FS 0 0 5 AR 5 RR RR Ne SN RR ,”. i a Cina a LÅHÖLMS TIDNING —1LT- On Löneutvecklingen: och: dess ; t olika kommentarer till årets 18- sdagen den 2 maj 1964" ukleer ar gtr gentemot andra tände i hög god bi neavtal mellan V reföreni och L nen har understrukits, att den star- " kast återhållande faktorn när det gen inom landet. fn bestående hård: -nande konkurrens kan mycket väl tänkas resultera i en utveckling på den . inort ”Jandet , som gällde att fixera r lets genom= snittliga - kontantlönehöjning (i år 1.4 procent och nästa år 34 procent) var situationen för de stora export- industrierna. Så har inte alltid va= rit fallet. Snarare var det väl så att exportindustrierna under vissa pe-" rioder.-— bl a under stora delar , av 1950-talet « hade en så god marknad, att det var dessa som i : främsta -. rummet stod för medgi- bättre än hittills” ansluter till. prö- duktivitetsutvecklingen 1 samhället. För jordbrukets del i Sverige.ter - . sig situationen närmast "så, att gon betydande skillnad mellan lö ner till industriarbetare och lantar: betare inom samma delar' av lan- det i längden inte är trolig. Jörd-.. bruket behöver konkurrera, om den; bästa arbetskraften och utvecklin-" gen-ii trin bestäl utveck--- vandena. om' de stora lönelyfi . garna, Vi minns ännu de stora höj- ningarna åren '1951 och 1952, då Industrilönerna på två år steg" med sammäånlagt 44 procent, =: cv . Visserligen: fanns då även andra orsaker än exportindustrins läge. Se- lingstakten'i alla-de fack som kon "under" de" gång- dan stabilise hade: upphävts stod stora grupper i startgroparna 'med vidlyftiga ambi- tioner att. ta igen vad som "för- lorats”' under stabiliseringspolitikens är. I varje fall var dock exportin= dustriernas läge en viktig faktor Å lönespelet. Många - svenska exportindustrier har varit och är inriktade på till- verkning av kapitalvaror såsom in« " dustriutrustningar och , dylikt —, över huvudtaget varor som fick en . . na åren har varit hård: För jord: bruket i Sverige har det gällt att I söka följa. med under en utveck- ling " då : lönerushen: ; varit. störré : än någonsin, ' Detta har : försvårats - just genom: att" löneutvecklingen gått. vida utöver den genomsniitli-.. " ga förbättringen av produktiviteten i Jandet,” Följden har' blivit kostz: i , bl.a på- servic = som i" jordbruket. liksom i: en; del” andra fack försvårat en- rimlig ut" ysakling av art . . | Cyperns President," "ärkebiskop Maå- kurrerar med” jordbruket om”. är d Ön” Cypern är på sätt och vis Israels närmaste .granne — visser- ligen - icke "geografiskt, men" geo- politiskt; alldenstund: de angrän- sande arabstaterna till: följd av det. ”perme ba - krigstillstå det mellan dem! och Israel het isl eten IA vari häftiga. angrepp. riktades mot! Israel som -bl.' a, anklagades för att ta parti för turkarnas sak och för ån ier i största allmänhet, Trots att Israels sändebud i. Nico- sia genast "protesterade och lät in- föra "ett: beriktigande, så fortsatte ' stänger Israels landgränser. 'Trots arabiska — påtryckningar :. inledde Nädefl samma "tidning några dagar senare : med en ny, attack, i vilken. Israel ' 1, Oo Mm. : anklagades ; för vapen= : kanrios, dipl fö med Israel och z å > fortsättni te 7 till turkarn: + Dessa anklagelser förefaller skä- därav också handelsförbindelser. dV alltsedan Cypern ligen 'ögrundade,. Israel har fak- tiskt" lagt - sig” vinn "om en' stri + och «opartiskt hållning ' de två”. stridande”, panrtier- Den grekeypriotiska Pressen hår bemödat sig om neutralitet i kon- flikten " mellan” Isråek "och ”arab- staterna, , Men. för ' någon” tid. sedan överraskade: N licosia-tidningen: :Maki fertid från Zioniststaténs, "sida gått till motangrepp mot. de” grekcyprio- I tiska anklagelserna... Sålunda med- delar en ;' västtysk ; korrespondent ' från . Tell-Aviv, , att.. "diplomatiska kretsar”? Å denn a. stad. öppet vapen sändningar, och om ”det faktum, att kop Makarios får alla sina info: mationer, om” "turkarnas: polit och” låtanden' via med, en artikel, tydlig inspirerad | € från radikalt" gvekcypriotiskt.' håll, god 'knad under återuppbyg den efter krigsslutet, Det är troligt, att exportindustrins företrädare un- der de goda åren sträckte sig långt : för att säkerställa sitt behov av god : " arbetskraft. Andra industrier och ' andra näringar fick följa med i löneutvecklingen för kunna stå sigi konkurrensen, -Tvivelsutan har:exp tindustrier- nas situation i hög grad varit av. ' kns fö , ör inom ; . Det är inte. 4. och..för:sig 'någon.. vinst för jordbruket att-lättare kun-' : na följa med på grund. av att andra får.en: svagare standardutveckli; kl uppenbart att. verklig. standardför- bättring beroende på ökad effekti- vitet är ett glädjande fenomen. An, norlunda ställer det sig dock beträ görande för gar. Det faktum, att. industrilöne Sverige ligger 30-40 procent hög- re än i andra" jämförbara länder i Europa 'torde främst få ställas” i samband med exportindustrins kon- kurrens om årbetskraften, in "Att lönenivån, här har gått i hö j delvis på situtationen' inom kon- » kurrensländerna, Det förefaller Jos I Väst- ; - fande infl to för stora . delar. av. näringslivet, vilka inte i sin helhet. innebär en 'stan-' dardlyftning.' Om -alternativet står” mellan å ena sidan en starkt infla- torisk - löneutveckling .och å andra sidan en löneutveckling som närm re motsvarar effektivitetsutvecklin- gen: i samhället, :är. den istnämnda . injen klart att föredra. «För jordbruket. kan de. åren : framöver : även bjuda | "nya : giskt att man tyskland: har haft, relativt lätt att : jordbrukets: i-. hålla tillbaka löneutvecklingen med ;/ En forcerad avflyttning från jor hänsyn tll de stora gemensamma i ansträngningar för återuppbyggna- : den, 'som 'i form av "skatter drabbat : näringslivet, ' H Expörtindustrins omfattning i i Sv rige gör att dess konkurrenskraft i bruket i t ex.EEC-länderna kan där pressa lantarbetarlönarna uppåt. Vid" Yr övrigt" oförändrade : förhållanden: I måste en: dylik ”utveckling stärka” konkurrénskraften inom? vi AÅord=. bruk, :- "som främst använder ifrågavaran- I DEBATTEN OM - man skulle endast vara villig att - inte minst det stora antalet motio- Obotfärdigt.. : a . tr förhinder . Den 2nya. "bekämpningsmedals- . förordningen” är nu ett faktum. Riksdägen' har beslutat ' i ärendet |: b och från pd juli ä är det alltså ji annat ån äv betningsmeälen har även” uppmärksammäts och slarv i detta avseende r' straff- Någon "st ne dningen Arbetsgivaren Andra” industrier har med för- del: kunnat” "placera kvinnor "på fysiskt" "mindre "påfrestande ”'år- "och 2? byggnadsind strin riskerar- nu att komma på efterkälken; Om: inte -även.,..den Det" återstår / "likaså ”att ''ner traditionstänkandeti- på -rit- "och; konstruktioriskontoren;" ' där många Uppgifter med fördel kan NH anförtros, kvinnor, " Åtskilliga vållade inte förslaget i riksd Sr - iker - skulle" därmed "kunnas Det föranledde "tr ex: kammaren bara några anmärk- ningar av David Gomér (cp) som tyckte att det var anmärkning värt utt inte" jordbruket och - trädgårdsnäringen > kunnat — bli "representerade å den nyinrättade giftnämnden., Det är jy dessa två näringar de gifter och det är wäl något av den 'obotfärdiges' förhinder över oviljan att tillmötesgå dessa näringar, . ! PARTIVÄSENDET | heter det att det vore lyckli- gast med blott två'stora partier. På det sättet skulle väljarna få två klara alternativ att välja mel- lan, Påståendet är felaktigt,: me- mar Skånska Dagbla- det: Alternativen skulle bli mycket suddiga. Det mindre av de två . ungefär . jämnstarka . Partierna skulle 'haturligtvis inte" alls våga lägga fram ett klart "alternativ, så att medborgarna : kanske. skulle börja undra vad de skulle förlora på denna nya giv, vilket skulle kunna ha till följd att detta parti förlorade i varje valkrets, : Nej, justera litet här och litet där av fruktan för att inte stöta väljare ifrån sig. Vår politik skulle pli oändligt mycket fattigare med blott två partier — och det finns ju de som redan nu tycker att vår politik är fattig, Debatten skulle bli urvatt- nad och tråkig, och debatt är de- mokratins livsluft. . De tre borgerliga partierna tor- de” motsvara respektive väljares] önskemål, vår'och en har funnit något hos ett av dem och ger sin röst åt det parti som bäst passar honom, Ått oppositionen, d. v. s. tre partier, är livskraftig visar väl ner vid årets riksdag. PLATS FÖR KVINNOR | PA BYGGENA | Byggnadsindustrin — får inte bortse från kvinnorna som arbets- "gare befattningar, . . Det är självfallet nte” avsikten att lägga tunga arbeten på kvin- "nor: vad som. närmast. kan-kom- beklädnadsarbeten.: Kvinnor. : bör också. kunna ;bli kranmaskinister. 7 Flera yrkesskolor är | beredda är en" så' tradilionsbun- redan kvinn- atsorna DET MASTE VARA STATENS. : UPPGIFT dine att se till ätt de studerande kan finansiera sina ' studier, Enver Svensk. Politik. en kommentar . ”till förslaget: in studiestöd, ' Det av , regeringen - framlagda ' förslaget är. . dock: på både” gott och onti På : väsentliga punkter innebär "förslaget ett förbättrat studiestöd, men för ett avsevärt antal stu- denter vid universitet och hög- skolor' blir det . försämrade för- hållanden jämfört, med nu, De som sålunda nu "åtnjuter statens föräldrainkomstprövade naturasti- .pendier .och ;dessutom - utnyttjar "möjligheten till .den 25-procentiga ”avskrivningen på lånen har be- "tydljgt: hättre stöd 'än det :före- "slagna systemet ger; Det är så- "lunda att-märkå att de som drab- -bas”av försämringar är sådana vstuderande-som har '-de -sämsta .ekonomiska. villkoren. + Detta förhållande har uppmärk- "sammäts i motioner från - bl. -'a. centern där man påpekat. angelä- . genheten av att det nya förslaget inte får medföra. försämringar av studiestödet för, stora grupper. Jo agan ne bt EN EJ LAN.TILL ”BÖNDER” > | En riksdagsman” från Stockholm släppte ur sig klyschan' ”Bönderna "sitter i i löntagarnas knä” när fiks- + dagen behändlade . förslaget om ” kreditinstitut > för.” - ringarna, RLF- tidningen .Teagerar hårt mot. detta "tal och .gör samtidigt" ett söm Yidningen - anser viktigt tillrättaläggande: £ I detta ' sammanhang tycks: det finnas anledning att rätta till ett kraftsreserv, framhåller konsylen= «missförstånd angående dessa Iant= i för dem lämpli= s ma ifråga är tv ex. isolerings- och |. ' ätt. "med verka till "utbildning" "av 'byggnadsindu- : lantbruksnä- |. bruksnäringarnas En och "annan. argumenterar som "om enskilda lantbrukare skulle få låna' pengar "vid dessa nya kredit- + institut;” Så är! det inte; Det är i "första hand Jivsmedels-. och Pengarna, från' nya: kre> itinstituten kommer att under- 7 lätta ”en ytterligare rationalisering av dessa företag. Detta är givetvis lika mycket-/ett: konsument- som ett jordbrukarintresse, : eftersom Tätt" insatta” investeringar rimligen ” bör medverka till en rationalise- : ring 'som,: minskar förädlingskost- och '» därmed : inverkar . förmånligt; på "3 prisnl- | ; att ”Makarios .ånte: får denna hjälp cespliska "säkerhetstjänsten” 4 Kai- ro”. Vidare" påstår . samma. källa) ålldeles gratis utan att Nasser ställt som villkor. att Cypern skall bryta sina förbindelser med "Israel. Hur mycket som är sant i dessa, rykten är iecke- lät att utröna. Skulle «det " emellertid” gå till en brytning mellan Cypern och Israel, så där det" väl i "sista hand bero på, hur regeringen i Aten: ställer sig: 'Såvitt- man, vet har. statsminis- ter. Papanderous. regering inte: nå- got -intresse av : en : flirt. vare sig med. Moskva eller' Kairo, :Den är tvärtom: angelägen ” att "finna en lösning;: son; låter, Cypern, kvarstå i västvärlde - "politiska läger: Men Och pengarna går. givetvis perativa « förbundet det; kän, "naturligtvis "endast ske om" man” Aten "kan, förmå: "Maka | jli Israel = ären ett problem: [= på Cypern, ' I ärkebiskop | ; Makarios - har; genom sin politik" kommit i ett starkt och ie, riskabelt korsdrag 09 "au frigöra sig: från” de extre- mistiska och” radikala kretsar, som mar och , mer fått - inflytande på ekcyprictiska. politiken, ; och den ati tionalbolsjevikiska - attityd, . klott. kan skada grckoyprioternas egen! "sak, i. världens ögon, ..Det får. väl.icke anses, uteslutet, att 'just denna nationalkommunism som bereder . ärkebiskop -Makarios -::de största bekymmer, , nven; Å Nicosia förklaras det i alla fall ännu. offi- ciellt, att "det icke än tt någon ändring i. relationerna aj Det återstår att se om. denna för- klaring.. även... framdeles :”. - håller |: streck. "Makarios" har "genom sin |- pelitik : på . Cypern kommit :i. ett starkt och riskabelt korsdrag. Hans förhoppning, att med FN:s bistånd pe lvis bör: hä. förutsättningar att. få en ”stor',del vav denna kaka ti peng: . Ybönderna”,-' vilket . olika'. referat av hr Hagnells riksdagsinlägg gett intrycket, av. cc ord'brukets ' egen! kapitalför- jning därför att dessa nya lå instituten "inté skapats, lägger > RLF-tidningén: Med tanke: på hur "utomordentligt" svårlöst” jördbru- ikets” -kapitalfråga ' är under p a e! "och tycker "mycket om ostkaka, "Han komer från' ett stort land och. , mycket; mäktig. . Ibland blir Han” ” hemskt. ilsken, men rätt vad det är blir .han trevlig och” "glad ' igen. Och "då "berättar ; han gärna er rolig historia. Ses dan farbror doktorn 'sagt åt 'ho- nom att vodka är farligt dricker han "mest Bara vatten, Han: är 7" år, och. har. tre" tjänare och hundra livvakter. Detta .näpna porträtt står ” att” läsa i senaste numret av en små- ” skoletidning vid "namn , Kamrat- "posten," Ingen begär ju” att skri- "benten' —, vars "största ambition för övrigt tycks ha varit att få in . namnet Erlander så ofta ” som möjligt .— skulle ha försökt eller - kunnat förklara för sjuåringar : vad kommunism och demokrati "och diktatur" och politik” är för "underliga: djur. - "Men just. därför att vissa äm- nen (religionen , hör i mångas tycke också dit)" över huvud ta- get inte' kan begripliggöras' för småbarn, därför att man tving- as förbigå" väsentligheterna eller . förgrova abstraktioner och sym- S till handgripliga händel- ser, så är det ofta bättre” att upp- H skjuta "behandlingen tills vidare. Och när "man ändå vill berätta något, om” än aldrig så perifert men åtminstone 'fattbart, för de små barnen, så "bör åtminstone tonen och. stilen anpassas så att "den ”"ofrånkomliga . ft od & Dock: skall. samfidigt ägas ' att) många: privata rum, och hotellrum tillgängliga. här, men det är bäst att kontakta, byrån direkt eller ge- nom ditt partidistrikt med det sna- raste, om Du inte. skall. behöva gå brandvakt- i i ,västkuststaden under stämmodagen, te "Byrån: kör på övertid för att kla- ra alla: beställningar. Det är inte bara när det - . gäller rikstinget - — det är nu som" mest att göra med ” går mycket all "öststaterna nu. "|dag, kan? När Du läser detta. finns det sä- kert — trots allt. — rum ' kvar för Dig. om Du. skall. gästa : kongres- staden” Uddevalla 10—16 "juni." Vi |kl närmar oss nu tinget med snabba steg men" om. Du ringer ombuds- mannen i Ditt . distrikt ' redan i äkert de; här herrama ordna ' härbärge i rikstingsstaden, Inkvarteringen sköts av fir. v. Gösta Kinnander, » - Erik » 'vAndreasson och Enik Cronqvist! vc öftet diktatorerna. Man talar : redan i Östtyskland ' om att kommunis- men fram till 1965 måste säkra : de Fans negativ till :ebt :1 Sentanterna lyste med. sin från- ;| de. söker. och få tips, Nu sätter [behövs göras något för att få ge- terasg' ett. åksdagemandat, I Hade man inte satt det rena” parti-' intresset-så i för "hade vi antagligen ' här" på Gotland Käft > en: Årej isamverkan - , stället -för "den. tvåparsiåta som blivit verklighet. A' som det blev kan ga. : Andra tycker. R som [1 "september får vi ed. Det gungar under , de « röda | sin : maktställning, men nu "när denna är tryggad kan man slå in på ”den demokratiska socia- lismens väg”, na : Skall dét även österut till sigt bli Bemstein och Branting, som segrar över: Lenin och Stalin? Nordvästra Skånes Nidningar / del bekla- jen & är» bra. äljarnas be- Gotlänningen- Mångsyssloriåt = kritiseras på sina håll. Ledande. socialdemo- krater sysslar; med så "många . oväsentligheter ' att "de inte , får tid till det wäsentliga,. heter det..- Så: helt död är inte lusten avt : tänka fritt och. säga, sin mening även om "finns 'wocialdemo= - Da är . fortfarande” en "mycket lång Näg till ett förenat Europa, men "att vägen” är "lång är ingen krater, såm erkänner; att risken! för att satinihgen. ”förkväves är. så stor att :vi går mot dilctatur.: SS : samma "som; offentliga debattin- lägg" och: «munhuggning . 2; det är, många .; tusen :« « medborgares aktiva:-insatser : på, olika. sam- hällgområden som utgör "det vä- sentliga. Det kan många gånger wara : ett både hårt och otack-|mni samt arbete. — men det: får sitt] värde av viljan att skapa” ett bättre samhälle "och bättre för- hållanden för medborgarna. Det målet är alla .enise om även. fom det är naturligt att var. och en anser: de: egna "riktlinjerna vara överlägsna -. motståndarens och ger ubbryck för detta. : ; Östergötlands Dagblad. mellan olika klasser med olika lärare. , eller ' för samma ' klass med olika Härare,: eller för sam->—! ma elever under olika. perioder och "i olika "ämnen -eller” med skilda "> pedagogiska ” metoder, måste det — tvärtemot den van- ligaste. föreställninger,:|—' vara minst bruktbart att i första hand: söka” disciplinkrisens ”kärnpro= blem hos eleverna själva. Funk- tiomsrubbningarna. kanske lättast" klaras med justeringar i'arbets-; miljön, : lärarutbildningen, -'skol- kraven: Eleverna" -kan> och - får. " Regeringen” här. : naturligisvis aldrig ' som" Oppositionen” nui vanmäktigt ”ursinne Topar " sagt sig vara ofelbar, Den har' bara "Jset. att dén raldrig be; år. några niR Arbetarbladet. (9 samarbete : med i centern; d att högern då int Inde” garan- "lockså ventilerats ide komm - Imala- manskapsbodarna.:” '"Kant-' stensättare' Pettersson; känd för - alt ha en tämligen argsint. sg k. - ' TURISMEN. 1 LAHOLMS AK at de nya "signalerna: =: t- :— De ä allt de tryggaste för mej å komma hem ne en rej bo När jag "Bevistade” ”turistmötet” i Laholm, undrade jag, varför det inte kan' bli mågon. lokal , turist- orgamisation här, Ke NI varo. De" verkligt intresserade, sem jag förmodar, är de, som har nå- gonting att sälja eller - hyra: ut, borde ha en gemensam guide, en broschyr med var. bransch repre- senterad med en/'eller två. rader, så : turisterna lätt kan finna, vad för "några kronor, lätt Satt. låta 'TV-apparaten - ersätta iden kam ratliga sammvaron: i "hemmet. Det är, mycket svårare att efter en hård : sarbetsdag ardå de'sena eftermiddagstimriarna å åt barnen : och ungdomanmna, intresserå dem för fanlasieggande aktivitet, pra- ta med dem: om "även ömtåliga frågo . wi ”ljuset under” skäppan” i kom- mersiellt 'avseende, då: det inte finns något initiativ: Det finns en broschyr > som . utges - i Laholm, Den ' sprides ; i. 3. : 7 | resebyråer; uthyrare m, fl. Genom motorvägen kommer Laholm m; fl. samhällen ej längre: att: ligga så sa väl. till” som de har gjort. Därför nomfartsturister :.. att : stanna: och LJ gynna området. Intresserade affärs- män kan få upplysningar om för slaget genom ,. telefori 0230/600 58 ågens brev: ”Då. ” Andersson offentligen : förklarat att han r; förbannad” gör det väl inte” så” mycket > om man : i fortsättningen kallar horiom ”den' förbannade försvarsminister”? St Lilla Ingrid; "Svar: Nej; det gör, ingenting. Och regeringen står ju på hans ' sida och" är, lika "förgrymmad, så Iden; som ;italar iom ”den för= bannade regeringen” torde kun< na | göra det med gott samvete. Kar. de. Mumma i i Sv, D. n smed GER I "PA VÄ (CEN vå -— varen edra ' jordiska 4. « herrar” lydiga ... : / : Ef, "6:53. "Tjänaren,' arbeteren. eller den underordnade, 7 vad namn Han nu bor dt ser a skyldigheter Ol] er 4 överordnade. er sentemot ” sina "Först och främst må de . t ligga i öppen dag, att-en kristen ald- rig. skall vara med om att göra : Det västtyska varvet Howaldts- revolutionärt "än" de modernaste werké i Kiel visåde nyligen jour- |i rfartygen,. som nalisterna” det djärva projektet för |under de senaste åren wunnit högt tid. ett: rfartyg. ärlden över, och över- inte blir” "direkt parodisk. > vv (Dagens Nyheter) /. Projektet ' är i avseende på. an- läggningen och -linjeföringen, mera träffar. alla byggfärdiga projekt av andra Varv. Morgondagens ocean- det besvärligt för en ö verordnad, Skulle sådant föreligga i arbets 'etsen "så är: det. en Itroendes tävvisliga plikt att avvärja det. Ppriktigheten: bjuder till detta. - Därjämte må det va : te vara en kris. ten angeläget at göra allt "för att förhålländet' mat överordnade jätte om 27.000 bet. som -lin- | rid, Vrå så” gott som! i SN + san Hålllen - frid : med. - ER och ' Nordamerika mad Oedouropa Skriften, så lår Nat Sn ghet' och kan gå' på kona än mat även ingår även Iydan hasti, Då allah ten mot Övera, " - pA av utan extra ån- "Vad k Ninade,, . . : detta? : al åt det blev: ”T bättre hälft, tvivlade er det på
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.