Kd sen i feg snett, | Måndagen. den: 25: möj. 1964” åndagen den 25 maj! 1064 LT: = — Småföretagen” viktig. del : od i produktionsapparaten , ” — Fatlonalisering och centralisering . 'problem: Bland dessa är de ekono- är två betydelsefulla begrepp i de» batten om det svenska näringsli- vet och dess framtida struktur. Na- ”miska speciellt" allvarliga: De mind-=" re företagen saknar bland” annat de större industriernas ' nöjlighe- turligtivs måste all företagsamhet ' ter till självfinansiering och billiga. följa med i utvecklingen, tillgodo-- göra sig teknikens och forsknin- gens rön och även centralisera till- verkningen ” där delaktigt ur. olika synpunkter. Men , att därmed: tro att småföretagsam- heten spelat ut sin roll i nutida produktion och att den saknar för- utsättningar: för framtiden, torde vara att dra allt för förbastade slut- satser av utvecklingen. Småföreta- garna, har- emellertid betydande detta är, för- långtidskrediter. Här 'borde staten kunna visa sin goda Vilja i 'betyd-' ” ligt större utsträckning” än hittills, Anvisningar i den. riktningen "har inte heller saknats från näringsli- vets egna: organisatiorier och från politiska meningsriktningar, [ som , tagit sig an" småföretagsamhetens problem, bl a centerpartiet, : N Förutsättningen "för , en” aktivare insats ' för :"småföretagsamheten är givetvis att man trör på den ;och' - på dess framtid. Dessbättre finns. Vart. går. bil skatten? =" =." I frågestund i riksdagen hade Torsten” Bengtsson frågat kom- Skog! . det strålande exempel utifrån and-; ra länder just på 'småföretagsamhe- ”tens-betydelse. och livskraft.-Sådana kan till exempel hämtas från USA,! där .vi i allmänhet föreställer "oss att rationaliseringen och centralise-"' ringen : kommit mycket långt och? även gätt ut över småföretagen. - al "Färsk istik - från den - nord- inister om bilskattemedlens specialbud- . get 'som vid .:budgetsårets utgång uppgick till omkring 740 milj. kr skulle kunna tas å änspråk för Lb ning un- amerikanska ' kontinenten berättar, emellertid,- att där finns över fyra ” miljoner , företag med - mindre än 100 anställda... Dessutom lär 95 pro- cent. av. alla. företag i USA ha; -mindre, än 20 anställda. Visserligen ; en der de närmaste åren, , Något svar.på frågan lämnåde hr Skoglund inte, han bara på- pekade att dessa pengar endast räckte till ett halft års "vägbyg- gande Ed ram) Då återkom hr Bengtson och ' frågade:, om han «kunde. få ett besked :om att dessa pengar verkligen skulle komma att an- vändas . till. vägarna i framtiden. Inte heller den frågan ville hr Skoglund svara på trots att den e upp +» inte "mindre än "cirka : 370.000 småföretag årligen i Ameri- . ka, men det kommer, åtskilligt fler . nya i.stället...Denna omsättning av ' småföretåg beror på ändrad pro-: . duktionsinriktning. .+ Detta --' visar ! samtidigt:-att småföretagen. smidigt : kan - till: nya . betingelser, vilket bör betraktas som en styrka. 1 Här kommer även . dessa företags i funktion som underleverantörer till större , industrier -in i . bilden. : Ett 7 sådant storföretag som General Mo- tors. har. till. exempel omkring 25.000 underleverantörer, . vilka -: givetvis måste" anpassa produktionen : efter ; " som där komma att öka trafiken ' gången tid, utan vill förena so- - enpartisystem förefaller nog den- "na rationalisering att vara orim- sin store > kunds önskemål och be- : upprepades flera gånger. Kom- : munikationsministern endast kröp |” i bakom allehanda krystade for- kanska produktionen, att de' mind-, - leringar för att kom undan Te företagen. kan utnyttja den tek-. de Bengs ka attackerna. niska utvecklingen! Standardtil- e Bengtsonsl a Vi har snart en bil på var tred-' je 'svensk. > medborgare. ' medan vägnätel håller "en ' standard som ill 26" proc, är godtagbar. Den "ekvationen går knappast i- hop. Det: fordras krafttag för att förbättra . vägstandarden i låndet. Det gäller inte minst med tanke på den planerade Ör dsb on sker med fördel hos dessa. ' Framtidsutsikterna för. åföre- tagsamheten i: Amerika, förefaller samma, Naturligtvis bidrar service-. verksamheten åtskilligt härtill, Men : även . industriella . småföretag har ' goda -tider.' Investeringsverksamhe-” ten -och:Kapitalanskaffningen ' före- : faller int> heller utgöra några häm- .:' nande: m för dessa. "Här -har - vi "svenskar" tydligen åtskilligt att lära och inte minst vetskapen om att småföretagsamheten :spelar en utomordentligt viktig roll: i prö<, duktionen i de verkligt stora före" ” tägens'? ;Kemland,: bör. :kunna 'medz : positiv syn på på de svenska vägarna i: :väsent- lig grad. 1 MED ETT DIFFUST PARTI- ; PROGRAM -; främträder Kristen Demokratisk. Samling, fastslår : js Östgöta Correspondenten; (0) » Det goda uppsåtet te, men däremot svävar man: fort- farande i så gott. som: fullständig ovisshet om vilka Braktiska åt- gärder — det är ju på..dem det till sist alltid kommer. an — som partiet vill rek dera för att förverkliga sina avsikter. Hittills har man i stort sett serverats en- dast allmänna fraser. Ett gott ex- empel är partiledaren pastör Ek- stedts 'uttalande om att KDS in- te accepterar motsättningen socia- lister—borgare: den betecknas som tillhörande , endast en 'för- deras frambidsmöjligheter. fort AX 2 I: pris öller vglitgt? ärs Ämnhing- Fen" dyster; Tålamodet brister,och . ipligheter, liksom det "då "och då .sker på sina håll i Euro- "Arnerika "skottsprodukter på den europeis-> ka' mårknaden, där bekymren, re- dan förut är stora. - cialism och liberalism i en ”sann gemenskap”, där man inte bara håller på att endast det egna par- tiet kan ha rätt. 2 Önskan 'om en sådan" förening är naturligtvis både vacker och legitim. Men bildar man ett parti, på vars program detta är en hu- vudpunkt, då här man också skyldighet att åtminstone ge en någorlunda klar antydan om hur denna syntes i praktiken skall se inst: lika. måttlig som. hösross. "Först »under senare" tid har -den allmänna opinionen hos 'oss bör-- jat få upp ögonen för 'att "det bakom den rika. och- pråliga ame- "rikanska > fasaden. dröjer. kvar så mycket elände och armod, fattig- "dom och arbetslöshet att en mo- dern välfärdsstat. inte borde: to- lerera sådant: Kennedy, en varm ut och hur man tror sig kunna | förespråkare: bla. för 'jordbruks- s - kooperation; hann' inte ' röja ” så uppnå den, hävdar ÖöC med”all "förfärligt mycket i träsket. ...> . rätt. : « Förbållandena i USA är anel- FNs GR -lertid ' inte” enastående; "Tidningen TELEVERKET HAR LÄNGE "ger några exempel på vilka be- -MANAT , kymmer. man i olika länder här "sina abonnenter att i telefon med: att ge "de" jordbrukssyssel 'verkning av olika slags” produkter N N altså. att...vara..synnerligen:.gynne. .)'. --allt 'hårdare pressa: in: sina över- | av Bohuslän, "dess historia. och nä präglat. ; ag mig omkrin; Aer ibland; se” en, '-bit "Bohuslän, så Här kan det se: ut hemma, ingen annanstans. går' upp ur det, Detta att männi- gångvägar, , cementerade soch . fina, skiljer dem åt. Fjordarna, vikarna, än i kal och "kärv "natur; "än i mjuk lummighet; Alla de. stora" och 'små' sarnhällena som : byggts: längs. kusten. med. sina , ansikten vända ut mot -havsvidderna. r mycket” "av: shav;” men blott kust. Det. är även INGA Fredriksson, Svanesund. år.. kanske ; på . ett « speciellt, sätt för alla: dem: som reser på förbundsstämmor. Jag vill här gö. "ra en liten" snabbhistorisk resa i'och + om/ Bohuslän så 'som vi läst i vinterns | studiecirkla s ; har landskapet. rätt genom | tusenden! havsytan. och har aldrig kunnat be- trädas av förhistoriska människor. Da. " strandlinje ? med klippor! öch j' " holmar, vikar och fjordar : Få nen. för' .6—7000. är sedan .hade sina - far-' och fiskevatten in”över nåtida land" och" våra bilfärdevägar.. Dåtida fastautan broar, ler ot BOHUSLÄNS | HISTORIA i Börjar" vid kuster Där håde de första : från . Danmark och Tyskland, sina boplatser nära havet där de tog sitt svara, så, att den som ringer, upp |: "satta en hygglig bärgning anting- vet att han "kommit rätt, skriver | en i | jordbruket eller y Medbor garen Tidningen | ' näring: sacg Sve ringde upp Stockholm 23 05 85 och fick svaret: Partistyrelsen. Kort och gott: i Något konfunderad gör man en rundvandring för kontroll och ar att vi fortf: de har flera stycken 'partier — med till- hörande styrelser — här i landet, och att de andras kansliväxlar omedelbart bekänner färg. Bara på socialdemokraternas högkvar- ter har partinamnet kommit bort — räknar man med att ingen kan ha ringt fel därför att'det bara finns en |partistyrelse som är "rätt? Som förberedelse till ett drömt |. ragi förmodligen - det holländska: att ge" förhålland Be- nerösa pensioner; åt småbrukare över 55 år sony het upphör med sin näring.” - Det hår: sagts att detta kanske. "vore något att fundera : på för Sveriges; del. Dock är. det. så att - vill man påskynda. avgången från det mindre jordbruket, så får man ; vara beredd, att betala "vad det "kostar, och det är ränte Titet, . "SLÄNG "SKÖRDESKADESKYD- . DET I PAPPERSKORGEN . : "är en "uppmaning som” "ofta framförs av enskilda jordbruka- re, erinrar RLF -tidning- -e n. Bakgrunden" är vissa negati- va erfarenheter av, detta för -världen - unika skyddssystem un- der dess uppbyggnadsår. Tidning-- en avvisar dock det förslaget: Man konstaterar dock” att ing- "en ansvarig , instans,” inom : den samlade . föreningsrörelsen . vill .ställa .sig. bakom det kravet. Det vore alltför äventyrligt att ställa -vårt väderkänsliga; höginvestera- de och därmed extra riskfyllda ligt tidigt ute, tycker Medbor- garen. VÄRLDENS JORDBRUKSBE- KYMMER : - Att - jordbruksproduktionen : i USA inte är så lysande vare sig för prod ter eller h ter som många kanske tror på- pekar Jordbrukarnas Föreningsbladien le- dare, ".På-." denna organiserade röjdes de första Skerlegarna: HAVET VAR FÄRDEV, GI 1 kontakterna med yttervärlden. " färdades: konungarna, .' Skärgårdens vikar,. sund och hamnar har i mång- » fald fått namn som bär vittne därom; " Kungsviken; Kungshamn o' s v. Där seglade fartygen. i fred.: Där drabba- de de samman i krigiska. sPppgörel- ng ” Jnder "medältiden tävlade Danmark co Norge: med Sverige om -äganderät-' ten och herraväldet: över landskapet "ach "havet där utanför: Gång :efter annan ' jär. » det ' genom århundra- den" kri, för. till: dess : det, "genom : den , bekanta Roskildefreden 1658, blev svenskt... ränte heller "försvenskningen, sked- deutan oro, Fritt: från: sriapphanefej=- dér ivar . inte " heller- Bohuslän: Det dröjde. länge" innan idet :blev -så väl- känt för: svenska, folket..som det är idag."Det låg isolerat” och. långt. från Svenskt centrum; ” Bohuslän ' har. inte” hade "300 år förflutit "sedan Boh Fr a Göteborgs 'och Bohus läns landsting till alt utge ett bok- | "verk om Bohustäns historia; Man kontaktade professor E Lönnroth m n;- » att utarbeta boken, som för jnite så länge sedan kom ut i bokhandeln. : ”Kring'; denna bok har Bohusläns SLS IE ”av de som deltog i detta'arbete var fru Märta Fredriksson, Svanesund, CKF:s . studiesekr 'hos, SLS-distriktef, Med ledning av boken och studie-; "planen har hon här sammanställt 'nå + Det har "med någon överdrift, sagts. at Bohuslän " inte "kan" gripas med ör att Jandskapet, är så sär- När jag reser i andra landskap, ser igenkännande ; 'och Dock är det särpräglat. Ger vyer som Havet! De kala klipporna: som sti- skorna” byget' sina .boningar: -på en del av: fem; ibland så tätt att blott | Oe ett gyllene" skal" döljer ett' gift, av:år. Långt tillbaka"”i forntiden. -lågi storöar har genom sekler blivit lande, . människorna, som tros ha invandrat Där sk fiskehanin. : in blev: svenskt. Dett it utarbeta "en studieplan. Ent: svinner' gamrnål bondebygd. Den'er= "| sättes av" storstadens utbyggnad, , 3 industri ock. .sovstäder. En: bygd i dring ser vi i det starkt "industrialiserade Stenungsund, ' På! Ir 1940- talet kom”; ”textilfabrik, -så . Ve 11 och 'sprä till, ”Bergal 4 . salar” för att där ra fakti som utgör en pr ingsliv. =. fjordar har. "det periodvis varit "de stora och täta sillstimmen. : "DET STORA 'SILLFISKET '; Om 2700-' talets sillfiske finns mye: ket att läsa. De väldiga silverglittran- de "fångsterna gav guld åt 'en snabbt växande; befolkning. Lockade av för- tjänsterna sökte'sig människor från grannlänen, mest: Dalsland; ut till vå- ra kuster, Ett av de rikligast givande åren fårigades tre 'milj hl. Det domi- nerande redskapet ' var ; landvaden .och fisket varade under, ca tre måna- | der per "år. Fångstställena fanns mest i-södra "länsdelarna, Fiske i Hassle- och Hakefjordarna” vär” mycket giv ande. wu. .Exporten av. sill. kulminerade” "unc 'der 17$90-talet,' och var en' tid Sveri- ges exportartikel 'nr två, närmast ef- | tér järnet. Efter en dålig havets körd | 1799 ..och helt felslagen 1800 var det, | at, som-under ett halvsekel givit ett 'stort antal människor. lönande, sys selsättning, försvann därmed. plöts- våra - historiskildrare; efter :10. års .växlande, fiskelycka slut il bå ”Det ' störa sillfisket”, ett. "arbets- : ligt, Det blev katastrof för stora: dec : lar av Jänet, fattigdom och svå placera ångkraftverk. Andra indu- strier "och" hantverk, följde; bla den ' petrokemiska, Nya namn som ESSO :loch MODO - dominerar i det gamla samhället: Jordbruksbygden, badorts- " idyllen föl va : "T. ÖRNBROARNA :Där finns” också ett. annat tekni- -kens under, Tjörnbroarna, som i tre delar. över sund och öar i ett sista högvälvt spann, binder samman öar och fastland Teknik och skönhet, of . DE BOHUSLÄNSKA. BATVÄRVEN. : var' välkända ren i forntid. Ar 1253 : lät. konung Håkon Håkonsson bygga . Norges,' största - krigsfartyg på ' ett orustvarv;. Varven där . voro många : då och det äro' de idag. Världsrykte äga de, 'Kungskryssaren. från Orust' och fartygen , från . Uddevalla stor-: vary, Thordéns skapelse, : ”INDUSTRIERNA Är SKIFTANDE " Flera” indöstrier finnes -£öl äd- ling av fisken. Fångstmännens skinn . båtar har. blivit större. Upp. till mil- . jonvärda + fisk båtar, hämtar i'sin ” fångst i Nordsjön och vid Island. Mer! än hälften: av -ländets ”fiskarkår ' är Holniberg —präst och;for försk skriver. om. sillfisket, att; detta, nog var "nyttigt ” för. ' ägare. och bokhållare j en ärvliga. verkningar ' fortfara, 2 eh ”skärgårdsbefolk-; ning-i yttersta armod? och: "moraliskt sillen" aldrig komma”; 1 Hans "ämbetsbrode | hade. avslutat. sina” anteckningar .om fiskerierna "med ””Måtte "snärt: dessa , af. tusenden . begråtna, och "efter- "längtade :tider" återkomma, — tider, lyckliga "så väl för 'den:. enskilte, + FRAKTFARTER ingar, ' Fraktfarten = hade "gamla änor' och blomstrade upp.' Stormakts- tidens restriktivitet,:, som - hämmat farten; Ett -industrialiserat näringsliv utvecklades.” Storfisket ökade." Det blev" "den : stora :- jordodlingens tid. :Omkr' 1800' var 'skiftets ,genom- | brottstid. Torpanläggningens,:— Dem vi idag söker -finna var de alla har |legat.'— Skogarna 'som under 1500- talet var kända för sin rikedom sköv- "i allmänhet; för” allmogen,” "för skära; - karlen 'är det största straff, som Gud 'Idom i Bohuslän, Idag "fattigt på stors / Efter. sillfisket ” utvecklades "andra I bondeseglationen trigavs liksom sjö-]|: imahö; de här. Under 1962 Eygg-' des inom Bohuslän fiskefartyg av i "Bo > huslän. också, Bland "de 'stora” Jord- ägarna på 1600-talet fanns "Margareta ' "L Hvitfeldt - på : Sundsby; Tjörn,' som den '22 jan 1664 dongrade huvuddelen | Aktuel "Den underbaraste förmåga att förstå' visar konsbitutionsutskot- tets 10 socialdemokrater i sitt frikännande utlåtande, om” för- svarsministerns befattning -med fallet Wennerström; För. några veckor sedan skrev; tre av dem under . den. , parlamentariska] - nämndens ' betänkande, .. vilket gick i en helt annan tonart för att uttrycka sig, modernt. Deras senaste tröstegrund ? är att hade man väl anställt Wennerström i UD kunde man: inte avskeda ho- nom. "Det går:så ibland, det ena ev misstaget föder, det andra, Sum: "mer: ursäktlig.” Ur fr "Handelstidningen. Om partierna och de enskilda riksdagsmännen genom statligt Jstöd fick" möjligheter att bygga upp ,» sekretariats-- och ---utred- ningsresurser,: skulle. detta, vara betydelsefullt ' för . demokratins funktionsmöjligheter”. inte” bara genom att det stärkte riksdagens ställning i förhållande till: rege- ringen, utan också genom att det gav poliuieka -utbildningsmöjlig- heter även åt oppositionen. Båda uppgifterna är lika viktiga, " ; Att: socialdemokratin; som har råd att driva politik på heltid inte intresserat »sig för dessa problem är beklagligt men för- klarligt. Att oppositionspartierna, som ända upp på partiledarnivå måste ' lita till. ”fritidspolitiken”, inte gjort det är obegripligt. > : I ne Dagens Nyheter. "De. generella hyressubventio- nernas största svaghet: är onek- ligen: av 'de-. utan.: hänsyn till bärgade får, ett stöd som ho inte: behöver. och, många med": små sinkomster-, får - bidra härtill utan ,-att själva: kanske enig ha" en: egen -familjebostad. Att detta. system” avvecklas är därför helt i sin ordning. ”. ann Sydsvenska Dagbladet. av sin dom "till stud de ung- [gods men rikt på småbruk; Det finns” god jordmån trånga dalgångar; och . på en och annan slätt” fördelade på : ett' stort antal "jordbruk." Maskinsko- . "och" lantbruks- ; skolan" på' Dingle gör 'sitt: till en » kunnig jordbrukarkår skall jordbruken bärkraftiga; Det är: i da- - gens. Bohuslän inte ovanligt att jord- ' brukaren också arbetar: i: ett, annat Det r skog 'och "skogsbygder i Boa ' | huslän: ”1964” fanns 8 'skogsbruksom= 'råden: med''848 skogsägare med 27034 ha "produktiv skogsmark, '38 lokala ma yfrösföreningar var verksam- ma,” H SN fare a : DET MODERNA BOHUSLAÄ ” Så långt saga och sägen vet be- rätta sågs det att jordbruk och fiske ; varit huvudnäringarna. "Än har' det ” ena haft övervikten, än det andra, ' De sista decennierna har betytt myc- | ket för formgivningen. I dag stiger : ångkraf! höga ur Vet. lade "hårt. under : 16—2700-talen. - Nu kom skogsodlingens' tid '— inte allt på ett år, men utvecklingen kom, u FRILUFTSBADET KOMMER "Tiden" kom, då man fick upp ögo. I Bohuslän: det: karga, men” ändå det sköna, började bli känt för svenskar- na. Gustav IV Adolfsson, kronprins Gustav blev, 'som ' liten sjuk och sändes till Gustavsberg är 1804 för Jatt. bada: Det blev officiellt: fint att .| resa hit för -att "bada bort ”aristo-' kratiska . , åkommor”. « Badorterna blomstrade upp. Marstrand, Gust: "råden, ” | nen för att bada ute och i salt vatten. tebergets djup. Där" nedanför dånar :' ångkrackern i petrokemins tjänst och” den eviga lågan brinner, ' 0 ierna och deras bostad: i liksom frilidsbebyggelsen ; sprider sig över berg och hagar. Det- ' ta är det moderna Bohuslän. ' +. , vå » Den: resa vi.gjort, det jag berättat ' om är på intet sätt uttömmande och täcker naturligtvis" inte allt. Det är. . glimtar blott. et - ansvar : att fö slå åtgärder « som "skulle resultera i ett 'slöpande av berg, Strömstad fanns bland de ti diga. ' 1260 ”farins + havsbadanstalter - i Stenungsund, Ljungskile, Henån, Ly= sekil, Grebbestad, I dag är de:'kala klipporna, liggriktiga för soldyrk: na, en natur lig Hilgång. / : ; ENE dä TILL ETT BOHUSLÄN AV IDAG. ” hör. minnen: från' gången tid. Kan: ej nämna . dem » alla, I- särklass. bland dem är, hällristningarna. De "är se-' värdheter av internationella mått; De finns 'på' olika. platser; de flesta. öch finaste. i -granitområdet och- mest i ' | Tanumsbygden. Varför. ha de gjorts? Att berätta om 'sin tids historia?; Är de knutna ”till religiösa" bruk, r'de kultbilder? Vilka verktyg har använts i detta: svårhanterliga material? 'Gå- tor. äro de. Var och en kan se på dem i förundran" och i sin fantasi dikta varför och hur.” '; som-ett :rikt landskap; ägande--stora naturtillgångar, "Det har dock funnits andra ” perioder, - : Under : medeltiden Ett Bi län av idag äl inte bara fornt, I norr nämndes hällristninger. i Eammal kulturbygd. Där finns nu Vette k har blivit I till föredöme i kommunal 8 och i söder för- Jordbruk helt utan kata- str ofskyda.. Årets fyra motioner till förtroenderådet innehåller en rad yrkanden om justeringar av " skyddet, men samtliga motione- rande länsförbund önskar slå vakt om skyddet 'som sådant; I RLF- tidningen påpekar "att RLF:s styrelse. i motionsyrkande] åter slagit vakt om skördeskade- skyddet, Den kan inte ta på sitt, . skyddssy tl -Metoden." måste. i "stället: vara att genom reformer 'successivt förbättra och effektivera skyddet; "Detta torde vara den geriomgåen- "de inställningen hos alla ansva- "riga företrädare' för jordbruket. Vi måste ha kvar det omdiskute- rade skördeskadeskyddet —i var- ”:3e, fall tills någon” finner på en "metod att klara de svåraste skör- dekatastroferna som är bättre, är "politiskt möjlig "att införa" och . samtidigt inte.har. karaktären av "allmosor från statsmakterna. , ”RLF-tidningen diskuterar i 'sammanhaånget frågan. om Tesul- " tatutjämning, en sak som vore en "stor tillgång för jordbruksnäring- - en med” dess. i ojämna... "årsutfall, Med något lite mera av god vilja från regeringshåll borde "det gå att” lösa” äver . de . delproblemet, anser. RLF "tidningen, som” dock understryker: att resultatutjäm- ning inte' kan: ersätta ett skydd | mot skördeskadekatastrofer, ' En sådan: ersätter. inte bortfallna in- komster, "vilket. däremot ett rik- tigt fungerande skördeskadeskydd -i viss mån skall göra, är riksdagen. För. många av. dess » ledamöter" här. den: ; skolan: "lagt : om ”de' känner sig stå 1 en sär: - skild tacksamhetsskuld tilf den. Gäller” det. "ati rädda den ut: en € sk situation, trasas : partibanden sönder.” » Båda : "kamz " rärna har den senaste veckan gi- vit folkhögskolorna' över två mil- joner kronor mer i driftbidrag än vad hr. 'Edénrann och hans vapen- dragare” i. statsutskottet” fann lämpligt. ” Och det" skedde "med betydande majoriteter. Folkhög- skolans män har; anledning” att .känna' "tacksamhet: "för detta' till- skott, Ändå är' inte själva ningen av driftbidraget det ' vä- sentliga i detta beslut, Viktigare är de löften man tycker sig finna >; beslutet -om "att" folkhögskolans sak skall behandlas välvilligt den "dag dess. status i den nya sko Or- ganisationen definitivt ./ avgörs. : Folkhögskolan har ingenting att : frukta!" Den, är alltför fast förs "-ankrad i de kretsar s som fattar de | Stutgiltiga besluten. KARE Olivetti Suninia PRIMA 20 : Ny skrivande additio för hem och kontor, rmaskin .- Säljes. även på avbetalnt nn med 30: kr per månad, GUNNAR GRAN ing: & Våxtorp -..: Te - kommentar 5 ras dock antydda chanserna kill margin, la förändringar av. kostna kel för att bo i småhus till sist itire kunna (leda fram till en VÅT tingens ordning. Småhusidés Ar riktig ur många Synpun bör omhuldas på all dustrin. - Byggnadsin Kommunerna ges i | framtiden ökade” möjligheter. att - satsa på turismen. Riksdagen har k ligen på. förslag av. bl.a. AF Larsson i "Norderön ' (cp) bestar tat utreda” en. utvidgning av, Så kommunala kompetensen så att kommun får. rätt; anlägga oc förvalta semesterbyar ö egen be gi oavsett om anläggningen tjänar egna kormmunsmedleramar . eller inte. : . som taciv "Ett beslut i. der nz riktningen komnier ejälvfallet : alt vä RR nas av "många "kommunal nän söm nu ser kina öjligheter be- . gränsade, En ändrad lagstiftning ; skall naturligtvis inte tolkas så att ”. kommunerna "ovillkorligen skall driva turistföretag i egen = regi. Med det enskilda initiativet och en generös, kommunal in-. ställning i ha grunden "kan stor- Sundsvalls Tidning. £ "I'de störré "öch ledatide väst- europeiska länderna. befinner. sig alltså gocialism, och de socialde- mokratiska.. partierna” "i svårt trångmål, Såväl läran:som panti- blivna för de'högst: :utvecklade industrisamhällena. TS Holsinghorgs "Dagblad. "Vad är. det som säger att den, r : den: som gör ett skickligt yrkes- arbete. En studiebegåvning kan t.ex, bl. framstående läkare, troligt, att han skulle ha kunna fp en. bra murare. öd . Byggnadsärbetaren., på ryggen;: de tänker den hiskeliga' tanken: att republik- frågan kunde: föras fram i ett valprogram. ett valår' Expert- varken ' president. Nilsson " eller : Carlsson men : "väl Social einokraternå firadé här- omdagen'. :15-årsjubileum. Hans - Exelllens hr" . Statsministern tog emot.” Dett varen välsignad fest med. rikliga" offer." LO. och 'för- bunden. + 'verlämnade : en " halv miljon "som" grundplåt" till "en fond för. mutbildning äv ombuds- män - och :sandra - funktionärer i partiets I Kooperativa För- bundet gav IC0. 000 kr., och det inflöt dessutom: annat smått och gott till 'ett värde av. 50.000- kr. | Allt -gick programenligt med un- dantag av att två unga män, som. representerade: något. annat än, sig. själva, i stätsministern och "sade: kor "> Partiet behöver en ahdlig och "moralisk. förnyelse. . re ". Hätill. Muttrade.r: enligt = re. geringsör ganet. vantiordför; anden Erlander något obestämt. ' : Vad muttrade' statsministern? Göteborgs-Posten, en om. underordnade närmast det materiel ingsförhållanden regle- Numera. av. uppgjorda CDM humana bemötandet Iatid” kvar. Men den a. "sidan får ej hel- a; Avlöni tresserar sj för den. underord- nades/själ,.ja uppoffrar sig. för denn; Arbetsplatser finnas ock, där man sarbetstid' avskiljer en Slilld stund Wll'själens vård. Ar- : betsgivaren- tar. ansjan för arbe- förens själ” Abt: "Inbetsgivaren är' har. et möda är uppeti- het som ban ärr bör bruka. denna I omsorg” där. du är? Filemo —-20, dde ' fråm inför: (näms - i erna har visat sig alltför efter- " men det är: inte säkert, inte ens ” republikaner 'som.blir' Inattriga ” : Vad skulle' du' Inihna göra. sr . ; |'tipset” lyder sålunda att det blir - son JG få. se de" mest; ar exe pel på om- ' 150rg,- där den "överordnade in- ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.