--Nej vi har ännu mje "tagit: upp ". På lång sikt sett skulle efter den . illa. Men spriten för ' " väsendet iär alkoholen en -ytterst =.LT. Torsdagen den 28 maj 1008 IT = =. Tre miljoner till folkhögskolorna: "Folkhögskolan har en . mycket 'stark förankring i riksdagen. Detta framgick klart vid behandlingen av anslaget till folkhögskolornas drifts-" utgifter. Frågan behandlades redan ' före pingst i första kammaren som gick på ep reservation, vilken inne- bar ett-anslag på tre miljoner me- rå än vad regeringen föreslagit. När andra kammaren nu efter pingst be- handlade ärendet blev utgången den- samma som i medkammaren. Upp- räkningen av anslaget till: folkhög= ' skolornas driftsutgifter med tre mil- joner var berättigad. Sumrhan omlss 4 bakom sig. Och att denna även häv-" . dade sin mening mot ecklesiastik- mot folkhögskolan förefaller dess. Af utom vara ett gott or omen, . pt När domänver skogsinköp” Pa för en tid sedan diskuterades i riks- . dagen sade jordbruksminister Holm- qvist att domänverkets inköp av. skog endast: uppgick till ca. 4.800 ha per år, och att det alltså inte . fixerats genom en" statsutskottet.” > Den, typ av folkhögskolor som främst. har kommit i klänv har va- . k rörelseskolorna' där nå- för de av skog i ' statens. ägo i större omfattning än tidigare. " Dessa uppgifter kan i varje fall - inte vara” hämtade från, de senare gon fölkrörelse står för Där klaras inte underhåll och drifts- utgitler på ett tillfredsställande sätt. Underhållet har i en fall fått släpa" efter och detta är:en oeko- nomisk utveckling på längre ' sikt. Det ri lut, som nu d innebär även att riksdagen" beställs '” de. en mer allmän permanent för=, stärkning äv statsbidragen till folk- . Denna beställning är så utformad att det nya förslaget " skall föreligga i så: god tid att det ' kan tillämpas för budgetåret 1965/66, Riksdagen uttalade även som "sin. mening att alla. folkhögskolor i framtideh skall behandlas lika :i- statsbidragshänseende. Detta oavsett / .vem som. är huvudmåns + re fa 7 De tre miljoner, som riksd "denna; årens verk ha ket sä- "ger; hr "Ivan Svanström nu i cen- interpellation, som åter alktuali: äganderätten till. skogen. Under 1963, ökade domänverket sitt skogsinne- hav med 6.000 ha, påpekar interpel- nten .och under: åren : 1961—1963: la med «hela 30.000 ha — alltså över, ; 10.000-ha per år. Under :femårspe= rioden:;1951—1955 köpte domänver- .ket endast:ca 1.400 ha per år medan försäljningen var 'ca 1800'ha. Det” är. först under 50-talets .senare del.: ie och "därefter som en omsvängning -'noteras. På längre sikt är denna » utveckling oroande och domänver-" kets inköpspolitik tyder på ett lång- siktigt förstatligande av jord och "skog. Nu undrar 'hr Svanström om tveckling. står i överens- nu gett: folkhögskolorna utöver vad - regeringen föreslagit, innebär givet- vis:ingen avgörande förbättring för skojorna, men det är ändå en hjälp ' för”att-klara upp: de mest b stämmelse med riksdagens beslut ” omatt balansen i ägåridet skall upp- | rätthållas när det gäller: jord och” skog; Enligt interpellantens mening na i avvaktan på en lös- ning på längre sikt, Folkhögskolan har, som sagt en stark förankring riksdagen, och detta bådar gott fö denna skolforms -fortbestånd. Frå ceriterhåll umderströks också. med, ärli. är det: t att en kaäntring håller på att ske ill förmån för statligt ägande; Hr Svanström” äktualisérar äve nn annan "fråga i sammanhange Han undrar om”inte jordbruksmi nistern kunde inrikta sig på att” skärpa; att folkhögskol att ha en viktig uppgift även i framtiden, Denna mening ! har; gläd- jande nog även iksd vända d kets. markfond. anordnande av fritidsområden ist let för inköp av rena produktions: "g. oh - fd ER Vr EA .ALKOHOLHANTERINGEN + : man -'sålunda med. gott samvete « kommenderat en dylik hållning, | - . sendet,.snarare tvärtom, även om -om att. konteniplation kan vara litet att underhållas av, : . + DÄLIG AFFÄR -. i för staten kriver socialsekrote- . Just beskattningen. av Vr rusdryc- | ker föranleder ofta den- slutsat- sen, att 'Ssprithanteringen är en god. affär för staten, Måntro det! Avi konsumenternas, utgifter 1963 Tre. "hundra. Jedande ” försälj- -ningsmän-” har "varit samlade att disk Tstånd, Förjatt rä men av två enkla skäl är det nöd- vändigt alt vi försöker 'speja ge-' nom . "dimglöjorna. ” "För det första baserar, vi våra handlingar. Då en' eller annan” hypotes om vad fram- tiden kdmmer att bärd i'sitt. sköte, föl 'dåt andra blir vad vi nu före- tar 'oss, if mågon mån,': avgörande ör .den' framtida utvecklingen." Vi levér! och verkar inom ramen för a historiska "strömningar, skåda in mot fram- : a upp: våra "planer måste" vi försöka placera oss själva i det historiska skeendet: För min jag att-vi nu" befinner us, en "period av stille- kunna förstå enna fas: måste vi baka still” dén dag i- oktober 1957 då'8ovjets första "Sputnik sköts inledde" kommunister I offensiv mot: den ' fi Självtilliten: "inom, kommunistbloc- ket summerades: av Mao Tse-tungs uttalande fefter- Sputnik: ””Östan-' vinden ä förhärskande över 'väs- |. tanvinden. FN z Det" var. 1958 söm Moskva fram ställde : ITtimatäm” "mot "Berlin och som; Ho Chi”Minh, i. strid tryck” mot” Sydvietnam och de 'cen- vav.:Laos.. Mot slutet, Castiio "till, , makten på : Kuba; och .. sökte. med: 'propa- ganda. öch, vridermineringsarbete ribiska ”områdét. "Kommunisterna gjorde. si t yttersta. för. att (Sxplog- "folk a systemet,: 'vilket innebär "skall hyra ' praktiskt. på ,2,2 miljarder tog. hand om' LT miljarder. "Inte så med sig kostnader också — för den enskil- de: .som regel 'endast .uteslutan- de: sådana, men, också: samhället får sir dryga - andel av dem, Ett förlustkonto alltså att'väga mot inkomsten, Utgifterna för nykter- hetsvården kommer avgjort med där, hundraprocentigt. För-rätts- effektiv: arbetsgivare, för sjukhu sen och soéialvårdön.:.i alla dess skiftande former likaså. "Experter na uppskattar alkoholens andel i dessa kostnader tilll i? runt tal 500 miljoner. Men då hår Sträng ändå N i kvar en dryg miljard I. I.nettovinst. alkoholmissbrukets störningar på hela. . näringslivet... och .. därmed], nationalinkomsten: bortovaro från arbetet, minskad produktiv insats om man änskönt & är där, ökat an- tal olycksfall, med” ty" åtföljande - materialskador också = etesx Allt detta beräknas minska nationalin-|- : komsten. med, minst 2 men kanske snarare 4 eller 5 miljarder per år. Spritbudgéten gav ett hejdundrande underskott, + Av statsekonomiska skäl. kan låta bli att supa. Även våra fi- trar har frimodigt. 're- dörmenande att, vad: som därmed ginge , förlorat i alkoholskattein- täkter skulle kompenseras av ett förstärkt skatteunderlag i stort. sinande inkomstkällan, spriten, uppstå andra nya, mera tillför- litliga och framför allt mera a sym- patiska,. >... on IDETORKAN I TV RN «Inte för att jag för egen "det char mycket till övers för klostervä- jag i och för sig kan hålla” med nog så nyttig för alla och envar skriver signaturen .. VLn' i Skånska Dagbladet: Men — därifrån och till att ut- nyttjar munkar och nunnor som kabaréinslag är steget verkligen långt. Mycket långt. > När jag i lördags kväll i IV såg ett s.k, underhållningsprogram — sannolikt mera underhållande för ha-ett sådant system? Jord- "brukarnasFö nings ast de egentligen inte har någon nnari. funktion; än ; att beskådas ch” dammas' äv någon” gång” då "och" då; Det blir--ingen okägar på köpet en "jämn -'pro- "duktion 'av. för, konsumtion lätt- illgängliga varor, vilket 1'.sin tur kraftigt: bidrar” till att: stabilisera "man; Behöver. eller.också använda |! : "av "papper 'som |' kastas :bort,” Vill folk?; verkligen derna i genom 'en blandning av sub- version ock” geritlatalktik, hjälp och handel: samt. genoni. att: måla, "upp tober”. dear "Faran är. ingalunda över, - 'men kraft bbade" ut. Offensiven hejda- des: nte"sav., någon. enstaka hö delse, men «genom en" ihärdig di se plomati,': stödd av I kraftigt: 'ökad. amerikansk" styrka och”. en klart kerad bé slut he dj, även om man tvingas Jägz ga. ner -både tid och kraft på att . hålla den. .r' "ordning," u :- För: det är inte alldeles säkert att: örsvara.den fria" världens" sg tala: "intressen. .' Detta framför allt : under: Kubackrisen, Rå oktober 1962. Ad "att ”ha det bra” är d satt ”ha lite att göra”. Ne REGERINGEN. OCH ista' lilla yttring "av ”klander ville. 'socialdemokraterna 1-konstitutionsutskottet. rikta mot regeringen i- Wennerströms-affä- ren; säger centerns nedlemsorgan tr ik. Detta är en underlig attityd med tanke på det överväldigande bevismate- rial som föreligger: : . > Nu kommer. förstås soc kratin att mangrant slå AN om sina , ”ofelbara” statsråd, Det är svårt ”att förstå, att. de- på detta sätt vill göra en allvarlig sak till ren partipolitik. Hur kunde t,' ex, statsminister Erlander .1 maj-tala om .ått regeringen . inte; kuhde godta någon som helst kritik från konstitutionsutskottet? De, .social- demokråtiska 'KU-L na "Vid" söndagens fotbollsmatch” på Olympia. där en. publik ” på över. 116, 000 samlats, förekom . en "de I monstratio dant. slag att iden kraftigt mås rännmärkas. "Som utslag äv .missnöje med ett] domslut, i ”. matchens slutskede ”Stormades ” "planen av 100-tals "skränande åskådare, som tydligen . ville ”komma till 'tals” med ”do- :maren.: "Tyvärr "bidrog. även. läk- . blev ju därmed fastkedjade —.in- 'nan .de” fått ta' itu med. gransk- ningsuppgiften. Det kan inte 'si den konstitutionella” granskningen i rik de medverkande än för tittarna, beklagligt nog —'befahns några varietéartister alludera 'på nunna respektive munkar och gjorde en sketch på det temat. Saken berör- de mig mycket illa, . Må så vara att vår statsreligion inte har förståelse för denna form av» mänsklig tillvaro, ”men det finns andra människor som accep- terar den. Jag' tyckte defini tivt mycket illa om det kabartinslaget sedan "må det ha varit hur popu- lära artister som helst som gjorde sig lustiga. Man gör helt enkelt inte så Men det är otvivelaktigt ett tec- ken på den idétorka som vidlåder underhållningsprogrammen i ra- dio och TV, Sällan hade man så Oppositiongns" fepresentanter i konstitutionsutskottet har varit sense om att regeringens handlägg- | ' "ning. inte. kan. undgå . klander, forsätter, tidningen.” Detta gäller förstå hand försvarsini N Sven Ander och -£, utril nisterå Östen Undén. ' - gas vara någon större respekt för l tär bliken med hetsåde bu- Janden till att förstärka intrycket "av, otäck Tynchstärhning, " i Det är många år sedan: liknan- de pöbeluppträden förekommit på! stadens stora. idrottsarena, "och man har "väl haft anledning tro "att: dylika definitivt tillhörde en förgången tid., En förklaring till det inträffade är: "kanske att de, som "sörjer . för . ordningen, inte "kunde ingripa med tillräcklig ef-b fektivitet. Visserligen var det en liten bråkdel av den stora åskå-. darskaran « - som-- manifesterade . busfasoner, Men den var tillräck- ligt stor för att en ful fläck kom- mer att vidhäftas vår idrottsplats. 7 Tråkigt nog måste det nu våra nödvändigt. att vidtaga särskilda : åtgärder. för att förhindra framti- :.da "skandaler av'detta slag. : ofEelsingborgs Dag Ingen kan skåda ini framtiden, |/ - flyta med kraft. i ig President Kennéd .1heter "som "detta: mot. Geneve-överenskommelsen av Jå : | år”.1954," "började "utöva " ett hårt Tnistiska "sidan; ; Sputnik-offens sivens H dragen i. .Sydöstasien,:, » Berlin. och : J » I' denna, artikel summerar WALT :-W, : ROSTOW'» utveck= ; lingen av relationerna mellan öst och väst "sedan 1957 och diskuterar vilken väg utveck- lingen : kan ta :efter den nu- varande fasen. Walt Rostow är ordförande i det 'ämerikanska utrikesdepartementets v Policy Planning Council, ett topporgan som huvudsakligen sysslar med studied i av. den amerikanska politikens . utformning på lång sikt, Innan, president "Kennedy kallade honom till ' Washington 'var -Rostow professor i ekono- misk historia vid Mi Östeuropa - är de som "gav upphov till den” utomordentligt "snabba tillväxten i Västeuropa och Japan "Aktuell kom under 50-talet, nämligen 'en såts- bilindustrin" och "andra med ning på - varaktiga ' konsumtionsvaror” "Alldeles . frånsett massefterfrågan, ” vilka hämningar . som. Sovjet kan ha ifråga om att sätta produktion av kons varor i förgrund så har Moskwa' andra 'kostnadskrä- varide' uppgifter. Väldiga » utlägg erfordras för att'garantera att till” gången på livsmedel täcker mini "Institute 'of, Technology. NM V VÄNDPUNKT 1902? FN Så "förordet till 5 wälingen av. ot fentliga' dokument ån Vita Huset för år 1962 skrev president Ken- Inedy: .”Framtidens' historiker komz mer kanske att beteckna, år 1962 som em tid då den | politikens ström” "tilE” slut började. riktning, mot sen bistra läge erbjöd . och i, juni "1963, i sitt tal vid American Uni ersity, utnytt- er att wpena ne vändpunkt istorien, under. vilken det kalla/ kriget successivt efterträddes '' av en fredlig och progressiv: nationer- näs gemenskap; « ellér om den bara Kommer att framstå som en: paren- panjer, Berör huvudsak en på hur : or | bestämmas: nte. "bara ' av -wad "den Ul föias världen” gör” utan: också "av händelsefö lopp. på den kommi-' 1. de länder där kommunismen; hi rskar | .spelaz . nu” ett. tyst . drama » upp. : Jema: Kan länder med kommu- styrelsesätt finna en lös- ning på sina. NR eko- ned livsmedel fört folket, at förse / industrin med kapital och att tjäna utländsk . väluta,” Faktum är satt 7. mycket stor. del av den, fråm” t mibehovet.. De krävs kraft- tag mot "den ' enorma eftersläp- ningen. på bostadsområdet, | ; Varken! investeringarna Y jord- bruket . eller i bostäder Sovjet kan väntas få någon särskild be- tydelse för iden sovjetiska” ekono- mins tillväxt. Man kan därför vän- Den. så on stalade försoningen i- Finland ser: oe "ut att in= samgående 4 skränka sig fr = ter På höstens kommunalval, Bakelaget kommer att. väcka besvikelse även utanför. Finlands gränser. Splidtringen inom den demokrå- |: Itiska arbetarrörelsen utgör : rent allmänpolitiskt en belastning och bidrar till att konservera. de valförbund på onormala "förhållanden som rått sedan 'Fagerholms koalitionsre- gering 1958 tvingades träda till- baka efter. ryska” påtryckningar. > Svenska . Dagbladet ; hetsmässigt. alltid drar med sig en successiv ' uppskruvning av den allmänna ' prisnivån, . .Dets= utom höjs skatten vid, halvårs- skiftet. Samtidigt är det väl sörjt . för penningvärdet att skall rutsch "yiterligare utför. - Ystads Allehanda - Vänder främtvingar ett storartat ' slöseri, med” både. ekorvomiska och 'pe sonella re- surser. genom ätt. patienterna måste, vårdas, på akutavdelning- ar längre än vad: sont egentligen skulle. behöva". vara, fallelt.. Med, kand. ohan Liljenberg, en, som har en ' tes mellan två kömmunistiska käni- & ta att den procentuella expansionen för Sovjets näring iv” närmaste åren skall föpbli blygsam , och "att de. problem" som Moskva Ör vad beträffar "fördelning- satt. kvar- De svåra "ekonomiska problemen kommunistländerna ger oss ingen + anledning att jubla som. drabbat 2 - vi står / 1961—062 Kom] växande. Sovjets "ekonomiska ex- pansion ”"intebar. inget 055, risken. låg' i den m "under de "skulle ”wtnyttja sina. egna rika resurser: och. skulle und: . söker. . kommunistländerna -. Frågan är I a ligt dess" förra. Vi har; | mande vote som" Peking tjänar . i | möjligheter sol sätter act upps Den slutsats, man kan dra av ; de Jekonomiska ' "svårigheter ysom. hem hundradets” senare Räls: diksom u ett: tillfälle att > bilda, en. stor västlig gemen” . fr in ut. I taxorna.” går hålt uppfattas som ett hot. Men kinesernia & » sluga; De: har. år- gestitionskiejp för ätt fånga sina verktyg och -utnyttja dem, näs- tan utan att de märker det. "Nordvästra Skånes: Tidningar Regnéll' och sjö olm — — i höger- och ”upprorsman.. Den : brokiga samlingen blir kanske inte lätt att på valdagen lägga i'urnam. Den som gärna vill ha den ene kan omöjligen rösta på den end- re. Här. kan samlingen bli splitt- ring . inte bara för" ide "andra partierna utan. även. inom” sig ' Så brokig ser samlingen ut; när den tagits fram ' still före- visning: för en. häpen valboskap. Riksdagsman "Manne: Ståhl jer) 'vri Idun/VI..: na höjs inom så gott söm rt. Telefon- Aupp; ddiolicensen |. höjs, portot "stiger och järnvä- gens taxor justeras uppåt. Det är —texehöjningar, som". erfaren- felen : g oron. befogad inför "utsikten att ledare: i utvecklings länderna skulle bibringas.. den. uppfattningen” att kommunismen;,': även om den - var H hänsyn: lös och: omänsklig, vepre- senterade tt mera effektivt system k liga re- surser än: vad: det fria ' "samhället kunde "erbjuda; Denna, oro har "nu minskat. Utvecklingen” i Kina har : | visat: att ett underutvecklat land, med: tre-fjärdedelar av” sitt folk sysselsatt på 'l ndsbygden; inte kan "framsteg" så länge ”kömntunismens + döda ” hand hämmar dess jordbruk, - - som ja STAGNA'TION i öst - " Under: tiden pågår. i "Sovjetua 0- nen och 'i Östeuropa en mera för” dold . utveckling. ' Jag tänker. inte på.” Sovjets välkända svårigheter dbrukets område,” men på ett 'förhållande som ännu inte all- mänt observerats; närnligen att dess industriella ' tillväxt avtagit, : De höga siffrorna :för indusbring ex- pansion i Sovjetunionen och i de mera utvecklade. delarna av Öst- europa ' under - 1950-talet. var en följd av den tvångsmäss siga utbygg- framhåller författaren, Den svenska regeringen inrättat' har' omilt kritiserats, I' Frankrike” ha "motsvarande 'råd en :'helt "annan ställning. Planeringen ' har : blivit: en "angelägenhet - även "för företa-' gen; De får själva vara med och planera tillsammans "med 'exper-. ter och: fackföreningsrörelser.: Nu räknar ”planekonomerna med att inom :20.-år känna. gå-om-USA"t | "levnadsstandard," Detta" framgår av en artikel av Arne Redemo i 1 duktiva resurserna, men i Frankrike - nå på den ekonomiska ”standardste- gen, förutsatt "att amerikanarna inte ' ar: sin. nivarande utvecklingstakt: ! RETT ENGAGEMAN "Föön” den 1 ryska "modellen skiljer ' sig: den": : franska: planhushållningen ” både" till-anda och 'innehåll, skriver författaren: ; vidare. Båda systemen syftar till en: kraftsamling av de pro- sker det'under huvudsakligen: trivil- ) liga” former och” med” förlitande” på” de fria marknadskrafterna. . I fyraårspl . Uppställs produk- - 'senaste numret av S älld, i C Nn Ne STOCKHOLM (TT fSpeo) ” : När ”vi vill "måla 'den' rosenröda framtiden i- Sverige brukar : vi räk- ha' med att. levnadsstandarden skall fördubblas" på .20—25 år. .Fransmän- nen är - : djärvare -—- de' kalkylerar med en för ng av tionsmål för. de "viktiga! branscher- - nå och för den samhälleliga verksam- | man "och. folkpantist, kyrkovän eländet består, som förut. - ing oerhörd latent. kvinnomarknad — det ”finns” bland "annat över 400 000 - hemmafriar utan "barn måste flyftas från -fantasins värld. till” dager . Innan valmöj-' lighét” finns finns ingen valfri + het; innan "valfrihet finns ingen jämställdhet,” innan' jämställdhet inget” gott ”e "samhälle. - - Dagens Nyheter. : är övdingen Å. Junsele, som. .friat.. fem "personer, "vilka åtalats för valfusk, påstår sina domsekäl aut. ”valfiffel är vanligt år . vårt "land: Det. är ' en; grav beskyllning. Över "huvud taget användes i domsskälen sådana uttryck som” "gör. att allmänheten kan. få" den uppfattningen allt politik & är något mycket oheder-r a hög äljarkåren rätt: att kräva 'en närmaré för- klaring”' Framträdande: personer inom olika partier här med rätta reglerna; Det finns all anledning att tro att justitiesmbudsman=- nen kommer att” begära ett ytt- rande f f ä ö - råm härads töcknämligt dog att ifräsare som Sjöblom, . en och ånnen folkhemmets Ro- ' bin ;:Hood som "strövar omkring i sämhälleis ga och hjäl- chilla an... inte. ;TV. åstadkomnya.., Slå. arm om hy- vesskoj. och. ätta. fart på polisen går! bra,” Men bostads- AH are tan gräns ära någ- heten bestäms expansionen i”olika ra: bönder: '4' avsnitt." Det karakteristiska. för den |sympoprier dj ; Blekinge, SJ. .har franska planeringen är att man: säk-. proöprier: remsa av deräs rat ett så brett engagemang från fö- retagen, ' expertisen "och" fack- föreningsrörelsen. ' Det sker” främst: genom, dé s.k :moderniseringskom-. MER att .dukten på 15 år, tös . : Det är inga spekulationer i i det bla, » vilka verkar i de viktiga branscherna. För att färdigställa fy-. raårsplanen åtgår tre år av - sam- mark och nu har: ersättningen” kommit: Där kb skaft, Det var när det meddela- des " "att även: ränta'' beloppet som hänryckninigen in- 22 1/2 öre per, tgår” på under. 16, år att söka upp — hållning som tillämpas Å Frankrike sedan "ett tjugotal år har gett'en snabbare framstegstakt. I den löpan- de fyra årsplanen : 196265 räknar och ursprungliga planskissen. Poe Er FACKLIGT UNDERLÄGE . ” Föret klagar "inte" övers man med en årlig pi ring på 55 prog. N ; I vårt land är vi tröts e mång socialdemokratisk ' regim" försiktiga, men den: franske planhushållnings- chefen Pierre Massé, har gästat hr Erlander och Sträng i Stockholm, Det inrättade . ekonomiska . planeringsrå- det med finansministern som" ordfö- ”rande och prominenta deltagare från fackföreningsrörelsen, näringslivet och vetenskapen tyder på att tankar: na börjat löpa i något mera dristiga banor. i H FÅYGAN) DE START ' "Det var efter andra världskriget då näringslivet var svagt som Frankri- ke.-bestämde. sig för. att genom. en at 2. 1. H av ek Sen naden av den tunga. industrins ka- pacitet: kol, stål, - cement,. verk- tygsmaskiner "Os. v.. Det "kunde [förutspås > — och, det förutsågs”i Sovjets långtidiplanering ”— att tillväxten. inom den tunga indu- strins'- sektor , skulle: att så snabbt som möjligt komma på föt- ter igen. För att vinna tid koncen- trerade man resurserna till sex -bas- näringar, kol, elektricitet,' stål, ce- ment, jordbruksmaskiner och tran- .sportmedel. I dessa utvalda närin> gar blev det genast kraftiga" pro- som nu håller på att” ske, . EN ekonomi ' vidmakthåller sin expansicnskraft genom att nya sektorer "kommer i förgrunden allt- eftersom” tidigare dedande ' avsnitt mattas. De naturliga sektorerna för länder med en genomsnittsinkomst bi 1270 "som au nåtts i Sovjetunionen och | le Fr avta" under 60-talet, Detta är vadj- ingar som'lade grunden - fortsatta joch snabbare framsteg, I de följande fyraårsplanerna har man :byggt . vidare. De franska plan- ekonomerna — räknar. utifrån sin hittillsvarande erfarenhet med: att såväl d som l dard skall fördubblas på 15 år. Me- delfransmannen skal 1975 ha samma nen, Vid slutet av århundradet skul tens inblandning, Man erkänner vi ligt att planeringeå ären 'hjälp' till: 8 latt nå större produktion. Den grund= liga förutsättningar . möjliggör ett bättre urval av, investeringar än som skulle ha varit fallet om man helt litat till: den fria konkurrensen, A= . «> På"”fackligt håll är .man, emeller-; tid inte lika odelat uppskattande. De: fackliga företrädarna anser sig ha fö av den Pr te visste: Några” gränser. Enligt vad som” försports ' har; "marks s ägarna velat skänka > marken" till SI Men: detigickviinitet Undras hur "många byr: ålkvater som varit sys selsatt: "den markfrågan? Holwass JE: lite att säga till om. :Fackförenings=' "| > rörelsen är representerad med knappt' 2300 man, i moderniseringskommissio-; gånger så många representanter. Den demokratiska förankringen! av planeringen är också bristfällig på: -" «| nerna medan företagarna har: fem" Kol -3:22.; > - För (en "kris isten; gäller det att - alltid vara arbetsam och trogen, | varei sig man ser honom i ar- betsutövningen. eller. ej; Inställ- det. politiska. planet, skriver förfa samt re : taren,. När" ntionalförsamlingen hit-; det et och i Ögontjänst strida mot tills förelagts planerna har den ställts e NH kris stna äsendelt.» Lika mot- inför ett : fullbordat faktum. ' Enda ' möjligheten : har: varit . att förkasta / et vatt säga ett och göra ett annat, En kristen :har hela planen men den har i prakti-:! ken inte förelegat. Man lever i ge- . jr en "övervakare, med. sig, neral de Gaulles Frankrike och där |9' et -det .goda samvetets är parlamentet inte mycket värt. a > som Förenta" Stater, vittnesbörd, vilket är mera vänt än. ett. tillea igt: "behag. -. : : Ögontjänst en "faller: :också, förr eller senare; på? ei Jegen. orvim. lighet,. ock: vad "mer är, den fal- ler." säminlan: inför +tiledvetandet av en. Gud alltid ser mig och som :&ar till hjärtat . och icke det ft ögonen; är, > .c : Den bästa rkänsla & är et gott samvet t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.