N Sign na 8 7 — | OR [IR SR RN RR 7 YAROLMS TIDNING” CO Idrottsbladet här uppläckt. mo- ' "tionen från Alingsås centeravdel- |- ning till' årets riksstämma” an- "gående 'beskattningen av: idrotts- : priserna. Alingsåsmotionen inne- höll som bekant yrkande « om att ” beskattningen skulle". slopas för de nyttopriser som tilldelas ama- töridrottsmän, . Motiveringen” var satt, det ur :samhällets” synpunkt |. -Jär angeläget att' främja "idrotten :' och idrottsmännen vilka jär goda idoler, IB summera: 't Motiveringen är: självklar, | men "ideal, idealitet; bidrag till psy- Ikisk och £ysisk . fostran” hjälper |. vinte mot skattelagar, där allt som > möjligen kan betraktas som , ett H ekonomiskt, tillskott: "skall be + skattas. irksammat , att” idrottsfrågorna : ' behandlats av såväl ungdomsför- : =. Onsdagen” den” 15 juli” 19647; "IT = =L ket stort plus och merit” + '; Riksstämman yrkade på >» I « Kraftigt höjda” statliga anslag till verksamheten och 'inte minst till instruktörsutbildning, som bör jämställas med annan utbildning. Stämman uttalade" sig. också ' för att idrottspriser bör . : vara skat- tefria. ” Vad detta" nu: Kan leda Aäll, Ty det märkliga är, att. regeringen, vars ' enskild; "medlemmar ofta italar:” ”om: sin uppskattning” av ana att bromsa, : då "det gäller" högre” anslag, ' mö jesskattens borttagande m, m. Stä ti "från Ali . gillades ; av riksstämman . som " sände” den / I vidare . till riksdags- gruppen." "Det uttalande som IB citerar en bit ur visar centerns 'bund:' som parti inställning ' till idrotten Centerpartisten Nils J. Wedin "förde också fram ett yrkande, att . ungdomsledarskap skulle ge. po- ,: äng vid intagning i Holen, uni- - ” versttet, anställningar: ete,' : tt ytterst vettigt förslag. > u + På många. håll . hävdas, at: "Je . dare ”splittrar sin'tid”'och där- för är "mindre "lämpliga, = ot ” Men splittrar man tiden på al- och, ungdomsledarproblemen, Det — som IB mycket riktigt slår fast — den social j iska . — Hedbergs. MN . NM de-i'nuvarande tid vara ett mycs "Stockholm (ET): . Pulverätandet. var för några år sedan jen? Så vanlig företeelse" på vissa platser i i landet att man kun- de tala om ett påtagligt missbruk, konstaterar Farmaceutisk Tidskrift. På lasarettet i Örnsköldsvik: har vårdats sammanlagt - 244” patienter med. kroniska njurinflammätioner. Av dessa hade missbruk. konstate- räts hos 24 som hade använt sig av. ”Hedbergs pulver”, I: Anundsjö kommun, i norra" Ån er "pulver till "kaffet. kommunal. huvudvärk. botades men: njurskador: blev. följden komma” njurskador bla genom att bereda väg till änflammation i njurbäcken och i tillhörande njure. Kurt Grimlunds redogörelse> från Huskvarna vapenfabrik : visar att av 936 undersökta personer med- gav 189 missbruk av fenacetin. 34 procent av dessa hade njursjukdo- ' HEDBERGS PULVER. ER Anundsjö ' socken ' i :morra Å land + föreskrives :. störa visar - uppgifter från -apoteken att det. var lika. vanligt . att ta sig et pulver. till kaffet "som: att: doppa hågra. skivor. bröd. i Nyligen redovisade" Yngve. Hot- vander i "Svenska läkartidningen erfarenhet av 4 inskad från den nämnda: kommunen, . I Farmaceutisk Tidskrift har 'gjor's ett drag av dessa uppgifter: regeringen . som fungerar som broms : när centerförslagen be- oh dl "på miksd. lanet,' Man vill från detta håll gärna tala om att man är ett ungdomens parti, men när det gäller är det då- ligt ställt med välviljan, - När huvudvärkspulvret fenacetin 1961. receptbelades' wmisste man :att det i vissa fall förelåg klart miss- bruk "men att detta förorsäkåde skador av" sådan art, att behov av receptbeläggning förelåg, ansågs; i vissa kretsar felaktigt, Nu är man J än avatlet ERT om att:att : åringen firektör, 3 Knuts Tellås. F: 2” En nolt nyumotod för veten. lg lädermåtning har "introduce hos Kombols Skofabriks AB i -Öro= bro," Metoden, som ' ursprungligen är engelsk och kallas Scientific Ioather measurement (SLM) inne- bär en betydande rationalisering på det inre ' produktionstokniska plunet. Med donna metod kan man mera exakt än” tidigare bestämma lädrets — skinnots egenskaper, något som är av väsentlig. betya delse vid tillskärningen av skons olika delar och utgör en garanti för att skon i: sina olika detaljer har just den skinnkvalitet som är Önskvärd, . " mt a Metoden. byggor på tre mo- ment, berättar Kombeols verkstäl- lande direktör Knut Tellås: 1. Man mäter upp skinnens grundyta med en 3 k. plancometer och kan där- igenom avläsa om skinnet har exakt den storlek leverantören uppgivit 2, Man :' mäter : skinnots tjocklek och fibersträckning. Läd- ret I ena sidan av en sko får nämligen inte vara kraftigare än 1 den andra, Då kan skon bli sned. 3. Man söker utvinna största möj- liga antal läderbitar per 'skinn och får därigenom ett minimum av spill Tillskärningen fordrar stor ' yrkesskicklighet, " då man måste ta vederbörlig hänsyn till skinnets tjocklek och sträckegen- skaper. Det ansvarsfulla arbetet med ra- tionaliseringen. av Kembels sko- produktion och grosshandel med skor leds av direktör Tellås, som för övrigt "just I dagarna ' fyller 50 år, Med bl, a. mångårig praktik inom detalih deln, marknadsst diee i Främre Orienten och Öst. afrika och i FN:s tjänst som export 1 distributionsfrågor ” bv Pakistan som bakgrund har den” svenska skofabrikationen i denne värm- länning "fått en rationell och ”ef- fektiv förkämpe, En modern fabi rikschef inser också vikten av att befrämja företagets personalv änliga anda, En livlig idrottsi"och studie= verksamhet understöds kraftigt av företagsledningen, "som gärna vill väcka personalens intresse för ar- betshygieniska: problem och ut- hildningsfrågor. Kembols 235 an« T. v. En? armhävhing före”. kaffepausen" - ett 'effci HERA F3h. Nilens la fotbollsplan — kanske ligger ägt till hands Å"inte, endast.skö- vänliga 7 utan även. fotbollsvä liga Örebro” — samt ' en! hypermodern finnbastu,." "Den: som "då och "då under. arbetstid får. lust att be- främja sin spänst . har en. chans härtill vid de trapetser som pla- cerats .på strategiska punkter här och där i fabriken och på kon- toret. Ett bevis på att det lönar sig att ”arbeta på svenska folkets un. dergång” fick > företaget nyligen då en civilförsvarsdivektör boende någonstans i Sverige skickade dem ett brev och bevekande bad :att få köpa, ett likadant par skor som han för 16 år sedan inhand? lade av deras fabrikat. Hans'kära samla skor,” som förvisso hade gjort sin tjänst ”till högtidsdräkt, aftondräkt och uniform samt de sista åren periodvis till vardags” översändes samtidigt i Separat pa- ket: Häromåret . kom några ryska sjömän in i en affär i Uddevalla och: frågade efter skor gjorda en- lat ” Foyal Kembel Handmetod. klivt föryngringsmedet. Kombels: modellör .G. Lundstedt skapar modeller I Kömböls: är nämligen. lande! Bevisas - här exportör av j skor till At som går: på export till. Sovjet är av typen högklassiga ”finskor”. för såväl damer som herrar. Ryssarna är mycket - + förtjusta ' i "dem, "be- |" rättar. direktör Tellås, och kallar dem ”teaterskor”. . - Örebro stad med snart” : på nacken är kanske: ländets främsta ' skodistrikt, där traktens gamla fina yrkestraditioner slutit förbund med ultramodern teknisk utrustning för att tillsammans ge svenska folket bra skor att 'gå med och .snygga skor att trivas i, Inte" för. inte : har Skoindustrins Forskningsinstitut sin' hemvist här, den institution som har den'be- tydelsefulla uppgiften att genom forskning komma fram. till den idealiska passformen på skor för alla åldrar. Tusentals: svenska föt- ter. mätas ' årligen : med: benäget bistånd från bl a barnavårds- centraler och" militär inrycknings- personal! i Stockholm em. Postdiligens är för många ett ord med romantisk klang förbun- det med landsbygd ' och" idylliska värdshus. När de under 1800-talet utbredning visste väl ingen att tjänst, s I landet på det postala området under 1963 > ställda kan bl, a, ståta med egea försvann "i takt med järnvägens de åter skulle komma till heders — det skedde 1923 i form" av Ppastbussar. Under 1963 Var inte mindre än 327 Sådana bussar i Denna siffra Ufråmgår av cn skrift 'som Postverket i år utger för första gången och som bes rättar en del av' vad som hänt När postdiligensen åter kom i bruk vid nyåret 1923 var det i form av en gulmålad buss på sträckan 'Tvärållund-Lycksele, Att Postförbindelserna på. len del” hål i Norrland, i synnerhet vintertid. Den första bussen var betecknande nog specialkonstruerad för färd” på snö. Den kunde nämligen förses med 'larvfötter, | Den specialkonstruerade diligen- sen blev emellertid dyr i drift, berättar”. skriften vidare, Snart val- de man "att i stället sätta plog på bussarna. - Snöplogningen - var länge en viktig upprift för post- diligenserna; innan den övertogs av vägförvaltningarna. Fortfarande sköter dock "posten snöplig gningen på några vägar i fjälltrakterna. Den första postdiligensen fick minga = efterföljare och linjerna blev allt flera, De nya diligenserna blev emellertid inte som sina gam- la föresångare helt undanträngda av järnvägarna, De blev i ställat bussarna kom i bruk berodde på "att det var svårt att upprätthålla glesa järnvägsnätet i ett komplement till det alltjämt Marknaden," dit man sedan 1958 | omkring 178.000 "par, :De skor |. "”. | hållandena. 40 år r med bussdiligensen DA NN redovisas i ny -postskrift” mängder: s. k: Hedbergs pulver”. Detta är en komposition av koffe-|- in, kaliumbromid och en relativt ster mängd fenacetin. Pulvret kom till strax efter sekelskiftet, troligen av en doktor” Aman, efter anmo- dan av Jonas Hedberg, lantbrukare från Hädanberg i "Anundsjö som led av svår huvudvärk, Ryktet" om pulvrets lindrande effekt spred sig snabbt och apoteket i Anundsjö såg sig föranlåtet att dispenserfa' pulv- ret för att ha det':i lager. An- märkningsvärt är .att Jonas Hed- berg trots åvsevärd .fenacetinkon- sumtion «uppnådde den aktnings- |" värda åldern av 75 år. Över hans samtida. grannar: - vakade - dock ej samma Boda fe. et : a JOUKNALERNA a "BERÄTTAR. : Man kan se vilken” avsevärd ef- i fekt teceptbeläggningen . fick 1961. Den extra hjälp man hade på apo- teket, enbart anställd för att utr lämna "Hedbergs, pulver”; "måste ee out | i brist” på arbete. Jour- nalerna visar att det var vanligt att' ta. sig” ett pulver till Iaffet. Ofta ' fyllde -man" på med. järna mellanrum ' under "dagen." En t del lindrade sina åkommor . (huvud- värk, muskelvärk etc.) men många därför att alla” andra "gjorde; det, Det berättas om en Person; ”att han åt sådana" vansinniga mängder pulver att han på sina skogspro- menader kunde spåras på alla! :pul- verpapper han slängt dfrån” sig”. " Hos" 19 av" de 24 missbrukarna | : på lasarettet i. Örnsköldsvik finns |. klara - tecken ' på - "migrän, ledvärk | - ate., De fem undantagsfallen.. har uppgett skäl-som ”maker åt jämt”, Unervositet”, ”alla syskon åt” m, m, d v.s. en klar 'vanebildning tycks ha. uppträtt, ” Vissa | patienter 'har medgivit en . könsumtion på 8—10 pulver per dag å 10—15 år, Hud- färgen" hog "dessa patienter ” hade |. antagit en grådaskig ton: varige- nom apotekaren, lätt. kunde känna igen: sina trogna kunder. 7 : Det: kan” alltså "konstateras; jan- ser ' doktor: Hofvander, att "undar de studerade tio åren har hos inte ]'' I mindre än 26. procent (24 -av-91) förelegat ett så kraftigt och lång- varigt fenacetinmissbruk, att -man får. ;anta, att. njurskador har bli- vit ' följden. Genom : receptbelägg- ningen 1961 har. en : markant åts stramning . märkts: och det är. up- penbart att åtgärden var av beho- vetpåkallad.' ; un 1956=100 ' | löneutveckling -——-— Skogsärbetare Norrland och : EE Skoasbrukets Arbetsglvar Föreningen Skogsbrukets Arbets- | givares statistik för .1963 rörande skogsarbetarnas” sociala ''och : eko- nomiska förhållanden inom 'indu- striskogsbruket föreligger nu i be- arbetat skick. Materialet” belyser den helårsanställde + skogsarbetarens förhållanden, och för jämförelsens skull - behandlas ' här endast. det norrländska skogsbruket. ' Uppgif- terna avser medeltal för år 1963 och representerar ca 7.300 arbeta- re i manuellt skogsarbete och så- lunda inte arbetare sysselsatta som häst- eller traktorkörare, inte hel- ler. vid barkningemaskiner eller liknande. Den senaste utredningen Tepresenterar omkring 1.000 arbe- tare mer än motsvarande utredning ett år tidigare, ES Det är påfallande. hur. god ö :över- | ensstämmelsen mellari "jämförelse- åren är när det gäller familjeför- .Där avvikelser" före- kommer ligger de inom ramen för den statistiska felmarginalen' eller kan förklaras genom förändringar i den allmänna samhällsutveckling- en. Genomsnittsåldern är förtfarande 43 år för skogsarbetarna, och 70 procent" är gifta” (68 procent 1962) och har'i genomsnitt 2 barn. 7 Av skogsarbetarna bor fortfa- rande 18 procent i företagens lä- genheter, medan en viss förskjut- ning skett beträffande övriga bo- stadstyper, I egen lägenhet med lån från företagen bor'29 proceat mot 33 procent 1962 och i annan bostad, inklusive, egna hem med lån från det all , 53 nt r— Lögistatstn rör eger industri enligt - ; Statistiska Centralbyrån, - -— pe = Skogshuggare norra Sverige ei ot. +» > Statistiska Centralbyrån 2 Dalarna sal > 1962 var: 40" Procent; Detta - torde hänga , med "den all ökningen - av: ”: motorist en" svenska samhället, -. > Jämfört med: 1962 hade "antalet arbetsdagar något minskat, medan semester” och annan. fritid visade ökning, Detta kan möjligen sättas i samband med den" från ' den :1 na . det. ma åt naturen”; Det. finns inte "si värst" många utflyktsmål kvar för 2, miljoner '. ” västberlinare, «. som > ; känd fö "skogar, Smålandsbränder. dåd av pyroman? aren pyroman på Ströms rums gods, -en av. Smålands största gårdar, tré.: mil: norr. om: Kalmar? Under måndagen brann det" för femte , "gången "på ”komnt tid ' på Strömsrums märker, och polisman Alve '; Persson, hos Alemspolisen omtalar att starka s talar. för att elden är änlagd, : Vid båda sista husbränderna'. Har det” gällt, 'obe- bodda; utgårdar” som saknar elled- ningar, , varför denna elds' orsak. ä let -Kvatntorpet.; brann ner som polisen "började misstänka ”att:'»n juli 1963. införda 4 k tern, som: "för. skogsarbetarnas / del innebär att. :semesterlönen ' ökade från. 6 till 9 procent, --,- . Det genomsnittliga arbetsåret var så: sammansatt, 'att' till effektivt ärbete i skogen , (huggning,. skogs- vård, övrigt arbete) gått 223. da- gar mot 234 dagar året innan, "Ar- bete. åt annan än huvudarbetsgi- varen utfördes under 13 dagar. mot 8 dagar å år "1962. För egen räkning arbetades 14 dagår liksom år 1962, och till ej känd sysselsättning gick 8 dagar. (=1962), > oo. «» Genomsnittsförtjänsten för skogs- arbetarna var under 1963 61 kr brutto 'per dag mot 55:50 året in- nan, vilket omfattar såväl ackords- som ; tidlönearbete. För ; enbart huggningsarbete, som utgör 80 procent av:skogsarbetet, var brut- todagsförtjänsten. 63. kr. ; Härtill kommer semesterersättning med 6 procent eller inemot 3:70 kr per dag : före: den 1 juli 1963 och 9 procent efter. nämnda datum, mot. svarande. i medeltal. ca 5:50. kr Der dag, samt övriga sociala förmå. ner som kommer företagens an- ställda till del I bruttoinkomsten ingår skogsarbetarnas kostnader för mot 49 procent 1962, Beträffande bilinnehavet har den mest iögonenfallande” ändringen ägt rum, Förra året hade 49 pro- cent av skogsarbetarna egen bil, medan motsvarande siffra för år Linjerna har ofta anslutits till Narrland. Ek, järnvägspunkterna, och posten och järnvägarna har bedrivit samtra- hållande av motorsåg, liksom er- sättning för bortaliggning o. dyl De tendenser till allmänt för- bättrat löneläge för skogsarbetar- na, som framträtt under senare är, har i 1963 års redovisning ytterli- gare förstärkts. Ökningen från' 1952 till 1963 uttryckt i bruttoförtjänst per dag var sålunda för allt skogs- arbete 10 procent och för enbart hussningsarbete, på ackord u pro- sent, pyroman jar då farten; Allt tydde på att det var mystiska omstän- digheter kring branden! + det obe- 'bodda - huset, Kort tid innan håde Ålems : brandkår: fått göra. tre ut- Å ningar tills Skogsbränder, samt- liga ' på : Strömsrums > marker. Men r ETT-ORD..: 'PÅ-VÄ ÄGEN = AT fängelse... rn 0 Kol: 3: 2. Vi må inte bara tänka på all mosan” och nödhjälpen! Det fin- nes .: behov .av.: barmhärtighet, som" inte kunna fyllas med pen- I vånt land är samhällets go- cialvård mycket god, Men den kollektiva omsorg, som der nöd- ställde är föremål för, blir mer- endetz' opersonlig, Den materi- ella hjälpen kommer, men den som: undfår den, kan inte höra något hjärta klappa bakom den. Den varma brod "för- märker han inte, Ingenting vitt- nar om att hans öde angår nå- gon. på ett Personligt sätt, Det finnes många, många, som i tysthet tigga om en barmhär- tig syn på deras” divsöde, en barmhärtig blick, ett hjälpande ord, - Du och jag kunna i inte hjälpa alla som hungra efter dessa ting. Men kanske vi kunde bistå nå- gon i dag med en bjärtlig barm- iöar och hedar. Inom några: tä minuter hann bérlinaren! förr i ti 4 | och söndagarna "tillbringar "han «helst ol på en av de oräkneliga uteserverin- r garna. utanför: staden. tillsammans : tvungna att ' leva liksom på en ö 'med familjen; Nu för tiden finns" det När det” lider mot ' sommar, trängs |inte många skogar och parker dit ' de i stora; flockar vid'Havels skogs- | västberlinaren kan ställa sin kosa. ' klädda, + stränder, :vafs "talrika. vikar |Mep till de få utflyktsmål som ännu. bildar måleriska sjöar. Den forna tys- | finna nsätter på söndagar, då solen : « ka huvudstadén är i hela: Tyskland | 8assar, en sannskyldig folkvandring. in' natursköna "omnejd: med |. «Mest lockar strandbadet; Warinsce- -sadan 1807 är sommarparadiset alla herlinari iom längta badliv. Efter : det” sista ” Wannsee-badet öknamnet ”sardinbur= ken”: På 'solvarma sommardagar. in« finner sig vmämligen "här ända till 40.000 badgäster — av idel män- "niskor. syns knappast .: "någonting -'av ' ligen har 'strandbadet Wannsee en sandstrand som är 1275 m lång och 80 m bred, men en sådan massinva- sion är strandbadet inte längre vuxet, ”Sprittnakna barn, pojkar och vuxna karlar, fruar i korsett eller korsett= skydd och benkläder tumlar om där, dyker ned I vattnet och dyker dry= pande -Upp. igen”, .. - Hela' familjer lägrar. sig i sanden, blicken. fäst. på den'skimrande sjön,” Sålunda beskrev. den "franska författaren Jules Huret, för 50: år! sedan "livet vid! "Wannsee, "och sedan: dess har det inte ändrats' "| mycket,' med undantag av baddräk- terna” och badgästernas antal Huret då uppgivit : till dvå- eller tretusen. det till i de talrika friluftsbaden som givna av planteringar och lekplatser, Staden Västberlin, vinnlägger sig sär- skilt om att dra: grönområdena "' allt längre in : till. innerstaden för .' att trösta' västberlinarna, så gott det går, för den natursköna omnejdens för- Just. Det finns nästan 200 sportplat- ser 'och "mer än 600 av blomsterra- batter och buskar inramade lekplatser som omsorgsfullt skötes. För att. till- godose även de gamlas. behov, ökar man ständigt koloniträdgårdarnas an- kal. Det finns redan 6.000 sådana, med tiden skall.det. bli 20.000. Staten läm- nar. också bidrag till uppförande, av lonistugor åt ekonomiskt Svaga, 3 Vid den idylliska" Griebnitz-sjöns långa" stränder har en av Tysklands ; vackraste campingplatser "inrättats, Men campingfolket' har blivit ett pro- blem:: Under. sommarmånaderna bo- sätter sig. camping-folk utmed hela Havel-stranden för gott — till förar- : gelse för som där, önskar prome- nera, Alla försök 'att få bort de av tält och husvasnar uppförda som- markolonierna har misst ckats,- det - är ledsamt. Man kan emellertid för stå att storstadsborna flyr från sten- öknens lrånga gator till friluftsliv varhelst det står att finna — det är em följd av livet invid ”muren”. -. ” Sigrid v Voss sedan det brunnit för femte gång- en inom "godsets marker på mån- dägen, anser man hos polisen att det inte längre är någon tvekan om att'bränderna är anlagda. På måndagseftermiddagen hade pyro- ett uthus tillhörigt den obebodda utgården Släp, Brandkåren i Ålem larmades från gården i Hysersrum, . men uthusbyggnaden brann ner helt, varför det blir svårt för po= härtighet. . Kol 3:- 23, 24; Rom, 15: 1—7.4 t 4 H . lisen att få tag på eventuella spår den- brunna byggnaden, den' fina gula Havel-sanden.: Visser- | "Lika otvunget ”- = och trångt 'går ' är mycket modernt.utrustade och om= - [| ' Berlinarna tycker om naturen, 'det | den lämna stenöknen”? med. något för- ' är ett slags motvikt mot deras drif- | ortståg,. och, han begagnade. dvri tiga liv; Men:nu' för tiden blir det|denna möjlighet. Berlinaren ”ä " inte lätt för västberlinarna att ”kom- | tjust i att göra utflykter i det gröna pe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.