ECESEESEEENEN N t am = Ånn EERREREneS : — LT Torsdagen den 9 juli. 1964 LT = . Vad ville Chrusjtjov i Norden? '- vilka avsikter hade Chrusjtjov med sin skandinaviska resa, I första hand var det fråga om svarsbesök på de besök rege ringsmedlemmar från de skandi- naviska länderna avlagt i Sov- jetunionen. Chrusjtjov ville ock- " "så utnyttja sin turné för att ska- pa goodwill för sitt land i de tre 'skandinaviska länderna samt undersöka : förutsättningarna för ökat handelsutbyte och för ut- och "Danmark, Han sökte syste- " mafiskt blåsa under det hat och den misstro mot "tyskarna som han förutsatte skulle” leva kvar i dessa länder efter andra världs- krigets erfarenheter. Han under- strök att den: tyska frågan borde lösas snarast möjligt genom att fredsföredrag ingås med, de båda , tyska staterna och att Berlin får status av en -oavhängig stad, d.v.s, i praktiken en tredje rysk tatsbildning. Att tillerkänna' det vid av. förbindelserna på det kulturella området. I de båda sistnämnda ävseendena har han haft:-wissa ,framgångar, däremot är :. det, högst tvivelaktigt, om Sovjetunionens . goodwill ; 4: Nor- den är större nu än vad den var före. Chrusjtjovs .besök.! +" Elaka människor kanske vill påstå, att den är lika obefintlig nu "som ;:förut, Att Chrusjtjovs försök i detta hänseende slog " slint kan väl tillskrivas det enkla faktum, att.Sovjetunionen är en diktatur med en politiskideolo> gisk mentalitet, som är oss nord” bor frömmande, För Sveriges.del tillkommér hitterheten över det ryska dubbelspelet.i fallet Wal-|' Ienberg och den officiella Tyska likgiltigheten över .det öde som drabbat svenska sjömän och fly- gare geriom ryskå”Krigshandlinigz ar.':De taktlösheter” Chrusjtjov gjorde sig skyldig till vid vissa tillfällen, då han lät sin s k burleska ' humor, flöda, bidrog också effektivt till att kyla ned tuellt spirande sympatier för den ryska livsstilen 'av kommu- "nistisk modell: ka Hade då Chrusjtjov inga avsika ter : av politisk ' natur med sin " skandinaviska" vesa, Jo, 'säkerlit gen hade han det, Men dessa får tyska folket' rätt att självt be- stämma om” det vill ha en, två eller tre stater är för Chrusjtjov "en helt' främmande . tanke; 7 . Frågan om en kärnvapenfri zon i Norden berörde Chrusjtjov inte ” direkt å sina offentliga” tal, "men hans lovord :åt Kekkohenplanen och även åt Undénplanen" wisar vart han syftade; I Oslo gick han förresten mycket längre än så, i ett föredrag inför den utrikes- politiska föreningen uppmanade han direkt Norge" att, lämna 'at- lantpakten" och föra 'en neutral utrikespolitik" liksom Sverige och Finland, Sättet att framföra den- nå ”propå: war ytterligt taktlöst. ' Strax innan föredraget hade han haft :' överläggningar : med '/ den norska regeringen utan" att be- röra frågan om Norges. medlem- + skap i. Nato, Men- några. timmar . senare uppmanar. han i ett of- " fentligt föredrag den norska regeringen att begära sitt nitträde "ur denna försvarsallians, Chrusjt- jov förklarade i föredraget,” att 'västmakterna . och Sovjetunionen borde. garantera denna: '. tr. "Det må vara tillåtet att bekla- ga, att förhandlingarna 1948/49 om "bildande av ett nordiskt neu- tralitetsförbund - slutade "negativt, Maidstone, England i juli; en" coodle i : present? '. Skulle ni sätta" dem i-'en vas? Steka den | eller "kanske bära 'den nästa gång ni går ut och dansar? cv. . > Innan" ni. börjat leta i uppslags- böckerna”; bör vi: kanske förklara att eoodle är sista skriket när det gäller '-'katter.: +: vore En" heminafru i Maidstone, Mrs. ÅA. ”Ashford, är uppfödare av en alldeles - ny | kattras vars: riktiga namn är Rex, men som fått smek- namnet 'coodle därför att katternas päls är förvillande. lik" en pudels. 3 "Rex är. bara” en av de:många nya 'kattraser som ; kanske". kan " Vad skulle (ni. göra om" ni fick: let katter: med stamtavla” För att få stamtavla måste kattens förfäder kunna spåras tillbaka mer än tre generationer, .Därefter kan uppfödaren lägga in ansökan till GCCF:s styrelse, och få rasen er; Men trots den; nya tendensen väd det gäller” nya raser med stamtavla toppar siamesen ' fortfa- rande '. kattvärldens '- pop-lista. Många berömda personer. finns på den - långa ” förteckningen . över siamesägare: Harold Wilson, 'Sir Compton . Mackenzie och - James Mason' är "några... Strax efter sitt bröllop : fick" engelska” drottningen en : siames med mycket fin ”stam- tävla; 2 Hennes! katt hette: Corsham katt) kan få erkännande. Sir Winsz ton '.Churchill : fick: nämligen en sådan -i present: för någon tid se- dan: Här i England finns det inga epeciella - regler : för uppfödandet av en katt-champion. Ger: man bara sin älskling regelbunden vård |” och" välavvägd "diet, så kan: det mycket väl hända -att lilla kisse- miss smart fyller skåpet med tro- féer. Det hålls "nämligen - trettio- fem” olika :kattutställningar . t i 12 å fjugo å "olika . av: England varje" år; alla |: ” Egentligen borde han. ju för. stå att nu har han inte mer att göra här, att pu är det tid att resa sig upp och tacka. För 'de fyrtio kronorna som ligger .så ovant i innerfickans plånbok och för de två konjakarna som brän- ner : så ovant: någonstans" nere i mellangärdet," IA. "Och" egentligen 'förstår han väl också. Förstår när trädgårds- "mästaren" skiuvar: kapsylen'. på konjaksflaskan och sätter in den i det bruna hörnskåpet," förstår när Agda ' börjar plocka bort kaffekopparna från bordet." Där- , för tar han kepsen som han lagt | : i" fönsterkarmen vid "sidan om sig. Men hur det är kommer den |- ner i knät, sitter han: och tum- mar den, snurrar den runt runt i sina stora, röda, "sönderspruck- na händer, Och dröjer' sig kvar en stund till, Dröjer sig kvar än- nu några minuter” här i köks- värmen. Här 1 det ombonade. "Han" säger "inget, ” sitter tyst och ser hur... Agda går där. och stökar, .”Agda:som vanligen är trädgårdsmästarfrun . men .. som för honom ' ännu är. Agda. .Ja, "Agda för honom än i dag trots att det väl snart är tjugo år sedan "han ”och hon.gick en mid- sommarnatt strandkanten bort- åt utsiktskullen "och: talade: och drömde och planlade om fram- tiden. , sele rt a Nu står. hon vid vasken: och diskar. Det röda håret 'är. lika rött än. Rött som kopparbun- karna på väggen över. henne. Men «annars har hon 'väl" blivit äldre :hon också som man: blir INA år sédan:då:de | ringa kvar i sina öron ännu en stund innan midsommaraftons- bilden . helt: suddas ut. Jo, nog ; | har han. tid. alltid, ', Särskilt. så här på höstkanten när skörden . är över. och potatisen . plockad. , När det inte' brukar bli mer än :; ett dagsverke här och ett annat där, sällan en -hel "vecka som här hos ”trädgårdsmästaren.' Så. nog ” ska han komma”alltid.” Om det skulle. behöva grävas, några av- loppsledningar som skulle behö- Va: rensas, några vresiga gam- melalmar som skulle behöva fäl- ; Jas; Om det nu:skulle bli något - arbete som man är för bred över stjärten och för fin om händer- ” na för att vilja göra även om , gårdsmästare på herrgårdsarren- de. ITog har han tid till och med för, den :som. ,kom: med + nylärda stadsmäåné ckra". ord. och ses på lång sikt, "De ryska stånd-|' men nu'är Norge och Danmark |: erkänd: av världens förnämsta] Royal. Boy men döptes snabbt till | främåt "och lurade'.ti ig. flickan "hans me-.. i punkterna : i frågor, som angår) anslutna | till Atläntpakten och kattklubb;.. Governing :- Council; of | Timmy,” 5” Hlagsns 1 "ladan? i-gatdets " Nordeuropa, + var « på . förhand, i] tänker förbli'; detta,' Chrusjtjovs |; Faney ..(GCCF),- kattvärl-] En” storuppfödare av siameskat- : hästar sina huvuddrag väl kända för e arnav ide diska län- teger "sätt vatt ..ta. upp.detta.. problem torde "endast ha: bidragit till att ötsvarighet till hundarnas ter berättar aft efterfrågar på sia- | En - - o Bar DES land 1910; Övriga eurepeiska länder iney:, bi es i Eng? framti- + Kenihel- Olub. sa . I meser just nu överstiger alla till. | 120 JY . rg é . r attihan: ju derna, Deras. inställning till des-| stärka öppfattningen I de bådaj AN ky t- antalet | gångar. Drygt. 500 siameser regi- kosella <organisationen. Föderarion 'höstkanten” har ; Jär:så' illa tvungen satt--dravsig sa problem torde inte heller ha länderna om nödvändigheten favlsta tavle-medvetria' kattägare väx-' streras' varje månad hos the Cat | Internationale :d ine. A'Europe | inte så mycket att gö a ; | fram. Tid föratt harju är så varit Chrusjtjov obekanta" Där. anslutningen, till . pakten. + Även |er.'snabbt "1: England, ”före-] Fancy som fått' problem. -—- man (FIFE), :gbundad - "Men - Danielsson "han hö illa .tvungentattileva, 36 hCT oo " för kan man dra den slutsatsen, om” man. gör det i och för sig gångslandet det gäller katt-]|lider' brist på nya namn. cv ot Ta erhölls. Bor ämmel er an. ög n x— Jo, nog.har tid alltid; -säger . alt de rent politiska. överlägg-]| orealistiska "tankeexperimentet att | avel: Fler "och "fler skåffar sig] , Som nummer två på ä- ända ör a estämmet 2 han. Särskilt så här mot hi / sir aa a + l v - gående "domarexamen," rätt. att an ningarna under Chrusjtjovs tur-| de skandinaviska: länderna samt- 2 ,né gav föga av värde, Chrusjtjovs taktik gick ut på att genom sina uttalanden i officiella Iunch- och middagstal - samt "föredrag 'utan- för det'diplomatiska! hesökspro- tokollet 'söka, påverka folkopinio- nen I de skandinavisk Hang, syfte. var? alt skulle stämmås gynnsam mot. den liga skulle "enas om, eri" neutral > utrikespolitik, är 'det orimligt att tänka sig att.'de' skulle begära stormaktsgaranti för en i sådan politik,. Då skulle "nämligen. ga- .rantimakterna få moralisk rätt att: utöva kontroll, över. att neu- tralitetspolitiken.: fördes så. som de ansåg att den borde föras. katter " med "stamtavla och den senaste, statistikeny visar 'att ”antä-' let katter med stamtavla har tre= pdubblats.i England de senaste tj n. i go erkänner ' nu - nästan. 40 olika 'kattraser och varje år accep- teras nya $tangtavlesläkter, "berättar en''representant för the Cat Fancy. ka katt-pop-listan. ko, é burmesiska ' katten, - en '. helbrun, orientalisk ras. På” tredjö" ; kommer 'den persiska katte ta ' Även om ni ännu inte har råd att. sälla er till den. europeiska kattägarelit ” som d ordna utställningar osv, De i Sve? rige verksamma, :kattklubbarna- är sammanslutna - Å kattklubbars" Riksförbund ' som: för | gemensam 'stambok för" "hela a lunds : bok ”Allt "om katten”. ' i fem' kattklubbar anslutna till hu- vudorganisationen, nämligen Stock- ill. Sveriges > Ras- let. samt "register er godkända velshanar, läser vi. i Ericson/Ek- I Sverige finns. för: närvarande Kön säger,” att "det är då”en' fas- ligt: grann” uniform . du :har, och solen - börjar. "stiga - upp bakom Väderön och det är tjugo år'se- dan. . - 3 'Så "Danielsson inte. alls stolen; blir stående en stund, mitt Jute' på+detinya-'korkmattsgolvet och tummar den slitna kepsen in. - nan han säger tack ock går bort mot dörren. Det "sista" han ser i "| köket: innan han kliver ut i höst- mörkret, är. det röda håret som man, bara: är en' hisfattig:träd- nu: skulle . bli. några : dike: som . ”.. holms Kattktubb: och -Perserkatten, båda i Stockholm. I: Göteborg har Västsvenksa Kattklubber säte, Lin- köpings : Kattklubb i- Linköping samt Gotlands ' Kattilubb i: Visby. Samtliga klubbar avhåller årligen en. internationell: utställning :-där eliten av hordens "raskatter möts i ädel, tävlan. : Klubbarna f anvisar vid behov kattpensionat för in- ackordering vid resor och. semest- rar. Medlemsavgiften varierar mel- | ; den lyser, lika: rött, denna: dag .som sovjetryska synen på Nordeuro för tjugo år sedan,” +, . Nan "Och medän”han böjer sig över framhjulet" och pumpar: luft i den "tomma. slangen: och medan han sedan motvindscyklar de sex kilometerna. han har innan han är hemma :' har han 'god tid att fundera ; över "taggen 1 bröstet 5 De ryska påtryckningarna "på pas och särskilt Skandinaviens] /Finland' 1961 inför: presidentvalet problém av "utrik politisk natur;i nämnda år utgör ett av: Na Ivrigast var Chrusjtjov i sina de exempel, SERA — [heter ich ledaren, ”den - ambitiöse rer llag kribenten inte 2 låta att offentliga framträdanden i Norgel/ "a ss Ma till "analys :-upptaga + sommarens stora 'och' brännande problem :' för vad trädgårdsmästaren .säge + Därför harklar 'sig ”trädg; mästaren ljudligt ett par gånger innan han: med sin skrikgälla röst" säger: ;'”. PSN : —'Ja om det' skulle bli nåt mer har Danielsson-tid hoppas jag. NT | 5 polismästare a - fört. "Denne påpekar att ska kvin- nor” med bar: byst kunna.” gripas av polis bör detta självfallet även få konsekvenser för män som lå- ter! sig nöja med badbyxa, ie 35 PROCENT AV DE AKTIVT | Dagens Nyheter, STUDERANDE Ne ” Känske långvarigare än vad de vn Danielsson "där vid Uppsala universitet är gifta färgade för 'dagen tror sig kunna - hela vårt land och framförallt våra stränder". IV. . "Men. återigen uppstår bekym- > Och då sitter” Å n ; ij ör skri - | Jan 10--1 Skronor per år'och be-/| plötsligt och "snurrar. sin .keps-|som inte värkt sig ut än trots och i ett stort antal av äktenska- ad lagens kanske tstånd. e das Det gäller det nya. baddr mer, för = nien: den senare rättigar till deltagande 'i. utställ- mössa ' mellan sina stora” händer |att det snart är "tjugd år sedan, pån finns det barn, framgår av en vi gens vi a mo tåndare i dag modet. Ån oo on formen. av ingripanden kan inte ningar anrangerade av alla « NT utredning som gjorts av Uppsala studentkår. Det torde inte kunna bestridas att många föräldrastu- denter har det knappt och hind- ras I sina studier — inte heller att "det 'nya stuliesociala stödet för vissa av dem innebär en försäm- ring, skriver Uppsala Nya Tidning— men tillägger: Men när utredarna anger som sin utgå ikt att ett.-student äktenskap med barn bör leva på samma ekonomiska nivå som ”vil- ken vanlig svensk familj som helst” måste man sätta ett fråge- tecken, Inte bara för att. princi- pen är'oklar utan även därför att — om det vore möjligt att räknar med, å. Senaten fattade på årsd av presi dys framläggande av det ursprungliga lagförslaget — efter "ett :år som snarast präglats av ' tilltagande spänningar mellan färgade - och vita över allt större delar av Amerika, Slutresultatet är en lag som i detaljer blivit annorlunda än vad Kennedy tänkte sig, men som i sin helhet väl svarar mot initiativtagarens förhoppningar om och strävan efter ett bättre och värdigare amerikanskt sam- hälle, Den har tillkommit i ett skede när fördomar och efterbli- venhet vunnit insteg på högsta nivå inom ett' av de partier som borde känna sin del av ansvaret för fortsatta framsteg, I senaten "sitt ”besfut ; dent' K. "Skribenten ifråga hyser bekym- mer för att ”epidemin” nådde oss med så stor raskhet att: frågan inte ens hanri aktualiseras till nä- gon av våra partiers kongresser. Därmed. står han nu utan den ”trygga försäkran” att respektive partistyrelse . ”med största upp- märksamhet avser att följa frå- gan och vidtaga de åtgärder som i olika situationer kan anses er- forderliga”. SRA I en fantasifull analys över hur de olika partierna kan ställa sig + den ambitiöse” ledarskribenten” bl. Bland kvinnorna återfirins en' del till det nya strandmodet citerar |- ha samma positiva ' betydelse för "anslut- |. och låter trädgårdsmästarorden polisrekryteringén, menar "han ” Måhända - inte, Men, - bästa Daz- bladet, "varför inte gå ”mot nya djärva mål”? Tänk på vad det!i dlikställighetens namn 'skulle bety- da för oss' kvinnor att . 1)/ dels själva få bli gripna av eh trevlig polisman i vår nya bad- 2) dels få se våra manliga kam- rater med lurviga ben 'och bröst äntligen ' bli utsatta för denna handgriplighet? - re Så här enkla och lättgripna sa- ker behöver sannerligen inte, Dag- bladet, bli. föremål för några par- na klubbar. $; iv äs - Arne Broman » precisera vad utredarna egentli-| genomdrevs den av en majoritet tistyrelseuttalanden! Ia, gen har menat — ett visst riskta= | bland både demokrater och re-|' yrken, i vilka medianinkomsten]. = > cc a mee gande, en viss uppoffring för den | publikaner. —«.w. .s... «oo ov understiger 5.000 ' kr, nämligen os - et ' dgr! urbildningens skull är rim- Hur mycket absurdare ter det famniliga pärupper inom lant- r — > - R bör kunna presteras, sig' då inte'att en av de ytterligt | bruks-, skogs-. och fiskeriarbete - - En annan sak är att dessa fa=| ss republikaner som in i det sista (3.400 kr), po-talt och annat bud- ETT ORD NN I miljer, liksom alla andra barnfa. miljer, är missgynnade på grund hetuhjå hittills alltför svaga och alvhjärtade familjepolitik, Trots att utredarna i en hel rad att- satser framför krav. på åtgärder Vill förmån för studentfamiljerna med barn gör deras framställning i första "hand det intrycket, att dessa familjers speciella problem skulle i belydande utsträckning lösas om barnfamiljerna överhu- vud finge åtnjuta större ekono- misk rättvisa, z ” Det är därför knappast troligt att utredningen kommer att leda till hågra speciella studiesociala förmåner eller "familjepolitiska för de akademiska barnfamiljer- na, Kan den stimulera 'till'. en bättre allmän familjepolitik före na ATT GÖRA DOKUMENT OM DEN NYA MEDBORGAR- LAGEN. | i USA till en bindande realitet så gör den dock en insats, + slutar ställde sig avvisande är den man som håller på att vinna" nomine- ringen inför höstens president- valskampanj! , . a s FOLKRÄKNING OCH = + INKOMSTER Genom samkörning mellan 1960 års folkräkning och inkomststati- stiken har vi fått inkomstuppg'f- ter för män och kvinnor i olika yrkesgrupper, skriver .T C.O - tidningen: Medianlönen ligger för männens del högst inom yrkena medicinskt arbete (44.500 kr), allmänt sam- . hälls. och — företagsadministrativt arbete (26.000 kr) samt pedago- giskt arbete (22.000 kr). För kvin- » nornas del noteras de högsta me- dianinkomsterna inom yrkena medicinskt arbete (30.760 kr) och arbete (19.700 kr). Medianlönen ligger under 10.000 kr inom föl. jande - yrken: = jordbruksarbete, för varje amerikansk medborgare fr en process som kommer att "li mm (6.600 kr), däcks- och maskinmanskap (7.800 kr), skogs- och flottningsarbete (8200 arbete (4.500 kr) samt husligt ar- bete, portierarbete, fastighetssköt. sel och städning (5.000 kr); — . Männens medianinkomst, oav- sett näringsgren och yrkes täll- ning, ligger cirka 70 procent över kvinnornas, fortsätter tidningen: - Verkligt: stora - inkomstskillna- der mellan män och kvinnor fin- ner man inom jord- och skogs- bruk och på tjänsteområdet, ett förhållande som till en del beror På att kvinnorna ofta har deltids- och/eller säsongsarbete i just dessa, två näringsgrenar. Ser man till inkomstrelationen mellan män "och kvinnor bland tjänstemännen, finner man ganska avsevärda skillnader i medianinkomst inom industri, > ” byggnadsverksamhet, handel och tjänster. Löneskillna- derna inom samfärdsel är dock förhållandevis måttliga. Bland ar- betarpersonalen inom industrin är inte medianinkomstskillnaden : mellan män och kvinnor lika på- taglig som bland tjänstemännen. . . För arbetarna är .löneskillna- derna mellan män och kvinnor - med bortseende från jord- och skogsbruk — störst inom grup- PÅ VÄGEN ” Man måste lyda Gud mer: ; än människor. å Jesus beredde sina lärjungar På, att de skule råka i konflikt med myndigheterna. I. skolen bliva gisdade i synagogor och Sanda fram inför tandshövding- er ar för min sku säde Bane EA vt "skull, Martyrhistorien vittnar 'om, at detta inte” blev? allenast apostlarnas och de första krist- nas lott Den vittnår också -om, hur de kristna fattat Pawi'ord om " lydnadsplkten i mot över- heten. Den var inte total, Där det gällde Gud elker kejsaren, där fick kejsaren fara. Lydnads- plikten mot Gud var "absolut. VI. måste tyda Gud, varthän det än leder, vilka konsekven- ser det medför, Det kan se lön- löst ut, ja, dåraktigt. Men tro- heten mot Gud är aldrig ofrukt- - De nya Bofors beställt strid: t, typ S, iseras av stor atr na ul terrängfordon, som 1 övrigt är un- d kaffni för cirka en halv miljard kronor. Beställningen är den största ar- mén gjort i ett sammanhang 'un- der modern tid. . Med stridsvagn S kommer ar- méförbanden att successivt erhålla ett väsentligt tillskott av eldkraft, rörlighet och pansarskydd. Utrusta- ler g, blir våra pansar= förband av hög internationell klass, Stridvagn S bar utvecklats i in-« timt samarbete mellan arméförvalt- ” ningen och AB Bofors samt under> levarantörerna AB Volvo Landsverk, och AB: AB Bofors, tidigare känt bl a fö sina luftvärns- och jäser artilleripjäser, . terrängen. Här ses ett par av il : vagn specielt lämpad för svenska i förhållanden. = >. > : Den av armén beställda stridy. a S, börjar levereras 1967, och '"” 'veranserna beräkr as vara oa tade1970. fystyr Den nya strid/vaj nen” kommer successivt. att wsä Timer . Buc tta de v stridsvagnsmodelerna 4 armén. Lå Ne : c | | Stridsvagn S är en h lt : kr) samt lantbruks-, skogs- och! Perna tjänster, byggnadsverksam- | bar. ”Martyrernas blod bl de med denna stridsvagn och den" har: med detta: engagemang slagit konstruktion, e0ska pro både svår och långvarig, r å LJ . lod blev pansarbandvagn 302, som beställts ett helt nytt toranläggninser 2 PIO- s ” år långvarig, anse trädgårdsarbetsledning (8.700 kr), het och handel, Lo kyrkans utsäde”. LL Ls 1963, samt de moderna vapen och grjort utveckling av en dtriarr Ulävdae av unläggningen är dock : | eckling av en strida. SED0S, av märket Rols Royce, i 4 wu er a en halv miljard kronor XY
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.