, " självverksamhet! är av/ särskilt i Uddevalla. gjordes ett uttalan- de: vari" framhölls, att idrotter LT. Torsdagen den: 25 Juni 1964 - Idrottsrörelsen | + Om en "ordentlig ”anslagshöjning . innevarande år. En” bättre insikt |” id. och :idrottsrörelsen har:en stor fostrande "och' folkhälsofrämjan- de" betydelse, Ledare och akti- va idrottsmän spelar en stor roll för en positiv idealbildning bland 4q a 1d ] om het kaa å hög grad engågera ungdom i värdefullt 'och stimulerande id- fottsliv. Idrottens. inriktning mot värde, Ur både ungdomens och Hets, synpunkt är det''av ikt. att idrotten främjas och ges ett: effektivt. stöd...” De” "statliga . anslagen "till id- rotisverksamheten bör ökas tkraf- tigt." Idrotten måste återfå 'en långt större andel av de tipsme- det, som inflyter. till staten, Det måstébeklagas, att riksd : om is betydelse måste bli vägledande. för. statsmakternas Ställningstagande i dessa frågor. ; | Den stora tillströmningen ' till idrottsrörelsen medför ett ”väx- ande ledare- "och instruktörsbe- hov. . Stämman '. kräver, att åt- gärder snarast widtages för ' att tillgodose detta behov. Instruk- törsutbildningen "bör därvid jäm ställas med annan utbildning" och kostnaderna således: åvila sam" hället testas ST TN Tillgången still Ådrotts- och fri- luftsanläggningar : bör förbättras och. olika ' åldrars behov ' därvid tillgodoses. Även "på detta områ= de måste omfattande insatser gö>- Tas för att'ge mngdomen' goda förutsättningar för. ett. sunt och innehållsrikt fritidsliv, , : joriteten avvisat centerförslaget RE . lande, vari bl a, påpekades, att ” fritidsboende, En sådan utveck- ir samband med en ' debatt. om fritidsfrågorna : 'gjorde |» CUF- stämman” i Uddevalla. ett utta- en "ökad fritid medför ett ökat ling är "Positiv |sedd..ur ”rekrea- tionssynpunkt och därför att det leder » tillsikontakter och ökad förståelse ”meHan” olika befolk- ningsgrupper, som av tradition "tyvärr ofta' utsätter varandra för schablonvärderingar. .— Den ökade "fritiden ställer krav bl."a. på planeringen för fritidsbebyggelsen. Centerns ung- rs att. möta de. kommande behoven av mark: för fritidsbebyggelse och fritidsutövning., Men: även andra tering bör sålunda ske äv sådan bebyggelse, som kan anses lämp- - lig som fritidsbebyggelse och som . annars får stå oanvänd, Ett ut- nyttjande 'av' 'dennå reserv” be- hövs för att tillgodose rättmäti- åtgärder: måste" vidtas, MEn: ånven- |; : Nu för tiden är den lilla staden Rothenburg ob: der-Tauber namn- kunnig som turistattraktion, Varje ga: behov av. fritidsbostäder' och för ått' skapa en mer omväxlan> de landskapsbild: Vi till dessutom fritidsbostadsfrågan ' dan vikt, att tillkomsten av” fr --tidsbostäder "bör / underlättas ge 'ante- domsförbunid anser att.k nerna måste bedriva en aktiv och "nony tillh av bat "rade lånemöjligheter för. enskilda och- kommuner, «3 oc rata . ryssfientliga pressen på ” till raserande av alla de fördomar” ” EFFEKTIVARE BYGGNATION "betaren:i kommentar till CHRUSJTJOVS BESÖK ; "> ffinner Sy döstras v.e - ur n a synpunkter; oa S Besöket är glädjande först och främst därför att varje sak, varje händling, .som kan bidra till att reducera misstänksamheten . mel- lan folken, är någonting mycket glädjände: ” : - on Besöket är glädjande, därför att det visar prov på storsinthet hos deh ryske regeringschefen — som inte torde vara okunnig om vad som 'har förekommit i: den -tra- ditionellt och obotligt, man frestas ibland ”att'"säga- ärftligt sjuk iga ton Besöket är glädjande därför -att- det bör kunna ge upphov till grundligare och förutsättningslö- sa'studier av den ryska kommu- nismens utveckling och därmed och "allt det vanetänkande, som i alltför ' stor omfattning bestäm- mer "uppfattningen om - Ryssland av i dag, . a : Besöket är glädjande därför att det ger svenska folket tillfälle att visa, att talet om svenska fol- ket "som "ett fredsälskande. folk och som ett folk med internatio- |' nella aspekter och vyer, som ett folk utan trångsyn och förlegade fördomar är ett sant tal." ' . Det var värst, . . se det gäller, uppförandet av själva " byggnadskroppen har den Ha i i på ett nästan häpnadsväckande = sätt, konstaterar By ggnadsar- förslaget :.på byggnadsarbetareför- 'bundets kongress i augusti om ett stort byggföretag med staten som huvuddelägare, Men vart har "dessa: rationalisering:svinster tagit vägen, frågar tidningen: + "= + + "Huvudparten av våra ekono- miska . och : tekniska resurser .samlas i storstadsregionerna, men |- just där har bostadsproduktionen benägenhet att sacka. efter, av orsakerna måste 'vara att man på 'det produktiönstekniska planet inte förmåvt åstadkomma en till- räckligt, kraftfull insats för ett effektivt och rationellt byggan- de, En ny giv måste uppenbarli- gen. till för att klara en bostads- produktion av. tillräcklig omfatt- ning, och till acceptabla kostna- dera oe er » Initiativet är värt att föras vi- dare" fo : STATSMINISTER ERLANDER : ”"ånsåg sig helt nyss behöva prestéra en "lustighet = det be- hovét känner han då och då, no- terar Ny a We rmland:s- Tidningen aan in berättade då med ett in- ståranände skrockande att någon på partikongressen sagt att man där inte. talat. om oppositionspar= tierna. och andra oväsentligheter. ” Formuleringen är varken särskilt ny eller särskilt förargelseväckan- de? Det: anmärkningsvärda är at den avspeglar en mentalitet som på en gång är ny och förargelse- väckandez förakt för oliktänkan- de, förakt för de om makten En | att. eckling ' i" 'denna "riktning kan få högst obehagliga "och: olustiga " konsekvenser, ' både - för. de. svenska: partierna -och för :svensk. politik. --Inte minst ligger den- risken "snubblande ' nära att ju självsäkrare, ju mer instängda i sina snygga elfenbenstorn-par- tierna blir desto svårare får van- ligt folk'att ta dem på allvar, : " Desto " mer (' främmande ;; och overklig och ointressant: kommer politiken att. verka — för - icke: professionellt engageradå.'' TSINNESSJUKLAGEN. : "som nu ligger på sotsä. gen och ingen "kommer att sörja, kan man förvisso :- göra - mänga :> präktiga fynd, Lektor” Lärs "Furhoff; har dragit fram några till allmänt be- beskådande — bl a. det treåriga hindret mot "att ingå äktenskap. eller ta körkort efter intagning på mentalsjukhus, + Det skadar inte att på nytt slå larm om dessa be- fängdheter, kommenterar. H a n- "delsti dningel ON När Furhoff tar dem 'som vändning för ett tämligen vildsint angrepp på -psyiatrikerna 'skjuter han : emellertid över” målet. Att han. visar , sig - erbarmligt . dåligt underättad om, psykiatrins nuti- ' da arbetsmetoder förrycker ytter- ligare hans argumentation, . ' Furhoff hävdar exempelvis att - Psykiatern: :vid -diagnosticeringen bygger nästan uteslutande på so- ciala bedömningar, Så är det rakt inte. 'I modern psykiatri arbetar man istället i stor utsträckning K årk er hundratusentals turis- ter, inte .minst från. utlandet,.för att få se: denna idylliska stad som. sedan; medeltiden -- Jbevarat > sin stadsbild "oförändrad med kilome- terlånga 'stadsnvurar, pampiga por- tar och' torn; rikt dekorerade bor-, garhus;; "gotiska kyrkor och fram- förallt det > imponerande "rådhuset vid det stora torget: : ye + Under "medeltiden hi Å : iktiga: förbindelsele- der" mellan! nord och syd, öst och väst. Genom sin handel som sträckt sig övi ör: hela" Europa lyckades den-' rekt under. kejsaren samla myck: enningpung. VF Men ofärdstider, det fanns rovlystna fi- gästades staden; av. främmande. sol- dater, Och »så fanns” det tyvärr — även i ett: dnat 'samhälle = tjuvpack som nog" gärna skulle' ha velat . berika sig. på stadens” b köstnad. Kassaskåp av stål var inte! än; uppfunna , på : 1300-talet. Det gällde alltså att Hitta på ett säkert gömställe” för handelsstadeng deltida byggmästare har uppenbar- ligen gjort något fel i sina' beräk- ningar: ; i tjocka "murar blev några få kvad- byggnadskomplexet : en ' liten 'oan- sénlig kammare, inte större än ett delsevis : verkligen kom dit, torde rummet igen- utan att ha fått en aning om att detta lilla gemak i Rothenburgs: historia under . flera , med: samma undersök. der som inom invärtesmedicinen. EEG- och röntgenundersökningar, - blodanalyser, studier av hjärt- verksamheten": är. synnerligen viktiga ingredienser vid . bedöm. DNINngeN, oslo ok cc Det är en smula. egendomligt ” att: Furhoff trots att han bränn- ”. märker | sinnessjuklagen . som . omänsklig ändå Ånsisterar. på att läkarna skall följa den till” punkt -ooch pricka; Han -har "rätt i att - inkonsekvenserna nu är stora: - - Den ene läkaren gör pliktskyl- . digast sin sinnessjukanmälan « av patienter "till vederbörlig 'myn- dighet, den andre inte. Att den som kringgår orimliga bestäm- melser-har: vår sympati, är klart, men kan man inte också hävda att han gör rätt? I en övergångs- period är det naturligt att 'nor- merna blir flytande, . . -. AU det råder'en viss förvirring - och . många brister ' inom: den "svenska!" mentalsjukvården svär "odiskutabelt, Hur 'skulle det ock- så kunna vara annorlunda 'så illa som staten sörjt för denna sektor: Den organisatoriska och” lokal- mässiga eftersläpningen är enorm, -och” personalresurserna ' skriande otillräckliga. De psykiska sjukdo- marna svarar för gott och väl fyr- tio procent av. den totala sjuklig- heten i landet men psykiatrikerna utgör bara åttondelen av läkar- kåren. Hälften av läkartjänsterna vid mentalsjukhusen står vakanta, och ingenting radikalt har gjorts för att öka psykiaterutbildningen. eller stimulera rekryteringen till ket, 0 ov a Det är :på de punkterna - som medtävlande, : Man behöver inte ” våra profet för att kunna sia om angreppen skall sättas in, :: " århundraden spelat en viktig roll, - Den fria handelsstadens råds- herrar styrde inte bara med , vishet stadens öden utan var också gans- ka .knepiga.'; När de överlade om hur statsskatten borde kunna -sä- kert förvaras kom de 'att tänka på det "lilla gemaket i rådhusets mu- rar. De" köade mycket finurligt den: smala dörren till; kammaren med” lämpliga . "tapeter och : satte "Föredragen ära, men det "är'de "personliga kontakterna som "är det värdefullaste > med ' kon- | gresser > " det är det besked man alltid får av hemvändande 'kon- gressmän., Det tror man -gärna på. "Synd bara att det måste bli så få tillfällen till sådana "kontakter för "alla föredragens. och ljusbilderras skull? Är”föreläsningarna 'verkli- .gen omistliga? Skulle |man' inte "kunnä nöja sig med att sätta fak. ta på 'pränt?. När kommer en ve. tenskaplig. kongress ' där man vå- gar stryka föredragen" ur - pro- grammet och ersätta dem med ett 'mindre. pretentiöst men desto me- ra givande tankeutbyte? Statsskatten i fö "se den där ruskiga kammaren stora. präktiga 'fönsterbi ; I herrarna? plåcerat ” under i fönstret. Det " vär "ingen som” "anade att na fria händelsstad "som "lydde di-J na ender och mer än en: gång våld- |" så att rådhusets me | itten ""av -rådhusets']':.: ratmeter "bokstavligen . ”över”. "Pål ev det viset tillkom i det vidsträckta |:-" ” han 7 säkert! likgiltigt - ha lämnat” stadsarkivets hyllor framför 'den. Tjocka” folianter" och pärmar av pergament 'med "dammiga menu- skript i dolde dörren; och själva arkivrummet ”tillstängdes med två järnbeslagna "dörrar, försedda med väldiga lås, Men även om någon tjuv skulle" ha Jistat. ut hemlighe- ten -och -lyckats att ' bryta sig in -i det: lilla -gemaket,: så ' skulle - han ha känt sig besviken, när han” spindlar I .öch" råttor" önskade var= " Jandra” goda natt. Han :hade säkert i Så de le "a i inte: tittat. närmare på” den" ganska änken”fråds- l Rothenburgs stora gul =. och sil- verskatt där fanns gömd. : De, påhittiga wådsherrarnas åt- gärd har bestått provet. Till och med under 1600-talets blodiga krig förblev gömstället oantastat. Aldrig upptäckt, aldrig plundrat begagna- des . detta : egendomliga kassafack fram "till det. gångna århundradet. Men sen blev den .en gång så rika arna. att” band kassaskåp ändå lämpar. sig -bättre till "att, förvara "de. från 'turisttra= fiken. inströmmande pengarna ' 4. än arbets ”Avtalshöjning och I5 fre den i Sverige? neglidning fördelad ::.- par "steg, kal och tom; med bara |". en" liten ' fönsterglugg ”att': släppa | ljus in. "Och ifall att någon hän-|. . "1961. 'c A == Avtalshöjning” Av den totala förtjänstökningen för "arbetare har under den senas- te tioårsperioden betydligt mer än hälften tillkommit vid sidan av de avtalsmässiga . höjningarna, skri- vet. Svenska , Handelsbankens IN- DEX. ;. Eftersom” löneutvecklingen för industriarbetare nåmera är ett riktmärke för inkomstbild ningen i på tidlön; och uckord 1960-1963: KA 2 ER € LA i B= öneglidning . må hälle. Det är dock uppenbart att en" lösning av löneglidningsproble” met kräver en bättre samhällseko- kommit flertalet efterkrigsår i Sve- rige, RN ov Vi "Om man :analyserar löneglidnin- gen visar det sig snårt att be- ppet är en statistisk samlings- hela samhället, har ”"löneglidningen kommit att få en strategisk bety- rubrik på 'en rad företeelser av vikt skild karaktär, En del" beror på laget. delse för den samhällsekonomiska ;llör ey hård och besvärlig kamp stadeh fattig, och : nu : tycker . de bj | kloka ' rådsh | "I tydliga” förtret" fick han inté ta : med sig hem, några danska. gri-. sar. Det sätter dansk 'export- | lag stopp för; "= vite on sr -|exportindustrierna, 'vilka' pressats Javien successivt: hårdnande kon- 3 |de mellan :1949' och -1956 t.ex; en i = , "| byggndsinidustrin, | förhandlannas ' vetskap om .döne- nomisk' balans än' vad som före-|' Torsdagen den 25 juni-1i9647 N . vo fe : : TGN De närmaste åren kommer in- te att bli lyckliga för Kongo, men trots allt torde man "inte behöva frukta att hela statsbild- ningen skall bryta samman och på nytt öppna möjligheterna för en direkt konfrontation mellan Västerbottens-Kuriren. sat - Lr Det förefaller, som om Ita- lien, 'trotg sitt medlemskap i Europas gemensamma mark- nad (EEC) ännu icke hade för- mått harmonisera sitt märings- liv och sin handelspolitik efter de betingelser toch' förutsätt ningar, som gäller inom denna ekonomiska ' till Italiens "ursäkt kan ju här anföras, at både Frankrikes och | Västtysktands regeringar f. n. mot inflationstendenserna och Pris- och lörespiraten I sina eg- na länder, ' ' st Nordvästra Skånes "Tidningar. ' > Tanken på' en" stor malajisk federation mellan Malaysia, In- donesien 'och Fillippinerna, som särskilt det senare landets rege- fing pläderar för, kan på längre : Några ryska mönsterjordbruk kan "bereda : Chrusjtjov ” tröst, men han kan inte vara okunnig, om att efter sovjetryska förhål- landen är de flesta" danska jord- ruk;i "det nänmaste 'mönster- gårdar. Det. blir .på de. kapita- listiska "gårdarna: som. de" icke- socialistiska ” grisarna" får”. till- bringa sätt liv, ty till Chrusjtjovs "Sydsvenska Dagbladet.'' mentar : Det finns "möjlighet att tolka socialdemokrating nya lin je i försvarsfrågan som annat än ett beslut att själv och en- sam klara frågan. Man' will in- te ha - oppositionen med, inte ;' som likaberättigad ' part. !De många tomma orden om nya vä- gar till samförstånd kan. inte dölja att detta är realiteterna. - Ingen kan hindra regeringspar- tiet att försöka vara sig självt s nog, Man' kan bara peka på de konsekvenser med vilka det. då : bör... räkna ' och. . med- skärpa ! framhålla att försvarsfrågan , är > en fråga som dämpar sig särdeles illa, för en styrkedemonstration, "Nya Wermlandstidningen, . . eS Lå : Au ne un . | Li s . Det är inte särskilt roligt och inte vidare originellt att ropa på - lagstiftning å ala möjliga sam- manhang; Men när det gäller luftförorenindårrna finns det in- get val: om inte samhället kan samarbeta Nntensivt och frukt- bart med industrin för att ”ren- sa huften” måste yt få en dag på området. "Och der; "måste vi ha innan allt för många fått offra. sitt liv för nedsmutsningeny - 3... sikt bli en tänkbar lösning: Men > Arbetet... dit är vägen förmodligen ännu” Co Cs VA RIKA ARE ång.” os veviet oc te |- Kan inte myndigheterna lösa ">! Stockholms-Tidningen, ' |helgbilisternas ' 90-kramp? : :En - flexibel fartgräns å glället för en generell med exempelvis fantra- . batter på a” för. att ge : långfäfarna , én” chans och. j med "också sprida trafikintensi- teten, Och därtill rimligare Iron- trollåtgärder där förslagsvis två - |fartöverträdelser inom någor, ki lomieters 'kontrollsträ för ingrepp. vw. Nu kan man Från mitten av femtiotalet har de utpräglade ' her knadsindu-' strierna haft den snabbaste löne- utvecklingen - beroende "främst : på en. starkare löneglidning än inom kurrens : vid stabila priser. Under den mänmast föregåeride perioden, som "alltså inkluderar Korea-infla- tionen, . var . bilden den motsatta, Skogsindustrin och järnverken ha- takt ” än " De totala fönestegringarna i, Sve- rige har under senare år varit:un= tens " ledande industriländer, » Ef- tersom den svenska löneglidningen att: de avmtalsmässiga Höjningarna varit lägre. Det är tänkbart att glidningens existens . bidragit till der långa raden av konfliktfria av- talsuppgörelser 'i Sverige. ÅA" and- ra .sidan är det uppenbart att /en stort och ojämnt fördelad löneglid- ning skapar speciella problem när det gäller att anpassa den . totala löneutvecklingen till en icke-in- flationistisk nivå. 0 " Dödligheten på sjön en dyster statistik kholm (TT)... > sc 2 förskjutningar i statistikund lvis höglö k vexpan- balansen, . De totala lönestegring- arna har under en lång följd av. år överträffat den sambidiga produk- tivitetsförbättringen 'och alltså ;in- te varit förenliga med stabilt pen- ningvärde..s fe fy on et . ; Löneglidningen liksom den totala förtjänstutvecklingen har ett på- tagligt samband med den allmän- na konjunkturutvecklingen. Löne- glidningen var förhållandevis mått- lig de båda avmattningsperioderna 1953—1954 och 1958—1959 men vä- sentligt högre under högkonjunk- turerna , 1955—1956 och :1961—1962, Konjunkturvariationerna, har varit änhu större" för de avtalsmässiga ökningarna. Dessa har under sår med förhållandevis svag konjunk? jur kunnat reduceras väsentligt kraftigare än löneglidningen.' Den senare förefaller alltså ha en in- stitutionellt förankrad ”kärna”, som inte berörs av måttliga svängningar i konjunkturen. ". MT "Vill man genom målmedveten e- konomisk politik sänka sysselsätt- ningen, därhän att löneglidningen upphör kan priset bli en ”arbets- löshet som är högre än vad som . (Handelstidningen) sion på "låglöneyrkenas ibekostnåd. Det är 'naturligt att en höjd ' ar- betstakt vid ackordsarbete ger Ut- slag i ökade förtjänster under, av- talsperioden. Däremot innebär det en icke önskvärd döneglidning när förtjänsterna vid ett: företag, sti- ger” till följd 'av felaktigt beräk- nade ackord, bristande uppföljning av” gjorda metodförändringar etc. En sådan löneglidning utanför fö- retagsledningens kontroll : skapar behov av ytterligare dönejusterin- gar, som återställer den rubbade lönestrukturen. ett x on i I den lönestatistik som ligger till grund för de, centrala förhandlin- garna mellan SAF. och LO kan man iakttaga avsevärda skillnader i löneglidning' mellan olika grup- per. Männen har större löneglid- ning. än: kvinnorna: och löneglid- ningen är större på ackord än" på tidlön, Till följd av den speciella kvinnolöneöverenskommelsen : 1960 neläge höjts de senaste åren. + Något påtagligare är, de inbör- des'relationsförskjutningar, som ägt kan accepteras i ett modernt sam- | rum mellan olika avtalsområden, - Risken för cancer och hjärtsjuk- domar är onormalt stor. Dödlighe= har "dock" kvinnornas relativa 1ö-|befäl och dödligheten i hjärtsjuk- gefär lika stora som i. kontinen- v värit betydligt större, innebär det |. k; måste samhällets. nyk-: terhetspolitik - rimligtvis främst: sikta till att stävja själva miss! bruket, änte 'att göra sprit 'åch vin: oåtkoniliigt dyra för måttlig- heltskonsumentenna, 'Det är nlmn- ligt -att avpassa briserna så att ' batalkonsumtionen. inte : stiger, ring men:inte chockprishöjning. Allra viktigast är att prisinstru- mentet "används så ?,. att.man; ändrar konsumtionens strultur till förmån: för" ide lättare allo- holdryckerna' — mer i det -styc- ket :. förefaller :'nykterhetsrörel-" sen "totalt ointresserad, = > "5 Svenska Dagbladet ( ”Uppträdandemässigt” '—" färligt ord — vill £folkpartiung- domens "nye ordförande Gustaf Lindencrona : inte bli klassifice- Kanske är det så altt ungdomar- na upptäckt att man tröttnat på > arga unga män! och på 'skjut- järnsjournalister' och 'skjutjänns- politiker, ”” Rs > "Harry Hjörne i G-P. | - Unga par vill börja livet på den standard där deras: föräld- rar är nu:. det är det som hål-- lar föräldrarna på den standard där de är nu, 000000 + . Sven Jerring. a -€ - En för sjöfolk ytterst dyster död. lighetz:statistik" har lagts fram av docent "Anders Otterland, som på uppdrag av Svenska maskinbefäls- förbundet 'undersökt dödligheten på sjöri. Han har kommit fram till en siffra som anger. att dödligheten bland svenska 'sjömän . under åren 1919—1954 ligger' mer än "100 pro- |: cent: högre än' för övriga katego- riet:i motsvarande 'åldrar, . ." Undersökningen, som är redovi- sad i skriften ”Hälsorisker bland sjöbefäl”, visar 'att dödsorsakerna oftast är våldsamma; olycksfall och självmord är' mycket vanliga. Ris- ken att dö genom olycksfall upp- ges t. ex. vara sju gånger större för sjöfolk än för övriga medbor- fare, N sv De ombordanställda drabbas även hårdare" av våldsamma sjukdomar. ten i cancer var större för maskin« domar större bland däcksbefäl än . Docent Otterland -konstaterar. att (Forts, å sid. 7) sar er od be on ken banana Kon . LET Pod MN [ETT ORD --.. - "människor som mena "att . - gudsfruktan är ett medel 7 N "till vinning. ' - 1 Tim. 6: 5. . Människolivets åkrar bära ä-: ven tistlar och törne, Där finns växter som utnyttja allt till sin "Även gudsfruktan iställes in i den timliga vinningens tjänst. Man nyttjar sin position som re—- klam för sig själv och sina egna materiella syften. : ' - En del mena, att ett tigt liv" skall ge timlig vinning. För detta finnes dock ingen ga- ranti. Att den gudfruktige vin- ner på sin gudsfruktan, det är iopenbant, men vinningen nt ovillkorligt materiell. From- X hetens belöning uppenbarar sig på ett annat sätt, t Kanske behöver du ompröva bland övriga grupper. : «| din! kristendom på. just. denna ? sErEEEET rad som en av "politikens ”arga - unga män”. ” Ett ”hälsotecken. Ni < NN kan" leda till” Detta innebär 'succesiv prissteg-" ” N SSNSEEEEESE0CENENN EJE i ! U| os
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.