| "> enfamiljsvillorna att klämmas” åt, skatt; ökar med ca 250 kronor I > alt 'så. kan ske SE SEE a på Villa- ägare; drabbas av en kraftig skatteskärpning efter ' 1965 . års fastighetstaxering, Enligt tidskrif- ten Skattenytt kommer speciellt Taxeringshöjningarna för dessa blir i genomsnitt 40 procent. Den och andra fastighets- - arbetar” på området kundé med fördel vidtas. -I centerförslaget ingick krav på en generell sänk- "ning av vepartitionstalet. som en "sådan" åtgärd, = > sn xo Men det förslaget vann som "sagt inte gehör hos de: styrande. Vilket nu, sedan den förebådade i blivit ” bekant, . höjningen ökar den deklarations- "skyldiga" inkomsten méd 500 kro- nor på en. 50000 kronor villa. Har ägaren "en marginalskatt på 48 procent” "betyder det att hans Från centerhåll. förelåg motion till årets riksdag liksom till fjol- årets med . hemställan "om att en uppräkning .-av” fastighetsvärdena på grund av penningförsämringen inte ' skall medföra skärpt - be- Irattning” r iked: hah. dlingen följde” folkpartiet > och högern centern, men motionen avslogs av socialdemokraterna. och kom- munisterna, oto | Uppräkningen av fasti dena betyder endast en höjning av -ibeskattningsobjektens värde; Den: » höjningen behöver självfallet. inte leda. tjll, någon skatteskärpning ; trots att vår Iatbhel ftning är så tf 31] ProvVisoriska åf gärder. i avvak: "tan på de utredningar - «som: ful är. Jätt förståeligt. FN . .'Hr Sträng behöver alltid peng" ar. i sin skattekista” Och när frå- gan om uppräkning av fastighets- värdena 'aktualiserades . var han påpasslig nog. att utnyttja, detta deklarerade den" ”socialdemokra- | & tiske finansministern: i, ett. val- program” + UTV: för bara et” par | = centerhåll arigrep: honopi för; de " orättvisor : vil Vv OR a en wisg a io karkärlele till; ,: till event hjäl. sympatier cent, "Var "tredje västtysk menar att svenskarna är flitigast, Bara var femte .vä k tyckte dets för Sverige | ”dema — I vårdad ungefär lika, men betydligt lägre än Sverige, " : Undersöl de också fatt både" landet | och: dess, in e, Detta > har avslöjats avi det" "tyska institutet fört tillämpad samhälls- ma om « lsmä Frankrike och Italien nämndes: bara sällan, Sverige toppade också listan för "I vetenskap i Bad Godesberg. som de senaste två åren företagit flera undersökningar för att få reda på vilka föreställningar, eller fördomar västtyskatna” har 'om, sina grannar - om "Fränkrike; Italien; Sverige och England. Sverige toppar listan många "västtyskar:. förklarade ; rent ut att de, på många områden” upp- skattar, Sverige > "som efterfölj för nästan” alla frågor: och ganska ; vänlighet och hjälpsamhet. 31 pro- cent av Västtysklands befolkning häde i alla fall denna föreställning om svenskarna. Fransmännen. kom med 20 procent på andra platsen, Ismä och itali na följ- de med ganska långt avstånd. RV Att svenskarna & är välkomna ogäs- ter i Västtyskland, bekräftas genom svaren på frågan: - ”Från', vilket land skulle Ni vilja helst ta emot en gäst I Ent: hem?” — 35' procent d det politiska området, Man fick reda - på att var "tredje wästtysk tror, att det är politikerna i Sve- tige som lägger :'mest vinn om medborgarnas väl Bara var: åt- tonde nämnde USA och bara var hundrade Frankrike, Vid” frågan |. i' vilket land: risken för inflation är lägst, vann USA (34 procent) knappt före Sverige med 33 pro- cent, Befolkni levnadsstandard hyra ut i Varför är det så svårt för t ex a sare, militärer, läkare, statstjänste- män och inte minst diplomater att få hyra ut i andra hand vid tillfällen, "då lägenheten på grund av. tillfällig förflyttning inte kan användas? ' . Beror det på svårigheterna eller "rent av. det "omöjliga i att teckna ett kor "med bi de ver- kan så att man inte har den tillfälliga . hyresgästen till dödagar? Eller ä är det Varför får a man. inte | lär kanske beror på att avtalens art andra hand? t kna kortfris= & ger advo- — Jo, nog kan man te tiga och bindande avtal, säl an katen, men beklagligtvis' nöjer = an sig med muntliga, och då kan/ am illa. Att det inte finns tryckta fo varierar mycket när det gäller uthyr- ning av detta slag. '- 4 Men det är säkerligen inte så myc- ket den saken som stått hindrande i de är fastig- - vägen, utan det avgöran e tänd mot ! om medgivande som står hindr: ande i vä- gen? =" Ni frågar förbundsordföranden bog Hy Erik 8 anser 34 procent av västtyskarna vara' högst i Amerika, tätt följt av Sverige som fått 32 procent av rösterna. Också. vid sympati-testen och var : marna "drabbas. av i ”lånes ns; Vi kattehän 3, .— om. ens han "trodde: på de'brösttonerna: Men så låter det när hr Str; g Om ingen sinnesförändring hos " finansministern '" inträffar fö i visat i vad "mån han! ömmar” för ”sina”. ”egnahemmare.” ” ; det inte. många, med hr. Sträng : själv. — som S 7 talar. i: TV-rutan till +; väljarna, I "| bre andra - : Frankrike tillsammans bara 5" pro- $ :. utan av. bara hör- sägen. eller «rent av, på grund; av "bara? känsl "Undersökni Sverige, 20 Pp .be- - | stämde sig för England och 19 procent : för "Frankrike. Bara ett fåtal nämnde" Italien, I den andra "Iriktningen var resultatet snarlikt, Då de wWillfrågade skulle avgöra till vilket: land de skulle: vilja :få . resa om" de vid::en pristävlan . skulle 'ha vunnit en: tre . veckors kost- nadsfri resa, svarade: flertabet:: ”Till Sverige”. De tre andra? länderna | — Hälion, Spanién och Nederlän - t de A ika och Sverige lis. tan. . De tillfrågade. "skulle ”ange' sina sympatier, i siffrorna = till 45: "Amerika ' nådde bästa värde- ring med 3,3, pluspoänger, omedel- bart följt 'av. Sverige :med :+3,1 poänger... England '' och : Frankrike fick respektive 1,6 och 1,4 plus- poänger. Däremot värderades Sov- | jetunionen:' negativt” med 2,3 mi- nuspoänger, std Näe "> Ito Ulrich - svarade 59 procent Sverige”; De derna "tick: " mycket sämre betyg 'procent avi terna; Italien "och MEDICINALSTYRELSEN - GENERALDIREKTÖR ENGEL vete fs ” har förklarat att hemsamariter- na inte ”räcker:»till. Det fordras 50.000 - aktiva: sådana.' B Le.- kinge Läns Tidning understryker vikten av, en; snabbt & Rik kyrka. Linds domkyrka är en rik kyrka, ty. den äger. inte mindre än 113 skånska gårdar till ett taxe” ringsvärde” av 18 milj .kr: Denna kyr- ka. des...inte,”. som .så :. många utbyggd :- itverksamhet | - " då denna sämtidigt är en mycket god åldrin ård:. ei ; Vad man: ömellertid inte / får glömma är att det är enskilda in- divider som vårdas, En sådan verksamhet: får inte stelna i fasta former -—-'snarare är det så att de improviserade formerna ger den andra; av» Gustav” Vasas gar, eftersom den tillhörde Danmark på den: tiden.: Kyrkan - kunde- därför själv, bekosta - den - kyrkorenovering å 3 Jan konfaktbastor vid" fängel- se, "Är 1952" fastställdes" en lag - för den" andliga. vården vid landets. fång- vå Iter. "Här" finns bl a'-före- bästa hjälpen. Ki -Mar- gareta Nordström frågade inför Örebro. läns 'socialvårdsförbunds årsmöte på tal om dylik vård för någon tid sedan, varför inte gam- la som borsi närheten av ett'ål- derdomishem; på herhmet då bli:"Vanfö imhällets kök, ålder- domshemimnets,. sjukhusets, mentets, skolans osv, till gamla |” som har svårt att meda sig själva, |: men som med en sådan enkel och [7 för samhället' billig hjälp skulle] "kunna stanna i sin egen miljö yt terligare någon tid? Aldringsvården mås på att i det längsta behov av 'vård' uppstår? tidningen och fortsätter:' Inaktivitet” är den stora: faran; rege= 1r. " skrivet. att” vid "dessa skall "finnas er, en från. kyr- ".kan-och en från frikyrkan, Den förs- "ste lekmannen i ,vårt land med kon- i taktpastors "värdighet är Bertil Berg-"; otanulga världshavi förelig. "vara helt värdelösa. men : är 7 i själva ” verket” fyllda 'av./ rikedomar ; som: bara kräver vetenskaplig forsk- Si ning för- alt kunna utnyttjas på ett ””så lönsamt "sätt . att den - djärvaste börsspekulant : inte . skulle - kunna "drömma därom, 5: CCT " Detta påstående. görs med stort ef- som lurar, på våra Åtskilliga läkare har förklarat. att "den aktive , åldringen håller sig frisk länge, Det förslag ,som den kände liberalen doktor Bertil von - Unesco » tertryck. i. en 200: sidor lång rapport som . under juni har diskuterats. vid NU Hjälper. svarta” bröder. Kyrkoherde Sy! nibibel "med "måtten 3 -x '4 cm "ägs ' av.en dam”i, Eslöv: Bibeln är tryckt 1801: på "Kung ' George III:s tid av Da-> vid Bryce and Son i London. Voly» men är, på 1.000 sidor och innehåller bl a etsningar och illustrationer. i [ ”Läågkyrkligt”. "i ”Borrie "utanför: | Ystad finns, en mycket liten. kyrka, Den. mäter bara 8.5 1 5 meter: och ' har. varken, torn: eller ;spira Kyrkan vår gammal: Gunnar '- Helander -'i Karlskoga". har ett. varmt hjärta för sina svarta brö-, ;Ider i Sydafrika, 1956 tvingades han: lämna Sydafrika som missionär, efter aderton” års tjänst där," Genom: sin; öppet visade sympati. för negrerha och sin -oräddhet blev han' obekväm: för de styrande” därnere,. Sedan dess; har han oavbrutet verkat till svarta : bröders hjälp.” ”Han far som ett ex presståg . genom Sverige med :indig. nation och) humor : som bränsle” skrev Per Wästberg om honom för några: år 'sédan; Han har ruskat om" många . människor i deras liknöjdhet genom ' sina” böcker, om situationen i Sydafrika. ” fen en liga : tredje äde i Friesen ' väckte i riksd att fritidshem för åldringar skulle in- rättas, rymmer mycken förståel i Paris. Rapporten. be- handlar" de ' all P LI årdi har invigts. i Lidin gö.' Det är Svenska Missionsförbun- dets hem för äldre missionärer o för de som inte kan föl- Int, tionell gr för ocean- för just detta problem. . A En :kortsiktig syn på åldrings- vårdens utbyggnad är oursäktlig, därför att medellivslängden ökar och antalet pensionärer 'växdr. I dag finns det i vårt land' 870.000 pensionärer, men om femton år en och en kvarts miljon, "KRISTEN DEMOKRATISK SAMLING ". dat ografiska undersökningar « och har ut- arbetats av den iga kom" ja föräldrarna ut till fjärran länder. Numera stannar: sällan barnen hem-' mitlén för havsforskning,: ett "organ b föl ma. i Sverige före 15-års. ålder.; På fält finns 7 skolor, 'som ger undervisning upp till under de internationella råd, - De medel man satsar på havsforsk- ning' under de ' närmaste 20 åren kommer att ge ett utbyte som är fyra eller fem gånger större än om pen- garna investerats med en årlig ränta av 10 procent, sade dr Roger Revell från University of Californi då han > Palmaergården bor huvudsakligast läroverksungdom. Namnet har gården fått för att hedra den : banbrytande . missionsinsats dr Georg Palmaer gjorde som läkarmis- sionär i Kjngo—Leopoldville och som e e för 5 a Mis- sionsförbundets yttre mission.. Wallenber; gå presenterade rapporten. - Påståendet kan beläggas. med mån- hotar borgerliga skri- ver Kvällsposten (h): Lewi Pethrus och Birger Ek- stedts nya parti, Kristen. demo- kratisk samling, skall enligt upp- gift ställa upp i ett tiotal vals kretsar bland annat i fyrstads- kretsen. Därigenom riskerar de tre oppositionspartierna att till- förlora ått medan endast ett socialdemolrar tiskt kommer i farozonen, KDS har knappast någon som helst möjlighet att ta egna mandat varför det nya partiets. d ga N fiskefå Dr Marcus Wall lenberg och: dir Marc Wallenberg har skänkt 40.000 kr till uppförande av. St Görans kapell på scovternas a Kjesäter i Vingåker, Genom att fördubbl gster- na i världen skulle forskningen ska- pa ökade ekonomiska värden på mel- an 15 och 300 miljarder kronor om ret, Genom att utforska hur hav och är påverkar väd skulle - oceanografen kunna bidra till pålit-|5 liga långlidsprognoser ” för” vädret. Detta kunde innebära Pesparingar på verksamhetsgrenar, från byggnads- v till 25—50 miljarder kr per år för en rad | by : ”Guds Sigtuna”, Sigtuna är "en stad med gamla kristna traditioner. Här finns S:t Pers ruin, S:t Pers kyrka var T FE det kristnade Svealands o le | Här "dikten ' börjar tona; '| mot arbetets stota lycka; >" 'då. mitt inre. Hela mitt" inre blir fyllt av: tacksamhet och glädje, - jag mot: ljusets' tid, ”Öch je 1 , a mot dagen: — mot glädjen — mot livets stri Allvisel. Dig. vill jag: lova >. för: livets välsignade gåva, för ör nallen — den snabbt förrinn: ter: dikt : tonar allt då och | illet,” utan” på alla vuxna indi- vider, Ni bär alla skulden till att vi är sådand wi är. Varför kan hi inte inse att: ni: handlat" fel i er uppfostran i av oss till' medmän- niskor? 'Vi will inte” se' wåra” liv så tomma,” Vi! vill" inte se våld och förljugenhet och svineri, Vi vill leva ett rent och fyllt ;.= Den första frågan kan besvaras med ett obetingat ja; Man kan teck- na "ett ' kontrakt " på viss tid, som upphör att gälla utan särskild upp- sägning och söm inte kan överkla- gas hos hyresnämnderna; Beklagligt- ; vis finns det inga särskilda formulär, "något som kanske skulle bidra Hill respekten för f mdr) av hlok sbe- ' en stäramelserna. Från UD-håll, från lärare och mi- litårer har man hos hyresrådet hem” ställt om miniativ till en ändring, så ” att en puwsor som blir förflyttad i i tjäcsten skal; ha rätt att hyra ut sin lägenhet i andra hand, Givetvis skall ' då den "ordinarie" hyresgästen sva- ta både för hyra och eventuell åver- ft kan, zaen ändå har man slagit döv-''. örat till. Om jag inte minns fel, mo- ti "man för ett par år sedan i: Den andra frågan,' fortsätter herr ' Svensson, är .betydligt kvistigare att "klara. Så mycket står emellertid fast att jag har rätt att uthyra en. del av lägenhet i' andra hand '”därest jag ej förorsakar ägaren till fastighe- ten men”. : Men gäller det att hyra ut en hel . lägenhet som på grund av. tillfällig "förflyttning inte kan nyttjas, då blir det oftast kalla handen. Varför? ja det är en fråga som jag inte kan be- svara, slutar förbundsordföranden,' -. Så här säger ledamoten av hyres- "rådet advokaten Gösta Järtelius.” > riksdagen om ändring, men utan - resultat, ''. : Och han' tillägger: Kan ni skapa en opinion i frågan, har ni säkerligen alla. kloka medborgares . välsignelse, ' slutar advokat Järtelius, För närvarande pågår en utredning ' om :besittningsrätten under ordföran- deskap'av presidenten Liss Granqvist , och med revisionssekreterare Michael : von Koch som sekreterare. Denne - kommenterar: = 7 - ; :— Problemet är betydande, och man kan dela upp det i frågan om ' korttidskontrakt och p frågan om sub- Livets. Herre och Gud, . som allt kan förvandla, 2 a ”Du som allting förvandlar - o gör- mitt liv till en "strålande "sång! . Vad du menat. med d : anar, + 2 när. det "brusar av' tonernag gång. Låt » mitt liv Springa fram : som en. källa . : för ait "friska och levande d; låt de Ikande flödena wvälla ”Tliv.Men' vi kän inte, för vi har ingen” grund" att bygga” på. Varför har hi: tagit ifrån . 088 våra "ideal och örmer? Varför I 13 ve moni; en "levande tro” ochi vett "fast framtidshopp som” bär genom” li- å vet och öppnar, himmelrikets" port | jubel. låter påskina? Vad säger; våra ung- domar om: oss äldre och det sam-' hälle i byggt upp? En ung män framföra, sina a synpunk? r ständiga Ni tycker det är fruktånsvärt rus- kigt och beklämmande; Ni" kan jin- [1 stå "att vi flickor; gråter och Topar när wvi ser till exempel The Beatles, Vi förstår er i miss” mån, för vi vill "egentligen inte innerst inne; Vi kan aldrig förklara varför ör så, men ri har aldrig: gett ass något annat. "Ni har 'gjort "ert bästa att ta” ifrån” oss den" Gud vi: kanske hade när vi, var barn. Ni skär ner kristendomstimmarna, ni tar bort morgonbönerna, ni gör |v de snuskiga" filmerna;j: ni "skriver de råa tidningsartiklarna, 'det är ni, som skall: vara våra föredömen. Det är ni, som inbillar 'ocs att sex är den ;allenagörande lyckan. Det är ni, som har :skapat - den värld vi skall växa upp till vuxna, harmoniska människor i... Om wi sedan. misslyckas och kommer på snéd, då är det vi som får skul- den. -Vi vill inte klaga på sam- : Så långt: brevet," som var infört i "Göteborgs-Posten , den i öd Och” ropet” gäller icke" blott henke” själv. Hennes skri innesluter Det” rika' krist- na” arv "våra" der: lämnat: åt oss har vi illa; förvaltat.” De' grunder; de normer för en fast, och .lycklig livsföring” kristendomen 7 har” att "T bjuda," har "wi "gjort oklara; kon- turlösa; Gränserna” mellan 'rätt och orätt. har wi låtit plånas ut. De unga känner "sig stå i' tomma in- tet Vägen de' har. att vandra är i'dunkel, De: unga känner sig stå ett gungfly mitt inne bien snårig : wildmark.' Den 'unga |: . flickans brev är sett "skri ur marken.” vet Vägen” ut ur nörmlöshetens wild- mark, räddningen ' för” de : unga att. sjunka ner gudlöshetens gung- fly, var "finns: den? "Den unga brevskriverskan : ger : själv "svaret |" i sin: förtvivlade fråga sist i bre- : ”Varför : har ni: "tagit läfrån Os "vår söndagsskolgud?” : Endast en - sann . omvändelse till levande Gud kan rädda vår ungd och bevattna den törstande jord!” : i; Advokaterna går emot | fotograferingsförbud "Ett. lagstadgat fotograferings- förbud : i.: domstolarnas . lokaler önskas; inte , av advokat fun- lokation, . .. ot : ' Det, finns ju massor med tillfällen : då en korttidsuthyrning kan vara väl - motiverad i all synnerhet med vår ' nuvarande hyresmarknad 'men' faks." tum är att man inte törs ge sig in på den saken, därför att det realiter är ganska svårt att upprätta ett hyres- kontrakt som verkligen har karaktä= ren av korttidskontrakt, d v s som löper utan uppsägning och utari. in-' av hyr "När. vi har löst den frågan, fortsät-" ter revisionssekreteraren, får vi ta itu med sublokationsfrågan, som in- nat-göra någonting och den är: inte mindre kamplicerad," U änn ta ut-på tide ten 1965,” Direktören "och chefen: för” Fasti, h föreni i . ave delning B Tullberg har. .denna up fattning” =" - Riksdasmolionen” företöl ig varje. fall ha "tillkommit mera: på en . höft; Den. tog” framför allt sikte på den måste vara klar hö örhåll: det." Så långt: vill: man: inte "men var så - pass illa hopkommel a sträcka sig, men att. domstolar- | na vidtar åtgärder för att hindra att misstänkta eller anhållna blir : dömd att dö i stillhet, -.. : Attivi från fastighet - Om. beror. på den ut rning ; tr - : utsatta för onödigt lidande, fin-: ner. samfundet befogat. .,'=. ' : Detta uttalande gör 'samfun- det hos JO, som har begärt att få' veta, hur .man på advokat- håll ser på advokat- Hj. :Petris i', Stockholm ' framställning om åtgärder mot fotografering, Sam- tidigt. anmäler advokatsamfun- det, att det ämnar föreslå Publi- cistklubben . överläggningar .' i frågan. - -. va Nr - Frankrike slöpar a allmän värnplikt Den franska "regeringen ”har beslutat'-' slopa . den "allmänna värnplikten i Frankrike och er- sätta den med ett ”urvalssy- stem”, tillkännagav franske in- formati inistern Alain Pey- och oss äldre: — undan själsligt anmod och andlig död 'och skänka oss fivsmod och arbetsglädje, helg- och i F En sång; en bönesång, börjar tona - i, mitt inre och jag önskar att dess ord må ”genomtränga Oss och "bli vår hjärtebön till honom, refitte på tisdagen. ' Urvalet skall ske på olika sätt, sade Peyrefitte. Det fysiska all- "| mäntillståndet kommer att spe- la in. Vidare kommer landets allmänna behov av arbetskraft på olika områden inom indu- strien och andra ' delar av. sam- huvudkyrka. Kyrkan byggdes någon gång under-Senare hälften av 1000- talet. Olof Skötkonung .lät efter sin övergång till kristendomen — enligt” traditionen genom sitt dop vid Husa-: källa i Västergötland — vid sin ankomst till Sigtuna prägla Sveriges äldsta mynt, Si (tune) Dei (Guds Sigtuna), — . . går ut över de borgerliga och främjar: en socialdemokratisk valvinst, Samma uppfattning uttrycker Svenska Dagbladet « Ch) och en rad andra tidningar, även socialdemokratiska, . ” LE JAPAN LIDER jAV KULTU- RELL ISOLERING oo, c hävdar. professor Georg Borg- ström i Göteborgs- Pos ten Det är något av ett mysterium hur en livskraftig, arbetsam och i många stycken duktig Föga Stockholm "(rT). I och med fördigställande av den nya amerikanska anti-ubåts- projekttilen Subroc har det gamla sjunkbombsvapnet tagit "steget in i tymd- och atomåldern, noterar tidskriften Industriell Teknik: Sub- ToC är nämligen .en tj vt Raketdriven sjunkbomb > os görs med” kärnladdning torped och en balistisk projektil, Den "avfyras från torpedtuberna på en' ” nykonstruerad "defensiv atomubåt, drivs sedan upp wur valt- net och genom luften av en raket- motor, varefter den återvänder till sjunkbomb — konstruerad som en N som den j sakna kulturell förankring. SS ger bilden av massiv andlig rot- löshet, Jag kan aldrig glömma synen av de ändlösa spelautomat- hallarna, patchinko, som man såg 1 varenda kvarter i städerna, ofta i flera upplagor. De var fyllda särskilt med manlig ungdom, som tillbringade: timme efter timme förhäxade av dessa ' meningslösa » tingestar, De gav inte ens peku- "aven I ionell sc 4 spelarna' fick" eventuella vinster i form av cigarrettpaket eller olika slags kramartiklar. Besöket i Ja- pan fyllde mig därför med inte så liten ängslan för "nationens framtid. Vad skall fyla detta | andliga vacuum. Nåja, åtskilliga kritiker ' anser att också svenskarna är ir kulturellt rotlösa, Riär utdelning utan de ihärdiga det våta el och detornerar intill sitt mål — en fientlig ubåt. Skapandet av det” nya. defensiva Vapensystemet mot fientliga ubåtar har. möjliggjorts av en ny: lyss- nar ur... He yst t, in- klusive en speciell ”atomubåtsver- sion har byggts upp kring denna ur med ut lig effekt även på långa avstånd. Projektilen : har konstruerats av amerikanska ska flottans vapenbyrå i (Forts, å sid, 7) Krav "Stockholm (TT). s bes "Vad kan göras för att motarbeta luftnedsmutsningen? ' Varför in- stalleras inte avskiljningsanlägg- ningar på utsatta. områden? Enligt överingenjör 'Berth Wikström, en av de tre medverkande i Bahcos forskarteam som i numret | på Tafrundersökningar renare. luft kan. garanteras |. | broder? Civilingenjör Bo Nord vid Baheo Fläktvenrkstäderna som förestår företagets laboratorium omtalar: . — Genom de olika typer av av= 'skiljare som" vi mu förfogar över är det möjligt att reducera stoft- utsläppet till några fåtal procent. arna väljs dock efter av Byggnädstidningen givits stort utrymme att framlägga sina.syn- Punkter, bottnar svaret på den se- nare frågan i en kombination -:av oförstånd, - nonchalans mot . med- människor och ett alltför kortsynt ekonomiskt tänkande. ss «På många håll tycks man inte ha kommit underfund med vilka stora problem ' luftens förorening kan skapa :Här måste både hälso- synpunkterna och 'de ekonomiska synpunkterna beaktas, framhåller han. i artikeln, Den nu tillsatta luftföroreningskommittån har där- för en oerhört viktig funktion att fylla, . omfattande studier och provtag- ningar. I en stoftcentrifug separe- ras de olika fraktionerna så att man kan bestä lek är fråga, medför naturligtvis stora kostnaden och' kan kanske inte komma ifråga wid redan färdiga anläggningar, men 'för framtiden och . för nu aktuell projektering är det säkerligen klokt att över- väga dylika radikala åtgärder om inte duftsituationer i wvånt . eam- hälle skall bli katastrofal, Om vi inte har ren och frisk. luft att andas, får den övriga Pågående hos' de i stoftet ingående pantik- larna. - Det är alltså fråga om komplice- rade förundersökningar innan man kan installera en gasreningsanlägg. ning, De tekniska 'undersökning- arna blir ganska omfattande. = - Enligt ingenjör K, A, Gustavs- son är det förvånande att dålig Tuft godtas i ett modernt sam- hälle, - — Sådana ' avancerade gasre- standardhöt och qati ringen tvinga värde för individen, I det dagförslag som fönr eller se- mare kommer att, läggas fram i den. här frågan har vi både an- ledning och rätt att räkna med höga krav — krav som kan upp- fyllas, poängterar ingenjör Gus- tavsson i å sitt inlägg. - —Ln SÖNDRIGT GLAS EN FARA ningsinstallationer, varom det här . FÖR VILTET I MARKERNA : borta i i en gränd, dåliga erfarenhet vi har av företeet- sen, 7 : : Personligen är jag "dessutom av den . uppfattningen att vi inte bör stödja tillkomsten - av. - ett. hyresgästpro- letariat 'som' bor mer eller mindre lösligt, längre eller korteré. tid, be- i rocnde på annae kyrssgäört, Vi Br av den uppfattningen, att vid i varje fall? långvariga förfirita! bör lägen eter inte hållas undan. utan tillföras Jena allmänna marknaden. Då det gäl” ller dylikt så anser vi att man kan ' visa tillmötesgående och det gör vi också. hel Vi har sedan länge” ett Hippelkon= I traktformulär. mellan : hyresvärden, > hyresgästen och den. tillfälliga: hyrés= "7 gäston,. där det bland annat stadgas? att om hyresgästen ' inte återtar för- foganderätten efter avtalav Nd inträ=« der: fastighetsägaren och övertar den, ordinarie hyresgästens rättigheter. hället. att bli avgörande” för vi ka som skall inkallas, a Detaljerna för hur urvalssy- stemet skall. fungera kommer. att framgå av det lagförslag som i. höst. skall föreläggas Pparla- mentet, 2 Vi behöver omkring 200.000 man årligen och kan vid behov inkalla: 400.000 man, sade Pey- refitte. oa N men KEN (ETT. ORD - PÅ VÄ ÄGEN al Var är din broder? . i 1 Mos. 4:9, : Skall ? jag "taga” vana: på min' . Den "frågan är "lika gammal "som . sränniskosläktet, Skall intbe min broder på sig själv? Vilken är då mi långt ' sträcker sig för brödenn? ' sz . Drag icke en för" snäv 'gräns. Jesus har. lärt ' 093, allt vånt an- Svar icke begränsag mill fränder, vänner ock grannar. - Han: har Sagt (oss, att, det inte finnes . Någon gräns alls, . Var "än din broder? Han: sit- ter välbeställd ' på 'sibt kontor, eller: sitter hän där bekymrad och rådvill; Han står sveltig vid sin ' maskin i ; verkstaden. Eller kanske står har utplundnad och utskämd för sin egen synds skul] ipaphandrad till. in : något : du din broder. rn min nästa? Hur Överallt finner ' Vill du kännas IVväl du: hjälpa ivid honom & dag? honom? H te är mindre komplicerad. At sublo- Ls kationsfrågan har vi hittills inte & kun= "cc '- Utredmr jen får emellertid inte dra - i motsatt oss 'en' ändring av” bestärae += bänkad ler-kortare vistelser borta för studier; >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.