Je EES ENSEErENöEERERRERDREseE SE 0 oa > misdagen den. 21-Tuli, 1984 ou "7 LAHOLMS : 2 bland follé "som "syns" och” hörs.” dagen : efter fettisdagen,” Och 'se- kan ni få ee ;Brigitte' = JT Psdogen den 21 juli 1964 FJ => Don dstär Fådloginliger, re | Bardot stoka! sina lemmar. bruna: | pt SN a : se ss att och lysande' baler i en rad på. agen, "cv. . CR få SEA k alh otapna TE Enda fram. till slutet av epril, - Har oi tun a runt Då uatoma! SEE | > = Monaco, — "denna analronistiska | Picasso jvandra « bes. sitter; cv i Lo ta - yresgästerna Nå ' stat, 'vars statsgräns'går tvärs ge-|å';Juan-les-Pins I Antibes, sitter ; Hyresrådet' har. föreslagit "att |..där / övertrycket får -pysa :ut i nom hus och trädgårdar —- är inte | Evert. Ta -höstbok eller köper f ta ag sele : lfatasternas eldorado utan |skrivi ”sin o leri: "skall" avvecklas | i form: av höga hyror. te bara spelabaskernas.. . bor. j korna . på torget. Då vierligae. ett antal. orter. |: - För de' berörda småföretagarna odekså ' en ' liten" kulturstat med |blommor'; av, flicko: Rådet är inte enhälligt. Hyres- gästrepresentanterna har velat begränsa -. avvecklingen -till ett mindre antal orter, medan fas- tighetsägarrepresentanterna velat öka antalet. ” Majoritetens ställ- ningstagande får väl ses som en kompromiss mellan dessa båda intressen, Numera är man "väl också allmänt "inställd på att hyresregleringens avveckling skall fullföljas ”örtsvis — så snart inte avvecklingen kan väntas” fram- kalla ' er oskälig hyresnivå, ” Det är; däremot 'svårare att förstå — fastighetsägarrepresentan- ternas förslag om att regleringen skall : avvecklas -beträffande. 1lo- kaler å alla de orter som ännu omfattas av regleringen. Det. för- glaget bör: inte genomföras. På de berörda orterna skulle: reg- deringen . gälla . bostadshyresgäs- terna men '- inte .. lokalhyresgäs- terna. -Affärsinnehavare, hantver- kare m, fl; företagare skulle irte omfattas av regleringen, Råder def, brist på en sådan ort blir givetvis följden lätt katt lokalerna : och mindre 'företagenl är ofta tillgången till lämpliga. lokaler och hyran för lokalerna väl så "väsentlig 'som frågar om bosta- . den och, bostadshyran,..Det gäl-|' "er "helt "enkelt grutidvalen” för L wid en avveckling " förlorar det > besittningsskydd som följer med 'hyresregleringen. Oavsett frågan om hyresnivån blir alltså” deras | tillgång till lokaler långt osäk- »rarel Dem - «. Hyreslagskommittén har: i. sist - förslag till hyreslag föreslagit' ett - direkt. besittningsskydd i för « bo- : stadshyresgäster , men "inte . för ";lokalhyresgäster.. ;, :Centerpartiet Shar' i riksdagen begärt en över- - arbetning- av: förslaget så att -även nänringsidkarna : får ett di- .tekt , besittningsskydd 7 för. ;sina "lokaler, . En sådan -överarbetning borde 'ske" skyndsamt så att ett -nytt: besittningsskydd. kan. träda -1 kraft snarast möjligt. Det skul- :;Je 'bl;- a. underlätta , fullföljandet -av hyresregleringens: avveckling. så får tjänå". som "en säkerhetsventil Le . Engels skiner - belönades med : stora pris. Poeten ,., bakom ;-samlingen. hette Stéphen?Liégeard: och: han myn- tade”: med ', sin bok, ett slagord, "Azurkusten är. för Europa vad Ad Sverige: sommar- och .: badparadiset. : framför. alla solen i medeltal ' 2.725 "timmar per år! Det 'är.'avse värt mycket mer ' än vi kan få uppleva - här i : landet. / Och överallt : är stränderna 1 klyscha. Jo, visst finns här plats för oljemagnater, storredare, ' kungar och filmstjär- nör. Men' det finns också: gott om utrymme”. för- vanliga bileampare med 'eller utan'.husvagh. Michelins Campingguide ' upptar fröver” 70 campingplatser i, kustorterna från Marseille till Menton — och. det är bara "ett "urval av' de bästa.” av UT s 5 i ORD aina FN 4 " BLOMSTERKUST. 0 n5 iabet vid Azurkusten är gu- dabenådat. ' Nice har. 2.725 soltim- mar om. året. Vid kusten sjunker temperaturen. sällan under: noll grader på" vinterri,: Men "med två timmars” bilresa når man, upp, till vid len" franska och den å lika :' inbjudande på lanidbacken man kan roa-sig bonader eller pressar parfym. Man tittar på ”känt' folk”, och på kwäl- Janna! spelar, orkestrar under pal- merna . på - strandpromenaden . Nice finns ett "halvt dussin natt klubbar: som har öppet året run Och så förstås casino! > vc t.ex, Cannes och Nice» Och. — om - ni inte kände: till det — 'i. Mente Carlo. i - Azurkustens. huvudstad. är stås ' Nice; .som.-.med 'sin att bl. av ett fint 'oceanografiskt mu- | Hans : franske seum, en orginellt "ordnad zoolo- é sv också. Utflykter till små idylliska '- städer och' byar 'inåt landet, där - man drejar, keramik, väver : vackra :; .. : Det. finns casincn;i flera städer, förut 1 et a 24.000 - gisk i St. Tropez är badorten på trädgård och en underbar : park på ett klipputstprång | co mod et i dyrt som helst, -om ni lyxhotellen, , "com dinns 4 "poet- och sångar-:' kollega I Georges: Brassens tillhör . de ofta. sedda artisterna "i Cannes y i naturligtvis . i (Forts. å sid: 7) På de 'stora lyxrestaurangerna kan man avnjuta det provensalska ”. : . kökets läckraste ”anrättningar. Mere, Terrats i La Napoule är känd ' ;. för sin -Bouillabaisse”' Bilden . visar ingredienserna ' som till största vi” året runt nmor och ställning "som ; Europas .. semgstet.. paradis, inr, T1 "be tyder satt « den också" följer "med ' Materialet är ylle : 2 > iförminsk 14 Toly' konfektionärer på d. 1 England har gått tillsammans i en grupp som kallar sig Fashion House Group. Efter. flera lyckade man det eista året dristat sig til visningar i modets egen huvudstad. Paris, Och det t, o. m, på' samma tidpunkt som den "franska 'kon- fektioneri! Mon hälften vågat — hälften vunnet. Man fick order till ett värde av 30 miljoner kronor, Varje medlem av gruppen rTe- presenterades med 40 plagg ur den söénaste höst- och vinterkollek- tionen; Kappor, dräkter och klän- ningar I alla modeller 'och pri gen, De flesta visade stor'lojalitet mot sin inhemska ylleindustri -— nästan alla plagg för dagsbruk och många av aftonkläderna var upp-. sydda i yletyger, Den europeiska kundkretsen tom trängdes på vis- ningarna var mycket imponerad av tygerna, färgerna och snitfen 'samt inte 'minst av de lska -plag- Dräkten i elfenbensvit och brun ylletwécd "frän Sylvia Mills,” I samma väv och färgställning den 'moderna Rivieran " dekstuga Eng= land; har frånstående krage som låter blusens "drapering skymta, - NiF Ba id ad skala. » - . Största . uppmärksamheten drog sig dock "de; enkla ”ylleklän- mingarna med speciell stil och för- tjusande färger, Strelitz visade dem Peck 'dekoreiade: med öglor eller virkade "blommor, ' Många : köpare föll: för” klänningar 'i fjäderlätt, tryckt ylletyg, 7: ti sted vb rat ' Klassiska dräkter. hade oftast en- kelknäppt jacka med rak eller lätt hade" tving i kjolen 'genom "veck, Digby ” Morton : lät .vecken: börja nedanför höften. Sylvia" Mills och ylleblusar till:sina tweed-dräkter. : "De elegantasté eftermiddagsklän. ningarna 'Var sydda” i svärt ylle- crepe” och den' vackraste av dem alla vari en" värdinneklänning i jordgubbsröd, .injuk cheviot. med 'oderier. runt ärmar och” kjolfåtl, i :BEfter att 'ha sett dessa kollek- |. tioner vill man gärna avundas den €ens ovanligt höga” försäljnings> värde. Tygerna var i allmänhet plattare och torrare än förra: sä- songen även om flera hus visade intressanta ” våffelstrukturer och 3 fre Iska Vin emellertid så lyckad att dessa plagg från Fashion Group kommer att finnas! i många länder —:säkert också hos oss — och på båda sidor 'om 'Atlanteni «oe Ao fiant oa Konfektionärerna har pu 'skyn- fekter, De | terfärgerna var nyanserade 'och åe bästa sommarfärgerna kominer att kvarstå som ljuspunkter under den mörka årstiden; Havre, gräddvitt och beige, svart och vitt fanns rikt representerade, Marin, rosa, smult- na röda "färgtoner, d violett och 'påfägelsblått bildade lysande accenter, — "fi K förekom 'sk för alla tillfällen” och hade 'ofta: en matchande klänning, Flera i doub- le-face tyger utan att därför vara avsedda att vara vändbara. Den svarta yllekappan gör come-back. Frederick Starke visade den med mässingskri De ledi skur- na modellerna hade skärp och de ddad, , | mande vinter, - dat hem 'för- att effektuera order men «innan -de lämnade Paris, pas- sade; Internationella Ullsekretaria- tet IWS på att fotografera: några modeller" som wi tror kommer att vinna-internationell. marknad kom- ot ETT ORD : :. -- >; PÅ VÄGEN | TF ären jordens salt N Eset > Matt. 5:18. Varje uppriktig kristen söker att leva sit; lv i Jesu anda och sinne, Därför blir han ett salt 3 [d flottaste hade stora kragar kanta- de med mocka, läder eller siden. i samhälklivet, även om hans inflytelsekrets är ringa, Han. är som dräkten 'men |: med ärmar ' av. yllespets” och Polly |: utställd "kjol, ' De” fantasibetonade |” Brenner " visade” ljuvliga . tryckta |: St, :Tropez är badorten på modet bland .. folk : som syns och hörs, Har, Ni tur kan Ni möta Brigitte Bardot på promenad i stan - : Alphonse H Kan” och: I : "buketter till ' ung; älskande är ett | flygs. niv: per "år. énbant från re- . trevliga värdshus där värden själv en "polivisk jour- nalist "och" pamflettfönfattare vid |", 800-falet; "Han" hette de honom ens till "gal ni "börja, - herrar : mör stadsbilden.” EF- de" man ned, blora- 1, av till iSverige, igt 800 ton bl gicnen kring Cånnes-Antibes-Nice, "Varje stad 'och "ort längs Azur- kusten har: sina " blömsterspecialis- ter: Narciss : och iris | violer" i- Hyråves, 1 Napoule "och ; Ca å ”de'”stora” lyskrestaurangerna kan ni avnjuta det provensalska kökets läckraste anrättningar. Det finns ' många. sådana restauranger med". en. eller. flera . matstjärnor längs Azuvkusten,.t. ex. Lei Mousz cardins i St. Tropez'(gnillad lan- gouste . med gräslök), Meåre "Ter- rats .i' La - Napoule,. La Bonne Auberge i Antibes (ungtupp.å la provencale). och. Paris i 'Monte Carlo" (piecata des gourmets. riz pilafj. «ss en el Men' det finns också längs hela kustvägen ett myller av. små hem- vänder sina , kapuner : över den öppna elden mitt. på golvet, me- dan mor 4 huset för om i grytan en föresyn för andra. I sin ren- levnad och rättfärdighet är. han också en, dom över sin omgiv- Vings orenhet och orältfärdig- eb Nl TT EA Den mest inträngande protes- ten, mot orättfärdighet och för- därv -är "den" helgade: vandelnis Protest. Inga ord, hur brinnande de än må vara, verka så dö- mande och uppfärdrande som " Och "dock" måste 'vi gå ett steg till Vi måste även' giva röst ' och "ord åt den kristna mänhang,' Men eftersom vi inte ala "kunna detta, blir' det för oss en kristen uppgift. att til samhällets "rådsbord hjälpa fram dem, som kunna det, - : med bouillabaisse.. Maten på dessa ställen är både billig och god och det lätta rosåvinet. från trakten I.städer som Cannes, Nice och Monte Carlo finns dessutom. grill- barer för den som, har, — eller tror sig ha — bråttom, -.- OMVÄXLANDE = - NÖJESLIV - ST » Vad roar man sig med på Azur-' man -—' en del plager är 'avgifts- belagda, men allt fler" köps - in turistorterna finns skolor för un- populär ” sport” bland ungdomen. Det finns' segel. . och motorbåtar att hyra” Det är aldrig långt till | och där medelarealen'var' 36.9 har. ' kusten? "Ja, ” naturligtvis ' badar |” eller" nyanläggs : av " kommunerna |; 1 och blir avgiftsfria På de större|.” :i delen hämtas" ur: havet i + Den ji vett na påbj om I undersöknis lö klar för Hallands län för 1963.- köstnaderna går i höjd ”.' kamrer Bo Colliander ce Driftsbyrån i Falkenbe Y. dagarna ) fått--und .taten' för: det! gångna året Kamrer. Colliander” omtalar, att, :an- talet: i: undersökningen" deltagande gårdar : under: fjolåret var: 130. : Av dessa :var 17 I storleksgruppen. 51— 10.0 :hektar och” hade "en >medelareal av 84 har, 56 tillhörde: gruppen." om el 15.9 har, medan 45 gårdar håde mel- Jan -20.1: och 30.0 har," och. med en medelareal : av 241 har, Slutligen fanns "12: gårdar: med; 30.1—-50.0 har Gårdarna äro "fördelade över hela länet enligt en av Kungl Lantbruks- styrelsen fastställd plan. På grund av det ringa antalet gårdar i under- "sökningen 'i' förhållande ' till 'totalan- talet. jordbruk; inom länet, . får man inte. pressa siffermaterialet ;. alltför hårt, Resultaten från undersökningen torde dock kunna-tjäna som allmän orientering om: de ekonomiska för- hållandena vid länets jordbruk, fram- håller kamrer Colliander, De i un- dersökningen framlh ” 1 Bokförlngsresultaten ' visar, att 1963. ble ett ekonomiskt svagt år för länets jordbrukare; En försämring. av” lönz” : samheten har framräknais för: samtliga > grupper.'.” Avräkningspriserna för jordbrukets produkter stiger visserligen »' undan " för .; undan, men ..- en förkållandevis mer. Det ekonomiska utbytet. + av. Jordbruksdriften tenderar därför | att: bli - allt ” mindre, framhåller . vid: antbruksförbundets driftsbyrå i Falkenberg, 10.1—20.0 har med' en. medelareal. av s nu - Vv får" köparna "räkna med "köpeskillin gar betydligt över taxeringsvärdet, :':. pi 10 ,0 under 1963: ökat med c:a'15 procent och 'överstiger nu. på många gårdar, även 's k: kreatursstarka,. det i hus- djuren investerade kapitalet, : "+" " ' Väd 'som redovisats ovan kan be- traktas som: själva ' jordbrukets . re- sultat. Givetvis ger undersökningen dessutom upplysningar över jordbru- kets intäkter och kostnade ME KE i are N ”10,1—20,0 ha -20,1-30,0 ha” Ern 60.544 0 NT9ABE . bekräftas dessutom av övriga upp- rättade driftsbokslut från ett stort antal ' gårdar, men vars material icke är officiellt." 7 sc vor Aa I nedanstående tabell ' visas. famil- jens arbetsersättning per timme sam i' manuella -arbetstimmar sunder «år 1963; i enligt id öl : förrä för b dbru- ken 10.1—20.0 ha, samt normjordbru- ken, 20.1--30,0 ha. Med arbetsersättning - menas vad som blir över till ersätt- ning för det manuella arbete bruka- ren och hans. familj utfört; - sedan alla övriga konstander betalats. Alla av brukarén och hans familj. redovi- :'sade timmar” har: i 'förek d Summa tim.. 3481 «vr IN "LAGA POTATISPRISE | = PAVERKAR SIFFRORNA” '' " Vammanfattningsvis ' framhåller - fall omräknats till fullgoda manstim- mar. ni DÖR tee - Med förräntningsprocent menar man den förräntning, som erhållits på-he- Ia det i lantbruket "investerade kapi- talet, sedan. samtliga övriga »kostna- der blivit täckta, även ersättningen för det egna arbetet, som för 1963 beräknats till 6:42 kr per timma, . - Erhållen arbetsersättning, kr "per io RES "100-200 ha 201. ' Det i jordbruket investerade kapi- talet framgår av nedanstående tablå, Därvid bör observeras att värdet av fastighetens jordbruksdel har satts li- ka med taxeringsvärdet. Vid förvärv närmaste = wattenskidskola, - Men kamrer" Colliander; ' att" varken ' , ark ; full d eller - för- ' ' ränining kunnat . uppnås "under! fjolåret. : För de sk normjord- . bruken; har. 'en stark försämring inträtt i jämförelse med 1962; En "av anledningarna härtill är att I denna grupp ingår ett' förhål- landevis stort antal matpotatisod. - lande gårdar. Till följd av den ' kvantitativt goda skörden var ut- buden » redan : tidigt. stora, Detta hade till följd att prisnivån Pres- sades mycket kraftigt; och 1963 års: potatisskörd har fått avyit- ras till synnerligen låga priser för odlarna... 4 d vs den av statsmakter- ”:; | det enskilda gårdar, ” +|för' är det inte lätt för en nystartad -| grund, inte minst därför, att en - I produktion. : ”] jordbrukets ram, att uppvYvas av så="' "| väl den förbättrade lönsamheten som vagt Hal land Kamrer "Bo : Colliander. vetvis- och glädjande" nog". > Som "under åre uppnått fullt tillfredsställande resul- tat, säger kamrer Colliander. | ed "Det" pågår. som" bekant £ n en mys ket gripande: struk d ling inom jord-. och skogsbruket, Dei vägar som främst kan anvisas -fö uppnående "av; bättre" lönsamhet enl gjorde "undersökningar ett-bät; re. utnyttjade .av 'tillgängliga' resur=.: ser. Ran vor yn än produktionen. kan "också ge många härvidlag är emellertid, att en 'spes -| cialinriktning' ofta krävér ganska sto.=', ra extra. kapitalinvesteringar. , Där= jordbrukare red stora skulder att” beträda den vägen; Han. måste vänt, tills han''står. på ekonomiskt säker .Spe= cialinriktad produktion är mer eko. nomiskt känslig: än en mer ' allsidig Tillköp . jord oh skoj annan möjlighet til ö het,: som står. öppen för en. jordbrukare. 'En «utredning : nyligen 7 visade" visserligen, att storjordbruken under senare år uppvisat en ögynn- sam, lJönsamhetsutvekling, ; Familje= : jordbrukets ram bör - därför inte sprängas vid tillköpen, men'h se ra gårdarna bör bli. får i -varj skilt fall -bli. beroende” av" driftsin= -. riktningen. Familjejordbruket kom= . mer 'i alla händelser - att för lång — tid framöver att bli' den domineraride ii inom modernäringen. ' -.' ” Alla dessa saker: kräver ökade in-= vesteringar oh därmed :högre skuld= sättning. På lång sikt, kommer g -är en " " | skuldsättningen för framför allt tills : köp av jord oh skog inom :familje-" förhållandet, att. man, disponerar tills också betänka den väntade ändringen Avräkningspriset. för mjölk har för|av : jordförvärvslagen,-'säger” kamrer 1963. varit i stort sett lika som för! Colliander. : rå EE 1962." Däremot har avräkningspriser- "1. SS na för kött oh' fläsk legat bra till. |” under. större delen av 1963, Beträf. fande' äggen -låg priserna 'bra till under årets 10 första månader. Där- ; efter skedde ett kraftigt prisfall, or- sakat av dels ökad produktion och ' BV fastigheter eller del-av fastighet z or dels försämrade" exportmöjligheter.. I [] ” POSTGIRO . En. viss grad av Specialisering 'av'' N [jordbrukare bättre utbyte; Problemet " ” räckliga arealer, Lantbrukarna” bör ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.