, - men-han' måste då anlita anställ- LAROLMS TIDNING I a lärs rea vär Idshandelskonferensen I Gene- ve i FN:s regi. har j| efter länderna. hävdar sina i intressen : komsnunistiägret 4 kan synas inkon- ' tre månaders arbete, Det har varit en med del av icke mindre än 120: stater. Inom utvecklingsländerna = ställde man mycket stora förhoppningar till konferensens förmåga att få tll . ståhd gynnsammare villkor. för - världshandeln för deras del. Inom. industriländerna i väst var däremot skepticismen stor, man emotsåg lån- ga och 'ordrika, di k därför att u-länd på konferensen visade djup misstro »mot fanken på en friare världs-"; handel och 1 stället förordade en världsomfattande planhushållning. Men de tillmätte 'praktiska realite- ter större värde än ideologiska teo- rier. För deras ekonomiska utveck=' ling betyder västvärlden mera än kommunistlägret. Kontrasten ifråga . om målsättning mellan de bägge men mycket litet om ens något av kon- kreta resultat, . Efter konferensens slut är världs- : handelsproblemen . lika olösta ,som förut och ur' den synpunkten har skeptikerna fått rätt. Men man kan i rimligtvis! bite begära, att en han- delskonferens av. dessa väldiga mått skulle kunna”åstadkomma lösningar av dessa problem, som omédelbart - kan genomföras i praktiken, Kon-. ferensens värde ligger däri, att den : gav möjlighet till grundlig genom- gång och. belysning av speciellt u- ländernas problem, deras handel med = industriländerna och :de-- ras. egen inbördes handel.. Det låg också . inom möjligheternas gräns, att, konferensen skulle kunna kom- ma fram till bestämda ståndpunk? h Isk i. Geneve, den nu avslutade världshandelskon-= - ferensen' och . Kennedy-ronden, är påfallande och nära på chockeran- . de. Medan den sistnämnda har till mål att röja undan tullar och and- ra hinder för ' världshandeln samt åstadkomma en allmän' liberalise- ring. av densamma, krävde u-län- derna som <majoritetsgrupp : på. ”världshandelskonferensen = dirige-" ring. av investeringar, kapitalrörel- , ser, räntor, fraktsatser, priser m-m.— Dirigeringen skulle : omhänderhas -, av internationella organ med be- U-lä enhälligt "den ' meningen,” -att ' fri: världshandel kan vara. till fördel. då det gäller handelsutbyte mellan . ”rika” länder, ' men ' är enbart (till. . skada för ”fattiga”. länder 1 deras”, ter"och ge klara rek för hur åtminstone de mest aktuel- la: ; världshandelsproblemen skulle ” lösas, Så har emellertid inte skett I någon större utsträckning och ser Isutbyte med de högt utveck- "lade rika industriländerna. - Denna ståndpunkt var- väl kän ” 4 industrilärderna redan före kon-" f men dessa ' hade räknat: man till vad som "faktiskt uträttats . på konferensen” måste dess slutfacit framstå som ytterst magert, . . 'Trots detta måste' världshandels-'- konferensen genom det förlopp den med betydande motsättningar. mel-; : lan -u-länder -i'skilda världsdelar - om riktlinjerna "för världshandels-? : politiken. Industriländerna överras-" kades' i Geneve av 'enigheten och: mellan u-lä fick bedömas som betydelsefull Fle--, ra bedömare går så långt, att de säger; att konferensen ' blir en mils stolpe i världshandelspolitiken, Det , " märkliga och intressanta är, att u- länderna — sammanlagt 15 styckerl, - visat” upp.en enig och obruten . front 1 överläggningarna med in= dustriländerna,' inte bara: med de - länder, som enligt vanligt språk- bruk . räknas till. "västvärlden, utan , na. I fråga” efter fråga drev äc 15. u-länderna .samma linje, de kämpa=: 'de mot en friare handel och kräv="' " de i stället. en planhushållning, som skulle tillgodose - deras , intressen." Den : nuvarande världshandelsorga-:' nisationen Gatt betraktar” de 'sonmr, .en rikemansklubb och lyckades på. "konferensen driva "igenom. ett, .be-, . mn om att inom. FN upprätta en också . med AI Id: som” östeuropa. ++ Sovjetunionen -- : hade : skall heta Permanenta: handels- och - ts vinna ”u-ländi " som utveckling tén Den” skall.” bundsförvanter ' 1: k i odelas på d och . tävlan 'med 'de' kapitalistiska väst- länderna, .:'men möttes med kalla handen, . Dels - vill u-länderna stå: neutrala i förhållande till väst- och östblocken, "och dels anser. de in- dustriländerna i. väst. vara. mera be=.... tydelsefulla handelspartners , än k i öster, Handel etni mnda är relativt obe- I + i med de "tydlig, > Den : vavybsande ä hållningen mot i förses med. ett "sändiet sekretariat, ; Om .denna organisation skall lyc=" kas bättre, än :Gatt" återstår att se, " men: dess : bildande. uegör en klar. framgång för u-länderna. Dessa lä des. har på. världshandelskonferen=" sen kraftfullt hävdat sina anspråk på 'att”bli jämställd part "med de'' ekonomiskt, mera; utvecklade :indu- | striländerna, Deras. självkänsla ' har. ” vuxit. . . med på. ätt beakta den ökade se- UPRITIDSBEDYGGELSEN - » betstiden. inom industri "koncentreras i stora ”anläggning- JORDBRUKÅREN ocH ' "SEMESTERN Tv 4 Jordbruksnämnden ' ”gick'x inte mestern. för industriarbetarna i saniband', . med årets, tillämpning av inkoniåtregeln; invisade jordbruket på sikt "borde? förkortas i samma” takt.so inkomstjämförelserna bör gälla de -faktiska årslönerna. J or d b ru- karnas Förenings-l. blad menar att den bokstavs- tolkningen svär mot principen i jordbruksavtalet att de rationali- seringsvinster, som” uppnås för jordbruket under avtalsperioden, skall stanna inom detta: Jordbrukaren har visserligen i många fall de -tekniska möjlighe- terna att ta ut förlängd semester da-i större omfattning - än som eljest: vore ” behövligt, vari vs med detta,. skriver P ol fFlokoTidskr = många : bygder :bör jsatsa på, är att erbjuda den kate- + gori medborgare, som "under:" sin : fritid värdesätter. närheten naturen 'öch' kontakteri med. byg- :dens' befolkning” mer”än" moderna bekvämligheter; 'ett' altårnativ<till | den konceritrerade fritidsbebygg- .elsen; + Denna: grupp medborgare "kommer" i allt större utsträckning att. efterfrågan ' på. landsbygden outnyttjade byggnader;”' I-. vissa områden har redan praktiskt ta- "get alla' si-k. ödetorp förvandlats till fritidsstugor, men i stora om- . råden finns alltjämt många kvar. Med hänsyn till "att outnyttjade byggnader fort förfaller det angeläget att så snabbt so! ligt få dem utnyttjade. igen. ' Genom att utnyttja” överbliven] bebyggelzé” ull” fritidsbostäder för städernas folk kan ' mani i varje fall få glädja sig "att ha en levan- de landsbygd under 'sommarhalv- .han "tvingas att acceptera en re- ducerad arbetsinkomst. Rationa- liseringsvinsten går: med andra ord brukaren fönbi, medan den enligt för avtalet . grundläggande principer bort stanna hos honom. Vid en sakdiskussion, där avta- lets ordalydelse inte kan läggas i vågskålen — t. ex. vid. höstens förhandlingar om ett ettårsprovi- sorium — är jordbrukets förhand- lingsdelegations ställning i i frågan stark anser IF. DET ÄR LÄTTARE SAGT ÄN GJORT : att rationalisera påpekar & r jur C. R. Pokorny. i tidningen F ö - retagarenmn. -« 'Ty även maskinerna | blir i och för sig allt. dyrare och ju mera arbetskraft de spar desto mer komplicerade är de och blir där- för även: av. denna anledning kostnadskrävande i anskaffnig. I många fall lönar det sig inte ens med: nuvarande belastning .av personalkostnader att ersätta en- staka arbetskrafter med maskiner, som måste amorteras snabbt éme- dan tekniken kan göra dem omo=- derna inom några få år, >. Varifrån, skall förresten företa- garna ta pengar för dessa. allt mera -betungande - - investeringar när vinstmarginalerna blir- allt mindre? . re Det finns tendenser som pekar|. mot ”att' även fritiden skall till- bringas i en miljö som präglas av koncentration. Fritidsbebyggelsen ar men det är inte säkert « att alla NEJ TILL! SUBVENTIONER "Göteborgs" Posten hävdar att den: nyligen:.genom- förda ”opinionsmätningen'. bland folkpensionärerna gett ett resultat | "som -i motsats till många kart- lä över: verkligheten. Man har, frågat om tämmer.. pensionärerna föredrar ”subven- |. "tioner — fri 'TV-licensy fria tåg- resor" eller gratis buss- och spår- vagnsresör re pensioner: . . Egentligen är detta. utslag! icke överraskande; Den äldre genera- tionen ' har aldrig varit van vid subventioner, Den har fått arbeta sig till varje krona och den. har fått rätta mun efter .matsäcken, Många har ett litet sparat kapital, :som' de hoppades skulle ge dem en: tryggad ålderdom. 'I' stället här 'de fått "uppleva' en inflation, som - undan 7 för. undan "urholkar kronans . värde och som : gör, att sparkapitalet minskar med öro- väckande :hastighet. . För : denna grupp människor ter 'sig framti- .den lig." > Egna folkpensioner, livräntor och bank- räntor äro inte längre garanti för en bekymmersfri: tillvaro, -- Vad dessa. människor i första hand äro intresserade av är ett någotsånär fast .penningvärde och om ': detta är ombjligt ' förbättrade ' pensio- ner. Som: det klart sämsta 'alter- nativet -står subventionerha.” De gamla :som det” här rör sig om "att inte" ligga stat NN last. Subven- "de gamla en'bi- tioner här' smak av socialhjälp. Göteborgs-Posten" . tillägger: Denna. utforskning. "kan vara till. med |: eller bättre: pensi- |" oner, Två tredjedelar. vill ha hög- Ia - Debatten om vem som bör äga skogen--är för närvarande livlig. Nära nog dagligen läser man här- om i tidskrifter och press. Man frågar sig varför man icke på hög- sta ort ärligt kan säga ifrån hur man vill ha det. Det kan icke va- ra'stimul de för sk na att leva i denna ovisshet, "Strängt taget är det väl tämli- gen klart hur det skall bli, ty den vakne iakttagaren måste ha för- stått, att. det länge varit något ”på gång”. Men först på senare tid har man så 'att säga blivit mera aktiv Man har” på högsta ort direkt ut- = Man talar om skogssocialiseringf NU - "> Av länsjägmästare Nils Wieslander Iförsvinna om man skall kunna skapa rationella skogsbruk av den storleksordning som ovan nämnts, Nu säger de som makten haver, att de enskilda brukarna skall torlek 1 Jordbruk: nistern säger också, att eftersom så många lämnar jorden och skogen så bör skogen i motsvarande grad överföras till domänverk och bo- lag Men hur har man då tänkt sig att de enskilda skall kunna stor- leksrationalisera? Kallas inte det- ta att-slå logiska kullerbyttor? vill man bibehålla ett enskilt k genom . sk de av 1 talat sig” för Di kets och skogsbol , köp av 4. ;b uk, så måste de linjer i lå- ”Alla vet att det dagligen -läggs ner ett stort antal jord- och skogs- bruk! En” storleksrationalisering är nödvändig, och när det gäller jord- bruket så stödes den med bidrag ' Joch lån genom Jantbruksnämnder- na. När" det "gäller ett skogsbruk så är möj het icke desa de, som lantbruksnämn- derna nu har att arbeta efter änd- Aktuell vånar sig verkligen över att möj- ligheterna inte utnyttjas, Det vore verkligen att beklaga skulle ligga hindrande i v för | Områden i norr. Då blir det ki- enskilda skogsbrukares möjligheter nesiska inflytandet så stort, att att etablera sig i det yrke, de har | engelsmän och amerikanare och intresse för, "Det enskilda skogs- kanske till sist också ryssarna bruket är onekligen en lämplig fö- får se till att den hatade re- retagsform, Privata initiativ och arbetsglädje kan här komma till sin rätt, vilket i förening med ä- gandeglädjen bevisligen är av det allra största wärde för all verk-|! samhet och ekonomisk drift, . Och så till sist en fråga, Då nu den gamla regeln, att endast jord- brukare skall få köpa skogsmark skall brytas genom att såväl Do- Tas. I annat fall borde sk e- föreningarna övertaga denna stat liga låneverksamhet. Och så mås- te man också beklaga att jordbru- karna inte begagnar sig av de möjligheter, som . dock finns att tillköpa sh k. Staten bidrager Här är bestämmelserna sådana, att de direkt. hindrar en” riktig ut- veckling." En skogsbrukare ” kan nämligen icke få lån genom lant- bruksnämnder, därest han icke bo- sätter. sig "på fastigheten," Det är just "detta som är emot utveck- lingen: Skogsbrukaren skall — om han 'så' önskär — bo i. närmaste samhälle, där den service kan er- hållas, : som ”andra” människor har :l och vill ha. Varför skall man ford- ra att. den” enskilde skogsbrukaren skall" bo ””bland "träden”? Säkerli- gen har man icke tänkt sig att Do- mänverkets ' och .. bolagens ”tjänste- män eller arbetare” skall behöva slå sig: nå där. . Från doriänverkshåll ha r man — d köp av. enstaka as ängen " om "arbetaren under en” del av” å- ret- reser några: mil I ena-riktning- en. och under den andra delen av året reser. amma "sträcka i, annan Ar-|I. ju i sådana fall med "lån. Man för- ket. som bol ivses få denna 'rätt så undras, varför vi ”vanliga dödliga”, som kan och vill sköta skogen, skall förvägras rät- ten ifråga och alltså vara de en- da' medborgare, som hädanefter skall diskrimineras i detta avse- ende, :; Degeneration c av. "varumärken Utsatta” förmögenhetsobjekt. ” Stockholm an: sten Ett. varningens. ord. m degene- ration av varumärken skriver by- rådirektören vid Patent- och regi- streringsverket, Gunnar. Deijen.- berg, i senaste numret av Modern Textil. Han riktar ärksamh märke har 'degenererats d Vv. .s. när det inte längre fungerar strikt enligt vedertagen definition utan såsom allmänb för själva varan, oberoende av va- rans kommersiella ursprung. Ett ten "på några oroväckande” feno- men i den moderna reklamen, « [skilt beträffande textilbranschen. Varumärnkena har . kanske blivit par lar: Dynamit är: fortfa-' rande registrerat varumärke fast> än det upphävts vid domstol re- dan på 1800-talet, Vaselin har ä- ven varit varumärkt. Varumärkes- "Il några" av' de största . föl hets- objekten i det moderna samhället, påpekar han.” Värumärkena ligt, värdefullare '- än" patenten; ef- tersom patenten' har -en begränsad giltighetstid: - menar , -Deijenbérg. Varumärkena däremot kän "hå hur lång livslängd -som . helst, och —. vissa fall: —, hur vidsträckt skyda som helst "sk Kodak-märken). En Ae 4 Helt naturligt” måste någon taga F . hand : öm då lediga” skogsmarker, gen" jord "eller skogsbrukare det så, att den enskilde skogsbruken; "får > ekonomiska möjligheter att skaffa sig. ett till; räckligt stort skogsbruk. Så som. "de statliga « lånemöjligheternä' nu är utformade kan han: det i varje "jan räkna' med en tidsenlig "standärd, torde han i Halland” behöva. c:a 150 ha: skogsmark; och det: kostar peng: ar. Givetvis skall kombina- tionen" jord. och skogsbruk "bestå, och "då erfordras icke ' så "stord ;k ealér' till. fastigheten men utan fvekan' större än väd 'somi Halland, Där finns”för närvarande med "en medélargal om 25 ha. Man kan lätt räkna ut att många måste nytta” när och om man” vill lätta "de gamlas bördor. ” Att” högre "pensioner är mer aktuellt än sub- : ventioner är helt. i. linje med den livsföring den äldre generationen tillämpat i i sin krafts dagar, D ..: Svensken skall ha sin semester i juli. Och därmed basta! Det till- |" hör” hahs- . naturliga" . rättigheter. Han” ömmar värmt för de- bekla- ""gansvärda varelser som av en 'el- Jer annan anledning "måste vara i tjänst, i Antydningar om att. den fjärde” semesterveckan . kanske - kunde” "förläggas. till annan tid på året möts med höjda ögonbryn, Har man då inte uppfattat vad saken gäller? Eller, vill man med berått mod. kränka hans rättig- -heter? >: "Hans vanor åter sig inte ruc- "kas så lätt. Han kan svära ve och fört lse över lä 143 inte. Skall : 'skogsbrukaren kunna | många” fall" nu är förhållandet "il c:anr 7.500” i bruksenheter” med skog |: "I get som på samma gång sl d ” amerikansk : varu-= här hävdat! Utan va- fr + märkesjuri rumärken” ingen annonsering, Utan annonsering ingen :f fri press. Utan terländsk .mening!. . Beträffande. värumärkenas eki |nomiska: "värde - menar: jartikelför- fattaren att, den Stminstone då det gäller stora kapital våror, kan upp- skattas ' till summan: av . reklam- kostnaderna. Detta betyder, att "de mest: kända märkena normalt har ett värde av hundratals miljoner kronor wartdera. .. Det är alltså" ”kolossala värden det rör sig om och faran uppstår, menar Deijenberg, då ett varä- "| textilbranscherna:; d > slumpvis men är vanligast i inom I kemiska och ration sik "Den risk att: övergå till allmän- na varubenämningar ; som dessa märken löper har ännu inte upp: märksammats ' i "Sverige, skriver Deijenberg vidare, men däremot i i] Tyskland, Där är man t. 0. m. böjd att fö bjuda: sådan varumärkesan- vändning såsom olaglig. Här i Sve? rige kam 3. ett sådant förbud inte komma "ifråga" eftersom ' licensinZ stitutet finns inskrivet i den fr; ö, m.', 1961. gällande , varumärkeslagen. Emellertid '" innebär! | den "alltmer växande" seden ' att' använda beledi sagande ; varumärken; med eller utan vederbörande varumärkesin- nehavarens” medgivande, den m hända hittills största faran för de generation av - värdefulla märken som hittills kunna påvisas, Hur de- generationen ; " normalt tillgår är mycket svånt att få grepp om men det finns förfarande som i de all- ra flesta fall leder till utsläckning | . av varumärkesrätten, — :. publiken kingst i söder får möj- Eghet att rädda den svarta kon- tinenten undan det pula hotet, Rollerna kommer att kastas om i Afrika, Nordvästra Skånes Tidningar. Trots de stora framsteg som gjorts i många ländor "vad be- träffar det rationella utnyttjan= det av den odlade jorden svälter en stor del av världens befolk- ning. Med den utomordentligt snabba folkökningen finns det tyvärr föga som talar för att inte svält skall under en lång tidrymd bli hundratals miljoner invånareg öde, vilka vackra siff- ror, som än kan noteras i pro- dukitionsstatistiken för skilda områden. Man behöver inte ac- ceptera proféssor' Georg Borg- ströms alla dystra profetior för att ändå inse alt möjligheterna att hindra en permanent världs-|j? hunger förefaller ringa. Atlant- deklarationens stora budskap om rfrihet från nöd har världen för- visso misslyckats att förverkliga. Den gamla frågan om jorden kan föda oss är lika aktucll som någonsin, Världsbefollkningen t ör kar med. 25 å 30 miljoner om året. Det gäller oerhörda prob- lem som angån Oss alla, . Sydsvenska Dagbladet. De” som anser en ivligare för- svarsdebatt vara" huvudintresset säkert bönhörda & över hövan, Hittills har statsministern veter- ligen" inte "delat "denna uppfatt-. hing. Någon "enighet i .så målto att, de. andra: "partierna . skulle ansluta” sig ull ett diktat av .so- nistern: antydde so önskedröm, . bör, han elå: ur: hågen. från början, Un- depdånighet under majoritetens högtidligt: uttalade önskan ' har hittillg. inte. varit: kännetecknet för Cppositionen och blir det, i- ka litet i fortsättningen, Väljer hr Erlander krig om ! försvaret, för Hallands: | frökontor "Det nya avtalet "mellan Sveriges. ”U "och ' Allm," Sv. "vilken av do "många konsteuk- tioner. av atomreaktorer som idag Istår i kruk lämpar sig för fram- drivning av atomfartyg? Vilken art av skyddsmantel — av betong, me- tall o.'s. v. — kommer i fråga? Sådana och liknande frågor togs upp till behandling av deltagarna .|i den" internationella reaktor-kon" gressen som nyss pågått i. Kiel Nobelpristagaren . professor Otto Hahn som upptäckt kärnklyvning- Jen fanns bland kongressdeltagarna. Kiel bjöd mötesdeltagarna på elt storslaget d bjekt: på varvet ”Howaldtswerke AG” fick de titta på det nästan färdiga skro- vet av det första tyska atomfarty- bli världens andra" atomdrivna : han- delsfartyg.” Reaktorn. har. emeller= tid inte inbyggts' ännu. ”, Det finns för ögonblicket redan över. hundra olika atomreaktorty> per så att kongressen i Kiel inte kunde förbigå frågan vilken reak- tor-princip och vilken itkonstruk- tion erbjuder de största fördelar för framdrivning av atomfantyg..De tyska teknikerna har bestämt sig vid det första atomfartyget för en nyslags . tryckvattensreaktor. .I en sådan reaktor omges uranokid-sta”- värna i vilka kärnklyvningen sker av ett "hölje av tryckvatten. Från detta hölje förs värmeenergin som |. genom kärnklyvningen alstras vi- dare till -turbinänläggningen, "där get ut ur städerna. Men det är . överialla de andrå som har se- mester. samtidigt han"utgJuter sin vrede, Han tillstyrker på det liv- " ligaste tanken att de skall upp- muntras aft acceptera en annan del av sommaren, > '(Handelstidningen)" den dlas till ånga.. Tryckvattensreaktorn hör inte till de ekonomiskt lönsammaste bland de talrika reaktorstyperna. Den har valts främst för sin stora sä- kerhets skull. Ty säkerheten: är i dag enligt experternas uppfattning 1. för. 'atomfartyg?. drivning av. fartyg är den med gas kylda reaktorn, som det på Kiel- desholavet " Utsä "om vi ten: torde”. 1 stort sett' tillgodose « 4 "de krav som från det allmännas ; sida kan ställas 1 detta. samman«, > hang. Detta avtal har ingåtts den; MN 5 juni i år. Detta uttalande görs "av 'generaldir C 'G Widell, som ' .av. regeringen tillkallats för att - utreda en del frågor rörande ut- av dess. växtförädLngsprodukter. kongressen divligt debatterad om. utredni har va- Den -erbjuder stora” fördelar. gent emot tryckvattensreaktorn, bl. . a. den fördel att man får upp ångan till högre "temperatur, vilket när allt kommer cmkring har även högre turbinprestanda - och bättre sidan. kräver. den "gaskylda” weak- torn på grund av gasen som inte så lätt kan ”fasthållas” ett mycket större mått av säkerhetsåtgärder.i Även det privata: initiativet till "bygge av atomfraktfartyg har dis- kuterats, Ett sådant initiativ hind- ras emellertid än så länge genom en rad försäkringsföreskrifter, lag- bestämmelser och oklarheter. Utan tvekan har de'atomdrivna farty- gen framtiden för sig. Tills vidare bör "emellertid enligt tyska exper- effektivitetsgrad till följd. Å andra |” rit fil lie Karl Säkk, I utredningta . har. deltagit . byråchet 'O Tra-". - nell vid ombudsmannaämbetet för . närlngsfrihetsfrågor, ' och denne har biträtt med utformningen av avtalet mellan utsädesföreningen och 'utsädesbolaget. Utredningen . har haft överläggningar med're- presentanter för samtliga berörda företag och organisationer och samråd har också skett med växt- förädilngsskyddsutredningen. ' Utredningen ' anser 'sig ej kunna förorda att regeringen skall ålägga 'Utsädesföreningen att uppta förhand- lingar med AB Hallands frökontor på av detta angivna grunder. Emeller<"|" tid har utredningen funnit angeläget att föreningen och utsädesbolaget tar upp förhandlingar om sådana änd- ringar i det förra, året mellan för- eningen -och -utsädesbolaget träffade avtalet, vilka kan. anses erforderliga med hänsyn till kraven ifråga om av ters ” uppfattning 'erfarenheterna med - de. första fartygen av detta slag avvaktas och grundligt skär- skådas. Ty det definitiva målet är den idealiska föreningen mellan största möjliga säkerhet och hög lönsamhet; "en lösning som än så länge ter sig ganska avlägsen.” Friedrich Gnosa, . St "SOLGÅVAN "TILL BLINDA - Idet viktigaste. En annan typ somj -mycket -bra lämpar sig för fram= > B900326 eningens sorter.'. - Efter. överläggnigar har också med förbehåll om regeringens godkännan- de avta.” däffats den 5 juni att gälla till den 1 okt 1973. Utredningen för- ordar, att regeringen (godkänner det nu föreliggande ändrade avtalet. Det nu träffade avtalet innebär att föreningens direkta och indirekta in- komster av förädlingsverksamheten i ökad utsträckning . kommer att bli beroende av utvecklingen av utsädes- bolagets ”Sörsäljning av föreni cialdemokräterna, som ' statsmi- |: | var av till nästa val, me kommentar Fortsätter oron ni Kongo, spri-]så kommer om lånebestämmelser. och annat|der den sig till närgränsande sin väja han säkerligen att få Eam, Helsingborgs Dagblad. ' Det tycks vara ho omöjligt att renodla en viss princip I ott u ur ttosystem, Resultatet blir all. en kompromiss — utom I ett avseende, Inför statsutgiftornas diktat står m handfallen. an för det mesta s ” Handekstidningen. Företagarna skall t hädkinefter inte bara betala ATP utan övers uvudtagot samtliga avgifter för - ot blir en försvarlig börda som lastas över på företagen, Företa hädanefter inte bedra sig själva och vid förhandlingar och dylikt endast "tala om lönerna. Man måste noga akta på att man ta- lar om. Personalutgifterna, Hela potten bör väckas fram:>så att man klant kan se till frur många procend av de avtalsenliga lö- nerna alla övriga Personalkost- nader uppgår, D:r jur. CCR, Pokorny , i Företagaren, Ju mera som kan göras för att länka den natuitiga inkomst=- utvecklingen i utjämnande rikt- ning, desto mindre blir behovet ' ”tvångsingripanden”. Vad samhällot här kan göra är att genom en wemidig och : offoktiv utbildnings- och arbotsmark- nadspotnik skapa ' "jämvikt mel- lan tillgång och efterfrågan .på arbobekraft i skilda yrken, "= + Dagens, Nyheter, . DE "norrländska ”byggnadsar- ” betare, som 'tockades ner" till” Stockholm åch 'sedamn inte kunde beredas arbete dir, visar viktoh ski undvika misstag som drabe > bar individen hårt loch som kan ' mMisskrediterå "huvudlinjer; ökad rörlighet fö, arbetskrabten över gränser Na, : Stockholms-Tidningen. Nn Ingmar" Bengmang '.! s ”senastö' : film handlar omr Konstnären, för, vilken inga vanliga lagar gäller gom "inte' kan nöja sig med en kvinna eller ens en I taget. Men Bergman Uvånoniserar jul En. barnslig ”menlig önskedröm av= söjas, en lätt komedi, en liten vustighet bara! "Tänk, jag tyc-" vet | ker inte det är lustigt, Jag tyc- Iker det är lika förlegat som Al- bert" Engströms 'judehistorier, svärmorsvitsar, » ragator . med brödkavle och lyteskomik, (Vad är fruntimmerskarlen annat än lyteskomik förresten? Djuppsy- 'kologin har lärt oss avt dot är ångest och inte frustande viri-' livet som driver tronom). Sådana: "Iskämt var möjligen werksamma” när de speglade en människosyn och: en samhällssibuation, Det gör de lyckligtvis inte läng . Marianne Höök. ' "så kommer då det. stora valet den 20 gsåptember. "På natten witalar sig hr. Erlander för” TV och radio och säger att han är både : rörd och tacksam” för att ånyo ha fått det svenska folkets förtroende. De tre borgerliga partiledarna beklagar att dot borgerliga samarbétet inte har kunnat komma till stånd, 'men att det verkligen ska bli all- Fram på morgonsidan upptäc- ker Statistiska centralbyrån att hr Lewi Pelhrus parti samlat sju röster. Det visar, säger hr Pethrus i ett uttalande, att parse tiet behövdes. (ETT ORD: "PÅ VÄGEN Allt förmår” Jag i honom . .« ' - Fil. 4: 13. Har du inte känt dig trött in= för alla förmaningar? Du har måhända : känt detsamma "inför. alla anvisningar, som du redan mött i dessa andaktsord, om du nu läst dem från början eller endast ögnat i dem. Bara krav, säger du, bara krav, krav och återigen krav, -' Jag kä med dig i detta sorter inom låndet och på export- den. Mot den bak an= ses det naturligt att. det praktiska samarbetet mellan bolaget och för- eningen vidgas för att främja sprid=e ningen av föreningens sorter, Det an= a därför angeläget, att det allmän«= styrel- stycke, Jag har själv dignat un= der anvisningar i mängd. Men anvisningarna gälla den som Ie= ver i Kristus: Kanske har du inte börjat från början & dessa andaktsord. I årets början an- se 6 genom både allmänna insikter och erfarenhet. av verksamheten på 'ät- sädeshandelna område. har möjlighet att "fåväl bevaka det allmännag in= tressen” tom att främjs samarbetet mellan bolaget och utsädesföri reningen, | d förklarar utredningsmannen, - 2 källorna, nu har det det, Kraften finner . du endast ”i honom”, ” i Jesus Kristus. Sök där! : Apg. 1:68 > av, noggrann plancring om man ” -- Lille Per i Lantarbetaren. 2 närmast gällt vägen. Och så är '. åa rs I nd ÅR rd kona k LJ JIE III NNEEEEEGA ETT I] OT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.