" LAHOLMS "TIDNING 0 CV : 5 NN = LT Måndagen den 22 juni 1964 Mötte J Finland kan i år 3 räkna med en ökad ekonomisk tillväxttakt. Den av finansmihisteriet uppgjorda natio- nalbudgdten. -kalkylerar «med fyra X procents: ökning av 1 . Goda finska; omen LT = spådde, Hyligen "att hösten kän vä de : för '- Han: ; framhöll som ett oavvisligt krav att "regeringen - fortsätter. att sanera”; statsfi "som "framför ' allt, ten, Den stigande konjunkturen be. ror inte, minst på att efterfrågan på landéts. främsta exportproduk« /. ter är livligare " än förr. Också för inv och k del visar siffrorna en stigande ten- dens. «. s : Nationalkud. a ar pes kar på :en ökning av exportin= "täkterna'med sju procent. I i- åste räkna med en börda av kort- fristiga krediter, vilka finns i arv / från tidigare år, återväring av om- " sättningsskatt och minskade skatte" intäkter, då extraskatten bortfaller. I den ekonomiska debatten har det” påpekats att Finland under: 1950-' talet, hörde till de länder i Europa, vilka hade de största -konjunkturs - "i sin i; En produktionens totala :volymök uppskattad till fem procent," är främst baserad på en expansion in- om trä-' och pappersindustrin, För metallindustrins > del räknar man' kon; jö de politik "har. därför blivit ett allt starkare önske-! mål. Medel. för en effektiv, kons s junkturpolitik med verkningar bå > de inom ' statsfinanserna," kredit-' ” däremot med /en - oförändrad Pro=. : marknaden - och näringslivet håller" : duktionsvolym och:minskad export, som emellertid uppvägs av ett upp- sving för inhemska leveranser och investeringar; överlag underlättas ; som bäst på' att skapas." Riksdagen: - har redan godkänt en'ny.lag för” .ånvesteringsfonden och har att ta'' ställning till lagförslag gällande en; aria : Som en: ö utkastad 4 boernas | gamla land ligger Basutoland med Sydafrikanska republiken som en- >] da granne; .Det vållar problem som väntas leda till nya kompli- kationer: när . Basutoland om. nå- got'år kanske blir FN-medlem,. Redaktör Eric Hägge berättar här några personliga intryck från en resa bland ' ”filtarnas. folk” 1 "ett - land som"ur: natursynpunkt brukar betecknas som -”Sydafri- kas Schweiz”. Läget kompliceras av att landets största inkomstkäl- lor / Nigger . utomlands,” öv ” nd Sa a imperiets ' a - något: år kan". väntas ' vinna. själv-. - het. I Meddeland. äv inv samheten -genom' den från årets böj skatten, I. nationalbudgeten fram-= " hålles uttryckligen att utvecklingen inom dessa .vitala sektorer av Fin-: lands näringsliv är beroende av före. . kåll 'knaden "Inom : .: Konjukturpolitis .ken finns. en allvarlig strävan att” inte längre : upprepa. tidigare. års. försummelser, - jEn. varaktig > förbättring av "ac "läget". skulle betyda I Pp och av levéranskrediternas omfatt- : veka för Finland, Dess verkningar : : är inte! begränsad, till närliggande : i Den iniport 5 som I med landets égen industri har underlät- tats genom tullsänkningar . inom; EFTA och den, kommer enligt 'na- Ao att fr Ira tionali 'och--nyi inom näringslivet. Det finns emel- ww. stabiliteten. i "landets ” politiska liv iska ting, såsom näringsli- f > Ett ek "> blomst S toland. med” en. befolkning på om- kring" 800.000,- varav ett par, tusen. ita," på. ett landområde som unge-. "motsvarar :de.”erövrade provin- " serna”,” Skåne, Halland och 'Blekin-' ge, ett land "med endast en granne, nämligen Sydafrikanska republiken. Basutoland : ligger nämligen som en .: & utkastad i boernas gamla land. ': För ett isekel.: sedan - underkastade "sig | engelsk överhöghet; uppsving är, såsom förre statsmis |. ”histern' och ledamoten av Finlands | Banks direktion. Ahti Karjalainen > nyligen påpekate, ägnat "att ök: och minska” de mellan partierna rå- lertid hopp om att underskottet i bytesbalansen. ”trots; ökad import skall förbli vid fjolårets nivå, ca | 100 miljoner mark? En: viss, förbätt- ring av statsfinanserna medför en- ligt prognosen att staten i mindre omfattning än tidigare kommer att uppträda på den allmänna låne- marknaden i.hemlandet. I stället har man mer än förr blickarna rik- tade på ;den internationella låne- - marknaden, som i:&år har bidragit med två långfristiga . statslån — det senaste ett obligationslån på 15 miljoner "dollar som emitterades i USA; Finansminister Esko Rekola' anser att Finlands möjligheter att erhålla utländska lån för närvaran- de är bättre. än någonsin efter kri-: get. . - > - , Finland är på väg inien högkon=' 'Junktur, 'För landets ekonomi be- - tyder detta ett minskat tryck på e rad vitala. punkter såsom kostnads nivån, penningvärdet och statsfi- nanserna, Utvecklingen på dessa punkter har hittills gett anledning till stark oro. är "da nde Ät val och. ett valsystem, - a Medborgarna möjlighet - Date trots den pågående gynnsamma ut- vecklingen. inte helt ur farozonen, - Riksbankschefen Klaus Waris förut=' SKATTEBEREDNINGEN HÄR DN . FRAMLAGT : E tt första delbetänkande, som för, mellt. handlar. om skatterna . på enskilda men vars tyngdpunkt li; kafullt ligger i förslaget om dels |” : omsens förvandling till s.k. mer- värdeskatt, dels socialkostnader- nas överförvaltning på arbetsgi- varna, noterar Fi KE öppen skap i En speciellt "kritisk punkt skul” le, om betänkandets tidschema följs, inträffa åt 1966,' då arbets- givarna 'Y' ett slag skulle belastas med 1.2 mrd i sådana avgifter, Det är sant att de samtidigt, som en enhet betraktade, kommer i åtnjutande av ungefär lika stora skattelättnader genom. att ' mer- " värdeskatten ger lättnader och punktskatterna, försvinner, men företagarna är i verkligheten in- te någon enhet, och medan en del |- av dem kommer att på avsett sätt få lindring, finns det tiotusentals andra, och då särskilt mindre fö- retagare, som "inte investerar eller exporterar i den utsträckning att de får någon egentlig kompensa- tion för den starkt ökade avgifts- belastningen. . : För dem kan skattereformen bli strået. som knäcker kamelens rygg. Men det är ännu långt här- ifrån 'och dit, och under den in-' . gående diskussion som betänkan-' det sannolikt kommer att fram- kalla blir det tillfälle att framfö- ra de erforderliga kritiska in- vändningarna och — vill man liv- ligt hoppas — -åstadlomma 'änd- ringar på de punkter där det nya skattesystemet skulle få orimliga : följder. 3 2 IF ÖRFATTNINGSFRÅGAN Är - LÄGET LÄST: : 2 € och det skall mycket till för att dyrka ;upp' låset, "konstaterar Sydöstra Sveriges Dagblad, i väntan på att den direkta demo- kratin ' skall "accepteras. av "alla : partier:” Mest pl praktiskt, ast kanske inte billtalande” för, de: beskäftiga och beställsamma, förefaller 'det: vara, att det. utses. några. raska och förståndiga och inte alltför vrätgi- riga karlar, som ur författnings-' utrednihgens förslag får plocka ut | allt det myckna praktiskt kloka och anvärdbara.: Sedan får justi- tiedepartementet ta hand om vad som 'sållats "fram för att på den' partiella reformeringéns väg bätt- ra vår författning, bota dess prak- tiska brister." 'De politiskt kontroversiella frå- gorna kan rmaw sedan gärna låta utreda under lång tid — tills in- sikten småningom mognar fram en bok av/Bosse Gustafson," som ”som ser en utväg | ' r i rikadagen: inverkat ans ar alltid va- rit vitt: spridda; '.på senare” tid här: ”de alltmer "tenderat åt: områ. Det. politiska Jivetkrävers i dagar sin man helt "och fullt, : hälffenbruk visar "sig" i all syn- «'-nerhet för topprhännen It ' svå- rare ine Mera klartext, stod att finna; Ki hr Hedlunds uttalanden: om läget inom” "oppositionen; Även om han - ofta: upprepat sin "ovilja ” att gå ”arm i arm” 'med.högern så-sade han det med större emfas än 'ti- svenska . folket att. .en segerrik | = opposition ej kommer att föra hö-' " gerpolitik, "menade han: i ordalag |”. som bra nära påminner om hr Ohlins och. Hedlunds gemensam- ma deklaration om mitten-politi- ken inför 1960 års val, -. Hr Heckschers oklara och, sä- kerligen ' inte” genomtänkta utta- . landen om ATP-systemet, vittnar man ta upp frågan om kapital- koncentrationen i statens hand '— ,. deras' land blev ett protektorat, "un- - ”' derställt brittiska parlamentet, :- Ren ”självbevarelseédrift > dikterade:; detta «'. steg: basutos hade: nämligen. undgått . vatt -överflyglas. av zulustammar.: Nu : ' hotade. samma fara . från | kommer själv märken av antytt slag; ingelsmän,; Av två onda |! "Sting valde 'män 'det minst Onda: man «accepterade : samhörighet " med den :erp; , talande : Å. författningsfrågan att : : möte: har liksom . . högerns: års- digare.. Vi måste: göra. klart för | " ven: den frågan "till: väljarna.” De - om dåligt politiskt handlag. Skall |- som det i övrigt finns all anled- gällde Basu- , ' "ningens undersåtar, Som ”landsmän” Victoria eller uttryckt I dör Basutoland ä är lika fattigt som över- "trafiken och vill. inte. ordna ”parke- = ett nytt rike "på väg in i världspolitiken | med , basiles egen språkbild "kom inder hennes filt”. Uttrycket ter sig nderligt, om man ej vet, att basutos ir känt som -”filtarnas folk” '— olik- årtat mönstrade filtar, i vilka man svepar sin lekamen, utgör: särmärke för olika stammar och är alla basutos stora ' stolthet. ; Basutoland "blev där: med en kronkoloni och basutos drott- pengar, ' stluka . peng satsa dem? Huvudstaden hetet ” som nämnts Masuru, —”staden "med &n ruttna sandstenen” '=— "och gör Jäppeligen ' turisten. glad. ' Bland dess officiella byggnader .i tråkig imperiestil väc- ker emellertid postbyggnaden intres-' se, när man får veta att den uppförts » som elevarbete av en ungdomsyrkesa skola, Gatorna. är dammiga, vägar ' na gropiga och bilarna lätt räknade, ' Den "engelske episkopalprästen; som bott här i ett kvarts sekel, blir min. .: Vi kör inåt landet. Snart har i sla av att. vägen upphört : och att vi själva är .på väg rakt ut. i geografien. :.Den kommer emeltera tid åter och Snart åker vi in i Roma! + - ve Förklaringen till. att.npå dessa syds liga breddgrader finna en namne till den estga staden är ytterst naturlig: . redan på. "1840-talet började katoli« kerna missionera härnere. Nu är 'ka« tolska” kyrkan" den "största av de. kristna :samfunden i -Basutoland.” 74. procent av befolkningen uppges höra ; dit åtminstone rent statistiskt sett. vem vi. med britterna godtar basutos. endast filtar " med" engelska "fabriksmärken; sydafrikanska -' filtfabrikanter " här ”mellertid tagit "nogsamt' fasta på denna basutos', förkärlek och åstad- hur det "går till är. emellertid en an- befolkat.:. Bortåt 20. procent av de unga männen måste söka sin ut- komst vid de sydafrikanska gruvor- na, De är duktiga arbetare, men de- ras' förkärlek för hästas vållar extra problem: : Till: Johannasburg : eller Kimberley kommer de nämligen ri- dande. Gruvbolagen kan inte hindra tisk. till": kristendomens förankring bland basutos, Mycket snart lär man, lat. ordar i ett-ut- den! nya "riksdagen skall bestå av och; vid:samma tillfälle direkt- vald, kamniare. Folkparti efs lands- stämma. i! Östersund , understrukit :samma” krav: De borgerli ga parti- erna har med andra ord helt slu- Hit upp kring de överenskommel- -ser respektive' partiledni ngar tr "fade:i vintras. Här & är oppositions- fronten obruteri,: Vi Det är svårt, se. hur så vitt, + skil- ”.da. synpunkter: 'skall kunna sam- ; manjämkas." I: den situationen ör - verlämnas bland: många” "andra ä- "bör lätt kunna säga sig vilket al ternativ som 'ger dem det 'största inflytandet - på > riksdagens ; och därmed' regeringens sammansätt- "ning. Der oa (Sundsvalls Tidni "nu förbereder sig på full frihet. Var- ” för deras djur! Men den saken drar basutos själva försorg om. De pengar: :som' de: unga . männen förtjänar ”utomlands” utgör. Basuto- lands främsta” inkomstkällor, I övrigt söker man” livnära sig. på. kreaturs- uppfödning - och "ett "föga - givande jordbruk. Djur har. man: emellertid I: gott om: halvannan'"; miljon > får, 'en halv” miljon kor. och ' något :hundra-: hur stark tron alltjämt är, att den . gudomliga makten sökes i en blod=" besudlad dryck, 'känd som diretlo, | Ingredienserna : skall få sin rätta styrka kräves att människoköttet skurits ut en levan de, kropp! "Det förklarar det. 150-' tal / d”; som. myndigt land önskar innenst inne er för- "Främlingen har rätt ställa sig skepe Hd är > människokött, + blod; "fett och örter, För att-drycken - ' Troligen "intet - östeuropeiskt ändring av nuvarande läge, som ger dem större handlingsfrihet än efter en total brytning met- lan Sovjet och Kina Hiter en sådan brytning är det fara vänt att Moskva åter. kommer att kunna koncentrera sina krafter på . Östeuropa, med eventuellt resultat att länderna där, berö- vas den relativa 'manöverfrihet de har i dagens läge, - Sydsvenska Dagbladet: a "Curisjtjov konstaterade den starka enigheten mellan Ungern och" Ryssland. Den upprättades ju " också på "mycket stark grundval — pansar.” Göteborgs-Tidningen. i i - Man tror på sina "håll, att de Gaulle kan komma att'göra ett nyt utspel: för att blåsa liv i den europeiska samlingen. Han 'kan plötsligt komma att lange- ra den midigare: idén : om. ett europeiskt frihandelsområde,' i vilket EEC 'skulle ingå som en av 'medlemmarna, Detta skulle öka" "gränserna för » ” europeisk samhandel ; utan "att spränga, : den > sexklästv: : kretsen. | : Nordvästra Skånes Tidlingars 4Det är sin egen makt herr Er- lander främst ser till; när han |” tär till orda 4: örfattningsfrå- gan, ' Falskheten +: är , skärande, när han försöker ge sken” av annat. ' Västernorrlands" Allehanda. lett. på framställning av die: lo: sökt utreda de'senaste:di AV en slump 'kom jag: en. dag att studera en 'officiell anslagstavla. Där : fanns också. en kallelse; till något, ': 'som '. äst” "kunde ”karakteri som 'en'rundabordskönferens. PÅ dag- | i | ordningen” stod åtgärder mot '”mes. : dieinmorden"V Det-var. inte" utan jag tusental hästar.” Getkött ” exporteras till Indien, men i övrigt bidrar-den stora: kreatursstammen -fögas.till "för-, sörjningen... Bastoland: måste" följakt-']. ligen lita till import: från- Sydafrika och finansiell från moderlandet. ” Basutoland Er emellertid inte' bä en "ekonomisk "belastning; för "Eng-' land. — det. tenderar” alltmer att bli] ett': svårlöst- internationellt problem, Sydafrika, har. länge. haft "ett: "gott öga .: till - denna underliga koloni mitt inne'i dess eget territorium. Inte nog med: att.-basutos med. sin fria ställning "äger ' den" rösträtt. som för- menas, Sydafrikas; ärgade befolk=- ning. '—''Basutoland har” också - un- der senare år gett flyktande. sydaf- rikaner skydd i inom sina gränser. ; . oe Oh sydafrikanska": "parlamentet . har hot upprepade gånger framförts mot Basutolands '. ställning; . -apartheidens förespråkare .vill inte. i eget. land tolerera "ett ' område; där ' de svarta .sedan' 1961" ägt "viss självstyrelse" och långt "bort" från :modern civilisation : utan också tillb ka i tiden til en fö Och om något år skall detta land | kanske: ta säte. och. stämma bland ; världens fria stater, kanske / låta "sin stämma höras i Förenta Nationerna, ': Man kan inte befria 'sig från den känslan att Storbritannien valt den=" na lösning för Basutoland. med tan= ke på dess läge och väntade kompli= Från. en nära nog fullständig obe- ; märkthet . inom”. världspolitiken kan Basutoland göra sin entré på världs. . scenen, även om det endast blir en : statistroll.' Ändå är det ett märkligt steg att vänta, som på detta sätt an= je sådan framstöt från Pretoria har|nonserats från London, > «mellertid i brittiska: parlamentet. H Eko Häigge Da tyckte "mig ' ha .rest: inte. bara bra I kationer i förhållandet till Sydafrika, ' kala. p be Komn mentar öntorpantiet: har suspenderat de. sju "medlemmar: som" : ställt upp" på Medborgerlig. sambings lista. i Skåne. ' Beslutet, föran- serna, ' träder ur na andra landsting : all efter- följd. ; i ”Visterbottens-Kuriren. Studenterna i Stockholm har - uppmanat ecklesiastilministern . at sörja för knäppupp-andans främjande vid våra universitet. De räknar det som en viktig samhällsuppgift att - hålla ll. mänheten underrättad om forsk-. ningens resultat och föreslår att universiteten skall lämna sådan information genom' att ordna populärföreläsningar. för lekmän Och ge ut orienterande veten- skapliga 'tidskwifter,” Men vill helhjärtat . instämma” . önske- målen om bättre insyn i lobo- ratorie ier och forskarceller, Mandelstidningen. NN Prinsessan 'Krusse kommer att få det riktigt rant på Haga slott, att döma ”av "TV:s iepontage. Bland annat skaft kristaffironor i mängd bidra till hemtrevna- den.: ”Ja, jag hoppas verkligen att vår gäst skall komma att uppskatta. våra . ansträngningar att göra det trivsamt”, : sade landshövding Westerlind med all den innerlighet, han är mäk- hamna + under, Den Höges' 'ma- drasser, hundra "poliser; Den” "Höges 'hät- komst bär kunna bli vad. natio= nalskalden Hasselskog kalbade lig grund”: . en "Vestmanlands Läns Tidning. i kistan för "det som många kal- avled än 18-8rige amaitörboxa- ren Henry. Stephens," i Filippi- nerna den 21-årige amatörboxa- ten Rey Romero, 4 London den - ” 21-årige proffsboxaren Lyn, Jo- kraft, när septetten inte längre bar något att göra med den” nya Centeråtgärde; Medborgertig ” samling” är: "en konkurrent om, borgerliga - gös- ter... Den, är inte som den. an- ser sig "vara en - samlande, rös relse:- Tvärtom, : Den splittrar, Man ' kan ' inte tillhöra . högerr, centern : eller ' folkpartiet :' och samtidigt : wara ansluten; till en annan politisk organisation. : : i Sundsvalls s Tidning (fp). : "Landstinget i Jönköpings län har tagit ett gott initiativ, Dess förvaltningsutskott "har, beslutat, att se till att inga'sydafrikanskå produkter ; inköps" tl sjukhus och skolor; Bom landstinget. skör ter. Bojkobtaktionen" borde: ma? mötts med b örk. att England inte ett Bgonblick tänker på att utlämna invånarna Vil de. syd- afrikanska ' rasförtryckarna, '. I och med att Sydafrika lämnat det britti- ska samvälet, har situationen ytterli- gare komplicerats: ett fritt Basuto- land måste, förutsättas bibehålla den=" na anslutning till moderlandet. " yvlt För några år. sedan hade jag till-' "fälle besöka Basutoland och räknar denna" kontakt ' till en av de stora reseupplevelserna. Man talar nämli- gen inte utan skäl om ,Basutoland som ”Sydafrikas Schweiz”. Även om bergen inte uppnår alphöjder, utgör, de en' kompakt kedja' av vild, na- turlig skönhet med ett ständigt skif- Unik In kurs. i i | föret . Stockholm (rT). : . Företagsdemokratin: aktualisera- des” under, såret. genom "en brett upplagd Kurs” företagsekonomi där LO, SAF och TCO 'samver- kade: och det'egna företaget” vår etidieobjektet.': Kursen blev po: pulär och i höst räknar. man med jag solade i bikini och sen Sarekfjäl- Jen med ' filmning i: vandrafpjäxor vieran: och Juan-les-Pins, och . olle, :- Maude 'Adelson «| skrattar, hon älskar omväxling och resor, så den här rollen i -leden” passar henne precis,” . ns Det är en film, som bygger på första, långfilm, ' Många kortfilmer ”Kungs-= ; | kom ut "härom" året. | Begissör är Gunnar Höglund, som här gör sin i fjällmiljö har han: tidigare gjort. För en han gjort för LKAB, ”Fer- rum” har han, prisbelönts, = + Maude. spelar flickan Leni, den kvinnliga huvudrollen mot Mathi- as Henrikson, son till Aino Taube | peruk, och Anders H,. tande fä 1 allt efter ' solhöjden. Med sitt enda hotell i huvudstaden Masuru, skraltig, jär . med Blomfontein och frånvaron av' alltför märkliga vägar bjuder Basu- toland inte turisten mycket av kom- fort... Men det bör. inte hindra lan- inte mindre än 20.000 deltagare :i ett par tusen' studiegrupper, om- talar: ombud: Olle G - son i Metallarbetaren, Dn tv Ökade kunskaper i företagets det I Jä framtid, när jord- ekonomi: och administration är det klotets ” avstånd krymt "ytterligare, nödvändiga kormplementet till god att bli ett eftertraktat turistmål. 2 information, anser Gunnarsson och : menar «att. det därför inte är” en tillfällighet .. att /SAF-LO-TCO sd höst gemensamt ger ut ett mate- rial för studiecirklar :under . fu- - ; ”präd här in med frid "> ddittsinevs ; sc Den stora sensationen för "fråm- lingen; som kommer från det apar-: theidpressade Sydafrika, . är otvivel-: |. : moln. NI aktigt att möta de färgade "som jäm-" fer LR KN | likar.' Tullmannen : är färgad, Ukaså | Dramaten den senaste tiden, iver gränsvakten vid gränsbommen under rollen som Anne, Frank har on bjälken med inskriptionen på basu- varit med i ”Balkongen” och "Som tospråket ”Träd här in med frid. i ni. behagar”, - >: z ditt sinne”, Man känner snabbt att' gre norr. out än Kr amfors har atmosfären är helt annan än i det. |" Län Fi gamla .boerlandet. ' Man : möter" inte Maude "aldrig "varit "tidigare. Film- hunsade. negrer, pressade - av alle- bolaget, Nordisk Tonefilm, har 1o- handa 'raslagar, utan 'umgås med lyat att hålla med myggolja, vilket fria brittiska medborgare. ' är en tröst, tycker sällskapet, kanske "är lite rädda för att bli uppätna, : Även 'om Basutoland hämtar myc- "I Maudes roll' ingår att 'rämla I ket från Sydafrika, ger det samtidigt platå som Oranjefloden har 'sina käl-' forsar : och: strida : strömmar, men lor, Som en framtidsvision anar 'man proportioner, Men . härför fordras | på Intima Teatern i Stockholm, ” x| där. hon ska spela i Hasse Ek- 23, säger Maude. Fast hon ska ha | Olle Thunberg. långt hår, så jag måste ha halv-|. Men då. är. redan” filmen från "Ist : | studiematerialet blev man: klar i sagkonomi a | sig”. - a a Kursen är ur flera synpunkter unik. Den är resultatet av ett ti- digare ej prövat samarbete mel- isati na. i | far, utefter; merade, " systematiserade,” åsyl tade och premierade gnova miss. hande!” som "här" den' teder: tl älsas med 'pubtikjubej och be" lönag” med segerarmen i lufiden. : Dagens. Nyheter, när vi gästar: andra, fika måna måste vi. vara: "därom - vid :ube flykiter-å sklog och mark, när vi. äganna. "eler styr fram över. b ljorna. Att "hålla Naturen ' ren. är inte bara. en slogan; Det är eut: villkor: för ahr. vi i fortsättningen överbu- vudtaget skall kunna :njusa av en . natur öck" där känna Oss hemma. s ETT. ORD: . PA VÄGEN | Hen 2 den som hade fått ett. lan de tre huvud I långt högre grad än tidigare är derna kurs ett försök "att. anpassa studierna . till : det egna företagets problem; fortsätter: han, Pedago- giskt är kursen ett experiment, då ialet ” håll såväl en «kursbok som en serie stillfils mer: och -hörspel.- nen --En kort tid efter LO-kongressen 1961; då betänkandet ' om .”Fack- |: föreningsrörelsen och företagsde- mokratin” . ' behandlades, tillsatte arbetsgivareföreningen en > refe=l rensgrupp med uppgift "att gran- ska problem som 'hade att göra med em demokratisering .av.. ar- betsplatserna. , Redan i" början: av 1962 föreslog” gruppen: att "SAF skulle inbjuda LO' och TCO, att bilda en' gemensam kommitté som skulle älla ett studi sberi=, al' med 'speciell inriktning på det egna företagets ekonomiska 'pro- blem. . Inbjudan accepterades: och de tre organisationerna anvisade de behövliga ekonomiska resurser- är b Med kursboken och det övriga ” rr konferenser. för. cirkelledarna och kan sätta igång. Huvuddelen . av deltagare beräknas bli ledamöter] i olika. företagsnämnder. ot sin omgivande granne. något värde- fullt. Det är nämligen på dess höjd-: att floden dämmes upp och blir en |det har hon ingenting emot. kraftkälla ' av "ingalunda obetydliga I höst kommer Maude ' att vara CC. Hon är 'en . modern flicka, | mans. nyskrivna pjäs, .”Apoteket ungefär. i min egen ålder, som är | Sparven”, mot Sven Lindberg och Sarek och -de vida vidderna klar: W.T, Maude Adelson har ägnat sig åt at a na för att projektet skulle ;kunna so pundss iooa vs "Matt, 25: 24. Frestel till att inte als förvalta vad man: har ligger tydligen närmast till för den som fått endast ett pund; den som anser sig inte ha något att tagas i bruk. har; är -föret och främst en orätt inför vår Herre, som wkiftat gå- flera pund än vi ha? Därtill veta vi ej vantill vårt ena pund skulle komma ” att tjäna, Gud använder ofta myc- ket ringa människor med liten begåvning: till " stora. tjänster. Och. människor "med : stor be= gåvning, med flera pund, fres? tas lätt till! självöverskattning och egenwilja. Det ena pundet skall också förvaltas: > - Gräv ej ned ditt pund! - " I Tim, 4: 14—16. 4 ”"SOLGÅVAN - : ; TILLBLINDA : + HALL BENT I BÖG OCH MARK Nn ”eino 20 900326 : där! för 'svarar ."fyra-" i tig.” "Att. inte någon: ärta råkar ” medvetslöshet : kallas” knockout, = ”en historiske stund, helt. å folk-. va Lika måna ! I som.: vi "är att hålla "snyggt ' i "våra: hem eller ' Detta, att inte akta' der man - . | vorna mellan 059. Har han ock= ... så inte rätt att göra som han - vill och skulle vi kunna bruka ”Yiterligare tre” spikar 3 Jik- .. nes. Dödsorsak: hjärnskador till följd av den i boxning . legiti- en EON TE I EE (SED | Run | aan | movsue janne $ sn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.