43 . 2,63 procent. Samtidigt har ”VM- ” förut nämnts bådadera. i .Ogynn= "Det sammanlagda ' . utslaget . "blir "räknat. Hur detta 4 tension vc. För jordbruk: pensatiorlen. .. fö. ” törhandskorrigering. av vissa —=LT Den . juni Statens « jordbruksnämnd” "Jordbrukets förhandlingsdelega- tion för den tämligen rutinmäs- siga åtgärd som föranleddes av att treprocentsregeln, löst ut i "och med indexresultatet för maj månad 1964. Att denna'regel nu kommit att tillämpas är. resulta- tet av;: dels: stigande" kostnads- prisindex; dels sjunkande" världs- marknadspriser — båda' sakerna verkande å för, jordbruket ogynn= sam riktning. Den sammanlagda effekten av för rändringarha : för . de båda indexarna var 4,4 vilket I, vid tillämpad "teknik betyder att gränsskyddet. "skull v Sändras | så, att — jordbrukets i produktpriser kan beräknas stiga med:22 pro- cent vid. i” övrigt 'ofö ändrade 1 Jördbrukers 15 treprocentsregel .. Lördagen, den 25 ju pe = = pensation ” till jordbrulet utgår ”först-! sedan den sammanlagda "effekten av de båda' indexarna nått en viss. styrka,- nämligen över. tre procent under tre må- nader i följd. Även' ifråga om kostnadsindexens effekt är -det alltså för jordbruket "ingen lön- samhetsförbättring utan ett åter- ställande till det inkomstläge som . avsetts; Det är angeläget under- stryka; - att -jordbruket - vore i exakt lika god position ekono- miskt sett, om VM-priserna inte hade - gått ned och om priserna "för produktionsmedel varit sta- bila.. Det som hänt för. jordbru- ket, ären viss förlust tills index : regeln vrider det hela till rätta. «> Ser. yi stället på inverkan för]? förhållanden. ans Av. främsta betydelse - när det gäller att för en. vidare publik klargöra vad som ligger bakom denna ”tilläripning»av trepro= centsregeln : är den omständig- heten att det denna gång gäller såväl ” ökad - dsindex som enterna kan'&k ” att regeltillämpningen i vad gäl- ler. kostnadsindexen innebär en ”fördyring:'- Detta är "emellertid "en följd av den allmänna" infla- — toriska ' utvecklingen, där löner- na” söm . . bekant". spelar en av= de. roll. Ifråga om wvänlds- sjunkånde' ”VM-index.' Kostnads- indexen hår” sedan. .senåste, pröv- |. ning (i december. 1963): ökat med ro: prisérna sjunkit! med "1,63 | Stigande . priser på nödenheter för jordbruksproduk- | tionén och sjunkande" "priser: på I. världsmarknaden i; verkar sam? iktning + » för jordbrukären, därför tillsammans med' en ef. skydd är "1214 mil: det av "speciellt, intresse lägga" hur verkningarna”. bl jordbrukaren och: fö i 2 verka ; marknadsandelen' "är: indextilli |. "lämpningen däremot - endast. att «betrakta : som" ett "återställande a till den. avsedda prisnivån, Kon- - -sumenterna har gjort 'vissa vins- : ter, medan" jordbrukarna. gjort förluster under den tid. vänlds- marknhadspriserna gått ned, Des- i | + så tillåtes.: nämligen 'ivid ' nuva- rande ' prissystem att direkt 'på- producentpriserna.', VM-priserna .nu'. skulle gå upp på" nytt, kommer .. gränsskyddet efter” shand r att änyo? sänkas, Om VM-priset "inte ., någo ring I förhållande, till..d. läge som avsetts. Lägi let, att jordbruket: på lö; av ”dröproc betyller: i vad gäller: denna del av indexutslaget endast ett' åter- ställande till den: avsedda pris- nivån, i Vad beträffar effekten av kost- nadsökningen, så har jordbruket även .d det hänseendet gjort för- luster under den tid kostnads-| stegringen. pågått, Systemet som]. - hället top impningen 7. gäller” 'svarar kostnadsindexens "utfall: för. 72,8 kr. - Detta är. som påpekats > en. fördyring ; av” jord-]- bruksvarorna : på grund av. den Ft inflatorisia ' utvecklingen. -Utsla- 'isä hela: folkmängden betyder detta > något mindre "än. en. tia — närmare. bestämt 9,50 kr. 'per In | person. och helt å år. Det är alltså i och för sig en-obetydlig "effekt som dock — om prisnivån i sam- hade '-varit . "stabil - hade - kunnat: Undvikas., Stabilitet ' tor- ”de > » emellertid . konjunkturer med » åtföljande lönekapplöpning , vara en önske- dröm. OG vid nuvarande 7 har: för. ven storidel. av kollekti -T. ” Skall man döma ' franska konfektionen: erbjuder. för 'höst-och vinter” -64/65 är inte. stri- den. mellan - den" Kvinnliga linjen och Military. Look avgjord än. De finns 'sbåda > representerade ämte 30-tals stilen med: sina flytande långa" linjer, Den "ryskinspirerade delen” ger 'oss långa, pälsfodrade jackor,. korta pälsbrämade 'spen- cers;.och kjolar med vidd. En stil d > leka Anna. Karenina” tIn- oh: -pälsfodrade.- "kappor: i böra ill klänningen inunder. Chlöe t ullkläde. påminner om den ryska kejserliga. vaktens offi byst, smal midja. och normalt 'axel- parti. Kjolar och kappor är kni korta och jackorna slutar vid + romantiskt ryskinspirerad fr ån. CILOE i Paris är ”höstdräkten. Jacquardvävt 'ylletyg. r pörsisk : ; mönstring i grönt, gräddvitt och "svart är materialet i den ena jackan, Jackan helt kantad med 'bä- . "ver: och skjolen' i' enfärgat gränt "är klockad. Den enfärgade: dräkten dr : bronsfärgat, L sidenskimrande ka: med :-, Hecheviot: ien: betagande” nyans mellan Njungrosa” och :' blått, ten "eller "strax" nedanför, Men det förekommer också en, annan. typ av. jacka som, är lång och inpro vad och, knäppt. ända upptill h: kan... Kapporna äl ylletweeder eller 'i' vändbara che- sydda i "luftiga Både enkel- - och. jdubbels kantning" med ' mjuk nutria.- Motpolen i höstens franska konfektion är "den sportigt militära kappan från NALE JUNIOR. .Ordentligt inprovad: och. avskuren i. midjan, kantiga" axlar: och en stor krage: . :som kan knäppas igen under hakan. Lågt placerade fickor. Kvinnligheten kommer dock fram i ma- 7; - "terialet som är ” " WEBE har. för "hösten gått: in för iden: klassiska - linjen:, med många ibasmodeller.? Kapporna är av två slag: ”finkappor” är -in- provade ; och dubbelknäppta. med och . pälskrage, de 'har ofta tillhörande kjol 'och bärs med öga” stövlar," Sportigare” vardags- kappor. går omlott : och" ”knäpps endast” "med: knytskärpet” eller. är MH osa »ylletweed t ; . I ligaste. vise) ot, hundtand, mel- bon, whipeord, ruf : hå burna & över weckad ol och många aftonklänningar. «&- .yllecrepe.:..Deb senare i: skjortblusmodell med. vidd derkant...Många.. nya - vcheviot jätteformat och. rutig cheviot, i khalki, och blått, Nc turligtvis finne också « : mycket :-shetlandsull, » Kamgarnsgarbardin of det”. -eran' och den” typiskt: rit-.]. diska stilen ' med 'dubbelknäppta, inprovade . kappor. Dessa. mestadels i mjuk yllecheviot. med diagonal . i rutig cheviot' Den ' vingformiga agen "har "nästan "blivit hennes på resrockar och trench- på 'aftonkappor "i militär. "stil. en ha: sång : jacka med vingkrage eller ha en Eisenhowerjacka' med l: blixtlås-knäppning ' fram och "vid kjok .. Klänningarna med lång änm och skorstenskrage med blixtlås fram, ,Värdinneklän-/ ningar: med. långa vida byxor. som ka ylletyger eller flanell.: Vad sägs om jordgubbsrött, rosa, orange; och orange/gult. «oc. JEANETTE, ett företag! som spe- sar som vanligt en mycket väcker kollektion. Smala, mutstickade kap- por i yllecrepe eller bouclé burna ver en klänning 'med kjol i 'sam- tryckt yllejersey scm återkomrmer i kappans foder. = Dräkterna är Chanel ' kort och gott och : visar stor. . variation på fickor." : ”fjäderlätta kapporna " och dräkterna är' ofta sydda i vänd-' bara ylletyger men även i under- bara ylHetweeder, bekväma mel- tonkväliteter " och yllegabardin. Anmärkni ärt >. välskräd kabpor och dräkter visar NALE JUNIOR. Frasiga. ylletyger 'som gabardin, melton och cheviot i dräkterna med långa, inprovade jackor med smala slag - som en ridjacka, : Kjolarna, som är knä- korta, visar stora .variationer på veck. av alla de slag. Kapporna arikellängd; Drälterna kan” anting- j har . enklast |; tänkbara :snitt.' Några "i jumperstil | i avvikande färg, andra helt raka |” cialiserat sig på Chanel-stilen, vi-.! ma tyg som kappan :'och livet i 'byxkjol i starka färger och mju- el : hopplöshet ” ys Yster: pionjär för. utvecklingsstörda barn: et "under. Sverige- besöket var jäktigt även om "det var" privat ' > Mrs Funice Kennedy Skriver hann inte ulltid te mot uppdykande I år sedan 1 när mi "egen familj stred för att hjälpa . min syster Rosemary kände vi "och "förtvivlan. Min mor var I samma situation som en "mor, .som - kom till mig härom” - månaden. Hon frågade om hennes . " barn kunde få komma till ett av. våra" vårdhem ' som grundats av” Kennedy-fonden. — Fru Shriver, sa hon, mitt - barn sär. som. Jesusbarnet. Ingen. . - vill ha honom, - ,” Så skriver mrs Eunice Kennedy Shriver' i en tidningsartikel. Nu är hon i Sverige för att titta på vård- hem och' särskolor "i Göteborg och Stockholm. Hon är vice chef för Kennedy-fon- den som familjen Kennedy: grundat "på pappa Josephs initiativ för att hjälpa utvecklingsstörda barn. Det är alltså inte hennes bror, president Kennedy, som har grundat fonden. Men det var under John F Kenne- dys presidenttid som man fick upp ögonen för den eftersatta vården av är mest lika en officersrock men det är också karaktäristiskt för detta » hus. Förnyelsen: ligger här i detaljerna som stora vingkragar, veckpartier. bak under en rygg- sleif och sidknäppta framstycken. Här finns många lustiga färgkom- binationer som orange och grönt snälla svart och. vitrutig Moderna -barn lever en stor del klänning i Diolen-loft fint sam- av sin tid i praktiska. kläder, i T-shirts, i overalls, i sweaters och i släcks, Men då och då kan det man, Kappans pastellfärg går igen på klänningskragen och den långa Pyntbården. - Materialet är dess- vara uppfriskande att se en liten utom lätt att tvätta och" färg- flicka, som är finklädd till att gå och form-äkta, MH i styn, Här passar kappa och land tygerna övervä- ger de platta, torra kamgarnskva- liteterna, z och utveckl barn i USA. 'Strax. innan Kennedy mördades hann han underteckna den lag som bl a innebär att 2.000 miljo- ner-kronor ska användas till forsk- ning c om och vård av utveckligsstörda. "> HON ÄR EN TIGER alle ' Mrs Shriver, som är lite över 40 år, är äldst av systrarna Kennedy. Hon är mycket lik sina bröder — John, Robert, Ted, den som vi känner bäst, "Fast haka, brett vitt leende, djupt Vegande ljusa ögon — lång och ståt- 8. - — Hon är som en tiger på språng, har en. amerikansk tidning sagt om henne. Ja — ständigt på språng för att kämpa för det som ligger henne var- "mast om hiärtat — at mentalsiuka fotografer. "ska | ån en Dlats ä i samhället; att. de ska kunna utbildas ' och arbeta mer: än man hitttills trott. Hon åker omkring ' både i USA och utomlands. och plä- ' derar för sin sak: mer "pengar - till forskning om vård för mentalt handi- " '"kappade. - Och bakom allt. systern Rosemäry som fått tillbringa hela, sitt liv på. sjukhus. 7 Mrs Shriver arbötar inte sentimen- talt, Hon arbetar öppet, ärligt, ivrigt. Så här berättar hon om förhållandena i USA när hon började sitt arbete: — Jag upptäckte snart att veten- skapsmännen brydde sig mycket lite om medfödda eller förvärvade men- tala störni och att all nästan inte visste nånting om det och förväxlade det med "I som är det viktiga” Materialet" spe? "| Jar minst" lika? stor roll” Ofta ett 'syntatfibergarn;: it. ex + Dralon;. det: rätta, eftersom man då . inte «I dem ' dykning: a na gäller. Arbetena, par veckor, förutsatt ; set de ger : Ålands landskaps rkeolog, Matts, Dreijer och 'chefen' för un- |: | fil mag, Henrik Rosenius. | hemhjälp. åt "och vårdat hyresgäs- När regnet” faller s som "värst och sommaren: "verkar som: mest fjär- ja, då måste semestervar- dagen fyllas” med något menings- fullt, Till exempel genom att man mer 'i almanackan. ' och. överallt i affärerna där" nere behöver: vara: rädd "för ”form-, och |. färgförändringar ' ä. tvätten, : Den «| som ' stickar i av , ylle bör tvätta plagget skult, kemiskt” för ” säkerhets virkar eller "stickar sig något för den" höst, som" sedan också kom- : Italien 'inspirerar ofta stickmodet . finner man . mönsterstickade klän-" dykare från | Telsingtors 3 pågår £ j bast; fats i i ryska. fanty 3 ksund. ” På som kommer «att fortgå. under: ett uppmuntrande. ' "resultat; i 1 login" vid: arkeolo- TI..] 4 der giska ”kommisi i. fors Att man "befinner. sig. på "rätt kunde” delar av ak gått sitt "öde till mötes; Tandskapsarkeologen ser”; skt på de: fortsatt nöd gr heterna" att 'avtvinga djupen vid Flisö historiska fakta kring ”Granz spår. bevisar ett fynd, som gjor- hamrisslaget, för" nära 250 "år; se dan, ” - I En kvinna i Stockholm som. se- dan fem år bott i en lägenhet där och under denna tid varit ten har av hyresrådet förklarats Ingen arbetade enbart eller ens hu- vudsakligen för att komma någon vart i forskningen om utvecklings- störda — den grupp människor dit 6 ' miljoner amerikanare hör, ' 1 HAN BASAR MIG Hennes man heter Sargent Shri- ver. Han är chef för. Kennedy-fon- den och chef för Fredskåren, svågerns idé för hjälp åt U- länderna på frivil- lig grun De träffades 1953. då hon arbetade på justitied. för ungdomskriminalitet och han var biträdande 'chefredaktör på News- week, en av de främsta veckotidnin- garna i USA, De började ett givande samarbete. . . De har tre barn, Bobby 10 år, Maria 8 och Timothy 4 år, och dessutom tre små fosterbarn från Chicagos slum- kvarter, Mrs Shriver vill att man ska tro henne när hon säger: -— Sargent basar för” presidentens krig . mot fattigdomen, fredskåren, fonden och — mig. re -- > BAKA b igad överta h; raktet för lägenheten « sedan innehåvaren avlidit, — ” Dödsb efter hyr hade i sitt ställe satt vårdarinnan, men Hemhjälp. får överta” -avlidens har den förkla; hyreskontrakt faslighetsägaren - hed sagt henne, ti Hyresrådet "erinrar 'om ac för- hållanden: under ' vilka hon bott i lägenheten och" understryker att dödsboet : härigenom får arises ha ägt ett berättigat intresse av "att överlåta hyresrätten på henne, 1 anslutning härtill och. då : hyres- gästen finner Uppsägningen obillig ' Tats ogiltig, ” . upp, Blixten slog - «ned i telefon «= Under torsdagens ' häftiga åsk- väder blev en man i Marstrand skadad av blixten. Han talade i telefon, just som blixten slog ned. Troligen fick han en öronskada och fördes i ambulans till Sahl- grenska sjukhuset, Blixtnedslag i Göta älvdal vål. lade på torsdagsmorgonen tre av= brott på Göteborgs .mellanvågs- sändare, Avbrotten var korta och kom i samband takt med elnäte Få arclevorket upplyser man att | ren kopplar ifrån så snart det "Mn avbrott på eldistributio. nen, Det tar någon minut för var. je gång att få sändaren varm och ve ukbar., Vid 2. avbrott kan” Teservkraft kopplag till Så att m. ed blixteng.4 kon- TAG SKRÄPET MED. HEM | - VID NEEKENDU TEN, TPLYK $ I ER ———
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.