=> LAHOLMS TIDNING + =LT - Lördagen den 30 maj 3 1964 LT: = Ternj ämning mellan dyrorterna vid fjolårets riksdag beslöts om en . prisgeografisk . undersökning vilken skall utgöra grund "för bedömningen . "av dyrortsgrade- ringen av de statsanställdas lö- ner. Trots att denna. utredning pågår: hade ;det varit möjligt att vid årets avtalsrörelse för stats- tjänstemännen minska spännvid- den mellan de kvarvarande dyr- orterna, underströk Lars 'Elia5- son (ep) vid riksdagens behand- ling av statstjänstemännens löner. Någon ' sådan - minskning 'av spännvidden har emellertid inte skett; underströk hr: Eliasson... ” Hr- Eliasson, erinrade om cen- terns "långa: kamp. mot” dyrorts- systemets orättvisor. Denna kamp som sträcker sig genom" årtion- den ' har, emellertid inte" varit utan framgång. Dyrortsgradering- en av ortsavdragen vid beskatt- ' ningen - bar försvunnit liksom ortsgrupperna” I och IE ifråga om lönerna. Ännu återstår det dock . en. hel .del orättvisor som med det 'snaraste bör opereras bort. :. Den prisgeografiska undersök- ningen bör bedrivas så snabbt att: dess 'resultat :snarast kan fö- reläggas riksdagen, framhöll hr Eliasson. : Denna ' undersökning kan .ge' betydelsefulla upplys- ningar när det gäller de prisgeo- grafiska förhållandena; Om ' un- dersökningen skall ge en riktig bild. av förhållandena :måste .den emellertid : hänsyn till de” fak- tiska, kostnaderna "vid lika stan- dard i olika - delar "av landet. Vi. :som, lever på botten av ett hav, av Juft” råkar sällan. ut för synvillor. Om människan någonsin haft besvär med bedrägliga sinnes- infryck, så fnåste hon ha anpässat sig till "dem'.i ett Hdigt « skede av sin” utveckling. 'Men de-som tänker" ge sig ut i rymden — för "att bygga rymd- plattformar eller landa på månen — fårsräkna med många prov på rymdens säregna . skämtlynne. I rymden - finns 'ingen "tät atmosfär jukar. upp synintrycken och ker "perspektivuppfattningen. Astronauter,' som får se starkt sol- belysta' föremål i skiftande per- - öymvillor i rymd | el löst sl järnväg i ett rum . förhängt med tunga, svarta draperier. Man häng- de trådkonstruktioner,. överdragna med: lysande: färg, från taket och placerade sedan försökspersonen i en liten -järnvägsvagn! : När lyset släcktes kunde denne inte se något annat än den självlysande tråd- konstruktionen. . Järnvägsvägnen med försöksper- sonen rullades fram och tillbaka och runt det lysande” föremålet. Perspektivemkastningen ” och "de växlande former' som föremålet antog gjorde honom — milt ut- tryckt. —' mycket” förbryllad. . > - -— När "astronauter börjar sätta n dplattformar ute i rym- spektiv mot nos djupa : 7 med skäl att undra över +äd Kostnad för b . och |k "resor" bör tt. ex, utgå från lika standard oavsett var "undersök- ningen genomförs. Si 2 . Johannes : Antonsson, (cp), och Elvy Olsson (cp) vann' en över- raskande. seger i den gemensam-. ma omröstningen i riksdagen om rätt till, förvärvsavdrag för, en- samstående familjeförsörjare "med | inkomst”-av jordbruk, De kåda motionärerna vann ti-' digare; Å andra; kammaren men förlorade i första, Den. gemen- samma «omröstningen vanns med en rösts övervikt. Ifrågavarande grupp kommer alltså vid nästa års! taxering att ha rätt till ett avdrag på -2.000 kr — eller sam- ma belopp som förut gällt för alla utom dem som haft sin: in- komst, av jordbruk. . Rättvisan segrade sålunda till slut' även om det kori, något Regeringen > led Jarl . Rättvisan sograde -denha” frågai omröstningar vid : ;détta' [ " Riksdagen beslöt t. 'ex.:att in- rätta / ytterligare en; "befattning som -konsulent för vävning och hemslöjd vid byrån för "husligt arbete” och vårdyrken: Även i skred i -relser> fortfarande. ”Adrabbas av,'Neckerkuben, En så- tldan kub; ritad i genomskärning --Imen "med: alla” linjer ”heldragna, "| tycks oavbrutet kasta om 'sitt .per- vad ;som är fram och vad som är baka of etrsass Le egt i För att ”Alustrera detta intrikata problem kan man ta en .av de få synwillor- "som: vi: jordbundna :va- :: genomgående spektiv, frampartiet :, blir. baksida och tvärtom, Det är omöjligt att en ' längre 'stund- fixera bilden. ; endera ; positionen. - > Neckerkuben är numera mer än t . EE EN Beslut en framgång : för fru Elvy : Olsson: 'som stred tappert' för :deénnå fråga" när första' kåmma- ren behandlade dem fos t Sr En annän fråga” som : föranledde "riksdagen att gå emot regeringen var hi "bidragen. ingen av fåmiljebostads- T. den 'gemensamrma voteringen vann 'center-' folkpar- | tiförslaget innebärande --eni . höj. ning- av: : familjebostadsbidraget 'med' 150 kr per barn och:år för dem vars inkomst inte överstiger 6.000" och” med 50 kr 4 uppen, 6.000—8.000 kr. i samtliga t en.k 1 . Rymidpsykologer Har anledning" att på allvar. intressera sig för: den; eftersom man kommer form: vid samnianfogning av platt förmar/ i rymden, Att dessa. s tioner vär tredimensionella”, bara sproblertatiken. : « SEN "KosmISK: VILLA F reställ er en" ”ärymdstation, en väldig rörkonstrukti nd form” av en kub, som framtr der starkt ber . drift; 'ha' utsikter att drivas. medi: framgång., Detta säger socialde- : .märkningsvärd därför a "känsla, skriver bibliotekarie Greta . Renborg i majnumret av F olIk- EN LUSTIG SVALA . sDeltidsjordbruk kan under” vissa omständigheter, t. ex, 'vid-en' på spanmålsodling ensidigt” ktad mokratiska partistyrelsen i ytt- rande över en motion, vari yrkas på bälte lånemöjligheter ”aditidsbönd för! isbyg- gande och köp av jordbruk, no- terar Jordbrukarnas Föreningshlad Motioner, som ”kommer från Grums arbetarekommun, är an- "den går skarpt tillrätta må&d. oviljan att binda lånekapital på gårdar som, kommit att betraktas som för små och orationella, Man' borde också beakta vederbörandes övriga ut- komstmöjligheter, sägs det... . Är detta bara en ensam svala som flyger mot årstiden? För- modligen, men det är en liten lus- tig fågel i alla fall, - SKÖNLITTERATUR FÖR å ORGANISATÖRER = ' Det är viktigare än någonsin att ägna sig åt att läsa skönlitteratur, att diskutera ordens betydelse och att till så många som möjligt för- medla "”aha-upplevelsens” lust- bildningsarbetet,,som denna gång är ett specialnummer om skönlitteratur i folkbildnings- verksamheten, Många behöver läsa skönlitteratur, även studie- organisatörer och andra arbets- tyngda samhällsarbetare, menar Greta Renborg: Även arbetstyngda studieorga- nisatörer skulle klara sina upp- drag och skriverier med större glädje om de inte endast höll med om att det är viktigt, utan också levde därefter. Hur ska jag nå- gonsin kunna önska att någon an- nan ska förstå mig, om jag inte själv försöker vidga > mitt kännandes gränser? Med hänsyn till den tilltagande utarmningen av ordförrådet. och till människans tilltagande an- passnings- och trivselsvårigheter i det urbaniserade samhället är skönlitteraturstudier' och bokläs- ning angelägnare ' än någonsin, skriver studierektor Sven-Arne Stahre" i Folkbildningsarbetet nr 3 Detta är 'dock bara en av motiveringarna för att studieför- bunden borde intensifiera littera- turstudierna, Men det finns flera svårigheter att bemästra än de vanligast omtalade: Tyvärr får folkbildningen i isina ambitioner inte alltid det stöd som vore att vänta från författare och litteratörer. Det finns en ganska stor grupp bland dessa kulturpro- ducenter som rynkar på näsan och tycks vilja mena att det inte tjänar mycket till att försöka vin- na läsare genom cirkelkurser och handledningar, Det verkar som .om, de hade den uppfattningen, att den som har förutsättningar pil i att begripa litteratur också själv . hittar vägen dit, 18. teras sena sådan” inställning, anser rektor. Stahre, ' Allt är inte: med- fött. Många gånger, kan .man gå KARTAXAN VID LASARETTEN ... : höjs med: :10 procent” från års skiftet. "genom > avtalet mellan landstingen: och ' Läkarförbundet, erinrar Da gens Nyheter eshöjningen lär inte kunz, sas till den. öppna” 'vårö särétten ' och bör'inté det. Läkartjänsterna' d den övriga öppna vården "bör av rekryteringsskäl:! "inte släpa efter inkomstmässigt. ' För "att inte de "sjuka skall drabbas för hårt nås: ? g träda ' emellan med 'högre' återbäring, Fråga är om" man 'kan” begränsa kostnads- ökningen gehom ”att' bättre -ut- nyttja ;betalningsförmågan. hos dem som endast har 'tillfälliga å- kommor. och" som .Änte. "lider in- komstförluster på grund av sjuki domen; det är inte för deras skull "vi har en så hög återbäring 'som 73 procent.av läkararvodet. Mås- te ströbesöket hos provinsialläka<- ren för halsfluss eller hos. ögonlä- |" karen " för inprovning av glasö- gon vara så mycket billigare än tandläkarbesöket?' Inom den pri- vata' vårdsektorn har läkarna re- . dan 'förstått att utnyttja - betal- ningsförmågan hos de - tillfälligt |" sjuka .genom att begära arvoden | långt utöver sjukkassetaxan, . ' En återbäring ' som gav mer åt de svårt sjukdomsdrabbade och mindre åt de övriga skulle, om den praktiskt kunde genomföras, bland annat ha det "goda med 'sig att den aldrig avsedda subven- tioneringen av privatläkarna re- ducerades, INRIKESMINISTERN ANSÅG... « FÖR NÅGON TID SEDAN att 'de'3. 'k. allmännyttiga bo- stadsföretagen borde frångå själv- kostnadsprincipen vid hyressätt- ningen, erinrar Vi ä. rm 1 an ds Folkblad: 'V- Denna något märkliga uppfatt= ning kom till uttryck. i ett” före- dragsreferat, som inrik J tycks ändras hela fiden. | sprida :ut solljuset och åsjadkomma samma ry! den. måste de vara förtrogna med synvillor av det här slaget, för- klarar dr 'Gregory.. De - kommer ändå att orsaka en 2 hel del .svårig- heter. : | ET DAMMOLN Få dra (I RYMDEN Vs Kan man övervinna fenomen av detta slag? 'Dr. Gregory: tror att man kan göra det genom att ska- pa en" artificiell atmosfär 'av' luft och damm : kring” rymdkonstruk- i | tionerna. En sådan atmosfär skulle konarallen a Liksom på jorden skulle resultatet bli, att! skuggorna mjukades upp och. perspektivuppfattningen för- stärktes. . " Så "enkelt löser man ermellenid inte problemen med månens skar- pa skuggor, som kan bli ödesdigra vid ett försök att landa på mån- ytan. Dr Gregory illustrerar svå- righeterna” genom att belysa 'en liten månmodell på. samma sätt som solen skiner. på månen under dess olika faser med undantag av fullmåne och nymåne. Genom att ändra belysningsvinkeln "kan man få ytan att förefalla översållad med lampan lyser ak vinkel mot)" modellen" — som vid fullmåne — kastas inga. skuggor. alls och ytan förefaller slät och konturlöst. — .' Eftersom ; skuggorna, som ' kan tas för berg eller: kratrar, uteblir vidd fullmåne. är" detta bästa tid- punkten” för en. bemannad :mån- landning.” Men” landning ' kommer ändå ' att; bli seit. .riskabelt. företag, tills månytans topografi blivit känd i. detalj astronauterna, Och det dröjer säkert, länge” innan, de "vant sig vid de synvillor som de kom- mer; "att s få röpplova 4 Å, sina ya världar, s se : en Iysande ing kring. stationen. att ' begagna sektioner: av. denna | = s Det var mitt i m rka natten, när. | ett tåg "lämnar ”Sealdah' 'järnvägs-' -I station'i Caleutfå med”: 500 flykting- dar” ombord. Deras "bagage: "består huvudsakligen av .kojorna, som de bott i de senaste sj åren.. "På något S ätt, Ängen vet vil et, lyckas” 109 familjer praktisera in sg sjävla, sinar: -hus- och-sitt lilla: bo- "| hag, . innan "det: med tre gälla sig- Ånsler: glider ut; från plattformen” för att ta flyktingarna till. en ny 'exi- wilken?. Det kan: vära I Save att bedöma, när ”fymdstationt ns! forin En ' kubformäd "vörkonstruktion är: jinte den & t enda "modell, .. som åstadkommer k synvillor,. .Torus=: plattformen; — utformad som ett bilbjul” och ;popu rymdarkitekter FS ten” "i lsmå "bitar; belysningen; och | kel. "den iakttas. stens. De har" suttit på en 'järnvägs-" [station "och. väntat: på den resan i Tåget r ett. led ien stor insats, som” nu inletts, bland - Cal-. cuttas flyktingar. Den” finansieras till: "stog, då genom aden = svenska vägsstationen hela världen > Hur Kan psyk astrotiabterna verkligen; kommer” att” konfronteras med problem "av detta , elag?:.Ja, man har räknat med--möjligheten och' bevisat -att det 'verkligen.: förhåller sig så ge- nom experiment. Förenta Staternas flygvapett har" samarbetat vid stu- dium” av detta ' fenomen. med den brittiske psykologen Richard Lang- ton Gregory vid Cambridgeuniver- sitetet. Hans -experiment har' bet skrivits i tidskriften ”United "Air oraft: Quarterly Bee-hive”. » DF Gregory och hans médhjälpa- re använde sig av en liten elektrisk . I det politiska livet. observe- ras Tage Erlanders samling mot en” förnuftig. författningsreform. Han. och hans, partistyrelse har satt sig emot att väljarna skall få välja h e'la- riksdagen. Men Tage Erlander har "inte ett enhälligt” Parti med sig. Fle- ra 'socialdemokratiska tidningar protesterar, t.: ex, Sydöstra "Sve- riges Dagblad.: Det går helt en- kelt inte att få 'fram '”några själv skrivit, men den kom av någon anledning inte med i i själe . va föredraget. - På Hyresgästernas riksförbunds kongress i Stockholm förklarade inrikesministern . emellertid, att det är en absurd tanke att de all- männyttiga företagen skulle över- gå till ”spekulation”, Men vad är det då som de enligt hans mening skall övergå till? . Oss förefaller det som om inri- kesministern dels hprde bemöda sig om att hålla de tal som han enligt sina egna referat skall hål- la och dels se till att dessa tal lämnar så litet utrymme för miss- förstånd som möjligt, Nu har han uppehållit sig två gånger, eller skall man säga en och en halv, vid frågan om de bostadsföretagen och deras hyressättning, men än- nu finns det nog ingen som kan allmännyttiga . räkna ut vart han vill komma. , bärande ar för 'det s. k. kommunala ' sambandet eller 'den la 'ankny som påhittet också plär benämnas. Alltihop är ett hugskott '— och hugskott är som bekant" aldrig resultat "av någon : alltför djup- lodande tankeverksamhet", heter det. . Påhitt och hugskott — dessa två ord är en hård dom över" statsministern och partile- daren Tage Erlanders ' samling mot kravet på en modern riks- "dag. "På samrja gång får han svälja långtifrån ”högaktnings- fulla ord. om sin tankeverksam- het oc 2 . ” Det .är nog på tiden, att Tage Erlander. skyndar sig att tänka om och försöka loda djupare. (Pål i Västerbottens-Kuriren) Dessfi -| många tankar 4 rörelse inom .oss «Ivar omkring trettio - år då -han började sin gärning i sitt folk. för vår tids flyktingtragedier i de- ras mest groteska form. förd dån 1947, då de” "nya staterna 'Pa- kistån och Indien bildades;' Bortåt 15 miljoner människor. flydde: hn ni duer till D dien 9 'h ruselman: Pakistan. NN I flyktingströmmens 'stridaste fåz ra -låg den' indiska, storstaden Cal- cutta, nära gränsen till. Öst-Paki- [— grund å att framstå åom "en symbol : De flesta har varit flyktingar se-1- stan. . Stadens befolkning . har.: på. strecket efter det: andra, En "av ' hjälpbyråerna inrättades d Sealdah järnvägsstation; och 'i väntan på att något skulle ske slog sig' hundratals" flyktingfamiljer: ner på golvét. De hade ingenstans att ta vägen... Där; har.: de” nu :”bott”. i många: år,, "med. 'en nrutad golvyta som": bostad åt. ;varje: "familj: > Där Bar: de måst: sova i skift på v trängseln. Där. har de la- gat 'sin! mat; när de haft något att laga, Där: har "barnen," den. tredje flyktinggenerationen," fötts på : :gol- vet. oc Men stationsgolvet : ri äckte "inte Runt - omkring” har : växt. upp deskvarter, ; mest .:.påmi d om gigantiska sophögar, där. flyk- tingarna', bor: ir små ruckel... Under ” moönsunregnen” blir golven en' väl- ling av smuts och jord. VA ”Barn och ' vuxna Eder av. under- näring och sjukdomar," "främst tbe; :'SISTA' TIMMEN: PA 22... PERRONGEN A, cv ' Det är en: del av' ett ter, som'flyttat i natt: r” ice I kvällningen packar flyktingarna ihop sina kojor. Några” tak hänger ihop: och kan lyftas av, andra blir en hög av papp och spånor, : te '; Några, fotogenlyktor är de enda ljusfläckarna på arbetsplatsen, där barn och vuxna arbetar som myror med att bära sina hem, På perron- gen slår. de sig ner. De sista tim- marnas väntan återstår. kons ”- Lunds Jesu kända liknelse om den rike mannen och . Lasarus kan: sätta men först och sist tanken på, att vi -alla är barn "av, samme Fåder och varandras bröder och systrar, |; att vi bör leva som det står i psalmen, ” ”som bröder med var- andra”, - Att Jesus-ogillade. den rike man- nen i liknelsen, det är uppenbart. Varför gjorde han det? Vilken är den : rike mannens synd? Det var. icke rikedomen, icke purpurn, icke glädjen och prakten, i och för sig, som Jesus klandrade den rike mannen för, utan det klandervärda låg däri, att han kunde njuta 'av allt detta, fastän Lasarus i. hans närhet och inför hans ögon dvaldes i fattigdom, sjukdom och " nöd. Att han 'icke hade en tanke på att hjälpa Lasa- rus att dela med sig av sitt över- flöd till den som saknade allt. Det var ' den rike "mannens synd, själviskheten, . kärlekslösheten. ” ” > Vad vill Jesus med denna lik- nelse säga till människor, som har det bra? Ty det är naturligtvis till dem Han riktar sig. Har man icke rätt till någen förmån, något litet extra i livet, när man vet att La- sarus finns ännu? Är det orätt med en god inkomst, ett vackert hem med kultur, konzstsaker, böc- ker m.m, Är” Jesu sanna efter- följelse att man avsäger sig allt sådant för att leva som -den "allra fattigaste? Är kristendomen likå med egendomslöshet? Om svaret på dessa frågor är ja, då är det sant, att kristendomen är kultur- fientlig och då finns det så gott om icke några kristna människor! Men det är alldeles, tydligt, att Jesus icke menat det så. Jesus 1 söndagen Se Tee För Taholms Tidning. av kontraktsprost Olof Mörk, Stora Harrie, Dessförinnan bodde han i Nasaret stift - Text," Ev, Luk. 16: 19 och försörjde sig genom "arbete för vilket han: uppbar sin' lön, : Han "hade vänner och lärjungar bland människo od bra stälbt i ; Tänk på hemmet i Betania. Di ägde man hus och hade ' det ställt, : så man kunde göra gästabud.. Och lärjungarna i Gallileen ägde hus, båtar och fiske- don. Och Sakeus v Jeriko var rik och skänkte hälvten. av. sina ägo- delar till de fattiga. Men det hade Jesus icke befallt honcm att göra, utan det gjorde han, när han blev gripen av: Jesus och fick ett nytt sinne. Jesus kräver aldrig ovill- korlig egendomslöshet av sina lär- jungar med undantag för sådana, som måste lämna allt för att full- göra ett visst uppdrag. Jesus ger inga klara och be- stämda regler -för, hur en hans lärjunge skall förhålla sig till pen- ningar och ägodelar utan Han lär om ett nytt sinne, en ny inställ- ning till medmänniskor, att vi skall leva som : bröder med varandra. Med liknelsen om den rike mannen och Lasarus vill Jesus säga till oss "alla: Lyssna till livets egna röster. Lev -med Gud som din Fader och med - människorna som bröder. Synd är allt som kan hind- ra oss från att ha Gud till Fader och människorna till bröder. Och livet har med många exem- pel visat, att den som så lever i Jesu: sinne han kh själv att kratrar ”elter täckt av, berg. När: Indien har. mycket stora na- kurliga” resurser som HKittills va- rit outnyttjade. Vad som /mär- mast. krävs är en politisk led- ning som med större energi än Nehru arbetar på Indiens eko- nomiska modernisering 'och på höjande 'av massornas levnads- den respekt för mänskliga vär- den som -' utgjorde den döde statsmannens djupaste patos. - . ” . Dagens Nyheter ” FN har ser de senaste mass- morden" i -Ruanda ' klart sagt ifrån att. massmord på: 20- eller 30.000" är tillåtet. enligt FN- stadgan... — Ja, tacka tusan för det, '& annat fall skullé måss- mördande "diktatorer "och .kom- munigtstorheter 'ej kunna : vara medlemmar " i "der. Mustra för- > Tre Rosor N. s. T: . Fyrtioåtta - pråcent / av. rös- terna bör. räcka. för att ge ett varti majoritet i.-rikedagen: me- nade. socialdemokraten ' Alemyr i.TV:s Nya kammaren. Ett ku- :|eiöst” "Iitet uppvisningsnummer i kölvaltinet uppfördes härvid av kommuni en: fru Ryding, vilken uttalade "som sin fasta överty- "I gelse att de båda arbetarpar- tierna snart - ; skulle ” trövra 75 "I procent av rösterna, vilket up- . några” år: passerat det c ena miljon penbarligen :.ekulle onödiggöra knép .med walsystem loch' slikt. Antingen tror väl. fru Ryding på sin ”hye: partiledares : drag- mingskrafit,” eller också > är "hon lika karsk" som 'rålttan, -vilken gick över en hängbro tillsam- mans med: en ' elefant" och / sa: > Verkligheten bakom he. Ale-' smyrs krystade argument: om det komminala sambandet. r,.. atit socialdemokraterna « tror. sig ha större. chans lamra sig fast vid ' regeri ' inte folkets. vilja: uttr ckt i val får omedelbar” ite be Alemyr påstod att regeringen idag ställer sin ställning på spel j' vantannat år genom "att kommu- jr Når! tåget Kommer in, blir. per- ne rongen på nytt en brottsjö av 'män- "Tniskor och -husbitar. Kojan; hur e- ländig ' den', är,: har. trots ' allt 're- presenterat : flyktingårens : ; enda trygghet, "och: den, släpper , man: in- te om ett nytt; ett riktigt. hus. Spå- norna från ihemlö h Den. sista nan: tåget går, na, Mannen och . grannariia hjälper henne upp. Hon får. en. sittpla' "FÖR FÖRSTA GÅNGEN .— FRISK LUFT! a nå Sent på natten kommer tåget till den nya flyktingkolonin, Den förs- ta fotogenlyktan tänds,. men -dess snäva ljusring avslöjar. inget” om den. nya miljön "Men. Å ” dagbräckningen "Bar - de palmlunden, där de nu skall; bygga sina nya hem, vart och ett med två rum, Byggnadsmaterial, transporter och andra utgifter belöper sig på 2.500 kr för varje familj. Luther- hjälpens” fältorganisation; ””Bengaz lens Flyktingtjänst”" inrättar också kliniker och skolor. Viktigast. av allt är att bryta" analfabetismen, . I närheten av de nya byarna lIig- |. ger fabriker, där man hoppas att jundér hand kunna bereda flyktin- garna arbete, es Trots en, sömnlös natt. tumlar barnen. om i grönskan" som en svärm fåglar. För första gången an. das de" ren, frisk luft. Luft, som inte stinker utan som doftar. Under "tiden slocknar en foto- genlampa,. som "blivit bortglömd: i bråten efter det gamla nödkvarte- ret. Bara smutsen och skräpet har blivit kvar. Öven en natt har män- niskor och hyddor försvunnit, I natt har de många årens väns tan nått sitt slut för hundra tingfamiljer. ykd behöva allt mindre och mindre och han kommer att räcka till för allt fler och fler! =. Allt mänskosläktet av ett blod -' Den store Guden danat. M Och allas väg Han vis och god -. Till samma mål: har banat, På det som barn av samme Far : : Och bröder - "med -varandra : Vi skulle våra prövningsdar I endräkt' Genomvandra, Aktuell FE kommentar | villkor — med bevarande av|.. Känner ' "du hur: det g gungar av ” perna; hos TV+folket. t-alltid st . stresshormoner så al nalvälen” har sikspolitisk- bety- varje val bara delse. Så "länge Y Pi odagen ger äller- en del a Valsättet "en sittande (regering orimliga fördelar. kvar, trots att. folk ställning imot den. I orimli tem: gt. ys Exprossen - Men ytterligare | åtgärder för. ati: nå” en "jämnare kommuna utdebitering": torde aktualiseras i framtidén, ' Näringslivets fort- föpande "koncentration tilll. ett . fåtal områden ,'skapar. rika "oc: mindre vika provinser: ”Kommiu- nerna: i de senare får emellertid inte lämnas att mer eller mindre i ensamme betala kostnaderna fö: sarnhällets service => I : » Sundsvalls midning : Myckét” har fö ändräts i i kyrka . Jock? 'samhälle: »tedan slutet av 1800-talet, då hetsiga krav på mo |Statskyrkanis avskaffande börja- de" framföras. Det welgionsbri- hetsproblem; som: då: formulera- des på. detta. aggressiva sätt, har ej. längre någon aktualitet, låt vara ab viss må men hög- röstade. grupper” till äventyrs håller fast vid de gama parol- lerna. - Framtidens problem är ' ett annat — hur'Svenska kyr-' kans "förhållande till dén stat, med" vilken hon' genom tusen trådar. är' : historiskt förbunden, skall ; kunna. genes -så, ätt hennes "möjlighet" : fullgöra. sina rel giösa ge bäst gag- nas "utan alt hon, samtidigt ut- statemakteng" sida på "de domäner | son måste vara kyrkans egna. 7 Svenska Dagbladet” konstatera att man: alltjämt mar sig, fram..: Man visar sin, håll i kunn: Ade. Om man bara itid ville bestämma sig för vilka" somt skall” "kommentera. avtals- omöjligt: att tyba pi | Modenicdvetandet " Agrundläggs i mycket. unga år. Redan sju- åringar. kan ha mycket bestäm- da uppfattningar: Å vara klädda och X uträs mång de skall" ha För bar- det ju ällan fråga !om te” ifrån sig, även om man, "fått löf- är "inga , 5 råda många”: ”ar. mellan rar och barit har exem- pelvis inte ide” långhåriga Beat- es vålla? H rar "kämpat för at "behålla den vanvårdade torvan 41 katufs? Värmlands, Folkblad Den point & som brukar bedri- vas” nattetid i "bilar i Amenika, har : blivit en. smula för avan-- cerad. Statistiskt har detta fått itill” följd; allt” "det: nu rTedovizas, att” var fermte amerikanska . är. havande, då hon g år i brudstol.: Hälsovårdsexperter "slår - larm och ' har. (precis som härhemma) . Kommit underfund med att at är £ änglarn; ga anmärkning. ar riktas De är ju bara vilse. förda”: av en äldre generation. a . Helsingborgs Dagblad " Ackord även på k sådan effektiv ' metö premiär i "Sverige, tt: dussin flick, ket” fick. skrivd or på televar. ackord varvid + "ibetstalten reva upp betydlig :s Men samtidigt komtior är en d a som: haft ÄN kade "derås So? de förutspåddes en framtid alt Psykiska vrak och 4 häng för staten. 7 > Forskarna som experimentet” från ackordsarbel eftersom det sötenskia I | ställts att det leder till sne ligt lidande. ': - : "" Verkstaden' är "däremot" Ia pad: för. ackordsjobb 8 läm. ingen, förönning av Stresshormon Vilket. möjligen I beror inga forskare. kommit ät förlägga några acko. Formar indersöknin Tidhind. i Sar på att på idén ordsstress- dity-- 2 sätts för visken av intrång från till mänsk- S barfalarbötaren. to
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.