Lö J : skolberedning lade fram förslaget "sin ställning i ett föränderligt sam- Arsstämma; '4 Uddevalla dessa frå-' "lingen inom skolsamhället. Handle” . darfrågan, kunskaperna hos dem ; arbetslivet allt .större krav på & " blå én inte ofarlig konkurrent till "allt. effektiviserar a Med den. genomeripande utveck= . ling som sker inom vårt skolväsen- de har en rad frågor inställt sig när OF olkbildningsarbetets: ; Tramtida samhällsroll" etc tillmätas Lika. stor: betydelse. De seriaste årens reformer på kol åde är- stora 'och ge- Rätt avvägd i vårt mod rna utbild- i ihälle blir i . uppgift. här. om det gäller folkbild nernas och speciellt folkhögskolor- nas ställning i det framtida utbild-' «En ” möjligt ännu betydelsofutlare äv än u- digare, : nomgripande. '- Den - obligatoriska skolan: har. förlängts, och i dess högstadium har realskolestadiet in> ordnats, Grundskolan ersätter så- och stundom intensiv debatt utspann sig från folkhögskolehåll när. 1957 års om fackskolor. . Samtidigt som man ren en hygglig bärgning, ligger i farozonen, I sin år 1957 utgivna skrift ”Varför, statsskogar?”. har givna uppgift och erinrade om. den ständiga utveckling, som dessa sko- lor genomgått ifråga om kurspla- ner etc, uttrycktes farhågor för de kommande fackskolorna, De skulle folkhögskolan, allmänt erkänd och med snart hundraårig tradition, Den. debatten har bedarrat, som väl, är. Folkhögskolans ställning är: stark” och dess uppgift i ett nytt le har ingalunda mins- kets chef, . Erik Höjer, ” skisserat ett .' inköpsprogram där. socialiseringsplanerna sannerligen inte kamoufleras. I skriften he- "ter det bl.'a.: ”Även' små frilig= gande: skogsfastigheter inom” 'e- "gentlig jordbruksbygd bör ink pas av. staten därför att de i all: mänhet ligger. väl till och har mycket. god skogsmark med ett "värdefullt virkesförråd”, + Ett par år "senare: kom sociali- kat i betydelse Detta får självfallet inte hindra att de ansvariga ständigt håller statsmakternas "uppmärksam- bet riktad på detta obestridliga fak- tum, Det får nämligen inte bli så att £ ex de ekonomiska resurserna eller ”andra ” >rganisatoriska -fakto- Ter omöjliggör för denna 'skolform' att framgent hävda sig vid sidan om de reguljära skolformerna, , "= ” Det ä är dock fel om man med hän: | 'vändelse till. anrika traditioner an-'| ger sig med lugn kunna fortsätta i! gamla spår, En ånpassning till de- nya sil inom utbildni: geri kräver att man här liksom an- nörstädes , söker sig nya' vägar för att på elit effektivt sätt kunna hålla hälle, Samma kan anföras när det gäl- ler de fria och frivilliga folkbild- ningsorganisationerna, Det faktum, att vår ungdom nu ' genomgår en' nioårig grundskola och att-:80 pro- cent av dem. redan 1980 beräknas ha" 1 otbildni vå ker nödvändigheten 'av . att. dessa bildningsorganisationer håller jämna steg'med utvecklingen och framför- . FARTGRÄNSEN RÄDDAR LIV lyder”den” slutsats: som -Statens na dra av de under. ett antal för- söksperioder : vunna erfarenheter- na, En intressant detalj gäll pekar Jön köping "te n”frågan om fartgränsen och omkörningsolyckorna, » Det. brukar som. argument mot de> av » kommunikationsministern omkörningsrisken skulle!i oroväc- kande grad öka; när det inte blir/| «tillåtet att utan ' vidare” trycka " gaspedalen i botten. Inte minst ur den synpunkten. kan: det: vara av intresse att ta del av trafiksäker- 'hetsrådets rapport till- -regeringen, -Det- framgår nämligen; att i frå- ”Ba öm omkörningsolyckorna anta- "Jet olyckor genomsnittligt" per dygn. var lägre” under - -veckoslut med h ing än un- gen, 7” Svenska Landsbygdens Studieför- bund debatteradt livligt ' vid sin gor, som noggrant penetrerats av en ul edning" i tre års tid. SLS vi- sade ett nytt grepp, värt att bealk- ' Many; diskuterade . förbundets framtida verksamhet med särskild hänsyn till: den "expansiva 'utveck- som har att leda studieverksamhe- ten: önskvärda spår och i takt med de:behov som anmäler sig, var ett | av; de många problem , stämman dryttade, Tett komplicerat samhälle ställer betsutövarna, Det gäller för den: betssökande att'så-långt möjligt ha förvärvat "sig "goda, 'kunskapt Så långt 'kan unga -efterj.avslutad | grundskola hävda sig relativt. väl. sjä "der: övriga” veckoslut.: Det : finns således ingenting som tyder på att fartbegränsningarna skulle” "skapa förutsättningar för:ett ökat tal riskfyllda, omkörningar. > mr Tidningen: anser att man nu bi införa” en, "permarient ordning med till ” vissa ur trafiksäkerhet:syns: punkt särskilt kritiska dagar. och "helger; "knutna? bastighetsbögräns- skall det” till exempel promt vara tyst i "klärseh? Så” är det inte på de, vuxnas arbetsplat- ser, och :de-är ändå: inte tvångs- 1 debatten om skolans disciplin- ituation svarar: Dagens. Nyheter, N "ket" pessimistiska ordalag främst EN NORSK BOKFÖR- « LÄGGARE a har uttalat sig om det: nordiska kulturella "samarbetet — i myc- på grund av svenskarnas bristan- de" intresse, noterar Blekin ge Läns'Tidnin eg. :Tidningen håller "med om att litteratur på de övriga nordiska språken möter ett kompakt motstånd i vårt land, om den inté & är översatt till svens- ka: Mend Men förhållandena är inte myc- ket. bättre .i de övriga nordiska länderna, En svensk författare be= rättade nyligen, att den bok han nu håller på att lägga sista han- den vid, skulle ges ut även'i Nor: ge — översatt till norskal. ++ +. " Vad bokförläggare Groth fram- för allt vill säga i sin intervju är att om Sverige, som är det störs- ta nordiska landet, sviker, är hop« pet ute om en gemensam” kultu- rell marknad. ' ..Man måste, hålla med honom om att det inte ser särskilt hopp- ingivande ut med den nordiska gemenskap, som: skall bygga.på det kulturella, Radion, TV och press har här en stor uppgift, men det .behövs. en samordnande och inspirerande kraft, Den vän- tar. vi på, ' i I SIN. GLUPSKA IVER” oc. ” att lägga sig till med allt mer av den svenska bondeskogen bryr sig ” inte-alltid om: att avge ekonomiskt ket Å la. .disciplinbehov = alltså krav på" kadaverdisciplin för: dess egen skull = har san- nerligen - inte" skolan: Inte ' heller står dess lärare främmande. för de . undervisningsmetoder som .man skoldebatten. lätt ger ””den; nya ll; skolan”. monopol på NAktivitetspe- länge . tillämpats i, de. svenska klassrummen helt på lärarens e- 'get initiativ så långt de- stora trafiksäkerhetsråd anser sig kun= s påbjudna fartreglerna anföras, att |: kommenderade. . För. detta "bidrag |- i. den. mer oreflekterade |: dagogik, grupparbete. o.. s,:v.. har I... ::; I lunda folkskolan, fortsättningssko- lan,” högre folkskolan, realskolan (allmän och : : praktisk) och flick- skolan, - si De enhetsstråvanden, som netecknar. denna reform,-' har. nu nått gymnasiestadiet. ' Det före- slagna ' nya. gymnasiet väntas er- sätta "allmänt gymnasium; tekniskt ; | ga (förkortat :LUS),. upprättats ' i Stockholm, "Malm5, Göteborg och Uppsala, Lärarut- bildning av ny. typ kommer att upprättas vid universitetet i Umeå från hösten 1964. Uppgiften att närmare , utreda och föreslå en :ny. lärarutbildning har tilldelats en. statlig Se | " 4 ; Av. undervisaingsrådet fil. de: Se MARKLUND. i slö : / ändra "skede, Kommittén utökades från 5 till 11 -ledamöter; wantalet anlitade experter ' har efter hand ökats till för närvarande ca 149, Efter riksdagsbeslutet . samma” år om grundskola midgades de sak- kunnigas direktiv till att avse även därarutbildni 1960- års lärarutbildningssakkunni- LUS". första uppgifter gällde vissa specialfrågor och vissa kortsiktiga åtgärder: mot lärarbristen, ' Under: åren .:1960— 1982 'gjorde LUS prognoser på be- Hovet" av; klasslärare. och" lärare i eg ium"och handel am. Nära” samordnad: med ' detta nya - lir den. tvååriga Helt naturligt kräver dessa re- former även en ny lärarutbildning. : | Folkskoleseminarier' och - "provårs- anstalter. var, närmast avpassade för, vatt förse de tidigare skolty- skulle, avvedklas. och ersättas med lårarhögskolor, » | angående » utökning : av .. läroä Förslag angående. ut- formning. Uppdraget, 'som till en början avsåg. endast grundskolans |' lärare, har efter. hand även vid. gats till att innefatta. flertalet. lär rare ..för : gymnasiestadiet, Mg '. Till de svåra 'problem' LUS | ar att föreslå lösning 'på hör det Zz k. D blemet, som har sin bildning av' lärare för .specialun! dervisning : avgavs,. likaså «förslag grind i den” "bristande .överens- 1sen' mellan. skolans" ämnen tionen "för praktisk-pedagogisk. wt- bildning ; av blivande ; ämneslärare i form av is. sk. lärarvutbildnings- block. : Förslagen -har'; också lett till » praktiska. åtgärder: På - LUS' förslag .har. även .lärarhögskolorr och "universitetens ' exam Ett klassiskt, exempel är, här. skol- ämnet» biologi, söm innefattar mo- ment ur 'universitetsämnena bota- nik;. zoologi, . genetik, : fysiologi. m. fl.s Skolämnet . svenska, motsvaras av disk i: Göteborg och Uppsala tillkom- mit, « likaså + beslut > om"; en ; kom- mande: lärarhögskola i, Umeå Sådana. har. också |” 1962 - kom ' LUS';' arbete . in: i 'et Stockholm än. " Dubbeltöjväx är mer: ”skrynkel- härdig än någon "annan liknande, konventionell ”kamgarnsvara,' som vi provat, konstaterar en fabrikant i;ett uttalande: i tidskriften Textil lektion.: De. nya stretch- |: tyg na "diskuteras vu i fackorganet, ia t "Ett. tygs förhistoria inverkat” ko- lossalt,- myck ' på 'skrynkel Ihhaltö skaper: Mm. me Man. har” sytt” upp 0 Storfin, å natic 507 ciologi; ekonomisk historia . an. fl. Skolans ” fysik; rymmer > universi- tetsdisciplinerna fysik och teorer "på univ alel 1 E | tisk fysik med mekanik (men även si: delar av! åstronomi.:.Kemi är. på : huniversitetssidan :: « flera ."- ämnen, > | bortsett: från att, det innefattar fabrikanten kunnat” finna - tt stretchtyget liksom” 'alla ylle r har fuktrörelser, "Detta ligger! i ullens natur och det kan man; i in? möment ur. ämnet mineralogi 0. .5. v, "Det hör: numera” till ' undanta? geni ,att - skolämne -och ;universi-” tetsämne är innehållsligt någor- lunda ' kongruenta, Inkongruensen har" länge varit ett" problem, men | först genom, tillkomsten" av de nya kurserna på "grundskola, och gym: 5 bör & an: en” del .k av” du och de som” burit” dem? vitsordar att de nyas plaggen" är. . bekväma, de stretar ute någonstans; Påkän- ningarna r desamma ' som” vid de . konventio- nella tygerna, Tyget ger "efter tet. och det. blir - exempelvis ; inga ”knän” på "byxorna. Man; slipper också : ibå Man; har, mätt” kostymerna noga och. funnit 'att ide; inte 'på något sätt. ändrat dimensioner eft ågs | cideten; är minst; lika / viktig skall tåla mild fintvå för" mycket viktigt att "Man kan nå" upp I till 25—30' Ppro= ; | cent töjbarhet i ett kostym-” eller å bekostnad ingen); byxtyg men det. sker av” I hela dess ; ividd.', LUS arbetar” här träder ”problemet.' i är, som, förutsätter ny. rn . Närbesläktat med nämnd: kon” anensprobleri. sär vdet -s.. brist å den. nuvarande. lärarutbild- nången, framförallt å' dess! ämnes- d. v. EA jen större dé. av: töjning- |, en kvarstår i tyget. Fabrikanterna | ;, anser. att: återgången'” eller, elasti- varar ;som 'stretcheffekten. T om tliga energi- er, Att åstadkomma « en sådan fu- sion' "som! "erfordrar ett par hund- fysikern. fick man ; nyligen ett” gan- ska precist , svar! vid' mötet "mellan deri. ”Kutoelaka stvdisgräppen fön ska oklara föreställningar om: Både frågan vad kärnfusion (kämsam- 'klassavdelni dj Själv- fallet har man inte krävt att ele- "verna varit absolut tysta under ältninig), öch de hithörande hittills förelagna sådana — undervi Och från lärarhåll krävs det in- galunda ru heller. . Däremot ' begär lärarna — "inte minst i elevernas 'eget intresse — att det råder sådant lugn att man kan tala om normal arbetsro. Om läraren inför hela klassen går i- genom på tavlan hur ett matema- tiskt problem skall lösas. vinner självfallet alla parter på att å- hörarna är tysta' och inte' genom Prat stör lärarens . framställning. Och om eleverna sitter indelade "i grupper i en -laborationssal el- ler ett vanligt klassrum är det önskvärt att, inte någon eller någ- ra uppträder så att kamraterna inte kan fullfölja sina uppgifter, , Det gäller alltså i skolan precis st 1 ansträ Många förvisar kärnfusionen fortfarande "till - de vetenskapliga utopiennas: rike," .me=- dan andra har: knappast ; något konkret . föreställning i .saken.: Så mycket kan i alla fall sägas: 'Den av, fysikerna” eftersträvade kärn- fusionen är idag inte längre i någon utopi, lika litet som 'kärnklyv- ningen var : -det ungefär . wid den tiden då man började , att bygga den första atomreaktorn .! — det var för. ca 22 år sedan. Det är för länge" sedan teovetiskt bevisat :att fusion .'mellan + det tunga .vätets atomkärnor - i” vattnet, alltså x en Process som är rakt motsatt -kärn- som på vilken vanlig I t som helst att ta nödvändiga hän- syn, Och det är då att märka att skolan många gånger är en sär- skilt besvärlig arbetsplats så till vida att 25—30 elever måste sam- sas i ett rum där det är ungefär en halv meter mellan varje bänk. riktiga "bud; Skriver” Bo EEE HN Tidaing: Därigenom kan det statliga v verz . ket givetvis utestänga enskilda anbudsgivare... so.vs Ett exempel från Jönköpings län: För några gårdar med inalles 116" hektar produktiv skogsmark erbjöd domänverket 350.000 kr., ehuru denna, om man utgår från en förräntning av fem proc, en- dast är. värd c:a 200.000 kr. ' I detta fall spräckte domänver- ket möjligheterna att skapa ett vil ”arronderat enskilt skogsbruk. I många andra fall köper verket till överpriser upp. fullt bärkraf- tiga, väl arr I Mörrumsån. — ett av Syd- Sveriges få kvarvarande Taxföran- de vatten och ett internationellt bruk, Enskilda anbudsgivare gö- .re sig ej besvär, - Även massor av småbruk, som sportfisk ål — inträffade nyli- gen en olyckshändelse: vid Syd- alltför kraftigt, vilket! medförde torrläggning. i vissa delar av: ån "och stor fiskdöd. Massor av ”lax- ungar omkom till följd av syre- brist". eller föll offer för måsar och kråkor, = INT . Nu, var detta, en'.speciell inci- dent, förorsakad av den mänskli- "gå faktorn," och som sådan bör den "väl inte tillmätas alltför stor betydelse. Saken har emellertid . ett visst intresse med tanke på att kraftbolaget har begärt rätt till korttidsreglering av vattnet. Tyd- ligt är att. fisken vid . kraftig minskning av vattenföri gen kan bli mycket illa åtgången, ä även om det bara rör sig om tillfälliga i in= grepp. Det inträffade accentuerar behovet av varsamhet, Mörrums- ån och dess fiskemöjligheter re- presenterar en stor nationell till. gång, som vi har all anledning att kraft anläggning i sjön Äsnen rå- , tack vare skogen kan ge bruka- kade man strypa vattentillförseln slå vakt om, (Svenska Dagbladet) der är sedan flera | år: fällbaka många "amerikan- ska "och "europeiska", daboratoriers Ej öroktiska målsättning. Den nämn- da ppen "är én” gr mellan. . alla taboratorier JE fysik ner, vär blivande ' Sen "själv får, -stude- ra och vad: han” senare "skall un= : | dervisa”? om; det" gäller även inordi nandet.> i: studierna . av målsätt- ningsfrågor, pedagogiskt utveck- lingsarbete, :-skolpolitiska .. v frågor och . skoldebatt, elevvård osv. Givetvis gäller för alla dessa tilll lämpningsmoment, vatt ide inte kan tas upp tidigare "än ”att. de får” re: levans för Iden blivande färaren. ; : Till problemen, i övrigt för LUS hör överbryggandet ” av den: nu alltför stora klyftan 'mellan: .klass- |] lärarstadium, och ämneslärarstadi” innehållsliga ut- | . språk ; och litteratur- |. historia, Skolans. samhällskunskap : Aktuell , " Chrusitjov börde hafip den go- da smaken att inte skryta med baltiska mönstersamhällen under sitt besök i ett land, som hyser ett stort antal Myktingar från Estland; Lettland "och Lätarten.” | : Sydsvenska Dagbladet; Att | militären "ger sig i; iväg innebär inte att. FN : tagit sin hand från Kongo. Bit betydande antal civilla experter . och lärare stannar ' kvar: :Västmaltsstater, främst "det för några år sedan hatade forna- moderlandet Bel- eten Kar utlovat. fortsatt eko nt « hjälp.: Paradoxalt ' nog är : "Kongo: i dag 'i. fråga "om pengar och expertis bättre rus- tat -än många av sing afrikan- ska. grannar samtidigt 'som je "Meningslöst har inte'det fem dagar . långa 'Sovjet-besöket i Sverige marit. Men när man än- då- konstaterar, att det är få sor känner saknad när Chrusj- and, "så beror det. på: att han representerar: och. blivit formad av "ett: samhällssystem, som är så främmande från 'vårt, ett samhällssystem "där ; kritik och fri” "debatt ' är - bannlysta, där människor -” tillåtits . försvinna utan" ett spår och vars Tedare inte "inser hur djupt evt sådant försvinnande,” av. en, utländsk medbörgare "engagerar » opinio” nen i, dennes hemland; här mycket av” vår "wälstånds- J'ökning somberor på vetenskap- |: lig: forskning och" veteriskapligt sik utvecklingsarbete; är "det i varje fall än så länge säkert att det, inte är någor som helst risk latt vi satsar. för mycket, förut- satt att lorganisationen'är effek. tjov och hans följe lämnat vårt |- kommentar llet skju- [Länge nog han, samhäl ttit dessa problem ifrån sig. Där- - för. måste praktiska åtgärder komma snart. - i Bohusläningen. . Sjuksköterskorna stats- och landstingsförbunden. De kostnadsökningar på över 20 procent 'som 'ärbetsgivarna påtar sig "innebär ett stort steg ':mot' Nu återstår 'att'se om -generosi- teten skall: få” sin : belöning Å form av, minskad avgång . från terskeyrket; Ingen kan säga an- män äntligen gör ett allvarligt ett omslag i inställningen” som väl kommer att (få "konsekvenser pår; inom : vårdsektonn." ”Cigås ettrökning är farlig för hälsan och kan förorsaka död sjukdomar”. Så skall det atå på varterida "cigarrettpaket i USA efter nyår, enligt vad den ame-, rikaniska , regeringen: dekreterat, Den privatkapitalistiska Wwobaks- industrin , är inte sglad, men så öppen- måiskuitet” Sälen misshandel o. s. V.. bör. man inte dra sig. för att "gå hårt fram. Det är' ung- domar som visar att-de inté hår i ett civiliserat samhälle. att gö- tiv," forskarhandlediningen: om- a | sorgsfull,' och "prioriteringen av El for: jekt. välpbaneriad, &. Stockholms- Tidninge + Naturvården är viktig 2vog. Att Wen 'nurnera': tillvunnit' sig ett brett intresse' är glädjande. Men" här: bör : den. också tjäna som väckarklocka för biologer- |- na, för” något som” har i; allra högsta grad med jordbruket och livsbetingelserna . för. människor löch djur att göra Ätt tippa gif- ter 'i våra vatten : är , i: längden förödamdie.' Att : låta växtnäring- en gå samma väg är lika tokigt. skoldqbatt, "som, tidigare gällde AIclkat um , samt mellan - läroä "och ”Vi. har. vissocligen' & trampat ut barnskorna :', men. befi 2 OSS : terligare må; öv En : annan - ' viktig "I fråga: är Härarfoctbildningen. . Yt- ä . lärarurvalets "och" som ' nu ' främst gäller " gymnasiet, . om, mågot år dem, att fö innehåll, att. hindra. dem från få. : De bör tas "öm hand. för vård. Åtminstone” bör. körkortet drasånifö r varje .waggare,som : använder: sin: bil till” brottslig ” verksamhet — eftersom "ide. bry- ter mot lagarna begår. de broit, fast .det'av påföljderna att dö- ma mera bedöms som oskyldiga pojkatredk.. ;-- > . Enda” gälttet "att. på "sikt lösa | problemet - är "dock: att ägna sig åt de allra "yngsta, . att hjälpa öka ge - deras liv v lämpligt sällskap: : > Skånska Dagbladet, ” Tidigare här vi hönt, a kor nå "ger ” mer” mjölk, om :då får lyssna till. musik. Nu berättas, att grönsaker:. växer" toch.> blir " rarutbildni förskjutits : till att. gälla även lä- "och sdänmed 'sam- problem” sarit "betygs och I fortfarande i ' utvecklin, gsåldern"; ”; sade- direktören ' för "ett : lskt |: värderi Vi kan således vänta, att.den manhängande frå plasma-forskningsinstitut dr Adams i Aachen. Enligt . denna experts béräkning torde man få" :räkna med 'kärnfusionens fredliga nytt- jande tidigast om ca '20 år. Än så länge "står man. vid temperaturer om :30-—-50.000 grader vid pl Fastän vi skulle ha tillgång till cdisk tobaksrökning och cancer kuldishet . faller noggranna'- di «tester, kunde vi sannolikt inte sådda me- upphettning och når sedan” en temperatur om -. 30 miljoner gra- der efter ' instängningen, varmed den ra än 50 av de cancer- sjuka på grund av de svårigheter, som är förbundna med massun- dersökningar och på grund "av raturen för en kärnfusion (tillnär- melsevis är - uppnådd; Ida :' Ledande i Europa är "för när- varande institutet för plasma-. fy? sik vid kärmforskningsanläggning- en' i Jilich" (Västtyskland) vars direktör är den - tyska” forskaren dr Hermann Jordan. Där har man lyckats att alstra 'den hittills tä- bristen på dioinsk 1 med tillräcklig utbildniny höll den £. bevissk på dem som på- står att tobaksrökning och cancer inte har något samband med 'var- andra. I stället för att ägna sig åt oförsvarlig retorik . borde tobaks. fahnik dl. och fö ligt gå in. för effektivare . forsk. |. ram .å syfte: att fixera to- nings kände, ikansk forsk ren "dr: :' Sidney” Farber ' nyligen i ett tal i, New York. Livbolaget Framtidens tidning LIV har i sitt senaste | mimmer : publicerat - ett drag av det int: fö- redraget ur. vilket vi återger. Över 170.000 kemiska ämnen har iserats i jakten efter man sedan ett halvt å år 'expérimen- terat med, Under processeng fort- satta förlopp instängdes och kom- primerades plasman genom ” ett magnetfält som ' mycket fort blev starkare, Därvidlag uppnåddes en så kallad instängningstid av 10 el- ler 20 mikrosekunder. Dock. för att ha praktisk nytta av en kärn- fusion skulle det behövas en in- stängningstid som är minst hundra gånger. så lång. Trots de relativt blygsarama be taste och hetast höst oredan katal ien ny klad så kallad ”theta-pinch” eller ". ”ihåta tron” el. dicin. ' Speciellt : är- 'baksrökningen som en cancerfram- kallande- faktor noch" utveckla ef. fektiva. metoder för elimineringen åv denna faktor. Likaså borde ett bättre, till musik: En skolflicka t New :York hade" musikodling av "rädisor, som sexamensavbete, Hon. antade fyra, rabatter, en utan: musik, en med” symfonisk | murik, en "med operamusik.- och .| en ; fjärde med The Bealllés.” "Jakten! efter 'cäncermedicin - SEN Störst blev - Beaitles-vädisonnia. ' . Beal iles-musikeng inverkan på människlorna hiar: vi sebt,. I Umeå 'stad finns några ny- planterade - björkar, :som : borde växa - fortare, : » Hur. skulte det” vara ” med ' Beatles-konserter ” kring dessa björkar? Pål i V-K. tillfredsställande ; framställas.” Det har påvisats, "al tobakssunrogat |- ma vi- rus kan framkalla 26 olika slag av cancer hos möss under olika ex-' Pp sefull är den forskning som ägnas tobaksrökning och :' virus, Bland resultaten av detta enormt omfat- tande " forskningsarbete. kan mäm- nas. att man funnit fem sådana kemiska ämnen, som vart och ett för sig kan få yttringarna av leu- kemi hos barn att fullständigt för. svinna i veckor, månader, ja t. o. m. för så lång tid: som tio år, Ty- + värr är dessa fall av tillfrisknan- de icke av varaktig natur. Men ett förlängt liv ger hopp och pa- tienten får möjlighet att bli del- hsoh Likväl ygade om att aktig av forskni följande. ut- vecklingsf: det en vacker dag skall bli möj- fard, ligt att åstad de liga plasma-temperaturerna och att därigenom skapa förutsättningarna til en kärnfusion, ” Friedrich Gnosa. Trots att många olösta problem ännu återstår är det dock ' Cancern dödar ' årligen . 200.000 Iser. Det har tills. vidare inte slutgiltigt bevisats, att virus- skulle framkalla Mågon form av- cancer. hos människor, men det är mycket osannolikt att. nature lika ” vr — vara stilla; — och arbeta... söedin «0 1-Tess 4: 11. Ej me Stora. later.5 och starka Skal du visa kärlek. till hem- Nos Y mets jord. ej, med handen på: Och med slagan - -på. li = Och, med tankens kraft: vid ditt . Arbötsbörd. : ve Det är de som i bbbor det” Av. din gärning beror det, Fosterlandet. blir, vad; du trär redan klart, att den dag då can-| Doktor Farbe; konsta fråga, TS och å Sö ke kläldfuset r . ; : | FN nere är ett problem den Uppgift som Ii nor ade. att Rodnar sågen sa furan, som :5- I frågan om sambandet mållan Jon "är enorm." Det som vi HG ” hägnar "allt." en i : Poor. (Forts å sid. 7 7 dl > 2 Tel 3 112, och TS ——— ” M tyckades försäkra gig om en. osedmanligt stor mängd nya” och : väsentliga förmåner i -.uppgörelsen .: med + en nionmalisering av sjuksköter- " skiornas arbets- och tönevillkor. - i och ökad återgång till sjukskö- - nat: än 'att sjukvårdens huvud- : försök: att. lönevägen förbättra . . | rekryteringen, Det vittnar om , Ä även. för andra 'personalgrup- , on Handelstidningen.” ” kän « det alltså Handlas i i ett icke- | till följd av cancer elber andra” '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.