'om' huvudet,” när |. man "lyssnade till Sven Vallmarks reportage från en statsbegravning i Moskva, De. mäktiga tonerna av Chopins sorgmatch brusade. fram genom högtalaren, ' innan: Vall- mark med .en' för högtidligheten '.. avpassad stämma meddelade, vad som försiggick, Och till sist hör- de man den ryska nationalsången eka' över Röda . Torget”, nedanför. Kremlmuren, ,. " Det var” den begravning,. som. ägt”. Stalins död, meddelade: den grip ne Vallmark, Föremålet f hjältehyllning i 'svensk radio'helt Otto Kuusinen; Hansdotter: Hér: förlängning av se- ; mestern, förbättring av de sociala vårdbidragen - för - handikappade - barn, invaliditetstillägg och invali= " ditetsersättningar, alltså idel socia- la frågor, visade vilken konserva=- "tiv' allians, som etablerats i dessa frågor mellan socialdemokraterna ” . och högern, - a "Centern och invaliditetsersättningarna ' från 2.400 kr till 3.600 'kr: Detta avslogs av, högarn . och. socialdemokraterna. ” Centern och folkpartiet ville föra a halva vårdbidrag för vård i hem- : : met av handikappade barn, Detta ' motsatte sig högern! och socialde- : ? mokräterna, - Centern': och folkpars : - tlet ville höja. vårdbidraget: för in» ' valider som stadigvarande ' vårdas på. anstalt. Även detta avslogs, "Men ” möllanpartierna komme; kerligen igen även beträffande d "se angelägna sociala” standardhi ningar. MH er 7 själva fritt forma vår personlig- het, Det tillåter oss att fritt upp- söka de värdepunkter som attra- herar' Oss; oavsett. var: de är be- .lägna, oavsett om "de är konven- tionellt godtagna "eller inte, Den- na :skoningslösa "och till en, bör- "jan nästan enbart självplågarak- tiga + omprövningsprocedur ;: 40-talet inledde" och som i 'Eke- : sins. första och största" verk — "drevs till sin.spets har visat: sig innebära : den nödvändiga re- ningsprocess, den ”vanmaktens " katharsis?' som Lindegren . trodde "för tjugo år .sedan, " Till ”sist' må ur, ” sons lyfiköversikt citeras en for- mulering som ' förklarar. rubriken på hans essä, ”I.stället för, mare mor”: Trygghet. finns inte .hös flyktiga, 4 > en; bland: | hestigt slockaande ljus- : punkter;" bländ "gröna löv". 'som » snart skall" vissn > Varför: skulle vi misströsta, värför skulle vi'va- "ra rädda? Vi'lever ju mitt: uppe i ett stort skimrande underverk, 5 Jordbrukarnas " För- letter "att. 'k gariska. bestämt” "fasts] för / skogsindustriérn ingspri 1962/63, "Samtidigt väntas: en .om- -i. virkesuttaget rfrån "en edgång, med 5 proc. 1962/63 till n i stegring, "med. 16 proc. 1963/64, nå "för strin/och virkesriarknaden: stäm” om” . gjordes :i: årsredovisningen g ta, det. finska''] tpartiets ledare, hade lagt 'ner” en" krans vid hans bår, som stod på 'lit de parade i fackföreningshusets pe- Jarsal, innan liket kremerades och i « urnan fördes till sin nisch ; Kremlmuren, » ' NV "Otto Kuusi "82 å il ån. eförening= "färs Riksförbund, = Däri noterades också en: bättring" av; ide förut Ztryckta- --prisförhållandena, ” ::” Man borde: väl med. de officiella förutsägelser "som ' här tecknats "kunna hoppas att fö ringarna då han .gick bort, rä som en statsman av stort format. Med "rörelse nämnde Vallmark de ordensstjärnor,: som « glittrat "på hans väg uppåt mot det sovjet- ryska kommunistpartiets presidiz um, : Vem var han då, denne "märk? lige man: co fA : I "Sverige har” vi främst lärt känna "honom ' den 30 november 1939.. Det var den dag, då sovjet- | : ryska trupper till Internationa- lens toner gick till angrepp mot |. det fria Finland, en av de mör- kaste dagarna i Finlands historia, Att. Stalins Ryssland överföll det lilla finska folket grep 088 med harm den gängen. Men harmen gick över i avsky, när vi samtidigt hörde, att finnen Otto Kuusinen hade bildat en kommunistisk finsk regering i ett av sovjettrupperna erö områ- | ”lativt underläge; ” skall ; fortsätta; och. utbytet. av ' skogsråvarorna bli. något | gynn= 'sammare än under den konjunk- ”tursvacka :som ”försatte skogspro- " dukterna'i' ett både reellt 'och re= FRITIDSBYGGARE OCH Md "LANDSBYGDEN: M "VV Det finns, erinrar RLF- u i d- ningen,” i dag omkring 300.000 fritidshus i landet, . och : de "väntas" bli fördubblade inom tio år, Den pågående utvecklingen "mot" ökad fritidsbebyggelse ” med- för problem för: den bofasta be: folkningen, : .men ", den har i sig många positiva "faktorer. om den leds in på sunda. banor, påpekar tidni: ienl tar till be- de, .Kuusinen framträdde i sitt fosterlands ödesstund som . sitt lands förrädare nummer ett. :' Det är denne man, som Sveri- ges radio ägnar en hjältehyllning, VÄRDERELATIVISMEN DISKUTERAS st S i nya Perspektiv ien 1y- , rikkrönika av den unge författa- "ren Björn Håkanson, som har en ovanlig ' förmåga att ta dikt på allvar och genom detta allvar in- tressera nya läsare för den nya poesi, vilken: eljest tycks vara äg- nad att snarare skrämma än loc- ka publiken; Hr Håkanson skri- « ver bl as. Det förefaller som om den vär. derelativism '' som = 40-talisterna upptäckte då de skärpte sin med- vetenhet både inåt, mot männi- skan, och utåt, mot samhället, och «som hos dem nästan enbart gav anledning till förtvivlan och in- stängdhetskänslor nu äntligen har blivit en självklar och naturlig "inställning. Vi börjar kunna röra oss fritt i den. Vi börjar inse att den frihet den skänker inte är bedövande kaotisk . utan. starkt berikande: . ros. : Visserligen blir härigenom den enskildés- ansvar större, när han inte längre kan ty sig'till någon auktoritet; jordisk aller överjor= skedet. att RLF och lantbruksför- . bundet nu skall ' engagera sig dju- - pare i fritidsfrågorna, Det. måste .dock sökas en lösning på det för. hållandet att 3 ordi- narie invånare, nästan helt. får - bära kostnaderna för den kom- munala service som även fritids- byggaren ställer krav på: . ':— Så kan konstateras att -den bofasta befolkningen, och fritids- byggaren har i hög" grad gemen- samma intressen när det gäller den. totala samhälleliga servicen. Dessa bägge kategorier borde inte titta snett på varandra utan i stället samarbeta för att finna . bästa möjliga lösning av väg- och kommunikationsfrågor, . post-, te- le-, 'el-. och butiksservice, ” sjuk- vårdsproblem och minga andra ål som är brä på > sagens "svenska: landsbygd. RLF: borde kunna förvänta sfö i sina. landsbygdspolitiska strä- vanden av fritidsbyggarna, som ju "i den egenskapen bör ha' utpräg- lade landsbygdsintressen. De fles- ta av dem vill säkert också leva i god och kollegial. kontakt med den bofasta. befolkningen... . Kanske skulle det gå att bland dem förvärva ökad förståelse för inte ' bara ”"landsbygdsfrågofna utan även för jordbrukets speci- ET :som |" - löfs ”Strountes”.— den nya poe-l|- å 'eningsblad:- har fäst” sig "vid dä en |" Za minst lika kraftigt 1963/64 som d ef således" .ganska”väl med: dem l|- ; Gäller. det: utan tar" hör ' till de billi avsevärd” så utmärkt fristad behöver en ge- nomsnavtsturist. eller en. fattig. stu-; ” dent .' Ihärligheten. + frn ” Fre Metron. i Paris' som” det 'snab RT och: bästa. .fortskaffnin; smed vet matställena "där. I god -måltid -med freygölter. lig-] ger Hästan -lika tätt, som rlyxrestau- rangerna. Det gäller .bara att hitta "ställ om man inte väldigt gärna" "will i för- " stås,- trots 'att-.landet. förvisso. inte, N Sverig Inte i världsstadén Patis' : all.; TS - elegans "och: en / rätt ' massa - pengar funnit en Bb p sig i. floden Indre, ligger i departementet Indre-et-Loire. Je Rideau, ca 20 km sydväst om Tours,, Det byggdes kring 1520. Den som tänker turista i Frankri- ke kan” få detaljupplysningar' om vackra 'resemål, från. Franska turistbyrån, Jakobstorg 3, Stockholm. . i kontakt med er; affärsbank, där man" också kan lämna viss turistinfor t. ändå överkomlig t kan nicbo på ett: trestjärnigt; hotell: för 16 francs per person; enkelt men fullt accep- tabelt” må. enstjärnigt . hotell - för: francs. (Paris-priser); SN e ;: Det finns. i Paris mycket billi restauranger typ: amerikansk själv- betjäning, men de är, inte populä- i ra. bland :fransmännen: själva som] har matkultur, .och ser. det som en| 1 självklar. sak att få slå-sig ner'wvid] dukat: börd. och bli "betjänad.; Men kringl gliggande landskapet. Ed rar och ängar, gårdar 'och stugor, sko- gar och sjöar, allt det, som. man under; vandringens” lopp. bara: hade nedaför en”som 'ett "helt, en bygd, och mai ser det Tandskap som lig- ger framför en,, Man skulle kunna änvända' den- na bild och "säga, att Heliga Tre= faldighets + dag" under vår. vand- "I ning genom: kyrkans år än en så- dan ' bergstopp, warifrån > utsikten öppnar. sig såväl över dagar. som gått som över dagar som kommer. Vi har firat jul," påsk och pingst. Åter har vi'på nytt stått” inför de avgörande händelserna i : Guds frälsningsgärning med 088 | män- niskor, Nu ligger den festlösa' Tre= faldighetstiden + framför - oss, "Det och, Utgestaltningar skall - nu. bli föremål blir man, nu en kristen? ' Hur för- venrkligar” man ' ett kristet liv? På vilken »giuhd : skall ' vi bygga?. set - Det varen. gång en:man,: "som kom till. Jesus för att få svar på frågan; hur han skulle få se;Guds rike, Hän-war "en from” fnan" sond tog idet'allvarligt "med: sin salig- hetssak: Mycket. hade han uppoff- rat -för - abt ogå den . rätta "vägen Hans. fromhet präglade” hela: hans liv. Hån'.war. farisé. "Han hette Ni- kodemis. "Men det "svår; han: fick ställde alla: hans dittillsvarande'be- grepp och tankar på huvudet. Han trodde,- att. människan i; kraft av sin egen fromhet ” ”eller" "idealitet kunde. bana :sig väg till Guds: him- mel. Men" han fick veta, att: det- ta är en pånyttfö , det-ö -är An- dens'wverk, Och Anden är som: vin- den. "Den blåser" vart den vill; Det I ill ssäga: Det "är: inte "mi niskor)" t: kontrollera . Oo Hur blir man "en, kristen? 2 Det & är Ande. Människan är "kött. :Det. vill säga, hon- tillhör med' hela -sin va- relse denna världen, Och detta gäl ler även de livsyttringar,. ' som vi gärna kallar. ”andliga”; såsom kul- turliv, idealitet, konst o. s, v. Lika litet, som en människa kan lyfta sig själv i. håret, lika litet. kan hon spränga gränserna för denna: sin existens, ' Endast . Gud kan det. Han : söker 'oss' med -'sir - Ande. Det började tidigt, Redan vid mitt ella problem, tror RLF-tidningen ökade fritidsbyggandet - kan bli och anser att den aspekten på det ganska. betydelsofull, sett som "detaljer, ligger där 'nu | vår. undervisning. och | - meditation, Så kommer. frågan: Hur |. : Guds 'eget” verk genom” "den helige 1: ;idyssnade? riktig skulle" jag förnimma. Andens. vind. Den var stundom svag 'som en sus- ning. Men'stundom: svepte "Andens storm fram över mitt liv: och, rev ner. gammalt. och munrket. för. att därjskulle, bl äxtplats för ett nytt Där, va plötsligt” borrade - sig hjärta. och satt där och irriterade, eller. som kom; svepande 'som ljus- käglan' från en strålkastare och av- slöjade mig," -medan den. samtidigt visade på honom, som: är syadares Frälsare.” Så "förstår ; jag... Kristen blir man inte. av 'sig själv.. Det är han som leder mig på salighetens väg." Våd på (mig ankommer: är, att» inte 'fly Anden; ; inte gömma mig undan . Guds: kallelse, - Kom Helee Ande. Sill mig in! a. kristna livet 'i dess: olika. former | -. stadskonferenser, bostadskongres- er, bostädsrikdagar. — och det är märkligt hur likadan denna” sam- i ling människor. ter sig varje gång — blir "vittne tl. defileringar. av - samma gamla ståndpunkter, sam- ; ma" gamla siffror (möjligen tills lagd med årets produktionssiffra; Vi bygger ä ännu mer), samma. väl "igenkända deklarationer om" det ” arrangerande : företage samma" +: gamla ” föredragshållare som i en så gott ” -som obruten . kedja” dyker” upp "i 'talarstolarna "och, rasslar 'med, sina manuskript, bilder och diagram” volt :Mén att” hyra: ett konserthus, sätta upp. flaggor och plakat och dra ihop människor från alla lan- "dets hörn — till jättestora kostna- - der.i dagtraktarnenten och förloå . rade"arbetsdagar! — och allt detta för att lyssna till gamla potpurri- - er förefaller helt absurt, (Stockholms-Tid- Nr ningen) - I med " något "enklare -. även på” ställen ..som respekterar ÖR J på. dagen" (till kl.” 20,00 söndagsöppet. eliga” Skrift, som. > |didningen ;vidare,. wägrades en! po- Slottet är r Azay och wvällagad lunch eller middag under tian — inklusive vin! ' Förflyttar vi oss till Juan-Les- :; Pins, en av' de mest frekventerade "lyxbadorterna på Rivieran, så kan - vi notera hur ett-att de mest luxu- ösa hotellen — i reklamsyfte , eller "an annan okänd anledning! — er- juder en måltid med sex (6) ut- . sökta rätter för. bara 15 franse, En « egendomlig men ganska charme- : rande inkonsekvens. . av ett. ställe "där man annars tar 120 francs per dag och person. för: heline korde- i "behöver alltså inte be- tyda: detsamina 'sori ruin. Där finns aktiskt" ibilliga- orter också . med samma 4 härliga -badmöjligheter i samma" underbara Medelhav — ta |t.ex.sden' lilla staden" Séte vid: sin bukt; På; ett bra hotell: (två stjärnor) får man där. ett rum för. ca 15. 'francs'per” person, en mål. tid för:8 francs och helpension. för l'omkring 30 francs: Nöjer man sig tand Aktionen tll förmån för hell Undén är väl. närmast att be- teckna som ett. utslag av.-den mentalitet 'som visar "att wi här hla ett parti som” gärna vill 're- gera men Som vägrar att ita an- svaret för regeringskonsten. ” Nya: Wermlands-Tidningen- : Man kan. mycket väl förstå att " | socialdemokraterna 4 sitt" be" trängda läge vilja utnyttja en si- tuation som denna att göra hr Undén Will. martyr och draga partipolitisk vinning. av, detta. Men bortsett från det äro dessa uppvaktningar ,. löjliga och : de : Stora: orden.” oparlamentariska och dumma, : a - Göteborgs-Posten; De närmast ahsvariga "inom socialdemokratin har länge in- : |sett 'orsalkerna till statsdriftens " underlägsenhet, Det vigar bl.. 2. handelsminister .- Langes ' höga . |uppskattning av det enskilda nä- mingslivets 'driftsformer” i "hans TV-debatt med kommunistleda- "]ren. Det finns andra medel att -Iskaffa cig makt och inflytande "denna "sistnämnda mnskliga "rät " tighet” kan man alltså få en god över näringslivet Och dem : flicka. som wisar war ni ska sitta i salongen. Kapitlet ”drickspengar är svårt i Frankrike, Som regel kan sägas att det ofta väntas att: man läg- get till ytterligare någon franse extra även. när det står ”service compris” på notan. -! De franska bankerna håller öp- pet mellan 9 och 16 med två tim- mars lunch mellan 12 och 14, lör- dagar stängt. Ibland stänger lands- ortsbankerna för dagen redan vid vara bra att ha i minnet. Upplys- kan 'ni få i er egen bank här resevalutan; förrn KOMMUNIKATIONER > kan . därvid teckningen. . Tubricerad-: som sturisthotell?- +— ligger . gums-- pris på 10 francs, måltidspris. på; 7 och" helps er u- tan enhetliga. regler. för "hela" lan- det; Men man kan alltid räkna med att det går att-handla hos bagaren, slaktaren: -.- eller: frukthandlaren mycket tidigare och myck senare hemma: Många! matvaruaffärer 'har Mat i rättan”. gel som fransmännen, Håller. styvt - på. Da- "Igen börjar med, Ppetit ”dejeuner”, kaffe" och "mjölk med smör, bröd och marmelad, Mellan kl 12 och 14 äter - man”: lunch, ' ”dejeuner” . och middag mellan -19.'och 21. Blir| man hungrig på andra "tider. kan det | vara besvärligt" att få någon lagad mat, + - "I de stora varuhusen i Paris kan man som svensk göra ”fynd”, Da- merna hittar" eleganta blusar, un-. 'derkläder och mycket franska natt- linnen oerhört mycket billigare än motsvarande: kvaliteter kosta Sverige. I varuhus och andra stör re. affärer betalar 'man förmånli- gast med resecheck, det berättigar Mm 15 och” ibland 20 procents ra- att. Gå på: bio i Frankrike är dyrt, på de stora biograferna kostar en biljett imkring en tia: och ni slip- per inte undan att betala en francs extra till iden (i övrigt oavlönade") me fit utstala sin resrutt men :re- san bör” jas vid en ,gränssta- tion öcKk réturresan får” anträdas tidigast: sjätte dagen; efter inresan i Frankrike. vo, < - Några”, -prisexempel ” (ordinarie) för resa med tåg: Paris—Marseille i "första 'klass' kostar 133 svenska kronor, i andra klass/88 kr, Paris- Bordeaux kostar 89 Kr i första och 60 kr i andra klass. . Till > historiska ' sevärdheter ” "och andra: populära turistmål anordnas en mängd utflykter med buss; Den som t.ex, vill göra, den klassiska färden till slotten i,Loeiredalen har rätt många alternativ att välja mellan. S. N. C. F.s bussar (de franska statsjärnvägarna) gör en- dagsturer. . med start från. Tours åndag och. torsdag. kl... och återkomst dit 18.30. "Turen kostar. bara "tio francs "och man får se Loches, Chenonceaux, Clos- tur onsdagar och lördagar i sam- ma regi, också med: Tours som start och mål Den kostar '12:50. Guide 'som - talar : engelska och spanska. följer” med i” bussarna.» Dyrare ' men mindre jäktigt:är det att följa med: en busstur som tar två' dagar. Europabuss — char- mant” bussvärdinna följer med — har. sådana kurer med. Paris som En. övernatt. på hotell någonstans” i Loiredalen. är inkluderad i biljettpriset som är ca francs. ov 10 ” a Maud.” Stockholm (TT) su z I en. artikel. i SACO-tidningen hävdar förste byråsekreterare Bru- no Utbult, i. Arbetsfysiologiska "in- slitutet att.:regeringens' goda vilja i förhållande” fill de "pantiellt ar- betsföra ' inte a Itid tränger /ut till de. lokala instanserna. Principiellt vill författaren påstå, skriver .So- cialmedicinisk tidskrift i 'sin kom- mentar' till artikeln, attt, ex: en "tankens arbetare” inte, iskall” be Handikappade i i statens tjänst. en. möjlighet: höljd i. oklarhet: tiellt arbetsföra. En ny upplaga av .oirkuläret "utkom 1960,” Det är frå: ga om klara och koncisa besked, Om en. handikappad ' med oviss prognos | kän utföra normala . ar- betsprestationer. kan han 'anställas som extra tjänsteman. Om en per- son ” har " nedsatt: arbetsförmåga skall han kunna få extratjänst med reducerad lön, T, 0. m, de sämst ställda $kulle vara oförhindrade hålland. still sin k höva gå mutan 1 "där- för att han h: något fel på krop- För inte. så länge sedan, skriver lioskadad 'jur kand med qförelse- hinder deltidstjänst -+' ett statligt Principen inom . arbete, ' svensk arbetsvård är att de han- dikappade skall anställas på "lik- värdiga villkor med övriga. arbets- sökande. Tidigare har man "inte: "anställt någon i statlig” tjänst "utan frisk- intyg. Det har alltså :medfört att partiellt arbetsföra i stort sett va- rit utestängda, Ett Kungl, cirkulär 1957 medgav emellertid och -: re- kommenderade anställning av para ”Utbult menar att de goda inben- tionerna från - statens nämnd - för partiellt arbetsföra - tyvänr ånte trängt ut till de lokala instanserna, Frågan är om anvisningarna är förpliktande då det talag om att Jishet, ”bör ma” då det talas "om ”allmänna Tiktlinjer” ' ete. Det. finns enligt författaren goda möjligheter - att lösa ide problem som mppstår då de redan anställda råkar ut för nå- gon sjukdom eller skada som gör att de inte kan klara sina arbets- uppgifter. Framför allt mid nyan- ställningar synes dock ytterligare möjligheter. böra öppnas” för ett m mera positivt utnyttjande av. de lunchdags,' ett -undantag "som kan |: ningar om "bankerna i. Frankrike hemma” samtidigt som” mi beställer "Billigaste sättet att resa med tåg är att utnyttja turistrabatten "som är 20 "procent -på- ordinarie. biljett- pris för fesor som "överstiger 1.500 ten om" politisk -”tala och ton” kunde riksdagen: med fördel ha ägnat sig åt själva ' sakfrågan: nämligen hur man fättåst och för folkpensionärerna säkrast skall kunna ånfria 1957: års löfte. Det senare: är ändock "det: för (dem mwiktigaste liksom satt de även ef- ter . 1968 skall kunna påräkna uppräkningar i; takt'. med .den : allmänna standardsteg gringen. =; Sydsvenska Dagbladet. -- lust nu talar ingenting för - att "antalet" olyckor skall. kunna hållas på er timlig nivå. Rela- tionerna 'mellan "antalet olyckor ogynnsam. riktning. - Förhopp- ningarna om en förbättring el- arje fall .en minskad ök- ' faktiskt till'den i många kretsar förkättade ' högertrafiken, - Den kominer -att betyda” 'säkrare om-' körningar. Lika wiktig- blir den trafiktekniska omskolning" som väntar svenska folket." Propa- tensiv nu. Det torde dock EM ' intet mot de årslånga ”lektioner” som förbereds." Vi--kommer att dagligen "matas "med en halvt” hjärntvättliknande propaganda. - Svenska folket kommer att mö- ta dagen H:som ett-av, de bäst” trafikskolade i världej - Sundsvalls: «Tid ing. " Som vårdare av: fria ordet anna. har, eh " särgtällning- ig. som kräver annan. behand- ' ling vid t'ex skatte- och avgifts- belastning . från statsmakternas” Lucé och . Amboise, Till Chaumont, | - Blois och Chambord går. en annan I yrj att få 'arviodestjänst' fned dön i för- u per av Höretag, " "Givetvis kän man. "kalla detta för"kravspå indirekt tatsudde stöd." Men det: kan ;likaväl :ka= raktäriseras som- samhällets” pris grenad press till båtnad för vi- ” dareutvecklingen- av | demokra- : Gäller det konkreta: sami Isa” . problem som" krimirialitet, alko- makter - göra insatser, försöker ». också i dén mån man kan finna '. effektiva åtgärder p på dessa totill- gör. partierna” bäst. att hålla sig bönta. .. "Medborgarens', . Privata ' livsfrågor. igen "domä fö ” Bilvroken ute i | mature blir allt flera'och tösnygghetern därmed allt värre, Regeringen kan san- " nerligen inte" skylla på att den -|inte uppmärksammat detta allt- ;, mer "växande elände.; För att : "komma till rätta med problemet tillsatte :regeringen den 27 juli: 1961 deras... kv bilskrotningsut= redningen ' och. utlovade" då att denna skyndsamt - skulle "fram- lägga" förslag tik + åtgärder; 'kan- ske: redan i slutet av år ' 1962. Åvet 1962 gick. .emellentid till än- da utan att något förelag . från utredningen ; :såg "dagens ljus, Även året 1963 förlöpte utan att något sådant .'presentenades, '. I innevarande "års viksdagsberät- telse hette det hoppfullt, att ut- redninger, skulle - "vara. klar ' i början av året. Nu går vi emel- font: "mot; första halvårets: slut utan: att något: : betänkande skym tat. et Hel C”Östersunds-Posten "Det står inte i 'grusidlsgen, att | Man” inte får, anmärka på s Östen Unidén, men man gör helt enkelt inte så, menar” sossarna. Undén är ett helgon. Men Tage ' Erlander då, landsfadern, "som regerat i snart a Har han inte automatiskt åtit Sosseglo- rlan över sin gestalt? Han bör ha gloria och helgonäldera in=.. Meddela 085, om det. överhu-. vudtaget är tillåtet att. anmärka. på något statsråd! Om så är fallet, avslöja. den stackarens namn för oss! Han borde lämna ofelbarhetens regering. ': 2. (Forts å sid, 6) IPål i Västerbottens-Kuriren, -. i I stället för att: bdsla tidock | krafter, på långa. meningsutby= och antalet fordöri föräkjuts i en . . ningstakt i antalet. olyckor står | gandan för säkrare trafik är in- det obestridligt: att” dagstidning- hållande till staten; en särställ— i sida än när det”: gäller andra yn is för att få behålla en rikt för- I holism etc kan partier och tstats>
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.