» av staten? Är det inte snarare så . går till planteringar, vägar och = LT Onsdagen den 10: juni 1964 ik Debatten om den framtida ägan- derätten till 'jord och-skog fort- sätter med nya” inlägg, Den oro för .. framtiden som för en tid sedan yp- '. pades 'i riksdagsdebatten om do- mänverkets inköpspolitik är ut- bredd bland jordbrukets och skogs- brukets folk, När ordföranden 1 Sveriges" lant- bruksförbund, adv Ture Bengts-'... son, i Stockholm häromdagen kom han Torde odelbar enhet "> ”pitalstarka "Intressen | när det vänter att förvärva egendomar. Detta kan : "komma att äventyra det. självstän= » diga jordbrukets framtid. Enligt Tu='' re Bengtsson borde det inte få blir: fråga om någon översyn av för- värvslagarna innan 1930 års jord= " bruksutredning blivit klar med sitt arbete med att ange riktlinjerna för : den framtida jordbrukspolitiken, N - Vi 'ser med oro" på” utvecklingen,” sade Ture Bengtsson, och vi hoppas ' "att j och regerin= ' avslutningsvis in på detta probl Även hr Bengtsson var oroad över de signaler som främst jordbruks- ministern låtit skymta fram I den ovan. omtalade riksdagsdebatten och $ andra uttalanden ute i landet, Ture Bengtsson -trodde' att värvsrätten till jord och skog kom- : mer att. bli. ett av framtidens stör statert och bolagen i ökad utsträck=. ". ning förvärva skog är anmärknings- ... värd. Från jordbrukarsidan hävdar ' man "iden bestämda uppfattningen - att jord och skog måste vara en””ra på den" nu rådandd kgandeb: odelbar enher, För det framtida fa-' miljejordbruket :'kommer skogen att vara av omistligt värde. En uppluckring av bolagsförbuds- lagen medför att de unga blivan- de jordbrukarna får tävla med ka- -. ta” ss » haft: .för oss att ett Ka -miljeskogsbruk eller genom ' en po BONDESKOGSBRUKET OCH FÖRVÄRVSLAGSTIFTNINGEN: - Sambandet mellan den: allmän: na jordbrukspolitiken och jord lagstiftningen betraktas" tydligen” inte vara så väsentlig som detta” gen noga « överväger de. .steg ,som i att 'tas. De landen som 7; , jordbruksministern i vår gjort i "olika sammanhang ifråga om ägan- ' derätten till i:första hand. skogen : förs ;" är egentligen ovanligt klara för att ' komma från ett socialdemokratiskt I i heter "Richard Kim och” arbetår som "lärare wid Beach": lege i "Californien; Under Korea- kriget” var Kim : officer "i Sydko- reas! -armé- och hängs roman '”The Martyred”.: är "till; krigsskildring från: denna tid.: Men raliska'. konflikter, - 'sont utspelas |A i iskorna. + "Ther Marty- det "yttre ” en. krigshändelserna” spelar: ringa roll ;p jämfört méd:'de' teligiösa” och 'mo- 1 u erifick: Behslla livet, därför att han hade” mod. att spotta. officeren” i ” Officerens upp; itter blir" genast . motsagda' av Shin; som helt ovän- tat, erkänner, att han förrådde 'de övriga : för "att rädda sitt" eget liv. Hans. bekännelse ”Jämnas offent- ligt; men han uppnår församlingens förlåtelse. : Shin blir nu: en "väldig odikänt, "som om och om igen lar för”sina åhörare hur trös- der”. och . här han, själv svek dem; Hans; budskap. "statsråd, ” Jordbr + sagt" att. detär" orimligt ' att sen | väv: den ' "svenska : framtiden skall få behålla ägande- + v "rätten till skogen; en' av vårt lands I främsta naturtillgångar. För att änd. Jansen kommer möjligheterna fö! staten och bolagen att köpa skog”: . att: underlättas. Denna målsättning ' har den nuvarande” regeringen och; det är knappast realistiskt att vän- sig att den-skall' ändra 'åsi På sätt och vis är det klargöra! 1e”att få veta att vi har en social- - Jemokratisk regering. som. ännu har : listi. detöber 19504 Själva belyses. summaris reas S huvädstad. Pyöngyans veckor- S v na refter FN- truppernas intåg. il” I lita på Gud, T himlen - > skall be- bara: fund snänniskan med alla gångspunkten. I r krigets I början kvar - sin Det är länge sedan detta Al ymtade "fram i debatterna, För. många är : det.kanske förvånande att det ännu > ”finnr Jocialiseringsivrare i det s0=- 'cialdemokratiska partie : "Det att liberaliser: .bolagsförbudsl gen. Den ena "dagen kopplas jord-” brukéts" prispolitik. ihop ". med strukturrationaliseringen, « vars medel bland annat är jordlagstift- ' ningen, och man träffar överens- örelsen Ise "med för om dess stödjande, Den andra da- gen' är man beredd att bryta ut väsentliga ävsnitt utan att avvaki "ta -utredningsresultat, som berör "näringsliv, tid- hela it: landsbygdens skriver = ”skogsägarrörelsens skrift Skog sägaren : Jordlagsutredningen ordet : avfolkningsbygder, - Lag- tekniskt. -uttrycktes det så att det skulle vara- områden ”där förut= sättningarna för jordbruk är rin- |" ga”, Vi får nu av jordbruksminis- tern också reda på att det i såda- na områden”: är olämpligt med fa- Familjesk bru= | förbundet 'säger i sitt vid den ny- - ligen skogsprögram, att skogen skall över- !. föras i samhällets ägo. Vi kan kan- ' . ske betrakt, detta ungdomsförbund : Bom välvilliga pådrivare ' i denna fråga, : i sionärsbostäderna är allt för få och otaliga "behövande är -utan n ake Näxande : ska- sn - ram, av” ål ingar. dels möjligheter . liga: bostäder," dels utsikter till: att kunna: få hemhjälp i ide tall de är|. "sig "utan? personlig så avseenden en ket kan bli'ett småskogsproblem' ee och"i en framtid kräva hjälp av staten. En. mera långsökt motive- ring måste' man leta efter! På vil- ka andra 'områden av vårt sam- hällsliv utformas politiken: för att staten definitivt inte skall: behöva gripa in, Det vore klokt om: man på detta område mera anknöt: till dagsläget och; finner IE. till det : aktuella” läget och, i 155 framtid; Vi tillfredsställande försörjning. Vil- ken: hjälp har skogsbruket krävt att de obetydliga bidrag” sor wt- motsvarande kommit igen i högre taxeringsvärden och högre :skat- ter både till stat och kommun. Våra kommunalmän. kan säker- ligen upplysa om att bondeskogs- bruket ger mera skattepengar än bolags- . och ' statsskogsbruket. Bondeskogsbruket' som skattebe-' talare torde vara väl så intressant. Det lär taxeringsfolket ute i byg- |: derna kunna vittna om när man nu går mot en ny fastighetstaxe” ring, För landsbygden som sådan . är det inte oväsentligt vem som äger skogsmarken och hur iordpoliti- ken utformas: Vi känner det kombinerade för retagets styrka; denna har ock. så en speciell utredning inom 1960 års jordbruksutredning bekräftat. Vi vet också att det kan åstad- kommas en ekonomiskt bärkraftig landsbygd genom . skapandet av enskilda familjejordbruk och fa- kombination av dem. Förvärvspo- . ltikens betydelse är att bevara |.. ” dessa företag i enskild ägo och skapa. förutsättningar för en ak- tiv utveckling av vår främsta na- turtillgång.' Förutsättningarna blir mindre med den' grundsyn på frå- gorna som jordbruksministern an- givit, Kanske det till 'slut måste bli så att föreningsrörelsen själv. får |. ta på sig ett ansvar och aktivt medverka. på ett helt annat. sätt för att bevara skogsmarken i en- medverka till att bevara en eko- nomiskt - bärkraftig . landsbygd, skriver F tidningen, ÄN ve MAN HAR RÄKNAT UT nNIlL, påpekar Sm ålan'ds-Pos- te natt Sverige vid detta' de cenniums slut har. inté mindre än en miljon fölkpensionärer: Det är ett faktum, som påkallar | NN Faktiskt beliöver man "inte a argu entera överspänt för att på- "visa, ”att i skjutjärnsintervjuandet, d för att det är närgång- inte” alls: -behöver- mt och illagörande — är nyft igt' och bra. många. gånger, och t det utgör en mycket hälsosam ”notvikt' mot den menlösa” jour j.. . nalistik i både press och radio- TV, som ' inte: sällan förekommer, "denna: alla-till-lags-journalistik, som håller "på: att ta död på jour- " nalistiken eller i vart fall beröva | "den; dess berättigande, De: över- 'tramp, som: har. kunnat. 'registre- ras, de är. Ä jälva. verket. få,' för- 'vånansvärt få får - tillskrivas in- | tillfångat : vingar det närgångna -utfrågandet i kristna "präster i överlevand Den ene är ”sinnes- ler” varför” den underrättelseofficer, kaptens ; Lee, bokens - berättare, får sppdrag så: fall hem" jortön: prästerna” tälas: som mar; 5. | lighållas. och: alla: skal offentligt. fra n tyrer, trosvissa i förmå: de kristna Kriget, terna fjorton I- yngyang.. Tolv > mole pernas”. Jankomst påträttades de. två - i kultust å he lidand » och den. .obevekliga döder. vs ' - Och” efter döden? :: sin uppgift att. hjälpa. sitt krigs- härjade folk, att. visa. dem” ”lju- a äga dem att "saligheten. vän- tvivlar själv på Gud, ”men'ser: som sin” uppgift att. ge: människorna den tro' utan vilke ”de”inte skulle uthärda” livet. När” FN-trupperna ; | mässiga -- rättad. offentligt, ändra a påstår att man sett. honom på olika platser "i norr” "samtidigt. Ordet uppstån- delse 'nämns aldrig, men 'parallel- |- len med Jesus är omisskännlig. ” Den trosvisshet, som Shin” vill tillerkå de mördad te" göras. "medveten om att han inte ostraffat kan fortsätta sin utpressningspolitik— eller pas- uppnår ingen "av bokens "huvud-, personer, "Men ingen förblir. heller opåverkad av.,: vad som : skett. Överste Chang” övergår aldrig till kristendomen,” "men. han 'skänker pengar till inköp ” av. biblar. Kap= ten Lee är skeptiker in i'det sista, men när han” vid ett tillfälle fin= ner sig bland flyktingar. i en kyr] 7 ka, deltar han i deras sång och bön och. känner" sig "plötsligt helt "INGEN: ENTYDIG - - TOLKNING . i The Martyred” € någon entydig tolkning, Den ame- rikanske kritikern Chad Walsh i New York : Times ; antyder. två tänkbara alternativ: -”Kanske "vill, romanen säga, at människan 'endast kan leva genom + |sina: illusioner, "att helgon” är' de icke-troende, : som predikar : tro, vad det än kostar deras förstånds- S integritet. ”.: Eller kanske vill den. säga, att uppenbara illu- stoner, : framställda ” av:: kärlek till människan, inte alls är illusioner, att de tvärtom: är. det enda verk- e |liga i en. värld; som eljest bara vet: om. ständig; osäkerhet," kaos |. :loch fasa, Det står läsaren fritt att - | själv ta ställning.” : Hur som helst, framhåller Walsh! så framstår Kims bok som skriven i en moralisk och psykologisk tra- dition från Job, Dostojevskij och kanske främst Albert ;Camus,/ till vars. minne" romanen är' ägnad. - | Den: är; en: magnifik" prestation och : Iden "kommer att "bestå, = San kåt Göran. Lund a sivt bevittna' att andra! krafter diiver” eri” sådan "politik : vidare. Om Makarios framhärdar, riske= rar han att förlora allt. Turkis- ka soldater kommer inte att gå fram :med samma” hänsyn som FN-styrkorna ' på . Cypern. , : le Dagens Nyheter - Den / dutmyttjade ? "kapaciteten inom industrin : kommer förr el- ; ler senare att bli'i anspråk ta- |gen ” Allteftersom "dettta "sker kommer en otillfredsställd efter-1” : | frågan inom landet att föranleda |: "Jen ökning av. "importen." På grund "av begränsade 'produk- Itionsresunser, kommer . vår. för- måga att betala för, den ökade importen meddelst- ökad. export att vara "obetydlig." En. försäm-1 ring . av' betalningsbalansen ' är då trolig. Utsikterna till att för stora ' påfrestningar på betals ningssidar elkall leda till valuta- krigs står i öppen dag; Ytterst är”. det fråga: om. hur "mycket våra reala resurser. tillåter. F.n, är det framför : allt arbetskraf- ten som "utgör 'en 'kritisdk faktor. : Nordvästra Skåries” Tidningar ”Wennerströmfrågan. . är inte alls någon bagatell utem tvänrt- om — mr landets synpunkt. Men det har ingenting med ideolo- gier .: och partiernas "politiska |" målsättning att göra. Det "gäller ju" endast formerria :för kritiken mot ; regeringen; "för : dess, för- summelker, "Där: värit någon” motsättnin ; mellan he Hedlund; och .centergruppens majoritet '— mutan "endast . en Kulturhistorisk” bilderbok" saminan- ställd:: på uppdrag av” troduktör gör. en historisk, rund- | vandring ';'med>.det ' populära hus- djuret som: riktmärke; > Det : sker «boken- "Herre och, hund”, > :en 2 "Bilde som loppet lämnas av en tillfångatagen kommunistisk . officer, Han” berät- tar nied stort. välbehag; hur; tolv; prästei "dog som hu dar” "medan börjar; med, bronsålderns. hällrist- ningar..och avbildningar på. kyrkt? dörrar. och. Tunstenar' från 1000— .1200-talen; 'som skildr hundarna Loch deras herrar 1 i en serie realistiska sjaktscener. - Jutbred sökta” målningar eller: s'detaljer äv sådana, som "val r sig "karakteri- serar en epok” fram: still. .smibtfen äv 1700-talet: "På: varje” "uppslag ” har vänstersidan ”reserveråts': för: ”en s | beskrivning ' av: konstverket. Det. är en intressant .- läsning som. bel rättar om hur hundarna gerjom artrikedom och. sitt, vittomfattande ings- och anvä id råde. kommit att: spegla" det omgi. vande”: samhällets organisation och ekonomiska.” möjligheter. > Utveck- lingen från. de" giga bestar som fungerade: som äktare och jakt- kamrater” 2 forntidsmänniskan fram :till de: jagande feodalherrar- nas olika jakträser och de miria- tyrhundar;" som ' tjänstgjorde -som sällskapsdjur ”. och; statussymboler, vars olaga” avdagatagande "kostade förövaren ett" bötesbelopp, som var jämförbart med det för :en årbetsi körning: värligheterna; .. ' Hade » skjutjärnsintervjuandet fått fort- sätta, hade det säkert funnit:sin - form, en avslipad men, inte allt- dör avslipad form,” I Till exempel + in ebårande : "att Partiskheten inte' 'gés tillfälle” att sedla "under - opartiskhetens flagg: ” ”.. Smygreklamen' i TV' har varit > åtskilligt diskuterad.” I ' de "allra "flesta fall har man överdrivit pro- sblemet, En sak förvånar oss dock. Ett synnerligen konkret: exempel |' tycks ha undgått de” flesta, > Det" gäller fotbollsmatcherna. Även öm det bara rör sig om kor- "ta filmklipp i" Aktuellt riktas ka- meran mot ' klockan, "Ytterst få skild ' svensk ; ägo och. effektivt |: uppfattar- väl tiden, 'däremot .ly- ser ett 'urmärke möt tittaren. När det. gäller sändning . av. en hel - match, brukar man "fälla 'in ..en klocka utan firmamärke. Det . är onödigt också i det fallet att - fånga klockan. Vad denna har i -minutslånga filmstumpar. att gö- ra kan man "fråga. . "Vi vill inte påstå att det före- "ligger avtal mellari fotografen och en allt större kli på TV och det bolag, frågan 'om åldringsvården:— vår den av de många inom denna mil- jon, som inte har möjlighet att reda sig på egen hand och med nuvarande resurser inte' kan få hjälp till att reda sig, i co XY - Det är mycket som fattas de gamla i dagens samhälle: 300.000 åldringar saknar t, ex. centralvär= me och wc i bostaden, 130.000 saknar vatten och avlopp, pen= som säljer vederbörande ur men "det verkar så, för som. sagt när det gäller referat på några minu- -ter behöver vi inte se på klockan, ”"Speakern talar f. ö, om hur länge ; matchen har spelats, >: ": Kanske TV-ledningén har.en "förklaring till” fenomenet? .'' o(Gkånska Dagbladet) i UTLÅNING | ING V | : BARR. . : NES SP ” SRARBANKER RSS - : STAT HYPOTEKS- INSTITUT OBLIGATIONS-. RENAD . KTIE- SEFIOUPPLÄNING) SIBA 0 AKEHRD - FSE TOTALT) 4100 4122 LÅ bode rottbaåe : "Sparandet i kreditinstituten öka- | de under första kvartalet 1964 med nära 2.300 milj. kronor, vilket är ca 300 milj. mer än under mot- svarande period förra året Av ökningen utgörs drygt två tredje- delar -av "banksparande . och” åter stoden: (721 milj.) av försäkrings- sparande.: Uppgången, i . bankinlå- ningen- förklaras ” a huvudsakligen av räntekrediteringarna vid årsstif- tet. "Räntegottgörelsen till affärsban- kernas 7 äinlåningskunder uppgick t. o. m, till ett högre belopp än den redovisade inlåni 7 marknaden "blev - 900 milj. o.en halv. miljard lägre än i fjol.]' : Skillnaden förklaras av, en. minst - (58 milj. ” : 364 milj. mot 324 år 1963. - 'steg under kvartalet med: över -'. 1.600 milj.” vå fjol) ca! 1.900 ' milj, Affärsban- St kernas uilåningsökning ! SS omilja lägre och - försäkri igsinstitu> - tens ungefär 140 milj. högre än >: under första "kvartalet 1963... Motsvarande siffra war war 400 "Nettoupplåningen på obligations- kad offentlig upplåning. Staten och ' kommunerna,. som” under. fjolårets rv tre första månader. lånade upp .- mot .en miljard, har i år endast lånat 374 milj. ' För näringslivet redovisas en "upplåning på -136 milj. förra” året). ' Även ' för A. 4 . b n ten) uj : jochs folkpartiet” genom” eller-'i nyansskillnad, ". Det : "har intelen väckt någon. oro - inom centern. Då man mera bekymrad. över att” vissa” kretsar "inom högern spelat bort oppositionen” i Wen- nerströmfrågan "Skott över må- ber ger ju aldrig poäng. : , na Skånska. Dagbladet + Liksöm på piessen har Sin frihet år också radio och TV ha det frihet "under. ansvär. Ingen förhandscensur; bör få förekom- -ma, det bör finnas en eller flera ”Jansvariga- för programverksam- heten, det straffrättsliga och ci- vilräl itsliga” ansvaret” bär” regle- Tas, anonymitetsskydd « och skydd för upplysningskälla bör finnas khet med vad. fafilen är bet taget bör en. dagstiftnir nadiong: och . TV:s anisva iehet i ator utsträckning kunna knyta an till i varje" land existerande tryckfrihet Nagstifning.. : Det torde hälsas med - "sig sin ”defintiva : lös ning,. öm - man hoppas.' Längel- bestämmelsar på detta; viktiga område... | i Sydsvenska Dagbladet |. för” träl, - skildras utomordentligt i ord och bild... Illustrationsmaterialet hör "sam- lats på "ett sätt som. avslöjar fors- karens säkra .väderkorn och sinne för konstverkets anvä idbarhet när det blir fråga om att . realistiskt belysa "ett ” "historiskt ' ämne, Dess konstnärligt . höga - » halt. blir: till glädje för. läsaren och samma är förhållandet med 'den' spiritualitet öch "Kunskapsrikedom' + som känne=' : | tecknar den berättande; texten. . Lönar det sig att ha hembiträde?! jar om hustrun tjänar, "Vad kostar "det att hå bermbi- träde? I senaste numret av. Sunt Förmuft. gör. tidskriftens budget. expert ett försök att summera' alla utgifter och omkostnader för hem- hjälp. Där, är först och främst kontänt- lönen. Dättill lägges ett (för 19684) fastställt belopp på 240 kr för fritt "I vivre. Så kommer skatten. Men det är inte allt Dessutom kom- mer på hustruns skattesedel året efter inkomståret dels avgift för hembiträdets ATP; dels sjukför- säkringsavgift, Sammantaget enl utgift på 237-841 kr, beroerid vå 18.000. kr. Men "det är inte bara. år direkta kostnaderna för hembiträdet man skall "räkna med, påpekar Sunt/|på Förnuft. Hustrun får. också för egen del extra frostnader om hon byter "ut: hemänbetet mot yrkes- arbete utanför hemmet. En rese- kostnad på 200 kr per år är lågt räknat, 'Merköstnaden för ' lunch ute kan röra sig om” ca 400 kr. Klädkontot slutligen stiger troli- gen "med minst ett par hundra En kont tlön, än hembiträd på 400 kr. :wisar sig därför ! i verk- M. Sa är 11 > av Svenska Bankföreningen och redo- visas å4 den sedvanliga kvartals- Istatistiken i Ekonomisk Revy. komstläge, . . För en månadslön. på 400 fr. blir Pensionsavgiften . 374 "kr och. sjukförsäkringsavgiften .' 1155 kr, oIdv.s filemmans 529 kr per. år, Kgheten. bli; en. kostnad -på mär- mare .1.000 kr. a «Hur istor” behöver- nu bmstnins inkomst. vara för att "kostnaden för ett hembiträde inte skall å åsam-] ka Familjen. en. för "Den a eyprtotiske prolaten mås- träffande ” priest en: Över huvud |; | nog har, det rått alltför Oklara |” 120.000 fr, beta utanför hemmät, - har" höjts "med Bosttasoim SS 1952, konsta- 1007 procent f örelse:: med ' -konsumentindexet som höjts med 62 procent.” Postverket har under kommu nikationgminister;. ..' Skogtunds ledning -överlägset lett : tionskspplöpriingen: postillaxan, - som på regeringens, förslag beslutat ” är, vande både i och för sig och genom: att stimulera prisstegringarna: i' övrigt. so iksdagen i år 133 "milj. kr; alkoholdrydketna ' räknar : man med ' iden: "revideråde : planen över” statens" finanser. för. bud- getåret: 1963/64." Detta sait, den” i Bon före- r dt dåropa” det" pågående ökningen av :alkohol- konsumilioren. , I propositionen. som föregick prishöjningsbedu- itet;. samgavs den” beräknade mer- inkomsten kill 60 miljoner: kno-, nor, . Uriderförstått : att. konsum - Hjonsnivår skulle förbli densam-- ma, Idå höjningen endast inne" männa>, > prisutvecklingen - gom ägt” rum sedan: 1958, då skatte- satserna ". på . , rusdrycksområdet senast ändrades. ", a "Blå Bandet; bör ju års Obetelld ' ultbild- ning "och ”stlova skulder har; lä- karen änte råd att bli" psykiater. Efter ' OA blire i fem, : kekollärare med.” några Fäkademökar betyg! uppnår: "Amid- rå specialiteter" inom medicinen get: !och därmed : också inkoms- Hem och ”närighet är. inte "bara der "också; mot den. uppfattning samhälle, har. Do -Handelstidningen. = intet i i i sig Sj älv ö är » orent.. a - Rom, 14:14, > Penningen är å sig själv inte onén.' betalningsmedel och 7 "vår rde- Penningen är vånt- gemensamma ojävig Itjänare,; i > ”Usla "pengar” blir det ' först Ock". likaså bli "de: 3 välsignade pengar” här vi utväxla dem på Jett rätt sädt. Art vi i regel skylla ifrån oss på Pengarna, när. det går illa för oss, det är bara vår . obenägenhet att inte. själva "taga . på '0&s” skulden ”öch "vår ”benä- genhet - ett. alltid "vilja ha' en syndabock: att lasta. . synderna Frågan är alltid hur vi händ- fa "med / pengarna” fön, av 800 kr per månad ostar arbetsgivaren, . 9.513 kr, per år. Motsvaranda. "summa « bör - ålltså hustrun; ha: kvar etter det sk: ön dragits. om "det skall. gå ihop. ' En" behållning 'på 9.513 kr, får man” när hustruns årsinkomst 15.000, kr., men observe; 6 är ra att då får "makens inkomst ånte överstiga Först då ' bastun h på ca: 18--20.009 kr för familjen ätt hus ar en inkomst lönar det sig ustrun.- far ar [ + Den /nya . bar en anpassning ti den. all- ju vårt vanliga - utväxlingsmedel-"av livets "goda . och såsom sådan” en" "antagen "och / i Ett hembiträde med. en mn Kontant- . osympatisk, " dess... resultat :stri-:" "Hr Konstmålare Ma are Janz- : ning i Läspehallen än en gång visat ci framsynta tgenlaliskhet: bollsspråk — får på inga vill- .. kor försvagas. Går /det . dåligt - för laget, minskar pukilkintrés- . om;-individens , frihet. som vårt mätare "på "varor och tjänster, S vär vi hendla' uselt -méd: dem.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.