= = LT." Tisdagen den 9 juni iob4”. Tre ” kammarens förslag köpa 'en gam- "om 10 år låta köparen inlösa - manlagt omkring 55 milj. kr. "nöjet att få ” älja” området. er- st, 4 Under rubriken vidtyttigt i Uddevalla omtalar. Sunt Förnuft en del egendomliga markaffärer, Det. rör sig om frågor - av-prin- cipiell. betydelse, och sådana" av | Köpargns: I motprestation "skulle enligt förslaget” bestå i att han överför, sin "nuvarande verkstads. rörelse, " vilken” sysselsätter om- kring 250 man, till det nya in- och " liknande slag har även förekon mit på andra håll, När det gäl- ler att dra till sig "nya. indu- strier ' genom subventionerad markupplåtelse; kan man : tala om "en verklig hypnos bland mindre och 'medelstora kommu- ner, "som överbjuder varandra i för 'köparen fördelaktiga" men för skattebetalarna tvivelaktiga. åta- gatiden. h : Staden skulle. ligt 'drätsel- mal 4textilfabrik 'som staden ti- digare sålt tillsammans. "med om- kring'.'11.000 kvm mark till. eri industriidkare för omkring 10 kr pr : kvm, Vid i försäljningen för= band sig staden generöst att in- ytterligare omkring 40.000 kvm till ett. fixerat pris av 5 kr. pr kvm. På dessa fördelaktiga wvill- kor. såldes "sedan 31.000 kvm, Enligt förslaget skall området, som ligger mycket centralt nu köpas tillbaka för 20,8 milj. kal. ide: ett ih av omkring 500 ; kr. - pr. kvm. för att : ; förvandlas ' till” parkerings-' scbe b erbjudes SL garen 140. 000 kvm. på ett annat indu-|, . striområde för:2,4 milj. kr. Sta- den ' skulle dock åtaga sig:att iordningställa området "för sam- eller ungefär 39 kr: pr. kvm. Man har härvid således, räknat med 'ett. negativt vände av mar- ken på' 22 kr. pr. kvm. och för bjuder man 'sig' att betal kring '3 milj. kr. ådet idigt flyt- tar "dit en ungefär lika 'stor in- dustri.. från: Åmål. För honom innebär : affären; att han i mut- . byte, mot skalet”; 'av en 100-år > gammal fabrik, och. 8 tunnland får en ny och. modern, dubbelt så "stor fabrik för 500—600 'ar- betare och tre och en halv gång- för em tydligen vi pehövlig närmare "utredning, "pia jeme: "dan det 'ansågs orealistiskt” att i dagéns, kreditmärknadslåge' räk- nå med att: kunnä uppbringa det NE av "Under det Spanska inbördeskri- get under: senare hälften: av 1930- talet; uppstod ett spänt förhållande Unistrarma. Sposk och Luns veckat som ihärdiga bromsar mot Spa- niens "anslutning, men : även den . [av Nenni starkt på- mellan Frankrike , och ' Detta hade'- icke så " mycket; sin grund ÅT "general Francos : mellan- hävanden. "med Adolf :Hitler -som . det förhållandet, "att fact verkade” italienska regeringen har envetet ” sagt ' nej... Det ätalienska motståndet torde dock wan mind- re. b d "på ideologiska än på samtliga arlamentspartier iFrank- rike; (och . framför: allt . de .domi- rent ekonomiska skäl, Italien fruk- tar « nämligen; konkurrensen ” från rtierna) stod i öppen ifiendskap mot den den nya auktoritära : regim. som -. Franco upprättade- & Madrid.- Francos 'be- TY ;efter andra "världskriget "mot « åstadkom : visserlis komm "stora "lån, som vore: :erforderligt för. projektets genomförande. -En affär : av.: denna storleksordning står ej i proportion till” "stadens skatteunderlag = och "skulle ; med- föra. väsentligt högre" 'skatter. Om - stället. med": :hänsyn i förmåner "på AS Man er- inrar ;sig, hur; förr. kommunerna stundom: sökte avbörda:. under- : hållsskyldigheten av. ”medellösa på varandra. "Nu vill mani stället dra till sig ”skatteobjekt från andra; Sådant borde” ej få . förekomma , mellan"; offentliga myndigheter. "Man får' vara tack« "ratt: "Uddevallafalliet förts am "till. offentligheten : som ; ett varnande: Exempel, gen: icke" att: Spanien, fick! inträde i .NATO, «men den. ledde; till en direkt” militär ' överenskommelse mellan : USA ; och "Spanien, ;: 'som öppnade :Francos land för. ameri kanarna i deras behov av. säkra och”: väl; placerade - flygbaser : till isposition; 'Spalnten: "blev ga. NATFO:s: hangarkrys- it. ssjälvt tillhöra NATO: . General. e Gaulle; änledde” ome- delbärt.. "etter Algerietkrigets” slut- till Spanien, som genom åren full: följts. I. fjol "avlade den: franske försvarsministern "Messmer ett joke ficiellt” besök i: Madrid 'och ' nu i maj har utrikesminister” Couve' de Murville - också "rest över Pyrené- erna för ingåeride' diskussioner med Francos: regering. Detta är det första franska 4 V ”utrikesministerbesöket i . teratur och film har,den;'. rn mb en ofta. stimulerande debatt 1 sam- oh NEDLAGGÅNDET AV. PERSPEKTIV. . Vid" lantbruksförbundets 'års- stämma meddelades "att "styrelsen beslutat nedlägga tidskriften Per- spektiv från innevarande årgångs slut, erinrar Svenska Då ”väkning I bör ligt högre grad av "Ullförlälighet st än: 'departementeutredningens. Tyvärr. har 'dock Pal tillförlitliga |5 prognosen: lagts . fram - i ”en : liten stencilupplaga, medan: den; miss- visande, publicerats ; i Statens of- fentliga uttedningar;; AN Såvida man inte hos 'vederbö- bladet; Sedan +1950 . har” Perspektiv varit landsbygdsorganisationerYet språkrör i kulturdebatten. : Den har | trots: denna 'speciella .bak- grund varit en allmän kulturtid- Skrift med” ett mycket brettre= gister —=! "utom ' skönlitterära” - ite drag och översiktsärtiklar: hällsfrågor.'. Under redaktör Rag nar! Oldbergs ' ledning har ”tid: skriften förvärvat sig en alltmerä |< ökad respekt i skilda läger, inte: minst tack vare redaktörens egna rande "mynilighet har den ;åsikten : även?” "uppenbart i itfelaktiga prognoser; "blir: riktiga” på : :grund : Er lustig: "episod: i riksdagen, när frågan. om stöd för export, ay, av dess exi tens, ' bör I man: ;snab- det: klart, atl det avi sigäller” för Spanien, att få: en” direkt”. anknyt- "denna. strävan har Franco Full förståelse både i Paris och" i Bonn, och "särskilt synes "de Gaulle? hä gjort: "sig till en varm förespråkare för de spanska öns- : kemålen.: Motståndet mot . Spånien de och avs ddok- js tare” till samhällsutvecklingen och kultur« frågorna. - Beslutet om Perspektivs ”nedläg- |. gande kommer inte helt överras- kande — i likhet med de flesta kulturtidskrifter har den länge kämpat med övermäktiga ekono- miska svårigheter — men det är desto mer beklagligt som den är praktiskt taget den enda i sitt slag som för närvarande existerar i Sverige. Det känns ganska me- lankoliskt att "konstatera "att ett land som överflödar av vecko- "press, fack-.och branschtidskrif- ter, personaltidningar och med- lemsblad i oöverskådlig mängd irite kan finna ett tillräckligt pub- likunderlag för en allmän kultur- vidskrift. av -Perspektivs kvalitet och ambitioner, i "Man bör inte heller bortse ifrån att jordbrukets föreningsrörelse förlorar en good will, som varit särskilt. värdefull som motvikt not den åtminstone i vissa. kul- turkretsar omhuldade fördomen att allt som har med jordbruk att göra är negativt inställt till 'kul- ursträvandena, menar H a 1- lands Nyheter VÄRT BEHOV AV SAMHÄLLS- TEKNIKER a TC.O-tidningenpå pekar att 2 prognoser om behovet av samhällstekniker — en från Avbetsmarknadsstyrelsen och en från' departementshåll — visar uppseendeväckande stor skillnad: Arbetsmarknadsstyrelsens prog- nosinstitut har gjort en prognos över behovet av ”samhällstekni- ker”, d v s- jurister, samhällsve- tare. och civilekonomer. Enligt denna prognos behöver vi 1970 21.800" och 1975 26.200 samhälls- tekniker, För drygt ett år sedan gjordes en annan 1 för .; petill behandl brukarmas.Pörengs blad lagt märke till:" 3 Till" jordbruksministeras ment för avslag hörde främst att exportfraktérna skulle bli 'så stör ra att det vore: omöjligt. att få ja b fär 20 öre; Det slog' tillbaka: or- dentligt. Hr. Gorthon som; är skeppsred. begärde överraskande |- ordet för att tala potatis - Han är en utsädespotatis från andra länder ' i'Europa. Så dyrt som jordbruks- |" ministern påstod kan -det' bli om man skickar en säck då. och då, upplyste han, men blir: det or- dentliga skeppslaster kan- man frakten mellan Norrland och Gö- ”teborg kostar (ca 8 öre). Med or- ganisation kan man få ned frakt- kostnaderna -så att de' betyder nästan ingenting. : Ingenting sades : heller för att bestrida sakkunskapens ord. Sä- ga vad man vill om riksdagen, men det är" bäst att ha klart för sig. vad man säger där, vs det finns alltid någon som vet, . OM DET VARIT SÅ ". os att de.tre oppositionspartierna i fyrstadskrelsen enats. om att gå fram; :under.. gemensam parti- teckning kunde detta ha blivit ett "intressant experiment som mäta- te på opinionen. Men så är som bekant icke fallet, skriver M e d- borgaren. (h) - "De två största högerföreningarna 1 kretsen, Malmö och Hälsingborg samt Landskrona står inte bakom samma yrkesgrupp inom ecklesia= stikdeparteméåntet, I vilken man fick fram ett väsentligt större be- hov, 30.200 respektive 38.100. De- partementsutredningen ligger alltså så mycket som 40 respek- lig ling, Icke heller terns' lokala organisationer, samarbete skulle ha" stimulerats av denna politiska nybildning är inte heller med verkligheten ö- tive 45 p över p tutets värden! NT Förklaringen tl dessa uppse- endeväckande ' skillnader hänger samman med att man 'arbetat med olika: betydelse av begrep- pet behov och att skilda framräk- ver Ingen har un- större erfarenhet . än Gunnar Heckscher, i försöken att i prak- tisk politik åstadkomma samarbe- te mellan de tre oppositionspar- tierna, Vid en presskonferens ny- ningsförfaranden kommit till an- Pr itutetas be= ligen framhöll han, att hans ”vik- mande ändra kostnaden på unge- sl av de största transportörerna- av. |: forsla potatis från Luleå till im-|: portländerna för samma pris som |: ' någon av folkpartiets eller cen-|” Att tanken på ett borgerligt |. der de senaste åren. förvärvat |: tigaste invändning mot Medbor-]- 't drämst; i met: från Belgien-Holland,; där? sutrikesmi- | de :apelsi ; grön via Couve de . Murvillis återkomst till Paris efter 'Madridbesöket för- klarade : han emellertid wid - en presskonferens, "att ett intimare samarbete ", mellan ” Spanien .och Frankrike avtalats” beträffande så- väl försvars-, som näringspolitiska frågor och kulturbyte i allmänhet. At i. och ol problem .:hade - också diskuterats mellan de båda Jändernay och den > utrik saks- , och blo yort, I april i' år nödgades emellertid Spaak inför senaten i Bryssel. med- ge, att. man ', icke . kan förvägra Spanien att ' ingå "i. en ”konversa- tion” syftande till att klargöra dess behov, "önskemål ” och. synpunkter beträffande - Europamarknaden, / + På den punkten står frågan nu. Spaak och Luns lyckades i. "dagar na; än en. gång få frågan :om des- att. Frankrike lovat Spanien: ut- vidgade : industrikrediter : till; ett Belopp > av :'.700' miljoner ' francs. Även ett- spanskt—franskt samar- bete i Latinamerika hade dryftats: Det ser m, a. 0. ut, som om Frank= rike' mu på alvar lagt sig. vinn om att munderlätta.' och, röja : väg för :Spaniens nya. .. ouropoiska . -ori- entering. fon a " sa'; .”konversationer” 5; uppskjuten. karna ; i: början. av: augusti. Syn- o- krohiseringen : av» Harriet" ”Anders- sons” "motspelare," polacken ' Zbig- niéw -.Cybulski, gick” snabbt och lätt." Mycket : lätdare än man: trott eftersom ” eftersynkri lisering ännu så å länge är "ganska ovanligt PSve- N rerna Taube "Harriet Andersson äran. Ag fick: vara med i' detta arbete och |] Upprépa: "sina .egna' "repliker." Musiken är klar. Den" är sig rad Bo Nilsson och Eje Thelin. Bo Nilsson, den: :originelle avant-gar- disten, har” här! "åstadkommit en cha- cha: aivett- sugande bempo, "och Eje: : Thelins kvintett ' ackompanje- några "dansscener å filmen! Den' av de demokratiska” par” . tierna tillsatta arbetsgruppen för > det kommunala sambandet över-; i nade onsdagen till partier- a: sin slutrapport och material” "samling, , : "Arbetsgruppen har haft till upp- : H "gt att i samband med pågåen- : d rv > partiledaröverläggningar om: CIN: vkvists "Andefsson' i”ATT ÄLSKA” t Filmens förtexber har "gjorts av t iden) kände "finländske : konstnären miä ch. "kohimer upp: på. biodu- och shångsysslaren. Timo » Barpane- va. : En. kort resumé ATT. ÄLSKA”: En nybliven änka träffar en” internationell reseby- råtjänsteman som hon: "snabbt blir intim med. Deras ; förhållande skildras” med kvinnans bostad 7 som skildras; en kyp-av kärl ek 'som den unga "kvinnan läng, upplevt tidi Zbigniew: ”Cybulski” spelar"! "också Isa Quönisel (modern) och Tomas » Mai: Zetterl g och hennes: stora "'I stab är väletablerade b högkvarteé- förande haft i Ahlkvist. I materialsåmlingen ”blerfinns Så a Å en sammanställning, av "remissyttran- skiljaktigheter i valdeltagandet mel lan riksdags- och kommunalval i i län der med rena. kommunalval, ”ärbets- ! pro- blematiken kring sambandet riks- kommunal Politik." ; i Arbetsgruppen "meddelar i sin en- hälliga rapport till partiledarna:' ati de - främst har inriktat sig på att undersöka, om' en övergång till ett utan med system 'skulle medföra konsekvenser som inte beaktats av författningsut- Probl de olika alternativ med kommunalt samband i' valordningen har endast” i förbis gående kunnat beröras. - . Den arbetsgruppen älagda uppgif- ten -har dock. visat sig vara av så- dan karaktär och storleksordning att det inte varit möjligt för ledamöter- na att på den korta tid som. stått till förfogande tillräckligt penetrera och överväga de uppställda proble- men;' Härtill skulle erfordras längre tid, anser arbetsgruppen. Med hänsyn härtill har gruppen ansett sig inte böra göra' något särskilt uttalande, Det av sekretariatet sammanställ-' da materialet överlämnas dock till partierna som vägledning för de yt- terligare överväganden partierna och statsmakterna torde behöva göra med anledning av förslaget till ny för- fattning påpekar arbetsgruppen, som ystem band 43 d. i gerlig samling är att företaget trots namnet är ägnat att i hög arbetet”. ”Jag är övertygad om”, sade" Gunnar Heckscher, ”att en av de saker som allra mest för- svårat och fördröjt det samarbete, som måste komma, är den okloka politik som bedrivits av. SDS- -.koncernen och ' den närstående Personer”. : . , fattnirig, stutar tidningen. grad försvåra det borgerliga sam- | - Medborgaren "delar denna upp- " rörande” problemen. , kring samspelet mellan stat och. kom- | mun osv. > ” ” Chrusjtjov vägrar ”att bevilja några presskonferenser under sitt "besök i de nordiska länderna en” ligt vad som blev känt på lörda? - gen, Det är inte svårt att finna åtminstone en orsak till detta be- - slut. Vid en presskonferens skulle ” ofrånkomligen, frågor och mycket ingående frågor ställas om perso- ner — i Sverige främst Raoul "Wallenberg — som har försvunnit avlidit i Sovjetunionen, trots star- ka indicier för att de alltjämt be- finner sig i livet. Inför detta perspektiv. föredrar man på rysk sida att. helt enkelt inhibera :presskonferenserna. Men - det betyder säkert inte att' Crusj- tjov iakttar den ”iskalla tystnad” som junikommittén har uppmanat - svenska folket att visa under den ryske diktatorns besök (Dagens Nyheter). :|gen av. ”ÄLSKANDE PAR”: : Ina, både där och på flera. och enligt officiell rysk. uppgift] "| gagnat sig av 'stora järnrör för att ret ute "på "Lidingö där: inspel full gång: Atskilliga scener är "tå; fott och i: Mälardalen: Filmens :| ledare, : | lyckats då det gällt att: hindra :| Makarfos från att' flytta - fram Risken är” "alb ”Goldwaters] utrikespolitiska” frågorna, : 6om och liberala krafterna inom det republikanska” partiet: skjuts . åt sidan vid. höstens ' vall, "kommer kan” skapa olycklig splittring ' i LUSA och ge omvärlden en miss- anti-amerikanska ; ;stämningar., | ”Västerbottens-Kuriren: H Den svenska. styrkan har" varit helt! förskonad från grova för- löpningar” och" öppna." fientlig- heter av "det 'elag: som ”kömmit | Störbritanrier, att hota med art dra kont sin kontingent," men i princip ' gör inte "detta frågan | måndre allvadig för vårt fands |” vidkommande, Sverige deltar nu i en aktion som inte bara 'miss- sina. potsitiower 'på ebt'sätt som måste försvåra en uppgörelse i godo "på 'Cypérn. Det kan ty- värr ,i stället ' sägas satt FN- styrkans närvaro i flera avse- enden, gjott. det dä ktare för, "ho- nom att driva; det: spel i "vilket han sedan" länge: visat: sig så . Å "tydligt. av FN måste tat med” mycket : hårdare ' "tag på. Cypern "och: mot både grek- |z i cyprioter och sturkcyprioter för alt »en fredlig fösning skall. bli möjlig. cec. an Stockholms-Tidningen: Vad. de". nordiska: datera i 12 ögonblicket” har; att möta; är inte 7 biryka - ett ” streck över : allt: man "kommentar Svenska | Dagbladet. - telseoffensiv..; "Endast" genom - att. vet. om "rysk utrikespolitik kan ; Nin! blunda för -ått" Chrusjijovs framgångar skall innebära. en |resa till. Norden . blir. ett led. i högervridning av hella' den 'ame- | dessa ” maktsträvanden. Det. anz rikanska politiken, att president | kommer. på: värdarna att se' till Johnson i: naturligt självförsvar lätt. varken hän. ellor' den :tior- skall tvingat sillen i återhållsam- | diska > gpinioneh” "drar felalstiga het och strävhet i: speciellt ' de slutsatser. ”avisgästfriketén ”och allt det oundvikliga idyllmakeri- kan få allvarliga internationella söm : kommer .att ingå i Jevene= konsekvenser. Om, de moderata manget. eh " Handelstidningen rå + En", gång den: var” Ass, höstens 'valkamp att "präglas av | knutet till: Domänverket : men en : bitterhet och hårdhet; som skiljdes lärffr ån därför abt man. ansåg att ex från: statens. skogs-- rbruk: visande bild av landet. och dess] ha” en ' bild . som samvets- | ter. ; löst kommer alt - utnyttjas ' av mande, mellan -d :lde krafter :i öst och väst, som "I ständigt är redo abvt blåsa under självständigt. "Assis skulle” tre? konkurrénsmöjlighe- ' : Nu ' anses det "att ett när- I9a två : skulle få samma: 'effekl : : Det "är .udet:i som kollas. för .| planhushållnin; : Ty "I dej hela' inte bara "är" ett fiff- lande för att. "försöka Söjap hur. åf ; . båda ' hjälps åt” foekwan + och”. Försörjning; kan . vård och "som. till följd av 'bris- terna" drabbas av. "större fidande : hår i, "riksdagen" framförts krav nn på stimulerande åtgärder för : få. sjuksköterskeutbildade, st - återuppta”. sitt :yrke' och 'det, har krävts en ordentlig. satsning på £ ultbildningen.” "Regerngsaldan 2 är” tydligen: inte : beredd” ti frågor som 'ställs är faktiskt - lika aktuella i dag. Foto Sven Nykvist: ' Inspelningen av .Sandrewg ' tred- je produktion i år, ”KÄRE JOHN” sätter i gång utanför Malmö i bör= | jan av juni. Det är. Olle 'Länsbergs kända", roman med: samma - namn som. "Har inspirerat Lars "Magnus ; | Lindgren, still. ett. filmmanus - som ganske . nära. ansluter sig till: ro- : är spelar, Jarl Kulle och Chi stina ” Schollin, -kärlel et från]: - som Agnes ; von Kwusenstjerna' vär så väl föntrogen med. Det;är” Hen- nes". romancykel.. Fröknarna - von : Pahlen”. som "ligger - rtälk grund;- för ax ”Änglar,” finns” dom, im "Lars Magnus: Lindgrens "förra" > bland de övriga "skådespelarna" å- terfinns Tomas ' : Bolme,” "Morgan det. fil 15: som. Mai Zett ae och hennes brittiske make, David | Hughes har skrivit. "ÄLSKANDE PAR” är en so duktion med -ett synnerligen stort lave; Här finns t. ex. Harriet Am: dersson som Agda, Gio Petré som Amgela, Anita Björk , som hennes Tfadber Petra, "vidare Eva Dahlbeck, Gunnel Lindblom; Gunnar '”Björn- 'Istrand, Jan: Malmsjö, Bengt Brun- |Iskog,. Hans . 'Strååt, . Heinz '' Hopf Toivo Pawlo, Inga Landgré och en rad till. .- i .. Tidsepoken är; första världskri- get, miljön är romantisk, den yttre handlingen - bitterljuv. men" själva grundproblemet är nog så reelt: det handlar. om kvinnans kamp för frigörelse i det av do- uppbåd av fina svenska skådespe-: A Erik Hell; Emy Storm och några till. ”Under' några” "mnyoket "äntensiva sommardagar : upplever .. John: och Anita en koncentrerad kärlekshi- storia med 'alla' dess" ingredienser. Här : lanserar. Sandrews ;' också en ny liten skådespelare, 4-åriga He- Jena > Nilsson, : som-, spelar - Anitas lilla dotter. Det är en kvick: och charmerande = liten uppenbarelse som säkert kommer tatt dåta tala minerade samhället. Många av: de fritiden” ett - rik innehåll." Fri- tidsprohb emet ” hår, "skulle: iman vilja säga, också en: innensida. Trots. ökad fritid :”noteras' mt- bredning av stress och neuroser. Det är mycket troligt, att många människor; under utövandet av - diverse. fritidssyselsättningar "så småningom upptäcka sitt behöv & " Från > kristet idéimässi a ”itgångspuniter / kun- | na frötidsinbressen för både" ung-' domen och de vuxna få en mer "u ag gade" inte på ' svenska” flaggans dag,” "meddelade .:.oss ' förargad patriotisk. GT-läsave. Flaggan - upp och räntan ner hade varit ' trevligare, tyckte han oven ; Emellertid har - han. tydtigen - inte besinnat, att bankerna, hål ” Ber stängt på lördagar. " KM Götebörgs- Tidningen om sig. .. + Ett avsnitt: av v filmen I tspelar. sig i Köpent Lars Mi Lind- gren står även för fegin och Rune Eniosson fotograferar. ' ”KÄRE JOHN” beräknas få pre- miär i movember medan ”ÄLS- KANDE PAR” ej blir färdig för- '100-ÅRIG | Stockhölm (TT) " Rörpost för brev och handlingar, transporttunnlar och rullbanor har länge. warit> oumbärliga förbindel- selänkar i banker, postkontor,. af- färshus, stora verk och på redak- tioner, : konstaterar SJ-nytt och frågar; men hur. många känner till att dessa ”nymodigheter” i.själva verket har hundraåriga anor? I Illustrerad Tidning för hundra år sedan kan vi läsa, att det gi- gantiska postkontoret wid S:t Mar-|på tins-Le-Grand -i. närheten av S:t Jaul & London sedan flera år be- RÖRPOST OCH RULLBANOR | ”NYMODIGHET! | ket från den ena avdelningen av verket till den andra 'med en -i röret på ett "sluttande plan gli- dande : vagn. : Man .: följde . sedan principen när det gällde att be- fordra gods 'mellan de olika post- kontoren i London och följaktligen pades en. jämnög på flera mils längd. >. os: Vv var de, men 1 ' Vilken synpunkt A än lägga på: förvärvet, vårt arbetes y-så "kvarstår alltid förval ten. ,. Ingen är egentligen självägande, > ; ”Nakna göra vi wårt inträde i världen, och nakna lämna wi dén, Dessa två enkla fakta .bor= de vara tillräckliga för att på- minna oss om altt. det inte fin= tes någonting. &. denna värld, som vi kunna kalla vårt eget. — —'-— Allting: kommer från Gud,. allting skall mottagas med som kuriositet -kan nämnas att två Psputnikpersoner” medföljde vagnarna Liksom «lagens rymd' farare ansåg de att de mått alldel hastigt transportera -brev och .pa= 1es utmänkt i sina tuber." > > d provturen liggande på trygg! d or t Ise . ur; hang hand : och allting skall" användas med. för? valtarens trohet”. 3 Har du ställt än ditt lv tuder denna -synvinkel? . : Vad "skulle det innebära” om:"du: "gjorde. det 'idag?
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.