fåndagen:den 13 juli" 1284' LAHOLMS TIDNING —- : Söndagsvisning : Sön 15-18 > Frédagsöppet till. 20 > "OR s ; Allt fler "människor" övertygar j et TD "A-sits” soffa "istället endast :en'" låg expedi> ället endast en" '. bokhylla, 3 srt; tionsavgift' erlägges, . teak" eller + PRISEXEMPEL: > lösa”, plymåer. . Si 2.2) > Fristående .. kombina ek. "VÄRT. + fåtölj. med kl. expe , exkl. oms. sektioner, VÅ RT s inkl. expeditionsavgift : - : Normalpris.” inkl. | expeditionsavgift 0 975 720: 3 Redaktör: Sven B; La a kolredå Markaryd, "Villagatan . ktion: ix - Åomstjuvaria häktade" 5 avi "eaI samband med ett extrating med unnerbo häradsrätt -i : Ljungby oAölls ”häktningsförhandlingar mot Se ynglingar i.åldern. :20—25 'år, ”Femmahörande: i trakten av, bLa- å fängsligt förvar i Växjö. Läsklinik inrättas i Markaryd + Skolstyrelsen i : Markaryd har "3 beslutat . att inrätta sen: läsklinik för elever med .läs- och skriv- . 3 svårigheter under förutsättning att 189 man kan. besätta tjänsten ' med någon: lämplig: lärarkraft. . Vid sammanträdet beslöts också att begära tillstånd hos länsskol- nämnden om ”att "få ” återbesätta ordinarie. småskollärartjänster. i -Holma och Timsfors fr. o.. m, 1 januari 1965. | - "Vid kommunala realskolan för- |. ordnades följande lärare: fru in- , | skola - Ber! tlatt ledigförklara tjänsten. | dier och. folkskollärare Lars Hed- -) ändamål under vårterminen 1965, Ingemar Lindstam: i : kristendom, |? cand. - phil.-fru Oda Lindstam i franska, . fil. lie, -Berit.. Hansen. i kristendom och matematik, fil: mag Samuel : Hänsen: i" geografi, folk- skollärare Bo "Hellström :i kristen= nart Lin tor "Maja -Appelkvist: i musik, > Rektorn för Markaryds yrkes- Petersson hade sagt upp sin tjänst 'som deltidsanställd rektor." ' Skolstyrelsen ' beslöt - att godkänna - avsägelsen 'och beslöt Folkskollärare Börje Martinsson beviljades tjänstledighet hela däs- året 1964-1965 för. fortsatta stu- Hr Bengt Ewald, Simlångsdalen, med maka Birgitta f, Zell, Gene- vad oe fors fick tjänetledighet för samma Till skolrådets- representant i ungd ;k jF vittén. inval- des rektor Assar Frick, Beslöts att föreslå fullmäktige att engage- ra. kantorn och. : folkskolläraren Karin Svensson att handha kör- 1 sången .på grundskolans låg- och mellanstadie, - -- met S Fortsättningsskolans elever kom- mer att få företaga en studieresa och .: skolstyrelsen' anslog medel härför.a «so oo Poe oe a Beslöts : att fortsättningsskolans skogskurs för pojkar skall avslu- ”genjör' Margaretha. . Johansson - i tas lördagen den 25 juli kl. 9 i matematik . och fysik, kyrkoherde folkskolan, Markaryd. is Student: ver. .. FÖDELSEDAGAR : : Aa Blåregn sto : nl - "fyller i morgon hemmansägare John Harald Petersson, Hasslöv. " LYSNING/. Rn Mellan hr Kurt Henriksson, His- hult' och Maj-Britt Andreasson " dotter till hönseriägare Erik An-| dreasson och hans maka Vivi född . Rydell. 28 - VIGSEL . I Laholms kyrka på lördagen mellan Nils Ove Sahlin ech Inger Mariann Johansson, Vantörs för- samling i » Stockholm, dotter "ill f. chauffören Karl Albert Jehans- son och hans maka Nanny, född Mattson, Kyrkcherde Melcher Hå- kanseen förrättade = vigseln. och musiken utfördes av kantor Erland Skagerberg. I Laholms kyrka ' på. lördagen . mellan förste maskinbiträdet Jöns Gunnar Andersson och Elsa Do- rotea Gustafsson, Nässjö försam- ding. Kyrkoherde Håkansson för- rättade vigseln och kantor Erland Skagerberg utförde musiken. 1 Tjärby kyrka vigdes på dlör- dagen bilmekaniker Bo Sune Tord : Jönsson och damfrisörskan Berit Margareta Evertsson, Tjärby. Som , åängångsmarsch spelades Mendel- schns' bröllopsmarsch "och pszal- mema 169 ”Fädernas kyrka i Sve- /Äiges -land” samt 475 ”I denna ljuva sommartid” sjöngs. Kyrko- adjunkt Ulf Arnell förrättade: vig- selakten. och ' höll "tal till brudr- - Paret, . Som ”utmarsch '- spelades 'bondmarschen' ur ”Bröllopet ' på Ulvåsa”. av August Söderman. » I Knäreds kyrka -på lördagen mellan elektriker: Ture, Johansson, Malmö, och Inger, Hansson, dotter till framlidne : Mauris Hunssoa, Knäred. Vigselförrättare var kon- traktsprosten Sven Eriksson, Kan- "tor Sven . Esbensson vid orgeln pelade - och njerade , hrr Gösta ilati, som sjöng ”Beethovens jovsång” och -”Sverige”. Psulmérna + '169: 1—2 och 475; 1—2 sjöngs. "Kyrkans interiör var mycket vac- kert smyckad, " ” ÄKTENSKAPSBETYG -- > . Utfärdades 1 'går. för” affärsbi- trädet Kjell Arne Haraldsson, Ahla, Laholms - kmdsförsamling dill äk- » tonskap med affärsbiridet Lena va Mouargareta Andreassoh,, Mar- gin Luthers församling, Falmstad. DÖDSFALL: en or - Elin Bengtsson.' Tier 'en hjört- attack avled på lördagen hos «n breder ' i ' Ränneslöv fröken ' Elin Bengtsson i.en ålder av 74 år. Hön var född i Värestörp och”ar- betade hemma på föräldragården tills denna såldes 1955. ' Fröken Bengtsson flyttade då till en bro- der i Ränneslöv och bistod honom i hushållsarbetet.. Hon har. gjort sig "känd. sem en arbetsam och duktig” kvinna: Närmast sörjande är två bröder och syskonbarn, " (Forts. från sid. 1) ändamålsenlig gallring, framhål- ler" riksförbundet. Detta kom- mer att bli föremål för skilda bedömningar varvid myndighe- tens åsikt gäller om uppfatt- ningarna är olika. Man måste]|” dock förutsätta att den i för- valtningsarbetet — direkt verk- samme, mången gång med hög kompetens, tidigare än myndig- heten tvingas att ändra sin in- ställning som följd av bl. a. nya arbetsmetoder och maskiner, " Förekommande .ransonerings- bestämmelse kan i man i stället för en förbättrad åldersfördelning fått en succes- siv försämring som alltjämt fort- går på grund av att sluthugg- ningsarealen är för liten, Riks- förbundet finner. det angeläget aft lagens bromsande effekt på |: en önskvärd utveckling avlägs- Det skulle vidare vara värde- fullt all inom skogsbruksområ- den få tillämpa möjligheten ätt få behandla flera fastigheter som en . enhet,:, En -så vid tolkning syns emellertid inte:möjlig vid strikt Jagtillämpning, som där- för kan bli utvecklingshänmans- "Riksförbundet framhåller slut- ligen” att 'om, jordförvärvslag- stiftningen såsom det signalerats aktualiseras utan, alt resultalet av de jordpolitiska utredning- arna 1 övrigt avvaktas, blir be- hovet ”av .en' reviderad skogs- lagstiftning /än mer påtagligt med. hänsyn till att nu gällande bestämmelser verkar hindrande på utvecklingen av ett rationellt skogsbruk..." ake 33 De begy de och I förändringarna inom skogsbru= ket finner riksförbundet : inte vara ' något motiv för uppskov viss måniö bromsa. önskvärd avverkning av |; äldre. icke utveckligsbar skog.|7 I 'Syd- och Mellansverige har|7 SES Herr Leif Johansson, Harplinge, med maka Ann-Marie född Rei- mer,. Veinge, stra nok med maka Maj-Britt, född Ljung- berg, . ; & G AG sf . Hr Jarl, Holmkvist, Markaryd, med maka Ritva £" Stark, ' Ma karyd, ca a . + NT ” - An : M vet [| lagen 'snarast behöver omprövas. Det. är högst. angelöget att ra- tionaliseringar > av skilda . slag icke hi s av lagstiftni DUKAR ccs HJÄLPA 7 RÖDA KORSET. ”: ulan i stället: ett skäl för att CO: POSTGIRO 900800 i (Forts fr. sid, 1). sv wu bröder deltar i mötena tillsam- mans med sina söner och alla landsändar ,är representerade i den "på "lördagskvällen 41 man starka kören: : hö En oinvigd har:kanske. svårt att "förstå ' den ”sångarglädje”, som deltagarna ger uttryck 'för under ett möte av detta slag. I ett: protokoll som' upprättades för "ett ' tjugotal år” sedan kan man bl, a; läsa: följande, Under 1900-talets => andra: decennium började en "liten skara student- sångare : samlas under doktor Yelverton-Tegner i Växjö för att :uppliva gamla ' sångarmin- nen. Så småningom utkristalli- serade sig den 'så kallade Teg- nerska kvartetten, med ' dubbel till tredubbel besättning i stäm- morna. Gamla :' studentsångare från andra ställen slöto- sig då och då till denna glada sångar- krets, vars ledare var :den in- spirerande studentsångaren Teg- ner. Det var särskilt: om ' Val- borgsmässoaftnar som dessa ut- socknes «sångare 'slöto sig till ”Tegnerianerna”. - i .Man kom på den tanken att möten borde förläggas till olika platser och . samtidigt. ges en mera fast karaktär, en bestämd dag utsågs: för ett årligt "möte, det kom att bli 'andra lördagen i juli — ganska ' många bröder kommo från ” Skåne : och det första mötet förlades till Spång- ens Gästgivaregård 1933 — ctt tjugotal sångare”. lad till ERT os "Ärade läsare, har ni något min- "Cb? av den tid då vi fick 15 gram i kaffe'per dag för att slutligen få 8? Då vi till en början fick så gott som 'ett'helt hekto kött per dag, för att till sist få ett halvt ösv. " Kanske har ni. glömt allt . detta? ' Men” har ni också glömt » de 'gamla rösterna, som man satt :' och", väntade ' på vid radion, un- : der "kriget? De lugnande, infor- . merande,””varnande! Några har tystnat för alltid under de tju- go år som ' gått, men åtskilliga : finns ännu kvar, och vid ensta- ka tillfällen kan man höra en eller. annan även. i' d >" dio. d 2 fr "Den främsta rösten bar tystnat föl alltid. Den 6 oktober. 1946 gick Per Albin Hansson bort, Han' hade full- bordat sitt verk, Han hade tagit på '"sin lott att genom regelbundet .åter- kommande : radioanföranden svenska folket inte' minst de: gamla och sjuka. Först sedan har :talat med den gamla änkenåden.på Villa- gatan .kunde hon släcka: lampan och sluta de trötta ögonen. ';- 2: 4” "Axel Gjöres, förutvarande "statsråd och generaldirektör, sitter trygg med de ' kära böck - som d r som t erättar: minnen lugna & a e fonddekorationer i sin villa i Väster- "ort.. Trygg som den. landsända, han: kommer ifrån — Bergslagen. -- Och "ännu finns det litet av mas kvar, säger han. > oc . Pi — Var det inte ofta så alt ni som” folkhushållningsminister i radio mås- - te släta över ibland så att säga? + ot ST . " — Inte det minsta. Jag har haft en princip — säg som det är. Inga slin- ”gaa udenom” " gerbultar! Får folk ett ärligt besked så att de vet var de har sina för-/ ad tr då "går allt "betydligt elt sällsamt minnesrikt möte, körklangen . var präktig | och stämningen varm och innerlig, som endast då "gamla :' student” sångare : samlas," Under , kvällen eller rättare natten betonades vikten av sammanhållning 'och kamratskap oberoende ': av : vid vilket universitet eller högskola man studerat. Tyvärr har näm- ligen en viss animositet.gjort sig” gällande: särskilt .” mellan Uppsala- ” och ' Lundasångare. Man var enig att sådant ej borde förekomma, alla kände ju samma” sångarglädje och min- nena voro likartade, varför icke las under g sång?” ”GODKÄNNES PROTO- : KOLLET?” ”NEJ!!” Ett ' protokoll av ett litet skämtsammare slag lästes upp under kvällen av advokat Pon- tus Svinhufvud - från Katrine- holm, ' På: studentikost manér besvarades ordförandens fråga om protokollet kunde godkän- nas med ett samstämmigt ”Nej” från mötesdeltagarna. kt risk 3, a t t; för- bundet har antagit en slågs rang- och ' titelordning, som är parallell med den religiösa ekumeniska rö- relsens. Patriarken står således över de andra bröderna och har arkimandriter ' och metropoliter under sig, För att' förklara bety- delsen av ditlarna påstår man 'att en arkimandrit t. ex, i rangord- bättre, Men skall jag nu vara fullt . ärlig, småler Björes, så var det en sak jag sökte undvika att tala om.| Dels rörde den inte alllmänheten i första hand utan industrin' och dels ” var den ganska besvärlig — det gäll- de smöroljan, Vi fick hanka oss fram « på Guds försyn en eller 'två måna- der i taget. : . ' | ia - .. — Något särskilt minne från den tiden? 0 rår ' — Hela "tiden var minnesrik, men 0 särskilt väl minns jag kanske, den dag 1947 då jag måste meddela na” "tionen att de skulle bli impor.:»st riktioner och ny kafferansonering. ' Mera. pensionerad överste, tillhörde. de mest kända och uppskattade ra- diorösterna under kriget. Varje gång han framträdder kom det klagomål från någon, utländsk legation, — Men: så vitt jag” vet anns det gott om kaffe just då ute i världen, — Det gjorde ' det visst” det,' men här hemma fanns det inte 'så-gott om" dollar, Det var där skon klämde, Om jag: minns rätt var det bara vi som tillgrep så starka medel för att få bukt med dollarknappheten. Det var i alla fall en intressant tid och en - lärorik tid, som man lika' fullt inte önskar tillbaka. «no oc. "ct ; RIKSDAGSKRÖNIKAN > ir Högst upp I ett hus på Kungshol- men "med en strålande utsikt "över Riddarfjärden njuter redaktören Tor- vald Sachs sitt otium, ” fn — Du tillhör också de fyrtiotals- röster som tystnat? > . för "+ Kanske. skulle" man "kunna säga tjugo-, trettio- och fyrtiotalen för så vi a började redan på hörluratnas tid. Det . - -ka riksdag. "+ va . | + > > exkl. oms. . tens os se 2 . ; Månde 2 s NM nea : ot Normalpris, '.. - . Don 1.020:- fll q radio. - låg så nära till hands, Som TT-refe- rent i riksdagen hade jag ju att'sam= manställa materialet i alla fall och då låg det ju snubblande nära att berätta om "det" i radio. På så sätt ' fick folk möjlighet stt följa en frå= 'gas behandling genom alla instanser, ' — Det går inte nu, inskjuter jag, ”— Nej. Nu har man så mycket an= | nat att komma” med, Bland annat in> kopplingen av ide agerandes röster, | - något som inte gick på min tid. te Några särskilda minnen? . 4 ' '— Inga av betydelse. Men jag kom= mer' ihåg en gång då stridens vågor - gått ovanligt höga i den lagstiftande församlingen och då jag lyckades få radiostyret alt ge mig tio minuter extra av grammofontiden, på villkor att jag bad mina lyssnare snällt 'och . hyfsat om- ursäkt, En: enda gång in- - ställde. jag riksdagskrönikan — och . '. då gjorde jag det med nöje — det ' Danmarks och Norges "frihet, Vem > brydde sig den dagen om vår svens ae "i. PAPASSAD ”RADIOMAJOR" "En annan litet yngre ”fyrtiotalist” ” :var' ”radiomajoren”, numera ' pensio= nerad översten Arvid Eriksson, '— Jo, det var en tid vill jag lova, ' ger översten med en talande gest, + När kriget bröt ut upplöstes krigs= » högskolan, där jag var lärare, och jag kom för en tid till Brevskolan, söm skulle informera allmänheten 'i militära frågor. Jag fann snart att | åtskilliga av dem lämpligen skulle » "| kunna besvaras. och ; belysas i radio, Så jag valde ut passande, talare och , gick .upp "till 'radiochefen - An= " ders "Dymling, som då inte var nå= =. gon större militärvän,. Men han gick ; , i alla fall med på att jag själv skulle - få försöka med ett par radioföredrag, oats : '« ”TONFALLET” GICK EJ 'A ATT KONTROLLERA vc oi > — Sedan blev 'vi goda' vänner och ”. det. blev ett tiotal föredrag och en ' massa ekoinslag. Och efter varje an« : förande rusade representanter för ut= ländska legationer -upp till utrikes- minister Ginther eller till ÖB. Til >: slut fann jag det" mest praktiskt att ä - + isa manus för höga vederbörande, så tt de 'kunde förbereda sig inför de väntade 'klagomålen, Hr Ginther be- tänge höll jag verkligen på framför | klagade livligt. att har- inte kunde De i mikrofonen, säger Torvald Sachs, Jag” kontrollera ”tonfalle” också, : - Hur reagerade allmänheten? — Med tiotusentals 'brev, som Jag | Märkligt museibygge i Västtyskland | . Duisburg i juli, ch I Duisburg i Ruhrområdet in- vigdes i dessa dagar ett nytt museum: Wilhelm-Lehmbruck-Mu- seum, = ”Inte , någonannänstans i Tyskland”, yttrade en av högtids- talarna, ”torde man. finna ett bätt- re tillfälle att informera sig om 1900-1talets internationella bildhug- garkonst”, = o0s a Museet här 'fåbt sitt namt efter bildhuggaren Wilhelm Lehmbruck, född i 'Duisburg-Meiderich 1881, Fast han redan vid 38-års ålder avled, får han' kallas en vägröjare för den moderna bildande konsten. Hans verk som ' huvudsakligast under 1920-talet: tillkom - pekar i riktningen 'åt det abstrakta, "Han var en av. de första som vänt sig bort från människokroppens 'klas- siska ideal och. sö t nya 'uttrycks- in r | mellan biskop och kontrakisprost, ning kan pl t: PER + Her, Roger Nilsson, - Markaryd, med maka ' Ros-Marle, Lindstrand, i + + Markaryd, er vi il Lehmbrucks livsverk är exponerat | ga CO”, Wahlström, . Stockholm, om ; | närmade”, sig .smörgåsbordet från möjligheter » i en "värld av nya former. Lehmbvucks smala, expres- sionistiskt långt utdragna” männi- skofiguver var en. gång | tiden avantgardistiska, nu har de 'gått till, historien, men det minskar inte ' deras konstnärliga värde och deras betydelse för konetens ut- veckling. Således är rummet där «Ånn en " respektabel och a rdnadsbju- dande gestalt ' alltså, 2 0 oc : Patriarken, disponent Olle, ”Hö- wilken det, i ovannämnda proto- koll sades, att 'han ”fordomdags sidan, 'men nu bantat ned sig så att. han. kunde göra frontalan- grepp” är alltså den mest wespek- på. sätt 'och vis det nya museels groddeell, Men i byggnadens arki- tektoniska ' helhetsbild. sonen till konstnären skapat . spelar '' detta rum för vila och, besinning bara är hallen: för de moderna: skulp=- turerna, ett arkitektoniskt "mäster- verk, som ter sig: som. en full ständigt nyartad . museityp., Sa "Denna ' håvuddel + iDuisburg- museum ' är i en stordimensionerad hall som med hjälp av en mycket en. underordnad roll 'Huvudsaken åldrig hann att läsa ordentligt. Fler- ' talet var : vänliga och tacksam-= : ma. Men en del krävde mitt blod . Då förstod jag att jag 1 alla fall gjort en viss nytta, «ae .—- Hur. pass allvarlig var vår sl" tuation? Öre NN .— Den. var. verkligen" allvarlig, .| svarar överste Eriksson, Ett krig ha-” de blivit fruktansvärt förlustbrin>, gande för 'oss, I liv-och'i gods. Det folk glömt bort alltsammans. Och det är verkligen skada...” : sa . ' UPPSKATTAD RANSONERINGS. ' Till de mest kända rösterna hörde - också "ransoneringschefen” direktör Gustaf Kollberg.', «= 4 - , — Bang skrev en gång att 3; Jelshand]l borde rn Sveriges Aut. väl, genomtänkt app I "skall öjliggöra störst möjlig. variabili- tet och dynamisk. ing till direktör Kollberg I sina 'aftonböner. Det kunde väl knappast bero på de varje Konstverks, vårje kollektions karaktär. Genom sänkbara väggar kan hallen avdelas allt efter -be- hov, man kan: variera väggarnas höjd och bredd allt efter önske- mål, Även taket kan skjutas upp och ned. I denna: byggnad finns det inte några pelare vilka skäulle kunna . skymma ; blickfältet för.” en. Jättestora fönster. med lamellärtade jalusier kan framkalla de önskade ljuseffekterna. ;, Entresoler "delar rummet också "i -horisontal viktning och 'medger. att tivta på "konstver- ket uppifrån -och nerifrån. = =." . Man häpnar ; över" den 'fullstän « "TI dighet 'som "utmärker .den här 'vi- sade samlingen wedan'vid invignin- gen: knappast, någon av de, stora samtida +: bildhuggårna > som: är världsberömda saknas, Skulpturet- nas internationellt: orienterade: ex- på har” sitt -mötstycke i ett favel- galleri som begränsas till ”Deutsche Malerel' des 1.20, > Jahrhundert” (Tyskt måleri av 1900-talet), även det "av omfattande fullständighet. Byggnadens "makalösa variabilitet table och vördnadsbjudande, Un: 'der kvällen bytte ”patriark”-titeln ägare och tillerkändes kyrkoherde Raghar Thorell, : Lund, som” även han upr såväl åsbord som studenisång. i. 41 .. Då. och då uvbryls festmåltiden av en broder som anbefaller sång, och ' stämmorna ljuder, vackert i ”Jonkim” och andra visor på re- skall" utnyttjas för andra syften också. Museiledningen planerar re- gelbundet "återkommande utställ- ningar som varje gång exponerar | en anhan”konstnärs livsverk, jämte husets ' égna Samlingar, Man tän- ker börja redan denna höst med den tyska målaren Johannes Mol- zahn 'som blivit känd "i kretsen av det'så kallade ”Bauhaus", perloaren. or | . H - Ni NN 1 s v : FA IT ICT ess SERRANER TIO TEENAREESENE i ' N : mn SS Paul Florian vr sä TEEN ” gom herr Kollberg kom med .så där” varannan lördag i vår radio? += Vr SN ;a Knappast, skrattar den alltid älskvärde £ d ransoneraren. Det be- > rodde antagligen på att jag lyckadesY i ganska hög grad förenkla redovis= ningen av kuponger, vo ',: Första. söndagen i september 1939 då Hitler tågade in i Polen utsågs . hr Kollberg till ”ransoneringschef”. I den uppgiften ingick också att in- | förmera allmänheten i press och ra- dio, + böra - — Ni'blev väl knappast någon mer kärkommen radioröst? 5, oc + Det vill jag nog inte gå med på, . replikerar direktör Kollberg, Det var ' med, mig som med Gjöres, jag lärde mig förstå, alt om man' tog folk på : "rätt sätt och. klart och tydligt redo-: visade sina åtgärder, & : var det inte. / alls så farligt. Och så skall vi kom-, ma ihåg en' utomordentligt, betydel=" sefull'sak.-— svenska -folket kräver i förstå hand rättvisa. Jag minns en. liten lustig. episod. "Det kom ju små= ningom tobaksransonering. Men da-. merna, fick, bara ”halv ranson”. Nu . kom en viss potentat lös, och hundra damer pi mer eller mindre 'framträ- I. dande poster möttes till ett protest- möte på gamla Strömsborg. Eva An». dén var marskalk. Då var'sannerlis" gen «Bang inte fullt" så' nådig mot undertecknad, som var inbjuden för! alt stå till svars. Men det slutade i, glädje och gamman med mig som. supégäst. . '. NN | — Var det en ansträngande tid? ”— Det var det. Men den var gles vande och jag fick klart för mig att. ransonering mycket väl går 'att' ge- " nomföra, om det bara sker 'medan : man ännu har något att ransonera, ., H s > Helge Cohn ' MALL RENT I SKOG OCH MARK värsta är att det förefaller som om ' '; från kriget Nos
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.