i sanorns. TIDNING » - . —LT , Natos, struktur och uppgifter Onsdagen den'3 juni 1964 LT = — tande” - bat. Watoländ Utrik na har nyligen "varit samlade till sitt vanliga vårmöte. Kommunikén från mötet, som denna gång hölls i Haag, fyllde även mycket höga anspråk på formuleringar, eom kar fiender. de Gaulle. har "därig velat acceplera integrationen inom" Nato. . 22 ”Gonomreselandet”” Västtyskland förefaller..vara på väg att bli lan- ed; Han anser, 'att varje självt bör” bestämma”: över änvänd- ningen av sina. stridskrafter. Den franske vill' således inte till syfte att dölja starka motsättningar bakom 'glättade fra- ser om enighet och samarbete. Mot- sättningarna inom Nato är avsgam- , malt datum, men har skärpts un- dan för undan sedan de Gaulle övertagit makten i Frankrike och börjat sin målmedvetna strävan att Jil upplösa "Nato, men omvandla” den- samma till en militärallians av gam= " .maldags snitt. Frankrike, har börjat - luckra upp integrationen genom att dra sina flottstyrkor.undan Natos” . gemensamma kommando ' och dra tillbaka” fsina ” ”mäårinöfficerare från . : Natos staber. ”, göra Frankrike till en'vär vars ord bör väga lika tungt som , USA:s och Sovjetunionens. Det är" " emellertid inte ens skuld att två : träta. Frankrike ensamt bär inte skulden för slitningarna inom Nato. De mindre staterna inom alliansen är missnöjda över att de stora mak- terna träffar betydelsefulla politis- " ka avgöranden 'utan att fråga dem till råds och ofta utan att ens un= derrätta dem i förväg om de kom- mande besluten, Förenta 5 Det är möjligt att de Gaulle anser, ' . att Nato har förlorat "i. betydelse : genom den förbättring av relationer :- na mellan öst och väst, som har. - kommit till stånd efter Cubakrisen .: hösten 1962. Inom de övriga Nato- -Jänderna' menar man, att den fran: ska politiken negligetar 'de' riske: fören konflikt mellari öst och väst - som kan finnas kvar. Man menar. rr att den franska kärnvape' Jes inte utgör något vä vill utnyttja Nato för ändamål, som : ligger utanför denna försvarsallians ursprungliga syften, USA söker få stöd för I mot : den: kommunistiska gerillan i Syd- vieinam, Positivt svar har USA en- dast fått från Västtyskland, Slutligen må "nämnas, att Cypernkonflikten ” starkt försämrat relationerna mel- Jan de båda Natoländerna .Grek- » Jand och Turkiet: Det fanns således många ”bränn-. - bara ämnen för utrikesministrarna att diskutera. Den för dagen mest aktuella interna konflikten "inom . militära strukbar, > defullt bidrag till västsidans' fö svar, tvärtom splittrar denna väst- - sidan - både politiskt och 'militärt. . Trots den 'starka' kritiken ' mot Frankrikes — utrikespolitik;' torde” dock övriga Natoländer erkänna, att: » | som, broschyrerna förföriskt beskri- "Istora chans. I det landet vimlar , -Ide idyller för .den som hittat. av- | på många sätt i- det anrika gästgi- mark u :ldyro människans . ideal | undergår” en förändring. Turisten kanske börjar tröttna på att jaga" till. fjärran . belägna ' semestermål, ' lediga ver i grann kolorit, och istället i egen hand vid sidan av allfarvä- gen. Det "är här. Tyskland har sin det av rofyllda: och atmosfärmätta- . |tagsvägarna från autostradan. För oss svenskar är det dessutom gan- ska lätt uppnådda idylter, BO OCH ÄTA” Tak över huvudet: Ckan man gå varlandet: Tyskland,. från ett lyx- stor turistort till" en' bädd för. 5 keshus.+ en. liten medeltidsstad. pel. då. olika hotellkategonier : och . SIT: inärdorker” Strand, "välkänd ö jöbadört |: med hälvmilalång Nato-organisationen bör - ompröva: - såväl vad det gäller politisk mål sättning. för . densamma ' som dess” Förutsättningarna för Natos verk" samhet är i dag väsentligt annorlun- da än” under Pragkuppens år 1948, . Det då existerande eller i varje fail "befarade direkta krigshotet från den istiska stormakten Sovjet: Nato,..den till d mellan: Grekland och Tie lyc: kades man -kapsla in genom att lå ta Natos avgående i: generalsekrete- ' . tare Stikker söka medla mellan de bägge staterna. När det gällde de stora frågorna om Natos framtid, déss struktur, formerna för samar hete mellan medlemsländerna och Natos uppgifter överhuvudtaget i en föränderlig” värld, verkar det'som om Haagmötet inte skulle ha åstad>,., kommit något av värde, Debatten om Natos framtid kommer att fort= sätta" 'och bli intensivare. Om; fem ” år här medlemsländerna rätt alt be> s gära silt utträde ur organisationen, Då om Inte förr måste Natos öde avgöras, Fem år är emellertid en lång tid, mycket kan hända innan dess, som tvingar fram: en -Jösning , på frågan om' Nato överhuvudtaget skall leva kvar och i så fall hur dess'struktur skall utformas Nato skapades som ett svar, På . Sovjetunionens aggressiva politik under Stalin, Pragkuppen 1548, gav I tet till dess bildande och unionen är borta, roen i stället ha den kommunistiska infiltrationeri i; utvecklingsländerna ökat, Skall Na- to ingripa mot denna och- hur skall'.; . sådana aktioner genomföras. Det är >" frågor man grubblar på inom a Nator ve st ”babyskivor”, Pensionerade skollärare rekom- efter Korakrigets utbrott. 1950 bör-" jade alliansen finna sin form; Den. blev elt mellanting mellan. er mi ' Nitäralliang — enligt . : konventjongllt: mönster, inom vilken varje stat be- - "ligt en allmän "abpfallning världen har denna intima; samver- kan' mellan. medlemsländerna gett | Nalo en slagkraft, söm trots nume=- rär undertägsenhet ifråga om m siridskrafter, dockk/ haft en " Vakt VILKA UTSIKTER HAR. KRISTEN DEMOKRATISK; we » SAMLING att göra sig gällaride i "svensk "politik, frågar Svensk Ti d- | skrift (h) som samtidigt -kon- staterar att frågan har en. dubbel | innebörd, något som KDS inte tycks ha helt klart. för sig: En sak . är nämligen : hur påverka politiken i då sakfrågor som främst ligger KDS om hjär- tat: Den första frågan är onekligen ytterligt svår att bedöma, Säkert är att den nonchalant avfärdan- de attityden — "de kan aldrig | bli mer än en betydelselös ”splitt=|' ringsgrupp, samla några, tiatu- sentals röster på sin höjd” — är lika omotiverad som eventuella "förhoppningar om att ett jord- skred till förmån för ”något nytt” något annorlunda i svensk poli- tik skulle ge det nya partiet ett genombrott på bred front. Att jimföra med de kristna masspar-= tierna på" kontinenten — som stundom antytts från KDS-håll -— är givetvis verklighetsfräm. mande, Förhållandena är alltför olikartade för att en sådan pa- rallell skulle vara hållbar. KDS startar i.ett helt annat läge — där det gäller att i konkurrens med stabila "och väletablerade partier slå sig in på en marknad där förskjutningarna sällan över- stiger några få procent av väljar- underlaget, En annan, väsentlig |» skillnad är, att KDS inte har nå- gon motsvarighet till det ryggstöd som den katolska kyrkan kunnat lämna de "den när de parti- "wid : . man: inté- med: en: pensionerad ' bergspräng-' "många |. medlemmar, röster och mandat! » KDS kan påräkna, en' annan är . vilka möjligheter KDS har /”att dh d. d en” : vaggsång «| bestående av.gnissel som när en krita'skra- — I faktiskt sant! " da och vana. lind: som 5 strand där. "brunstelcta, människor och "fantasifulla. sandborgar trängs å la sardinburk under högsäz lan 25:och 30 DM på de bästa I hoteHen bart ru: med frukost finns det att "Må för omkring 12 DM per person : 'i hotell av "samma standard. a : Fullt så djupa hål i kassan kräs' te en vistelse i någon liten äyern där man fortfarande -. i nådens år ,1964 kan få en hel- inackordering beståeride ' av rum, . tre" måltider: per da: ch en rik") lig 'portion. gemyt: .DM det. låter som .en "saga. men. är : Rum med bad äv medelgod stan- dård "går aft deta : upp. även: i de Tär man, sin, middå. eller kvälls- åltid ;”—,, Mittagessen serveras, i . Abendes- i något enkelt dermed tre: rät= ter. upp: till.5'DI På en. god re- staurang' ligger priset mellan:5 och 8 DM. Nationaldrycker är billiga i. Tyskland!" "En<halyv? liter öl 'kos- tar: mellanr 60 Pfennig” och 1.20, en par-mot "svarta tavlan, ringningen ; rasterna, ” bärnskratt' | pennvässärens surr, I en del . lor Jär sförekonima” åtskilligt. av |; svordomar, skrik, 'yrål' och andra , otrevliga läten, men det har "man. " däremot inte brytt sig om-att': sper Ja. in; Det" finns. ngen sjinde, på .påh "Och det kommer kanskertider när 'man får undersöka 7 "noga, ;innan j "man sflyttar / in i ny” bost; håmnär "vägg "i re;.en" lokförare eller. plåtslaga-- Tacksam bör” man! också varå ven, att ' slippa” bo om: ger-pianolektio:; solut: få" ödesdigra konsekvenser. De kunde 'gripäs av sömnlöshet och få fullt schå" med . att. hitta någon, lämplig rogivande 4 vaggvisa för egen del: '. Kanske,” granbarnast : Der Senda. riksdagen, har för- - : helgdagar : på ett | la kvarts' liter gött--vin : mellan i 125 och" 2.50, Öl dricker" tysken gärna och vid alla tider på dagen, ; "bil; måste : man. ha” ge- num för Östtyskland: Den detalj dnas smidigast före av- resan. från: Sverige; varvid.: man också Il att samtidigt 'teokna |; Visäm för:återresan. Visum för tur- tåg eller nomrese” samman 10. DM." En särskild 'väg- avgift "tas ut av. bilister vid pas- serandet-av östtyska” gränsen, ' . 's, om man samtidigt har med sig. erforderlig . apparatur . för... att tillagar, dessa drycker:.I Tyskland är kaffet dyrt! =; 1 Beställ fesevaluta i banken hem” mas( till ett värde av, högst 6.000 kr/person. , Valutaväxling kan man göra bekvämt även tiattetid och på ide tyska. bankernas växelkontor |) på större järnvägssta- tioner "och -flygplatser,: Annars har bankerna öppet” "= "med vissa Iocka- — mellan 8.30 och 16 gubbats" och : för | tt, sskriver Per : Idun/Veckojöut? . Andra kammarens ledamöter Kar levt i: sammanlagt. 12. 877 år, vilket gör en medelålder på drygt 55. Invalsåldern ..de sena e fem åren är i medeltal :47,5 H on "Mer statistik:, bara 6 sdogs- 1 si andra I en är under 40 —'den yngste är 36 — medan 76 har fyllt 60. ' Folkpar- "tiet. är äldst (57 år, i medeltal) och centern yngst (54)... " Det är klart att” ingen kan krä- va att'riksdagens och ” åldersfördelningar ska vara iden-] . tiska. Det vore löjligt att i par-) vars I. 1 t. placera” personer främsta merit är att de i är födda "på 30-talet: ne Zl TN Den intressadta, frågan är - stället: är "den nuvarande' för- gubbningen: ett hot -mot- riksda gens förmåga: både! att åsikts- mässigt företräda hela folket och » att följa, med i sambällsutveck- lingen? . .. . , Jag tror att den risken 2 är över- och .med Tunchpaus mellan 13 och 14.30, "fredagar är det öppet i en del banker: ända till kl: » lörda- gar, stängt.” . Högsta vederbörande när det "gäller ; trafikomläggningen - har Dagens Hige är född flera. år före erna,: Svenska kyrkan kommer uppenbarligen inte att kunna en- gageras för KDS på något jäm- förligt sätt, Ett sådant experiment — som kyrkans ledning säkert inte har den minsta tanke på — skulle säkerligen framkalla en brådstörtad ' skilsmässa : mellan stat och kyrka, därtill på för kyr- kan ogynnsamma villkor. Om nå- gon tror, "att pingströrelsen en- sam skulle kunna spela en till- räcklig roll som ankare för KDS visar detta endast att han felbe- dömt den religiösa situationen i vårt land: . Även om KDS alltså inte kom- mer att bryta igenom .som ”ett stort parti”, bör man ändå inte bortse från att det kan få en viss attraktionskraft genom att utnytt- första världskriget, När han bör- . jade skolan fanns fortfarande den 40-gradiga skalan, och kvinnorna saknade rösträtt. Han blev myn- "dig. . ungefär, samtidigt ; som de ekonomiska s, kriserna., sh + barligen hittills ' visat en : "oroväckande passivitet. Fortsätter denna Jen "tid -ytterligare börjar :det brinna i knutarna. En av följ- a det. manrstånnar i allteftersom den ' irescsera . sig. för .att. söka, lite. på. rum å-40 DM (tyska mark) bäd- ” den "inklusive privatbad på någon . : r taket i något korsvir-, Några mer preciserade prisexem- : ongen, .. | kan man få en helpension för mel-. Vill 'man hellre. ha en-" eftersom ansvarsförsäkring för'bi- lister” mnar : man" sig till. Berlin . med Det. land, och” Fågelvägen: är/då sbaste. Tyskar: och: Gäans- och returresa till Berlin kostar, till- |, :s; Kaffer-och: te får: mån införa. i br :lar i dansorkester;: det: skulle” abs Västtys skland bara ”för jeget" bruk”, | världen runt; kons förutom bilens vanliga” "(inrhemska) handlingar; ta. med -sig internatio- nella . gröna v försäkringskort.. " Här man försummat. den: "detaljen" mås- te-:man: teckna" tilläggsförsäkring år Västtysk är obligatorisk lands: Yr Lä ide utmärkta” "motorvägarna där: trafiken är hård och snabbl: men för det mesta mycket” skicklig, gäller några - speciella "komihåg. Man” ska ' hålla” si -högerfilen; den, vänstra. är. till: för . omkörnin- går. Innan; mar byter fil; köra .om måste man: noga förvissa |; sig om” att: inget; snabbare: fordon nälkas till vänster; Det händer 'allt+ för många ölyckor” på"tyska Autotf bahnen därför att: denna självklar Tö Ke dry 'en timnje). och fortsätter sedan från Puttgarden” på ör infarn « antingen sd vel nybyggd. motorväg: går nö tan Mö f FEN < färdas komfort be ”långtgåenide” nattå; skönt i 'sexplatskiipéer! «kudde och. lakanspåse? DM :som "man befala sin ordinarie tågbilje biljett kan- lösas gerio: Ne : öta flickor' blockar druvor : vid borgen Ehrenfels i i närheten av, vinstaden. Rädesheim vid Rhen -—'ett av de mer kända vinområ-=, .' dena i' Västtyskland, I genomsnitt 13 liter, årligen, av. ;det: vin. som att I i | förutsättning att man. å | pehåll.. .under I Iresamr = rabatt," IK Om a ningar, dricker: varje "västtysk ca -12— : produceras, här.” $ vilket nog är sä rast "]i semestertider, — eller: direkt: av kenduktören ombord på tåget, > Har man löst tågbiljett för str kor: utmed: Rehn eller - Bodensjön kan man nyttja båt istället för tåg om man 'så skulle vilja, Tågbiljet- ten gäller ombord på, båtar tillhö- rande '”Köln-Diässeldorfer , Rhein- dampftschiffahrt” samt de. Boden- sjöbåtar som trafikerar de tyska hamnarna utmed sjön. Sem kompl tet + stjänar : de många - busslinjerna erar > sträckor. ' dit- tåget inte "går. —— pöstb ssarna ' bl, extremt. brantaj uoch - ken, där. buss" är: ett; färdmedel. — 'o1 gen, bil-förstås Strasse” och ”Burgens CE k | förra leder från” Wiesbaden, Frånk- furt”am Main ' och över Wii medeltidsstäderrta: Rothenburg, I kesbähl och. Nördlingen till Avgs- burg och Män mellan « Mann. gångar och a Wimpfen,” burg... Nyheté f turbiljett för tyska förbundsjärnväl en centrala sinom] vanden; "Her : för". spårmedel "och :--Jåneavtal. |' I hur. levnadsköstnaderna "har stigit - en handelspolitiska offensiv, nyligen inlett . mot : Östeuropa, kan ses' som ett led i förbere- tellitstaterna : håller på att. fri- göra sig från den ryska domi- förbindelserna med :väst. Walter dan " ”normalisering - på: tomvi gar? med Östtyskland skulle” vi Ira den första större: bräschen. i .; Iden Tysklandsformel som hittills dighet att lära eleverna I hur vårt . praktiserats och en lämplig ut samhälle” fungerar. En del av" gån; gspunkt” för. Schrö "Sydsvenska Dagblad Förtroen, let för ställning som han: Fråga "Ihans avgång är på intelt sätt ak- | tuell,: "Svensk: politik - behöver "| Gunnar” Hedfund och den" sané - [sade bedömning som präglar ho- nom. ” Det är bara "att. hoppas, Jatt hän; orkar. med: den ;tunga arbetsbördan som han kar: Skånska Dagbladet. "Vad der "politi a. såmarbetet försversfrågan: beträ lysningar gom "hitills lämnats... för, en rejält sänk der” "Dägens' 18-åring delseima för en uppgörelse om jden. Tyskland. De östeuropeiska, I sa- nansen och försöker: normalisera grandmurat: joch. 'orubbat) "Knap- | tolerans mot oliktänkande? a det ett tillfälle för fegeringen att | visa sitt intresse vid reparatio- nen av de'skador som :spioneriet anhålla ori'en fylligare" redovis- ning än de: knapphändiga upp- Handelstidningen- - nom den ökade” ekot utbildningen jon d möjligheter att få infor- geriom press, som både USA och Västtyskland | bättre förutsättningar: att ta po- litisk ställning än det stora fler- talet människor” "hade förr å ti- .Ungdomarnä blir också självständiga - långt - tidigare nu) - än förvi Der är viktigt att ta va- a, på. ungdomens. politiska in- tresse. Därför :4ål frågan ont sänkt. rösträttsålder :inte; det. Ulbrichts 'uttalanden i Moskva uppskov. som riksdagens major ' häromdagen tyder vå "önskan: att vitet av högermän och . Ita del i den utvecklingen, En så- socialde- mokrater, beslöt. " - Expressen. "Det är: skolans oavvisliga' 'skyl- : | denna. funkition "är demokratin. Därmed följer också att skolan skall :utgöra det 'goda exemplet, > | vara: demokratiskt :. uppbyggd, r Hed und r Ifära demokrati: praktiken; Och Stockholms-T dningen. . :Vanan att i mställa disciplin rned pli och. arbetsro måste leda = - tilé besvikelser med vår tids och / N framtidens. utåt oroligare : och samtidigt. mindre, skrämda 'ung= domar. "Disciplinproblem > för- svinner lättast om och när arti- ficiella' disciplinbehov; försvin= ner," och” det sker: möjligen — när man lyckats individua- i |lisera: skolarbetet till .mågot 'in- ns Itresseväckande - och. :menings- fyllt för: de . allra. flesta. Visst är dettazredan-den mya skolans officiella : melodi, Men- det var knappast. de: nedärvda. lärarnas och arbetsförmernas melodi, och blir "inte de nyas-'heller' utan visam omprövning. av psyko- > Iggisk ”och' praktisk ' utbildning, arbetsbelastning; .ambitioner och " vållat. Vi ckall till att börja med ; klassen?: Så är det: inte på -vux- nas samatbetsplatser; och de är ändå inte VÄ ARN > DETMAN FICK FÖR 5K RR AR I92 PMA Rå, 20 föranlett planetna på indexklausu= Vår bild illustrerar. penningvärdets fall "åren. .1925—64. Kurvan: visar diskuteras iv så ckholm (mT) | J apans. konkurrenskraft p på marknaden är "ett problem” som allt skilda ihåll; rnhandlarén. oftare 'diskuteras- Pp skriver”. fidningen panska "uppsving, som ägt rum åe> dan kriget, är det vissa hamn! söm mand inte "kommer förbi. Mitsubishi- är ett av dem. Den nya Å tendensen i "deras produktionspro- gram” = att i: stället för "tidigare billiga basarvaror: illverka” kvali? tetsprodukter. till låga priser '— har åsamkat mycken oro bland konkur- renterna" inom "olika branscher tid N "gebit, Mitsubish Chenical kommer När, man talar om "det enorma -ja=" sin en. mer, . eller. "mindre: ie: Asahi Glass. är det på andra plats inöm kemiska 'indu- strin, Mitsubishi; Electrik är:nr:tre inom: ifrågavarande "industri ' och Mitsubishi :Oil. nr. "fem :inonr' olje- industrin föratt närmnå några ”av dé 24 "industriella "bolag - som” ingår ; d koncernen." cik oss »Dén” finansiella ” rygeraden inom detta imperium r Mitsubishi Bank som kommer ' andra. plats bland Japans storbariker.'= ? t Genom” b laget Mit: ki | Shoji t Japanerna för en oavbruten kamp för att stärka sin konkurrenskraft. Detta sker på många olika sätt. Jar panska regeringen anser / "att ra” tionaliserad stordrift utgör. en. av de viktigaste faktorerna härvidlag och» r följaktligen har man; gynnat derna -av bussdetaljens ord "i sista stund måste ovillkorligen världen. När välfärdsstaten blev verklighet. var han sedan medel” - ålders... ”. + Den” tröghet. sc som riksdagsmän £ nen: visat upp i så många: frågor "under ,det' senaste. årtiondet "kan|l- knappast förklaras med annat än att deras syn på: politiken for- mats i en annan tid och i ett: ani nat samhälle än | vårt > ? or vn | A Styrkans ”Svaghet "är endast tror på styrkan, . att den bli att derna för omlägg- ningen ökar ytterligare, Övertids- arbete hos: industrierna kostar pengar. Vill man vara riktigt pes- isk, så kan myndigheternas « sölighet rentav' medföra att tid- tillk och handelsföretag. Detta har skett BL. sa genom en mycket Liberal. kar- !4 tellagstiftning, förhållandevis' ”jåg beskattning och över huvud taget åtgärder som ger: företagsamheten stor :handlingsfrihet | och möjlighet till en oinskränkt expansion. : punkten för ö å till hö- gertrafik 'måste : senareläggas. Detta vore verkligen övermåttan sorgligt. Ty om- man är tvungen att svälja en .besk ” engångsmedi- cin"ska det göras i ett svep. Det "blir bara värre av att vänta. : Mitsubishi-koncernen ” "är verklig gigant inom det japanska industri-, bank- och affärslivet och räknas: bland .De Stora även Jinter- nationellt. Dess verksamhet Svarar för nästan 7 procent av landets år- liga bruttonationalprodukt.- | 20 (H:et i Svenska Landsbygden.) av väldiga" industri- | Kaisha 'sker huvuddelen av koncer- nens försäljning ' såväl i: eget. land som ' till exportmarknaderna. ”Bola- set, exporterar för ett värde ve om- export. TT mn a ” Äganderättsförhål llandena svarande 8 procent av Japans. total, sinom tagen” äger ä ” stort "sett varandra men en av'de, mäktigaste. torde väl vara högsta "chefen Bank, Makot Usami Bi dag. är de olika bol lagen fär iga att genom fusioner. återupprätta det som i den västliga världen nämns med nästan .orosfylld aktning. The Mitsubishi Empire. Det är uppen- bart att den. aktuella fusionen kom- pekar: att analysen' av. de fö slagen öch förhållandena i Fin- I Den isvenska värdeså säl ringskom- man redan efter kriget började ar- beta. med flera: olika former av-in- dexteglerade värdepapper "ock l1å- IT senaste numret av bank. tidskrift Ekonomisk c ferar den finländst naticnalekenomen . 'professor.;!Nils Meinander . det --svenzka . förslaget -l och - gör. jämförelser med de fin- ländska förhållandena, Han fram- håller att det varit svårt 'att en- tydigt och slagkraftigt klarlägga de å- ystemets sti- mulerande effekt på sparandet, land och så länge detta & är fallet ä är nackdelårna med systemet tolerab- la.” Om de, åndexbundna depositio- nernas totalbelopp skulle öka. kan oformligheter uppstå. Att på för- sam- mer att ytterligare stärka inte ba manhanget nödvändig: pormingpo- ra koncernens egen, utan ä även he- | litiken måste bli i hög: Inom. alla 'industriella- la Japans konk sida, Men; rd der då 2äj inte. alls det, tvärtom änoEr bankerna man nämligen hä fedie, på sc som" - ill att bör- - ställer a att 5rsämra' servicen will Tänker. månne ' ” lappmärken' "en om höjden sedan 1925,- Indexlånen senaste " numret : av Sveriska'- ”bankföreningens ! tidskrift - isk Revy, där en jämförelse görs ' mellan ,'de: aktuella ' svenska mitténs nyligen: avgivna förslag har väckt intresse också i Finland, där I; ekonomiska . .verkningarna- 2av, in-lä dexbindningen:., I. allmänhet här : ten del av; bankinlå ingen i Fin- I dä unga, samer med” getter och. ett i ockut? ingé svenskar: niycket" a cd: Vulgäruppfattning n'. nyenkel:-poet,'”att "han på” ett I glanstö "dålig "mening. prosa- iskt'Epråk skriver tom en trivial = - » | köksverklighat i "syfte att' glo-. ' älfiepa de idylkeka eller emåfut- . tiga sidorna av:den gemensam- ma -vårdagen; samtidigt sori alla stora och svåra problem skjuts i bakgrunden, är felaktig. " : n Håkansson i - ri sfälv "dess Jälla. Han. kallade. nte' endast -'om att offra sig för, andra; han gjorde | det. Och där det kristna livet är som bäst och lever gom. rikast, uppoffring för . Ofta ställa vi dock denna sak på ett allt. för högt och ett för . många. alldeles" oåtkomligt ' plan. Man måste liksom ha en särskild tjänst. för att kunna få ge ut gig il för ' andra.” Vi måste : likgom ; transformera” ned uUppoffringen. - still, vardagens plan, Just där er- CE da ot tusenden' tillfällen at uj sig för någon, en arbetskamrat, EN NE « Vem-.skulle du: mi rm [7 ippoffra dig för? mast vilja
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.