L. surser, skriver: J o rd bru-l| initiativkraft-och intresse och det karnas Förenin g s'-):sovjetryska kollektivsystemet. Det blad Under en femårsperiod inte de inte ed, konstgödsel om . inte den ömtåliga biologiska pro- Sun. Fat iå är Svarar K. M:t'och 'Cess, som jordbruksproduktionen Stiftelsen Svensk Jordbrukstek- "är, vårdas "av intresse och skar nisk Forskning för driften vid In= parglädje hos odlaren: : An "stitutet, I stiftelsen ingår; -:bl."af 1 Hr Ohrusjtjov bör:ha" fått” én 2 jordbrukets : : 'hälsoså Jektion just i fråga om ningsrörelse: detta. vid: sina. besök på: danska Jordbruket befinner-sigsi nabb svenska -lantgårdar; utveckling och: stora] na , på utövarnas förmåga & j De . sig till ändrade tekniska ET ÄR U SNART 'TIO nomiska förutsättningar. naliseringsprocessen intar mö EE + heterna att mekaniséra arbetet en |: den . organiserade samverkan framträdande: plats.) Stora ”belepp "Mellan 'skogsägare,. som ' sker . i investeras också "våje år i maz' form av. skogsbruksområden, . ut-. skiner och redskap; jordbrukets. "Bildas. Den hi der d : årliga "inköpskostnad för ”maski=]" as..Den har under de senas- ner uppgår till ca 1/2 miljard te åren nått allt” större. omfatt= |] .- kronor, ning, ; <skriver' . tidskriften Genom ” ”föreningsrörelsens. och| Skogsägar ense us Industrins medverkan " 1" verk , De hittills vunna erfarenheter- samheten bör en god kontakt "na pekar på, ått denna organise- kunna 'vidmakthållas rörande de| rade. a är ch fran gnellan, skogs-, MH |. ägarna är en framkomlig väg för mest aktue la forskningsuppgif att lösa många av de skogliga terna, anse IF » Anser : problem ' som '. dagens enskilda skogsägare . ställs - inför,.: Man CIRUSITJOV OCH . skapar möjligheter för en allmän |. JORDBRUKET effektivisering av skogsbruket ge- Chrusjtjovs skand iska resa| TAL bl. a, FR utrustning, gav mycket lite konkret utbyte, utbyggnad av det skogliga vägnä-' konstaterar RL FP. -tidning-| tet samt förbättring av fastighe= e n, som dock finner att den ur är Prondaring.. a og brukei väver ' numera jordbrukets synpunkt ” var äv maskinella -hjälpmedel ; som det Icke ringa intresse: endast i undantagsfall kan : bli Vi tycker nog att hr Chrusjtjovs lönsamt för. den enskilda fastig- Sverigebesök gav minst ett par| heten att anskaffa för egen del. » nyttiga lärdomar. när det gäller | Samverkan bidrar : till att sänka jordbruket, För det första fram-| kostnaderna" och utgör en fram- gick därav, kanske med större | komlig väg för den mekanisering effekt än någon gång tidigare, att | som blir nödvändig. --- + det svenska lantbruket står på en Genom . samverkan ' kan man mycket hög nivå internationellt | skapa förutsättningar för större sett, Det är ett faktum som säl- | och mera - samordnade behand- lan annars brukar äng kk d inom b men här slank det automatiskt "bruket, : . jon I olika medias stora /Chrusjt- ' I dagens läge utföres mellan 40 ovreportage. och 50 j kb För det andra underströks jord- bong kogsbrut. av arbetet be om brukets. betydelse + som: näring eskogsbruket av lejd arbets- kraftigt just genom att hr Ohrust- | Kraft. Mycket tyder på att denna tva den ene av världens. två| siffra kommer att öka i framti- mäktigaste män — . personligen | den, bl 'a. genom en större av-|- engagerar sig så hårt i ämnet. Orsaken till gå är nog inte så verkningsvolym, . ökad skogsvård mycket att han är bondson som] och föryngring, större. fastigheter an der ryska folket: han. andra | och ökad specialisering, Utveck- erfarenheter än det svenska. Det! 1i 4 har upplevt många perioder med ställda a den tillfälligt an= svår brist på livsmedel och lärt a arbetskraften. aren at sig att det dagliga brödet inte är | Minska. Den" arbetskraft -- . 2 a självklar Vilgång som vi i brukaren behöver anlita kan ir in- verige tycker, De ryska erfaren= heterna på denna. punkt her bli- om skogsbruksområdena få ord- vit én väckare även för topp-po- |. .=2 € > > ånställningsförhållanden, litikerna, som- funnit att de måste | Samtidigt kan man ge skogsägare na mycket s jtor uppmärksamhet | som har små sysselsättningsmöj- ordbruksfrågan. Både i Danmark och "Sverige de inom på bn ket I voi arbe- hävdade visserligen hr Chrusjtjov See ogsoru et i övrigt, energiskt att jordbruket hemma i : hans eget land är minst lika bra CHEFEN FÖR GÖTENEDS st eller bättre 'än det svenska och - MEKANISKA VERKSTAD det danska. Det var en energi] har vållat de politiska partierna som vittnade om ett behov att] På oppositionssidan stor skada skaka av sig ett mindervärdes- genom att entlediga sin repre- komplex, anser: RLF<tidningen]| sentant för Norrland hr Hans]: som tyckte sig finna att hr| Carling från hans tjänst under Chrusjtjov i verkligheten var på| motivering att hans arbete inte jakt efter hemligheter bakom det" — kan förenas med politisk verk« - = 2 te 2 LAROLNS mosina AN t ” nattvarden. På själva konfirma- - ansåg dem inte tillräckligt för: Som sällsynt” dålig "PR-man för kyrkan måste: den komminister i Norrland betraktas som nyligen nekade tio. konfirmander att gå =LT Tisdagen den 7 je 1964 IT= =L "Nattvardsvägrän | visningen. Men kyrkan bör av- hålla - sig från att' låta olydiga ikonfirmander” schavottera. Skam- pålens tid är förbi : lt innebär ju kon- till? smed ing| > Rent fo att de inte. uppträtt korrekt un- der konfi. visningen, som pågått sedan i höstas. Norr- landsprästen tog några dagar före konfirmationen tio :konfinmand- pojkar avsides ; och förklarade, att. de inte skulle få ta emot tionen fick de emellertid . vara med. Komministern förklarar, att pojkarna uppträtt busaktigt och beredda” för. att "ta emot natt: vardern, Att det finns 'busaktiga konfirmander ”betvivlas inte, Självfallet . måste” också :en kon= firmandlärare ha -rätt:att vidta lämpliga ' åtgärder - för att upp- rätthålla disciplinen, Därom är säkert alla ense, N Anmärkningsvärt i "det här re- laterade fallet är emellertid, att komministern' inte på ett tidigt stadium under konfirmationsun- dervisningens gång reagerat mot det påstådda 'busaktiga beteendet. Konfirmandläraren borde redan vid disoiplinsvårigheternas början ha informérat föräldrarna, och 'om någon :' förbättring inte ing trätt, skilt de busaktiga kon: firmanderna från undervisnin; firmationsakten rätt till nattvår- den, Konfirmandläraren säger ju efter konfirmationslöftenas avgi- vande -”från "denna 'stund ”ägen I, med församlingen, tillträde till Herrens heliga" nattvard, vilket jag härmed, tillsäger eder”. Mot denna bakgrund ter sig kommi- nisterns . nattvardsvägran under- "lig. Det hade varit formellt rik- .tigare att vägra : att konfirmera, Norrlandsprästen . säger sig inte kunna : ta : på . sitt ansvar, : att konfirmanderna skulle få natt- warden; då de'inte var tillräck- digt förberedda. Man, frågar sig onekligen, - hur: komministern överhuvudtaget kan utdela natt- varden i sin kyrka. Numera fö- rekommer ju 'som 'bekant inte någon förhandsteckning till natt- varden," och hur skall då kom- ministern veta - om nattvardsgäs- terna '— kända och okända för- samlingsbor och -utsocknes ;— är värdiga och förberedda? IN Hur som helst vittnar 'kom- ministerns, handlingssätt om oför- stånd av det slag, man helst vill slippa. i kyrkan, Det är i varje fall "inte. ägnåt att skapa ; good will 'och förtroende för kyrkan. Att reagera' mot busf: som pågått sedan i höstas först några dagar: före konfirmationen med en offentlig prickning som här har skett är både oförståndigt och kärlekslöst, De konfirman- der som "inte will uppträda or= dentligt' och rätta sig efter kon- firmandlärarens föreskrifter - bör omedelbart," skiljas från. undér- "fast hand av.:sin konfirmand- . passerade understryker wikten av S konfirmandläraren,, — Konfirmanderna: skall: ledas med -lärare; och om något bråk före- kommer : skall :' denne "reagera omedelbart och inte först ett par 'dagar före” konfirmationen. . Det god kontakt mellan hemmen' och MASKINTEKNIKEN PÅ JORDBRUKSOMRADET ' n » får » ett .välbehövligt--stöd' ge- nom. det" nya. avtalet som ”till- försäkrar Jordbrukstekniska . In- stitutet-> större ekonomiska : re= | danska och svenska” <öppet- erkänna var 'skon verkligen J produktionstramgårigar: «' Antagligen vill han dock inte klämmer, . nämligen, - skillnaden mellan . vårt, system: byggt på -den enskilde. -företagarens' kunskaper, ny: författnin; efter fiska ' "Tor fondumentåle” (grund-' lag): söm belgierna: lämnade; efter |. sig... Det: : kongolesiska parlamentet | : skickades" hem” "för nio-tio måna der. sedan” såsom” varande - absolut odugligt. Det. ; kommer . icke > att samlas på nytt”och- heller : icke att |: osäkert. Atbå det icke kommer" alt ske inom "den närmaste ”framtjde s lära «dock högst ” säkert. -Deb; be- . tyder, att; . Tegeringeri komm grundval, ' | Kongo efter fyra” års "fr ihet - Kongos oavhängighetsdag, varken fullmakter ”eentralregeringen” otaliga som har så fortsättningen. : att : bli Centralregeringen Adoulas chan- ser att, klara uppgiften måste; be- traktas ' som minimala, (på . amerikansk. tillskyndan) + be segrade. iden. katangesiska , separa- tismen "under Moise, Tshombe — en aktion som avsåg att göra Ka-| tanga till: ekonomisk och finan- siell grundval för ett ”självstän- digt” Kongo — har regimen Adoula trots. FN:si.stöd. icke. förmått. ge den nya staten "en politisk, .eko- i nomisk, och -administrativ” struktur, |" som; ger minsta" garanti för dess. Sedan FN i den" -plovisor stånd är” dock högst den 30 "juni, var. den frist 'general- sekreteraren "U ”Thant hade att hålla sig till för avvecklingen av FN:s mandat i Kongo och de in- ternationella' hjälpstyrkor, som där i fyra år werkat under FN:s kom- mando. Dessa trupper består :se- dan någon månad tillbaka allenast av fyra bataljoner nigerianska och etiopiska, soldater, 'som icke torde ha haft någon större roll att spela utöver ' den ' rent symboliska" att representera FN, Efter den 30 juni har" U 'Thant eler : ekonomiska medel' att fort- sätta hjälpverksamheten, Det blir då ”den & "k. i Leöpoldville, 'som på egen hand skall försöka" hävda sin myndighet och "makt ” gentemot ' de: splittrande krafterna i dettd”-väl diga: konglomerat : av” ”provinser” och" 'stamsamhällen, ' ytterligt ringa förutsättningar att bilda och leva. tillsammans som en nation, Situationen, som den nu tecknar sig i det 'olyckliga landet, ger förvisso anledning till de störs- ta farhågor, att. när FN definitivt tagit sin : mats. ur. skolan ' där, 'så kommer samma anarki” och kaos, som in- ledde ”friheten” för fyra år sedan. Konstitutionellt sett är detta gi- vetvis betänkligt, men "förhållandet är blott”en given följd av Adoula- regimens avsaknad av en fast po litisk : position, Adoula kan varken stödja sig på något parti eller på någon, rörelse, som förtjänar epitetet ”nationell”. Hans ”mniotstån- dare är' visserligen många och ins bördes oeniga, "men så vitt spridda, att han icke" kan, hålla dem i schack. Med mer eller mindre drastiska metoder ochi FN:s skydd har han: lyckats upprätthålla ett sken av makt och myndighet,i huvudstaden Leopoldville. Men gång efter annan har det visat sig, att hans s. k, nationalarmé (ca. 30.000 man) icke ens förmålt skapa ordning i huvudstadens om= givning och än mindre 'i 'de mera fjärrbelägna provinserna; På sista tiden har det som bekant, före-, kommit revolter och "oroligheter nästan. överallt i Kongo' och det har blivit mer och mer uppenbart, att Lumumbas ' kommunistiska arvtagare 4 den"s. k.'"”nationella befrielsekommittén” varit , ivrigt i verksamhet ' för att samordna de olika lokala upproren med de mest allvarliga 'revolterna ' i Kivu- och Kvwiluprovinserna, Den" nyssnämn= da kommittén lär ha. sitt säte i förutvarande: Franska :Kongo, 'och den, har bevisligen fått betydande ekonomiskt och tekniskt stöd (även med vapen) av' Kinas talrika 'och aktiva" representanter ; på ort och ställe. : : Det sagda innebär kort och! gott, att Kongos. högst diskutabla " "en- het” hotas av "samma anarkiska krafter,” som för fyra.” år. sedan kastade landet" uti. kaos 'efter ”frihetsetablerandet”, Det må sä- gas vara en ödets ironi, att Moise Tshombe, som ' mani under de tre första' frihetsåren' offrade så myc- ket krafter. och så många männi- skoliv ”(inklusive' Dag Hammar- skjölds) på att störta, nu i dagar- na återvänt från 'en årslång exil i Spanien och synes göra sig redo för ett nytt försök att med Ka= tanga som utgångspunkt skapa en ny maktkoncentration i Kongo i samförstånd med Adoula-regimen E . Leopoldville! : Vilka krafter det]; är, som står bakom Tshombes nya framträdande, är svårt att säga, men mycket synes, tala för 'att Adoula' själv "kommit till insikt om att en stark regim i Kongo. icke går att upprätta utan Tshombes medverkan och att denne är oum- bärlig för att få Katanga inför- livat 'som en stabiliserande" faktor i det kongolesiska statsexperimen- tet. I vilket fall, som helst synes det nu vara Tshombe, som ställer willkor, för en sådan "medverkan, medan regimen Adoula av allt att döma är benägen; att i stor ut- sträckning gå den "politiskt erfarne Katangaledaren till. mötes för:att själv. icke 'riskera” att störtas av ”befrielsekommitténs” ' fanatiska och maktlystna 'revoltledare, bland vil- ka den Kinastödde Mulele ä är en av de farligaste, MN ed Å NN. P. S." i ungefär 20 procent bara under d jer är 53 'miljoner, och deras gen mV RAN till 5.660 dollar om å av Ek Revy, "Tidningen (cm): samhet, ”skåver Hudiksvalls: Det: finns : otaliga ' exempel - på "att de icke "socialistiska partierna ' har svårigheter att-få fram verki "ligt framstående. politiska - repre- ;'sentanter. . Det' hänger samman med att företagare ofta finner det "svårt att förena företagsledning- 'en med' en politisk insats. Från " arbetsgivarnas sida har också för -rekommit obenägenhet att bevil- ».ja anställda tjänstledighet för po- litisk. verksamhet. Därmed förlo- rar politiken - många ;: värdefulla , krafter, + Man. vill. hoppas att . Exemplet från Götened får bli ett: undantag och att: Hans Carling snart nog finner' en utkomstkälla som till- "låter honom att ordna ' sin. poli-. tiska gärning utan kontroverser. : ' Hans Carling har. genom sina energiska insatser för Norrlands- industrin redan ' skapat sig ett namn, Det skulle vara ytter.t be- -klagligt om hans energi och ar- .betsförmåga/ slås ned av en per- Sonlig motgång i i arbetet, ””"Chrusjtjov lyckades inte få in "någonting om Spetsbergen i den | 'rysk-norska kommunikén, Den- nas text kommer 'att betraktas som i stort sett oförarglig, men ett sådant omdöme utgår från som något självklart att den inte.än ett' verk av två jämställda par- ter.” Norges beslut att inte Iåta stationera några kärnvapen på sitt territorium noteras som ett bidrag till freden, medan parterna und. viker att tala om de ryska kärn- vapnen, En liknande diskrimine- ring har satt, sin prägel på hela Chrusjtjovs turné Gästen säger vad han vill, och de nordiska vär- darna anstränger sig att inte sä- ga vad han inte vill höra. - HMandelstidningen) ” nella förd I Pya numret av Ek USA:s befolkning passerade nyligen 190 miljoner, en ökning med e senaste 10 åren. Antalet famil-:'; omsnittliga inkomst har nyligen ret.' Uppgifterna, som hämtats ur : visar samtliga familjers procen- 1 g på olika i USA” har varat i 40 månader” och ide flesta tecken ” (arbetslösheten. håller" sig dock. envist över 5 procent) tyder på att den fortsätter, meddelar den ) iske, k .Orn George Soloveytchil : i en, ; rapport > om amerikansk. ekonomi” inför: höstens presidentval, USA” "har. upplevt. en fortgående. standardhöjning under de tre senaste decennierna. I det ta läge förklarar president Lyndon Johnson ovillkorligt krig mot fat- tigdomen. , + > 4 e Presidenten har - helt” klart i att han tänker 'fortsätta . Kennedys politik .att” öka framstegstakten, förbättra -betainingsbalansen, öka sysselsättningen, ” minska ; de fede-' rala inkomstskatterna. och "skapa bättre möjligheter för den ameri- kanska ” ungdomen. . Hittills , har Johnson varit mer "framgångsrik än sin. föregångare å försöken att få kongressens: stöd för praktiska åtgärder, skriver' Soloveytehik :. i isk Revy. - ”å | 1962 års penningvärde. klasser respekti år, allt räknat 7 >» På kriget a mot - fattigdom (som leds ' av John Kennedys svåger Sergant Shriver) ” satsar Johnson en miljard dollar under första året. Enbart ' höga anslag skapar inte mer arbeten; När det gäller om- skolning av "arbetslösa och fattiga (se tabellen "över utvecklingen av fämiljeinkomsterna) är frågan vad de skall omskolas' til eftersom ar- betstillfällen: saknas även för ut- ibildad anbetskraft.” Älder, social bakgrund, brist på Brundläggande utbildning, åkliga haridicap och för ofta” "hudfärg gör: det svårt att placera dem. Negrerna . utgör den största andelen av, den: out- bildadt arbetskraften. Det är lägst betaldä,, de sista" som anställs och "första som avskedas. De ho- das därför mer än de wita av den snabba -automationen, « we. "På detta' sätt blir frågan om fat- tigdom och "arbetslöshet nära för- bunden med rasintegrationsproble- met, — Amerikas "mest angelägna us hol al uta tion, President Johnson fullföljer inie bara Kennedys politik. Han är en man med egna idéer och en egen politisk filosofi, Efter att ha upp- pandet av. fattigdomen, minskning av arb och b av tionen är i fyra aspekter på ett. och; samma ing kliohot - i levt - fattigd i sin d problem '— kampen att skapa jobb känner identen djupt beh för alla, "framhåller; skrit .jav en jämnare fördelning av Ame- | Ek isk | rikas stora och växande: rikedom, - Revy. ' Stockholm (TT). See Den ameril juksköterskan Amerikansk; sjuksköterska" nn ”personligare” än: svensk Struerar - och . ”Övervakar. den. Pa- ägnar mer av sin tid åt direkt pa- tientvård än den svenska, konsta- terar amerik j ö Beverly Thorén, som under nära ett år arbetat i svensk sjukvård och i Tidskrift för Sveriges sjuk- sköterskor gör några jämförelser mellan sjukvården i de båda län- derna. : Sjuksköterskan i USA hjälper Patienterna ” med tvättning, ' hon bäddar, sköter om medicingivning och andra nödvändiga vårdupp- gifter, Tjänstgör hon som ”statf an ård .som ges. av andra sjuk- elever, underskö och sjukvårdsbiträden. Hon .hjäl- per också själv till med vården av patienterna . under det hon arbe- tar . tillsammans med de andra medlemmarna i laget, so - Läkarronder förekommer varje dag på amerikanska sjukhus. Of- täst följer avdelningssköterskan med på dem ”Alla läkarordinatio- ner ges skriftligen och avdelnings- sköterskan är ansvarig för att de följs ' och utförs. Hon -ansvarar också för att-patienten får den all nurse” är hon lagledare och in- 3 i Falun, Nog. skulle t [roligt om, man blivit inbjuden, Aktuell "Det är. något spöklikt över den amerikanska "politiska sce- nen just nu. En framåtsyftande Tag i negerfrågan antas med stor majoritet - men. det starkaste namnet i det republikanska par- tiet uttalar sin förkastelsedom över beslutet, Det kar inte vara möjligt att han representerar' en så stor opinion inom den ame- rikanska allmänheten, som hans ställning - som : ' huvudkandidat till. wepublikanernas kandidat- nominering ger vid handen, ..Västerbottens-Kuriren - Dess bättre har man” numera i den: wästliga vänlden ganska allmänt börjat ' få upp. ögonen för det fullkomligt verklighets- främmande i att fördela hjälpen efter temperaturen i våra käns- lor för 'regimerna 'i skilda u- länder . och . över huvud taget ställa politiska villkor för den- na hjälp. Det finns i och för sig starka skäl för att satsa me- satser — det innebär kont sagt i regel en rationellare organisa- tion av biståndsarbetet, "Men denna avvägning har ingenting med '. politiska sympatier ' att skaffa, Det tycks inte heller ha varit fallet med. Sveniges hitills- varande . bilaterata , projekt ; — med den feodala diktaturens Etiopien som : vårt ' klassiska . verksamhetsfält. ' TT "Dagens Nyheter Det” förefaller som iom denna | hovrättsdom” word” "salomonisk,; I "I viss mår? innebär den också .en rehabilitering för Dick Helander. Begutet ' om avsätlning ”uppfat- tades säkert i" vida kretsar som A : en mycket hård dom. När högt :+ I meriterade jurister : efter nog- granna överväganden. nu mild- "mer detta att med al rätt tolkas .;|6å, att den” åtelades' förseelser i reducerats vill proportioner ' som synes vara - rimligare, ". " > Helsingborgs Dagblad : är RLF bar hatt förtroenderåd I men: omganisationen : är, inte så intresserad av de avdankade och 'kanske -är detta. riktigt, sådana sin plats. -- : Förbundsordför: ände Sigge Os- a carsson höll ett intressant an- förande. Det är den mogne, er- farne, kunnige och ansvarsmed- vetne. mannen som talar, barri- kadkämpen är det icke. » När man läser RLF-t: dningen och känner. till 'det - blåsväder som organisationen. varit ute i, så förvånas man över hur vinga debatt "som förekom i- Falun; Hur : väl än. förbundsordföran- dens anförande var upplagt så borde” det varit plats för mes dom och öllmänna tillstånd. kräver. Arbetet vid ' röntgenavdelningen fungerar : : ungefär som i. Sverige men patienterna i USA sbehöver. i allmänhet inte vänta så länge på att få röntgenundersökningar tids- beställda och "utförda, >. ” " Det: finns en befattning i den amerikanska organisationen, ' som inte har någon motsvarighet i Sve- rige. Det är den: sjuk kötel ka, ra på FN än på bilaterala in- i kan: åstadkomma en del. förtret och det är inte altid att de vet "kommentar "aggressivt ” ” kanske |jängsuueyte, det hela upplagt på Ae förhand? ', Ake fullander . Vv ha Järarbrist här 4 åari- det Chora har ett ddningstal, trettio, som bestämmer hur stor en klass får vara på högstadiet. Meri är inte en elevs vi e. ambition att' bättra sina bris tande kunskaper :värd så myc- ket attt den motiverar en even- tuell utvidgning av. skolorgani- "I sationen? Skulle man inte kun= na dänka eig' att man vid någon eller några skolor inom ett stör- re område kunde samla ”kvar- sittamva” tik en särskild avdel-: ning?. Vs - .- Norrbottens-Kuriren . ye ” RE NE : ; Dut är "de. välskötta företagen vi bör satsa på. Företa på "landsbygden - kan vara lika produktiv gom & storstadsregio- nerna. — Därmed har problemet hög. grad : reducerats ' till en fråga om miljör. . En människo- vänlig miljö är. på lång sikt att . också frågan om den enskildes valmöjligheter — om nu uttryc- ket walmöjligheternas samhälle inte skall bli en tom fras. Bör människorna få välja att stanna kvar ti gina hemorter, eller skall och främmande mTjö? Skånska Dagbladet. Ni har numera”en så effektiv informåtionistjänst att” anställa” ett" par” man extra” för ssk erar: ” " ! Ekter Krusse-bosök o och Thant- fiasko her "Man "all anledning notera en häpnadsväckande ny- het' på: den :inhemska.' fronten. | Fyretadssamlingens: program . grampunikt deklarerar man sist ett'mytt inslag i vaälstriden. Mel- en "uppmaning . att gå. man. ur «E K. i N. S T. Ena man som nm kysser små barn och visar en burlesk humor, en man som” visar upp sin char- - miga trollgumma till hustru och . tre trevliga döttrar, en man som i altbtycks "vara den lycklige famäljefadern och dessutom alla ' tyssars lilefar .— han kan väl inte vara så farlig som politi-" kerna skriker om? ' "Jo, det : kan: han givetvis. "I. alla” Yider har: diktatorer kysst ' små barn och visat upp en älsk. ' värd fasad. De har öökväl varit diktatorer, Chrusjtjov är en "diktator "och : than. har mycket iklod. på sina | händer", Han ,representerar "ett avskyväni system ev våld och . ofrihet. Göleborgs Tidningen JTshombe; som U 'Thant en gång oförsiktigt nog betecknat :| Som: en Pajas, Uppträder alltså nu som medlare. =. Upsala Nya > Tidning som kallas ' ”supervisor”. Hon an- svarar. indirekt för 100—150 pati- enter, vilket wanligen motsvarar tre eller fyra avdelningar med var och "en "sin 'avdelningssköterska. Denna ”sgupervisor”. är en" viktig länk 'i sjukvårdsorganisationen och - | har”en samordnande funktion gent- ;jemot andra avdelningar på sjuk- .'| huset, Hennes arbetsuppgifter kan .Jibland bli: mycket komplicerade. Om "vårdavdelningen oförutsett be- höver någonting från t ex. apote- ket, centralsteriliseringen eller cen- "] tralörrådet på tider då dessa av- delningar är stängda, är det hon som måste ombesörja . att dessa behov blir tillgodosedda, sjukvård som hang sjuk= "I hederliga människor. :Jsom kristna mjuta" :| måner utan att iklida ocs nm | svarande ekonomiska förpliktet- se vete för er Erynväll ling! ETT ORD - PÅ VÄGEN Given då kejsaren, vad =, kejsaren tillhör. | Matt. 22: | Krig och & trohet 2. göra våra medborgerli; giva skatt åt den Skabt tilllgnnn mer och. tull - st: Sea stull. till kommer, "=. oc ati Förmånen att a leva. i rättssamhälle, skyddade ' av lag under 'en god socialvård och goda "anordningar för det 'ge- ästa — allt detta förpliktar, Vi kunna inte som än mindre . "dessa för. ett ser. | Svek ' mot 'samkället et och folket a V ens är svek mot Gud. Vi må äga ' IHÅGN / fö es SS rätt att diskutera skattepålagor TH/ | of men or Kau med skatteme.: MEN; Vi in SOLGÅVAN I handla osolidariskt och lätta art ""TILLBLINDA ' "| vän egen börda, j >" post .Tag din Idel av. såmhäållska. a -- GIRO 28 200326... dan och kränk : icke ant sböre 4 föredra även ur företagsekono- . miska synpunkter. - Det . gäller de indirekt stvingag : till en ny . att läsa, alt -soni. den sjemibbrs ; | börjar ta form” Som första: pro= ' stöd- för Radio-Syd. Nu: får vi? 5e om detta kommer att betyda - lan skivorna får vi kanske höra > huse, för att samla oss, ' I-'.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.