f Lå —=h ' ; - .. Har man ' När man allmänt är överens om, ' är en demokratisk rät- Fredagen den 17 i i 1964 LT = missförstått semesterbegreppet? . chaufförerna ”jäktade, tågen till 1 fyllda och, trafik på vär lighet i välståndssamhället och man även betraktar det som naturligt att semestern skall ge möjligheter till att både vila ut och. att" resa bort för att se och uppleva andra förhållanden så borde det också va- ra et. gemensamt intresse att se- mestertiderna organiserades så för- nuftigt som möjligt. Frågan är om den nuvarande ordningen är den ; mest ändamålsenliga, . Det står inte skrivet 1 varken ban koranen, Das Kapital eller . st, garna tät: Semestern kar under så- dana ' förhållanden . snappast bli mycket mer än ett jagande, knuf- ' — fafide och köande för att få mat, tak, över huvudet, tältplats o s v. När arbetet börjar igen efter se- mestern är man mer trött än nå- . gonsin och längtar som aldrig förr efter : att få vila ut; Man frågar ' sig, om det inte finns en väg ut ur detta oförnuftiga semesterdilemma? Borde man inte ta upp en diskus- sion om att -få till stånd en större av ledigh under som- ti, utan den saken har Industrin själv beslutat om, Följaktligen har industrisemesterperioden blivit till 'en slags auktoriserad ferleperiod för hela folket. Att semesterperloden skall inträf- fa på sommaren är ju självklart. Då har ju barnen ledigt från skolan, och då vill naturligtvis gärna deras att Semestern skall äga rum under ti- ' den från den 6 juli till den 5 augus- , maren, så att fler människor finge . möjlighet att semestra inte bara i juli, utan kunde välja även mellan . maj, juni, augusti och september.: De som redan prövat annan semes- , tertid än juli har för länge pedan . NH äckt, att den icke ordi mestertiden oftast är den bästa , den att vara ledig under. Man 're- ser utan att behöva trängas, man . har plats både på stranden och vid föräldrar vara lediga tidigt der några veckor, Då är dagarna som längst och luften som mest ljummen — åtminstone anses det av ålder, att det skall vara så. « I en följd av år har emellertid sommarens bästa väder infunnit sig une - det, man blir hövligt - betjänad, får bättre. mat — kort » sagt blir behandlad 'som en männi .. ska och icke som en tillbucklad - reskoffert, Varför skulle man inte kunna” gö- ra' ett försök att klara upp det stor d >. å maj och juni, medan rarna fått vänta tills kölden och regnet anlänt $ jull, för: att 'sedan när semestern är över konstatera att augustl och september bjuder på bältre väder än semestermåna- den. . Det ligger något av t 3, ra missförstå me Till stor del hänger väl de nuva- rande ' missförhållandena samman : med att industrin omöjligen . kan låta sina anställda välja semester- tid efter var och ens personliga önskemål, Detta är självfallet av Iska och driftstekniska skäl att samtidigt som regnet och rusket sälter in, miljontals människor has- tar Iväg från slna hemorter, och därefter nära rog ödelägger allt vad semester heter, för sig själva och varandra genom att hadsträn- derna blir överbelagda så fort solen titter fram, sommarbostäderna är . dubbelt eller tredubbelt så dyra att hyra, hetjäningen på matställen och i affärer är usel, malen dyr, taxi- ogörligt att tänka sig.: Men skulle man Inte genom branschvisa över- renskommelser av något slag kunna . försöka sprida ledigheten mera över ” . hela sommaren än som nu är fallet? « Frågan är inte "oberättigad att stäl- la, både med tanky på det till: sy- nes kroniskt dåliga julivädret un= . der senare år, och med tanke på att allt fler människor är ute och, reser ' under ledigheten - " a. "En dalande dag, en flyktig slund | är människans levnad ä tiden, + I! och släktena skifta som löv i lund, nlir sommaren lär förliden. . ...... . Så sjunka vi hän, så redes oss sist en bortglömd grav efter striden".,- Än en Ka'en annan av våra när- stående får vi följa på hans sista förd. En våg av minnen väller ge- nom vårt innorsta, när vi står in- för en god väns eller kär anför- vanta grav, Sorg och saknad fyller våra hjärtan, suckar smyger sig fram ur betryckta bröst och tårar fällas. Ingen av 0ss står oberörd inför döden, men grunden, för sor- ten är ollka. Somliga sörjer och gråter för kärlekens skull, andra lir bodrövade och föller, tår för sin klivlekslöshots skull, ; Det lär så tyst och "stilla" vid en öppen grav, Don bortgångnes stäms mu har upphört att ljuda, men minnena och samvetot talar desto högre hos dem, som står levande | - kvar vkl graven. Ett vackert drag I den minskliga sammanlevnaden är, att när någon lämnat detta U- vet, hans närmaste har lätt för att glömma hans fel Det goda, som fanns hos den döde vaknar till liv, och dutta goda belysor de eftorle- vandes försummelser och småaktig- heter, som gör sig påminda I don sista avskodsstundon, Den, vars stämma för alltid tystnat, ränor on undorbar ursäkt och förskoning senom on hendighetsfull makt, vil- kan liksom håller sin sköld över den döde, Särskilt uppenbarar sig detta bland dem, som stått honom närmast I livet, Det är kärlekens mikla makt, som så bryter fram på det alsta, vixande en atråle av sin gudomlya ljuvhot och skönhet. Ärde vi förmågan att tänka lika milt för varandra I livet, som vi gör vid graven, skulle samlivet bli mjukare och innerligare än vad det ofta nu är, då var och en håller nå sitt och viljan ofta är hård och omedärlig, En bidragande orsak tll att göra varandra gott och inte ont barde den tanken vara, att vi bastigt nog kan komma att skiljas för att icke vidare mötas förrän in- för honom, som sitter på tronen och vid tilens alut skall döma oss alla, Altrit må vi snåla på kärlek och törst, Framför allt må vi bevi- aa våra närmaste kärlek och om- vårdnad, Någon har sagt. "Om vi fåve våra närmaste lite mera to- vor meln de kever, behövde vi inte fålla så många bittra tårar vid teras gravar.” Det gäller alt tara vara på bllfällena att glälja och föra gott, snart är de slut. Snart är våra kära och vänner borta, och vå kan inte lingre gåra dem gfott eler vara vänliga mat dem Kerstin Hal skriver I en av sina dikter: : ”Vi honie gripa var soltylld minut, Varför skål ; vi gå "stela och högtidliga, så rädda: om, vår egen prestige? Den sanna, dén rätta livs- formen är. alt. glädja .andra, hellre än att själv söka glädje. Lever vi i själva ladjen till "Det" gäller alt så en ädel säd på vandringen genorh världen; > att giva det vackraste inom: oss, ' åt dem som vi' "möter på färden. - Det gäller / att giva an. hjärtas och strö det ut ät de många. Det "gäller att älskö vd att bjud av vårt beskärda bröd. Giv oss'ott bröst att luta vid, när glädjen vänds å nöd. ', : Giv oss cn tro att sluta vid tryggt I den mörka död.” fått namnet ”manlighetens skald”. Den bönen har vi alla behov avl. att bedja. Vi har alla behov av hjälp och ledning i livet, Våra pla- ner och önskningar i kvet håller icke då dot gäller framtiden, Vårt synfält är för litet och vi låter oss lätt förvirras, Vi behöver en rådgi- vare som ser djupare in i händel- ser och ting. Om den helige Fran- ciskuå av Assisi, som räknas som en av mänsklighetens stora män, berättas, att han fann en klipp- grotta som blev hans kinnkammare, där han kunde tala med Gud om sina planer och önskningar, Han var en lyckans guld begåvad Så ber. Erik Axel Karlfeldt, som |; Hamburg (DaD) — Västtysklands populäraste TV-hallåa heter Petra Krause, Hon har erövrat TV-tittar- na genom sitt förtrollande leende, om man får tro de tyska journa- listerna som belägrar henne som en Hollywood-stjärna. Hen är 24 år och förstås blond; Men att' den tjusiga flickan .med det. betagande leendet är tvungen att sitta i rull- stolen framför kameran, blev först nu känt, då några bulevardjourna- lister med detta faktum sökte göra affär: i: tårdrypande i sentimentaia reportager, - Nl :-Petra itlev" ledsen; | för hon av- Alskyc att vara föremål för medli- dande, och nu fick hon . massvis med brev som 'svallade över av medömkan. Petra har aldrig tigit med varför hon är tvungen att sit- ta i rullsteleri, att hon på grund av ett självmordsförsök sedan nära tre och ett halvt år är förlamad. Hon hoppade i 4 nd av djup depr e5- sion från” sin lägenhet i husets fjärde våning. Det war i” "Mänchen” Men nu anser hen . ig höra till världens lyckligaste "människor. — hon har: nyligen pift sig. l äkta mannen, likaledes 24 år gammalyq ät.sjournalist och heter Uwe 'Nebtelbeck,. Han är filmre- consent för en stor i veckotidning. Recensent Nettelbeck får för resten ganska, snart brottas med den kin= kiga Nuppgiften att: recensera sin egen hustru i den västtyska filmen "Der Damm” som är den prisbe- lönade:” jugoslaviska kortfilmregis- "| de "henne ' modet.: > sören Vlado Kristls första långfilm. Filmen berättar emellertid inte Petras levnadssaga, utan den visar henne kara som en flicka i. rull-; stelen, inte såscm Fetra Krause, utan som ett näpet kokett litet cdjur vilket med älskaren nummer två förödmjukar älskaren 'r "nummer ett til döds." "Att bli skådespelerska har un- der långa tider varit Petras stora trängtan. "Dock en lång glädje — och utsiktslös skoltid, övervägande på strängt skötta' internat; beröva- Eftersom" hön tyckte :om "böcker, 'blev ; hon, om även utan någon "större" lust; bök=1. handlare! '. Hennes :vänner trodde henne vara en dycklig och levnads- |. glad flicka, eftersom »-hon . salkid tycktes vara, vid 'gott humör. Kan- |. ske hon var på samma: gång lyck- lig. och olycklig, även "då. hon, ti-.|: digt på morgonen den. 17 februari 1961 absolut sökte göra slut på sitt kliv. . : När hon 'efter' lång "Eehandling på olika sjukhus i rullstol återvän- de till”världen; fattade hon det'be> stämda kezlutet att.ge. sitt .liv an-= nat innehåll. Ett' år efter själv- merdsförsöket i :Mänchen annon- serade hon för: :första gången ”sändningen för ban” i TV. "Om man nu får se henne vid det nervslitande annonzeringsarbetet i TV, känner: man på sig att hon stormtrivs med eitt arbete; att hen |- inté sätter upp ”ett'sterilt TV-le- | Märklig stressundersökning - .. vid ackordsarbete på kontor. Stockholm (TT). ! Med stöd av ett forskningssti- från Industritjä naförbundet har stressforzkaren dr Lennart Levi vid Karolinska sjuk- huset, studerat verkningarna av ackordsarbete på kontor, Resulta- tet visar att arbetsprestaticnetr kan fördubblas med lämplig ackord- fättning, skriver tidskriften Kom- munaltjänstemannen. - Det gäller kontorsflickor i en- kelt rutinarbete, Dessa kan enligt dr Levi fördubbla sin arbetspresta- tion med lämplig ackordsättning. S har emellertid ”trött- EN och rik, mon detta var honom in- te nog, Han bar på en brännande längtan att få klarhet i vad Gud ville använda honom till. Dag ef- ter dag steg denna längtan i ho- nom och han hade ingen ro, förrän han nått visshet om vad Gud kräv- de av honom, Han ropade åter och åter till Herren med psalmisternas ord, som är kärnan I all gudsdyr- kan: "Herre, kungör mig dina vä- far, lir mig dina stigar”, Den väg Gud visade Franciskus, var en helt annan än den han tidigare vandrat. Den fönle Icke till rikedom och ära, utan I stället $ill fattigdom. och vid många tälfällen till mä hetepoängen” hos den undersökta gruppen mer än fördubblats och stressen drabbat dem & betydligt starkare omfattning än exakt sam- ma månadsavlönande arbete gjorc- de, Dr Levi understryker, att inga genereNa slutsatser kan dras av hans rapport I det aktuella fal- let framhåller han att prestations- ökningen uppnås till priset av be- tydande kroppsliga 'och psykissa obehag, som i längden sannolikt kan inverka ofördelaktigt på häl- san, Efter att objekten vant sig vid a hör felskrivningar. Ju snabbare och Noggrannare försökspersonerna ar- betade desto brantare steg inkom- sterna. Under tiden registrerades alla kroppsliga förnimmelser och psykiska reaktioner. | Det enda som ändrades från må- nädslönen till ackordslönen var betelningssystemet, Under de båda ånadsavlönade dersök garna låg arbetstakten ganska exakt vid den tidigare uppmätta normalnivån. Inga nämnvärda obe- hag rappartsrades dessa dagar. "När ackerdslönen infördes steg däremot = arbetsprestationen med inte mindre än 113 procent. En sådan siffra frestar väl många att yrka på ackordssättning. Allt var eme"ertid inte enbart positivt. Känslan av jäkt ökade markant och trötthetrpoängen fördubblades nästan. Smärtor i armar, axlar, hu- vud och rygg dök upp hos pras- tiskt taget alla försökspersener och efter arbetstidens slut var flickor- na psykiskt utkramade och trötta. Dr Levi anser det troligt, att bi- behållen etressnivå i långa tider hade medfört nervösa besvär, mus- kelsmärtor, minskad arbetstrivsel, ökad sjukfrånvaro och ökad perso- Fi ringaktning, Detta betydde dock föga för honom, ty han fann hjär- tofrit och star glälje på Guda väg och hans liv blev till välsignelse och föredöme för släkte efter släx. te, - - Det avgörande i livet är icke at våra planer och dnskningar blir verklighet. Själv drömde jag som undersökningsp studera- des hela arbetsgruppen under fyra på varandra följande arbetsdagar. Prestationen mättes som antal fak- turorslinme med visst avdrag för framtid. De får erfara en inre tom- het, även om de vinner myckan rikedom, ära och anseende bland ung att få gå en annan livsvär än den jag gått, men det var ett ond från Gud som visade mig vä- gen, ordet; "Hedra din fader och din malker...”, vilket för mig be- tyskbe stt jag skulle stanna hemma kkor. Först när Guds plan med vårt liv fullgöres, upplever vi Livet I all dess rikedom. ”Det är Evets stora, rika lycka att få bara allt i Herrens hand, alt det goda som vårt hjärta ”g'ä- ing. NN Il ETT ORD PÅ VÄGEN -— jag var sjuk... Matt, 25: 36. Huru ofta anklagar oss into vårt semvete, när vi höra nå- £ön säga: Jag väntade nog, att du skuX> komma någon gång medan jag låg sjuk, men du |[Förlamad | pop TV-hallåa gift er ter sig] ende”, utan att hon före och efter ennönseringen är precis sådan som hennes vänner bland TV-tittarna i äntyskland I I gränsområdena i Danmark, - "Jand, Belgien, Luxemburg, Schweiz, Österrike, . Tjeckoslovakiet ''samt också — trots statligt förbud — i Tysklands - sovjetockuperade "del alltid med' såmma glädje ser hen- | Bernd Leptihn ”Grovköket”. inte i takt .. med vår tid "StockKolm” (PRE). r serats av en del” ållmännyttiga bo- stadsföretag och fålt : sanktion. .Jårets' upplaga av bostadsstyrelsens skrift ”God Bostad”, verkligen en s:g?. Kommer det inte mycket snart att . representera ”något som od hushållstekniska ” "utvecklingen v= bönhörligen gått förbi? Den slut- satsen drar man i varje fall när -| man sett företeelsen ifråga analy” seras i senaste numret av facktid- skriften : Tidning för" Pyssnafs- kenst. När a man börjar tala om en sär- skild tvättstuga. inne i våningen använder man bestämt större våld än nöden kräver, påpekar tidskrif- ten på ledande plats. "Alla är nis- serligen överens om :att badrum- met bör vara så stort att där finns plats för en tvättmaskin, men när det talas om ”tvättstuga” eller ”grovkök” i vanliga hyreslägenhe- ter är man sannolikt inne på. fol väg, I vårt samhälle blir ju kom- binationen husmoder-yrkesarbetan- de kvinna allt vanligare och man att kunna räkna ut att någon gång på 70-talet blir den enbart hem- arbetande husmodern förmodligen ganska sällsynt. Barnen kommer att tillbringa större delen av da- gen i sina skolor, matlagningen klaras alltmer med färdiglagade rätter och halvfabrikat, städningen kommer kanske att ombesörjas av heltidsarbetande städerskor. Var- | för skulle just tvätten vara att ”grovarbete” som binder . husmo- dern till hemmet och stjäl hennes fritid? Tendensen är väl just nu i stäl- let att lakan och vit-tvätt i ait större utsträckning sänds till tvätt- inrä!tnizgarna, ylMeplagg : skickar man til kenisk tvätt och nylon- plaggen sköljer man tills vidare upp hemma (därför att det är så jätt och går så fort) och det är väl bara en tidsfråga innan de flesta husmödrar upptäcker att fritiden är alltför värdefull för ait slösas bort med att ”slaska och vår omsorg, det har brustit, Vi glömma den sjuke, röra kanske ånte ett finger för ait göra hans lidzade en smula lät. tare att bära. En stund vid hans tjuklsger, €:t vänligt brev skul- le kanske ha betytt mycket för honor. Jag var sjuk, säger Jesus. ”Jezus själv är alllid hos oss i oansenlig förklädnad”, säger J. R. SMiler. ”Vi tjäna 'omedvetet Herren själv, närhelst vi i hans namn utföra kärlekens gärring- I Är det Ss, 'k. grovköket, som lan- |: företeelse som har framtiden för i nu, har: populärt: blivit kallad ”the golden boy of. Arizona"”.: gjort sig känd som en frispråkig po- litiker från den amerikanska västern. Goldwater är nu 55 år gammal. och med att'som andre man genom tider- ten Arizona; som: tidigare- la te för demokraterna. ör nytt 1958," blev resuliatet: c en jord- skreds liknande” seger "för, den ultrar Fhochix i Arizona, " sina då" lett "år. gaml » universitel i "Arizona oc re blev ; verks äl: Jande direktör i "AB" Goldwåter” oh ' vetagets styreiveordförant " luftsälskare, Han var t ex:den”för. nyon. och. han. har "skrivit . två böt ker om denna flod, Under -- kriget” kommandot 1 Fjärran” Öönern och av- . gick ur "oktiv. d översta öjtnant' grad. : 1949 invaldes havi ge i Phoenix "och utnämndes: också : till ”Arets mar” i staden. Tie år sena (re valdes. han” "till "republikausk mot- Senator "Barry Goldwater," äet" re- publikanska partiets starke man just Han ' har påbörjade » sin ' storpolitiska : karriär na bli republikansk senator för :sta- iv stradi- tion betraktades som ett; säkert fä: Med 7.000 röster slog han i "valen i i Arizona” 1952- den dåvaxande"demo-T. ! régeringens'; "Vid farlernå . död 1929 ” avslutade” har studier vid]: reste” hem för att arbeta” inom familjuns affärs- företag. 5 som då” bestod; av tre buti- ", Före andra«världskriget hade, han ; gjort sig: känd bl, a-som stor :fri- . ste som"i båt "lyckad. ta: sig nerför . Colorado-: flodens forsar" i Crand Cad instraktör . inom det, amerikanska” flygtransport- Goldwater främgångsrit. "affärsman" och politiker” I ståndare" i” Arizona: åt? demokraten McoFarland och slog a ut Senné: i se... natsvalern, > Under- sitt första år. som "senator att sänka taket för, den amerikan= ska. utlandskjälpen med . 1: miljard” dollar : (drygt - 5 miljarder : kr) - och > uttalade sig mot handel med Kina, åsikter, som han gav. der-sin senatslid,. märks" mm "att" tillåta "delstaterna att ”om” de'så: jönskade förbjuda för: . | handlingar, om, > kollektivavtal - inom e, en'av de 22, senatorer; som .1954 "röstade" emot förslaget om; ' missttoendevotäm mot ' d y, som; han. ansåg. hade. Pvarit jen. kommunismen” '» Han. framlade ocksi lag ett tillägg” till? lagen ' öm 5 utlandsbjälp 1953; där det, hette att: Frankrike in« - lande. försäkvingar”. "oms. sin: avsikt. att: :”befri: sida! karriär.. inom” politiken och " affärs- livet även hunnit med ait' bli brigad- general :i reserv. Han gifte sig: den 22 septem- ber: 1934 'och 'har fyra barn En av hans döttrar gift sig nyligen i Phoé- nix. fa NN i Goldwater: är, en" man : som inte skräder. orden.. Vid ett republikanskt kvinnomöte" för "en'.tid sedan sade. han sig vara. ”trött på att. detta sto- ; ra lands" tedäre. skälver. av” rädsle . så'snart Chrusjtjov rapar”, - behöver inte vara någon profet för |. N : Det där. att". göra”, den "virkade handväskan själv har blivit en po- pulär hobby. Det ger ju 'alltid en grund för personlig tillfredsställel- se, att ha skapat något efter egen smak. och på eget initiativ. -' Och just, när det gäller väskor, har man stor frihet. att välja mönster 'och [svårighetsgrad helt efter "tid ” och kunnande, skriver Lantors - konsu- menttidning ”Idébörsen”. Vem som” "helst kan kanske inte första gången göra. den där elei gant mönstervirkade aftonväskan, men alla kan försöka med en litet vardagligare och . lättare modeil. Den är bara att sy ihop och sätta bågar på. Ja, egentligen är den otroligt e en- kel att göra. Och materialet kom- mer här. Pass på! Det är en över- raskning. Det är helt enkelt ett Par virkstickade" disktrasor 60—70 blaska” "p' ett aldrig så praktiskt ”grovkök”. Tendensen har sedan länge va- fit att allt fler traditionella ”hemar beten” övertas av rationellt skötta industrier. Det gäller syltning och saftning, konservering och pbak- ning, matlagning och sömnad; var- för skulle just tvätten vara undan- tagen från denna utveckling? öre, .. helst, hopsydda” "och, nfodrade med Lantor . för + fräschhetens och” spänstens skull, . 7 > Tag de, vita, virkstickade disk= trasorna och bred ut dem, så att de ligger släta "och 'fina. Ni ser, hur dekorativt det "enkla: mönstret är, , när det spänns ut en aning. "Klipp så av'Lantor, kvalitet 5208 L. eller 5208 M ett, dubbelt mellanlägg i samma storlek --som-- en": utbredd disktråsa, 5y sedan en” ”påse” av disktrasorna' för hand eller. på mar" skin men kom ihåg att Jämna ca 70 mm öppet upptill. i varje sida, En nå lika stor påse med samma" öppningar i sidorna syr, Ni av Lan tor och vänder in den i den första påsen. Då hålls virkmönstret lagom” utspänt och väskan får den rätta mjuka stadgan, + ,. Några näst genom disktrasorna och mellanlägget "i sidsömmarna skadar inte. Upptill syr Ni lagom fållar för bygelstränger och så är väskan färdig.” Det gick, skall Ni se, enklare och snabbare än Ni nå-. gonsin trodde! Och att ett par disktrasor kunde pE en så käckt elegant liten väska, ja, vem kunde tro det. Tidning, för By Askonst tror för sin del att bostadsstyrelsen ”bi- tit sig i tummen” på denna punkt och att utvecklingen tvärtemat TESTA: LJUSET ' 8 > BROKSARNA ide ”senatörr.: iJoseph'". :McCare ' I som nu. har . blivit. ett; smångmiljort | Laos, Vä näste ST STR nd " företag i. dollar. 'Han' "avgick dock |. I januari” 1505 tsk Guld vatet T » då han blev senator Jc fn fö-latt. efterträda Illinois-senatorn Eve- ' rett ' "Dirksen som ordförande i den . amerikanska ' flygvapnets + republikanska kamp "mot i tillstyrkte .Goldwater et: förslag om a! oh rän landet hade givit ”tillfredsstäl= nu kommer "att gå t der, hade väl tid? Vi fö rr”. gå mot etablerandet som lyser | dagarnas r ch hjä a - inte ti i försöka er”. av all:f - s ae oh fädja 0cå själva Era ING ONE dem <a än att de alt sm ycker här i dödas kanske haka oss fas! vid denna| Väntar han ' dig någonstädes fättningar. Då det att ock Ke a . - mång [| . » LJ . och frukta för ingenting”, aldrig rktgör med Gud om sin Hs«. det lyckas allne ben Det rä a Joh. 5 1 7, Em frid | tilaNe. att njuta. av | . : 1—7, sin friti = | - RS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.