nn v a a — ' CAHOLMS. TIDNING . + se s 4 , > fas , I Tisdagen: don. 28 Full -1964 > sm LT Tisdagen den M sb ” t.otTidningen Arbetet, som bru- kar, kunna betraktas ”som täm- ligen sansad i sina inlägg i den ekonomiska debatten, har fallit offer för den alltför wanliga at- tityden' att utan hänsyn till det faktiska” läget 'påstå att jord- bruksavtalet skulle vara en av huvudorsakerna till den pris- skruv, som tidningen med fuil rätt betraktar som en stor 'olä- genhetr. ... > > kn . Tidningen vill hävda, att ”tre huvudorsaker”, ligger bakom ut- wecklingen och fortsätter: ”Den första huvudorsaken har att gö- ra "med jordbruks- och hyres- reglerna”.': Man, åberopar. sedan direkt : anknytningen "till indu- striarbeterlöneutvecklingen — 'via : löneregeln) men, undgår inte att i den stora svängen göra en'di- " rekt ”bom”, då man säger” att även ”räntestegringarna " auto- matiskt skall: slå igenom i höjda livsmedelspriser och hyror”, Det- ta är slarvigt uttryckt, enär nå- gon sådan automatik" inte före- " ligger på livsmedelsområdet, Det wiktigaste synes emellertid vara att ou ' klarlägga innebör- den av löneanknytningen i jord- bruksavtalet och vad detta be- tyder för, konsumenten. För. att få lett "vettigt perspektiv :bör då beröras två speciella saker: dels löntagarens ' inkomstförbättring, . dels det belopp härav, som sam- mé löntagare får avstå ifrån som sin tribut” till jordbruksavtalet. oc Inflationen. 1964 SS | ändå, på "grund av lönehöjning- "arna. Det som bör friläggas är den fördyring av' livsmedlen å konsumentledet, som står i sam- band med jordbruksavtalet, Det har 'nyligen 'klarlagts,; att det svenska jordbrukets andel i 1 terna: Li del if- ter är 'ca 27 procent, Att ande- Jen "blir så liten beror på dels på löpande band, Senast var det het? under tober "i år står Nord-Rhodesia i FN:s värld under! namnet Zam-= ett gantukungadöme någon gång Iota. importandel av 1 EM dels förädlingens och” handelns Med senaste konsumtionsun- dersökning som grund och efter uppräkning '' till > livsmedelspris- nivån i början av 1964 erhålles Rhodesi hu kommer nu ideligen -meddelanden, om, att även denna sista del av men: avser$' att .proklamera sin självständighet... Det låter. rent formellt nimligt. - Eftersom de Må förstnämnd: länderna i denna fe- en. total. årlig li delskostnad 'av 5.020 kr -för genomsnittshus- hållet och 2.090 kr:för konsum- djeration får, sin fulla. frihet, så borde ju också Syd-Rhodesia till- Tkär umma rätt, Men så en- het Härav k på 'det : svenska ' jordbruket. 1.350 resp, 560 kr: a SN At " Årets tillämpning av lönereg- Jen” i jordbruksavtalet innebar, att producentpriserna skulle hör - 'jas :1,88 procent för helt år, Det betyder, att den. ovan nämnda jordbrukareandelen av : livsme- delskostnaden 'stiger . med drygt 25 kr, för hushållet och :11 kr "per konsufntionsenhet under helt år, För den del av-1964 som av- talet tillämpas, kan kostnadsök- ningen beräknas till 19 kr för hushållet och. 8 kr för konsum- tionsenheten.' =. vv ta : När detta ställes "mot. de in- komsthöjningar det är fråga om, k man till den slutsatsen, : Det är. väl bekant, att årets : välståndshöjning för "industriar- betarna endast till ringa del ta- ges ut genom direkt och avtals- bestämd lönehöjning, Om man plockar samman lönehöjning en- . ligt avtalet 'samt arbetsgivarnas kostnadsökningar ' för : sooialför- säkringar” och ' därtill” lägger” er- farenhetstalet - från löneglidni: en 1963 kommer man -till 6,1 procent... Då har ändock inte in- räknats: höjningen av arbetskost- naderna; : som är förenade med . semesterförlängningen. . Det .'är -m att jordbruksavtalets anknytning «till löneutvecklingen i samhället direkt, knappast har någon. be- et: nu., inte, Tvärtom: d-Rhodesias « frihetspla- ner. "sättas i. verket, så fruktar England -— och många andra, — att det kommer att,leda till en konflikt, . som ;' kan. skaka : hela Afrika, ast ee bar ; Och varför . nu denna: bävan? Jo, i -motsats till andra f.d. ko- lonialländer i Afrika, är. det. icke å,'.Syd-] vodesia, som kräver « självständighet, . utan den vita — befolkningen, vilken — till största delen är farmare, De. an- ser, att om de inte nu lösgör sig från Storbritannien, 'så ' kommer den engelska regeringen,' att när som helst bevilja negerbefolkning- en full rösträtt och därmed också överlämna den . reella makten i de färgades händer, Landets pre- mrjärminister, Jan. Smith och hans nhängare önskar ge Syd-Rhode- tydelse” för shushållet, Huruvida det har en verkan av annan omfattning "genom S. att de del: h tt den på nom je ; med” är skulle väl h slag på grund av. ökade: löne- få till stånd en/vit stat | 3 der - kommä” oävsett "hör | i/intimti samarbete imöd Sydafrika, | produt iserria... sklas, " ty eller — om så skulle visa sig nöd- ; med den struktur (större ':före-|vändigt i, direkt, union : med |” tag) ” som” handeln ” stmera får; i måste" lönekostnadsökningen ” ba- itt rör hoppas att det ändå hela Halland h åter- inom bekläd- . huvudsakligen Få Byggnadsindustrin beräknas ef- överstiger Antalet inom länet vakanta lä- instundande Inom det husliga området har an- : | sedan. 1924; "- fört med föregående månad, Detta sia en status, som i. stort sett lik- sistnämnda.” stat..' Den . vita, . folk- gruppen i Syd-Rhodesi behärska sitt. land. och Syd-Rhodesia, Visserligen har régeringen > Vérwoerd ” endast . den vita "minoriteten: bakom sig, men det är en "stark, i ett! block ' sam- rikas befolkning, I- Syd-Rh däremot bor det:3,1 miljoner män niskor, av' vilka "den vita gruppen » icke , utgör « m procent (ca 220000). "Skall denna ;vita minor fas vilja, så: måst maktmedel” Det är: sådan” situationen. nu ä r så kommer en sådan strävan. att stöta: på en "häftig 'reaktion. inom alla de nya staterna både i Afrika och Asien. En självständig, allen- härskande vit regering i-Salisbury kommer att sitta på en kruttunna. I London är man därför nu. yt terst bekymrad över Jan Smiths politik i Syd-Rhodesia och vägrar att ge landet älvständighet coh dominionstatus, ' trots att --koldnin håft självstyrelse i 40 år, d. v, s. "Vid den nyligen "avslutade sam-= väldeskonferensen 'i - London, . dit Jan Smith icke ens hade fått in- bjudan, kom det till flera ettriga debatter om Syd-Rhodesia. Den ena ' efter: den .andra «av de -afri- kanska samväld tanterna Ny; afrikanska stater "blir till. | Nyassaland, 'som- ”föddes . till fri-" namnet Malavi. I ok-= . tur att inträda i. frihetens och : bin. Namnet skall ha burits av ( före ikolonialismens tid. Från Syd-" Salisbury ' f. & :Centralafrikanska Federatio= ja. ov bevara sin”rätt' att styra och |” + Nu" är» det- emellertid "en; bety- | dande ; skillnad ” mellan ; Sydafrika |. gent- behålla” makten not de :svar- | Sjå-Rodesta- Englands verklga prövosten JÄRNVÄG KOPPAR KOL: v & A Karta: över den numera 'upplösta Centralafrikanska ' Federationen — endast Syd-Rhodesia kvarstår som fs såcke fricstatön Se där finna en: bättre utkomst än man! kunde. bjuda: dem i hemlan- rekt engelsk intervention med . maktmedel är icke att räkna med > från engelsk sida, Militäraktioner elsk åsikt — 'Syd-Rhodesias fram- tid är en fråga som blott angår "Syd-Rhodesia ' självt och 'moder- . landet, ' Premiärminister Douglas- - Home , gör wad han Kan för: att förmå regeringen 'i Salisbury att "wisa sig foglig och moderat. Om det kommer att lyckas, återstår "att se, Ett är säkert: Någon di- mot en vit engelsk befolkning i "ett £; d, kolonialland skulle' skapa en opinionsstorm, som skulle. so- pa. bart vilken brittisk regering som helst, > + NN TR GT Det är att vänta) att London nu öva ekonomiska påtryck- ningar för att få regeringen i Sar lisbure attimjukna, Men det, är också. Jan "Smith det under de svåra efterkrigsåren. Déssa utvandrare ”garanterades allt skydd” och" en säker ” framtid” av den brittiska' regeringen, Nu kän- ner sig denna 'befolkning i Syd- Rhodesia grymt "besviken ” av + sitt moderlands . statsmän; "villa 'ansés alltför ;benägna 'att kapitulera för de färgades' krav: SS II London hoppas man, att pro- blemet skall "kunna 'lösas' genom "en gradvis: övergång till svart sty- relse;' och "man will helst förhindra att "övriga afrikanska" stater; blan- dar sig i det, enär”—"enligt' eng- a b beredå 'på och har inlett' persön- liga förhandlingar i Sydafrika för att stärka det" ekonomiska sam- arbetet med detta land. Sydafrika lär dessutom, ha' utlovat vittgåen- de, politiskt” stöd åt Syd"Rhodesia, om så skulle bli nödvändigt, Det ser m, a. 0. mt, som ' om” krisen mellan London "och: Salisbury ger att han vet vilka som skrev de anonyma breven i Helanderaffären präste; nen. De har skyddat sina samveten genom ömsesidig bikt, påstår Upp- salabon enligt Göteborgstidningen. förhållandet i tio år men inte velat träda fram: då han ' fått reda på sanningen "under omständigheter som kan komma domstolen att inte fästa tilltro till hans uppgifter. > |hos en präst i Uppsala, som erkän- de att han och tre präster tillskrivit de anonyma breven, - v : Korvhandlaren har talat med är- kebiskopen om saken och . denne ansåg att sanningen : borde "fram även om 'det: skadade kyrkan. Bi-|. trädande åklagaren i målet och bi- hört Uppsalabon. pens ombud; förklarar att saken kompliceras av att brottet är pres- 20 skrev , neg D floors . Göteborg (TT) | . En korvhandlare i Uppsala, upp- Fyra| homosexuella = högkyrkliga skulle vara ' gärningsmän- . Han säger sig ha vetat om rätta 1954 var. korvhandlaren hemma |: Post Advokat Nils Malmström, bisko- skop : Helanders... försvarare ' har kriberat, Det är tolv år sedan brev- affären, ' Körvhandlaren ', riskerar skulle 4 att tillspet: I så fall. är det'risk fören explosiv utveckling i Afrikas sydhörn, vars följder kan bli allvarliga nog! "/' VN TS ON. P.S. P-platser :för i :Jourhävande läkare har vi le tillfällen klagat 'över att bristen på parkeringsplatser kan” hindra" dem rösa, En klänning i prima svenskt "bomullstyg som kan 4 ringen 'skall 'stå fast vid sin wäg- ran satt ge Syd-Rhodesia ” full självständighet 'så länge den vita minoriteten ' sitter Cwid makten, Ghanas president gick så långt att han krävde . alt "engelsmännen skulle gnipa till vapen, bm detn vita minoriteten skulle proklame- ra: Syd-Rhodesias självständighot på egen hand, innan de den svar- ta "majoriteten erhållit fullt lika- berättigande, + i Te :'I Storbritannien. har Syd-Rho- desiafrågan blivit en' "prövosten och ett samvetsproblem, som vål.. lar största "bekymmer och vill- rådighet.”Det' hör till saken, 'att den vita folkgruppen i Syd-Rho- desia i största utsträckning består av engelska utvandrare — mest soldater" från första och" andra världskriget — som den brittiska regeringen på sin tid uppmuntra- de att emigrera till Afrika för att av arbetskraft till hemmen med ferieledig "ungdom, men när sko- lorna börjar: måste ersättare an- skaffas; Man kan därför förutse en ” ytterligare en procent. +. |; lanseras » av "rationalisering "och ; Invändas kan, 'att :löneglid-]: ökade ”marginaler”. Att "ratio? " ningen. ännu "ej, är ett faktum. |: naliseringen ej räckt” till: under Visserligen: inte.- Men just ,den|- senare år har vi. alla :som- kon- lägre ”avtalsmässiga höjningen” 1i|:sumenter en :obehaglig 'erfaren- " år”är ett: starkt insitament för|/ het av. Det må även sägas,” att attilöneglidningen 1964 inte blir]. handelns 'pålägg/ på impörterade mihdre än "förra året Med det|' varor knappast skall beröras! x utgångsläge för industriarbetar- . lönen: gom förelåg (ca 15.675 kr) ' betyder. 6,1 procent. n > kronor: "Skulle "det, "dan visa sig bli endast 4. : , f cent sammanlagt (alltså. inte 15 |! är. av. annan. art än: det .som " neglidning), så blir inkomstök- |; gällde för 20 eller” 30 år sedan: ' ningen omkring 625 kronor. I|. Jordbrukarens andel. av det som båda fallen ligger belastningen -"”kor ten” "i. geno xi : på arbetsgivarna . genom '. för- |" sig med har blivit en liten: an- längd semester utanför 'beräk- |, del Det har blivit så genom ”att ningen, Cs vc o.d vi alla nu har tråd ett kosta på I varje fall kan fastslås, att]: 'oss så mycket på helt. nya:kon- inkomsthöjningen blir betydande, |' sumtionsområden. : Men ändock "När det sedan gäller att söka | lever . jordbrukets ' produktpriser ; komma fram till det belopp av| hos- många kvar i-sinnebilden inkomstökningen, som får avstås |” som en. avgörande faktor., Den för att infria lönereglen i jord-|- uppfattningen håltes vid liv så bruksavtalet, finns : naturligtvis gott sig gör. låter genom kly- inte anledning att — så som ny- schor, producerade i obetänk- ligen skett i en artikel i tid-| samhet och okunnighet — som ningen: Vi i blanda in handelns | vi: väl får. ”kostnadsökningar. De. kommer | är! N , Å PRJETS ” .” . sol Itjämt god sysselsättning: - ör H .” o Ö . är rådande i Antalet arbetslösa i mitten på | textilindustrin det största behovet, juli uppgick till 164, vilket är 8 Nästan samtliga textilfabriker har mindre än föregående månad och |ett större". eller mindre nyanställ- 40 mindre än i juli månad 1963, Av sbehov, då verks de'nu arbetslösa — 102 män och |upptages efter” semestrarna. Däre- - 62 kvinnor — var c:a 1/3 67 år| mot är efterfrågan och däröver och c:a 11 procent nadsindustrin rätt liten, ss mellan 60—6G år. Liksom tidigare |, Gummiindustrin har all är medelåldern på de arbetslösa besvärande underskott på sökande. kvinnorna lägre än männens, . |Konservindustrin uppvisar en sä- Mot den nu omtalade låga ar- songmässig, kraftigt ökad aktivitét betslösheten står 1075 lediga plat-|och efterfrågar ser. Med hänsyn till de nu pågåen- kvinnlig personal, de industrisemestrarna får det an- $ mälda behovet av arbetskraft be-|ter semestrarna få 'ett' nyanställ- traktas som ungefärligt, men klart |ningsbehov, som något är att klyftan mellan tillgång och |försommarens behov och som tro- efterfrågan alltjämt är mycket stor. ligen kommer att öka under höst. Det största behovet av arbets-|månaderna.. > ET kraft ligger alltjämt inom indu- o strin — aktuellt först omkring må- | rartjänster för den nadsskiftet juli-augusti, terminen uppgår för dagen till 140, Av industrigrupperna = uppvisar ungefär samma antal som vid den- metallindustrin den största efter.) na tidpunkt i fjol..I vad mån de nu frågan. Yrkesfolk av olika slag är lediga tjänsterna kan tillsättas med alltjämt aktuella men även tem- lexaminerade lärare är på .. detta . poarbetare erfordras i rätt stor |stadium svårt att avgöra, men tyd- omfattning, främst i Varbergsområ- ligt är att även i år icke behöriga det, där särskilt cykelindustrin har |sökande 'måste anlitas i rätt sto: ett stort rekryteringsbehov under omfattning. . - de närmaste månaderna både då det gäller manliga. och kvinnliga. |talet lediga platser minskat jäm- Av särskilt intresse är att. man i viss omfattning även är villig an- jär en fullt normal utveckling. Un- ställa deltidsarbetande kvinnor. . Efter . 'metallindustrin uppvisar / der sommaren har många familjer -möjlighet att tillgodose sitt behov nad, ” ökning av' de lediganmälda plat- . serna till hemmen i augusti må- er Li krävde, 'att den engelska rege= Visa mig, Herre, din väg. « £ leg är inte Därt ant kom- ma tillrätta med. elba de pro- blem; 'som: därur' uppstå.” Det finnes 'ingen” lösning ., en” gång för alla. Nee ss Hur skell jag såsom lristen förhålla mig till. kulturlivet? Kulturlivet är. ju: likt kunska- pens träd, ett träd på gott och ont.: Gud har dock icke förbju- dit 'oss-akt smaka kuldurbivets frukter -övevhuvud. > Men - hån har "bjudit "oss att bevara vårt sinhe ' rent, att hålla ogs wobe- smillade 'av ' världen, : Och. han hår bjudit oss att vandra så, att vi inte bliva vår broder (till an- :Det än såsom” vid -en' orien- iteringslöpning — ingen väg, det gäller att hitta still målet: ändå. Leden Yinner den,”som' kan sä- ga med psalmisten: jag vill vändra ä'din sanning.” ;Är den viljan din?- 7: oc "Hebr 511-54, >> läkare från att i tid nå fram till påtienter, - blarid "mycket snabba, utryckningar noterar Svenska läkartidningen... I 1 >> SOLGÅVAN 2" TILLBLINDA Va > GIRO 900326 -- > Hälsingborg har I d till- styrkt: ett' förslag '. från ,-+ stadens som ' använder? egen” bil, "måste rna. får inom- ornråden | har. detta förfarande visat sig otill- st; genom .vederbi försorg tas bort. '” so Te : Hälsingborgsläkarna” har påpekat att” de "stora .parkeringsgarägen' i centrum inte : innebär ” en idalisk lösning eftersom man i: dessa inte kan garäntera”: tillräcklig snabbt utryckning. Denna uppfattning de- las av. polisen, skriver tidningen, - Tidigare - har ” polismyndigheterna i Hälsingborg medgivit dispens från gällande rr parkeringsbestämmelser men; genom; att, bilträngseln ' ökat andes "egen |" . a - helanderbre ” däremot att dömas för tryckfrihets- brott eller ärekränkning, . Bra bilist- jacka SÅ Ju fler bilar vi får (och Sverige är redan Europas biltätaste tand mén tycks slå ytterligare - rekord i år), ju fler bilar vi skaffar oss som sagt, ju viktigare , bir "det att vi: också "kan: finna 'ändamåls--. enliga och. trevliga plagg för livet ibakom ratten. Det har. också vår duktiga. .konfektionsindustri Upp-' märksammat, '' En” av” säsongens bättre bilist-jackor -har « vi. nöjet visa här, alldeles” lag- .. för att. se mot" smuts” och - väta samt — ej minst” > hyfsat! pris är "andra krav. man vill ställa. på "dylika plagg. Bomull är det” material 'som 100-procentig.' bormlt toppkvalitet . är: också ima rialet i'vår jacka; som kontfektio . De amerikanske negerns « "sämst avlönade yrkena: har förbehål- -lits honom; Han får bo i usla — men . dyrbara "— slumbostäder. Hans barn » unnas bara en / bristfällig skolgång. Kriminalitet, dryckenskap och :pro- miskuitet frodas i de färgades kvar- ter... (Det är lätt för en-människ är | fredsställande. + l lott, 'be- står i svält,, slum och : slit..:De ärratt all denna sexuella promiskui- tet, ,alkoholism 'och k litet är förståelig. Har man hamnat på botten åvrtillvaron är det inte lätt att klätt- ra upp. Det är enklare. att skaffa sig en: ”drömskjuts”. (narkotikaspruta? eller köpa en halv flaska whisky: — - > Vid : 1 nyligen relaterad att'söka tröst och glömska med hjälp av, alkohol" eller narkotika närhon Inte 'ser någon väg"ut ur sitt hopp- "lösa énlände) "3: SC NTA ""Haftexplosionen nyligen dels i Har- , lem och dels i Sydstaterna' har länge kunnat förutses. De färgade har allt- : för länge fått leva på löften. om att allt ska .bli bättre. Nu vill de se "handling och' ha raslagarna utplåna- "de. "Denna skamfläck på den ameri- kanska demokratin som fanatiska vi- ta kämpar för att få behålla trots ” att Washington "deklarerar annorlun- da. 2 ret SR «CI denna "artikel ger"joumalisten Arne Öijen bakgrunden till den se- naste" tidens : våldsamma utveckling " på rasfronten i USA, De aktuella : siffrorna är hämtade ur tidskriften Features > ” a 2 l + > KÄRNPUNKTER I USA:s 150 + NEGERPROBLEM . Malcom X — ledare för den fana- "tiska — negerorganisationen ”Black Muslime” deklarerade angående upp- loppen i Harlem: ot + Det är tur för poltsen att inga negrer' börjat använda eldvapen, För Å Harlem finns det fler skjutvapen än på någon annan plats, i USA till de färgades förfogande. : 'Malcom :X har .utan' tvekan rätt, ; För en av kärnpunkterna i USA:s ”negerproblem av i dag är den ex- plosiva befolkningsökningen av färga- .de i de amerikanska storstäderna. Un- der de senaste tjugo åren har neger- . befolkningen i exempelvis New York fördubblats och uppgår nu till ca 1.300.000 eller över 15 procent av sta- . dens totala befolkning. Då är puer- toricaner, kineser och andra "colored de flesta närvarande tidningsmän att Polisen "sköt för att. .döda! Och siff- rorna efteråt gör detta trovärdigt. 57 Kvartér i Harlem avstängdes av kra- vallpoliserna: . :-Det 'var en" explosion av instängt hat mot den vita över- klassen, Hat, som dämts upp under årtionden med löften som aldrig in- friats: STAM Pyle ORSAKER " De Befolkningsökningen:” av... färgade har mer än tredubblats under 20 år i "staterna utanför " den ' egentliga amerikanska ' Södern.” Och : de ' flesta harö—'som nämnts'-— hamnat i slum- Men eos So fe ok et i Den amerikanske : reportern C H Silberman kommenterar i en artikel skillnaden mellan de europeiska im- migranterna » —' irländarna" exem- pelvis. — 'och. negrerna. Irländarna blev också utsatta för diskriminering vid ankomsten. Men -de lade snart bort sin irlänska accent och smalt in i den nya miljön. Något som svår- ligen "låter sig göra för negern, Han kan inte fly undan lika lätt. Inte heller kinesen, puertoricanen . (vilka för närvarande kanske har den lägs- ta ”klassen” bland slummen och som till och med negrerna ser ned på) eller mexikanaren, for Ne : Det finns elementära fakta som ger en bakgrund och förklaring till da- gens läge: . H SN ; En negeryngling I USA växer upp utan några egentliga ideal och hans hopp om att;komma 'bort från slum- miljön är försvinnande litet. t [5 Och vad värre är: klyftan mellan Detroit har 30 procent färgade... . Denna inflyttning har skett på ganska kort tid och det övervägande ” flertalet har hamnat i slumkvarteren. + Där : bostadsstandarden är ' otroligt låg men där husägarna gör goda - förtjänster, ” : ;' En: hyreskasern i Harlem är be- tydligt mer givande än ett flott -”apartmenthotell”. för vita.. Harlems standard ska vi inte.gå närmare in på här. Den har skildrats: så många - gåriger tidigare med allt sitt elände: råttor, : Prostituerade, raglande alko- blir hans lott att ta de sämst betalda yrkena, De som” fordrar minst i kunskapsväg. : Och "med låglönen följer svälten och famöjeupplösnin- gen... ; or Kos : - Situationen "på "den. amerikanska arbetsmarknaden är katastrofal för negrerna, I Philadelphia är två' av tre negrer utan arbete. Men deras kvinnor har det lättare och är efter- sökta i hushållen hos de vita som städhjälp och kokerskor, Och får dra lasset med familjens fö örjning. Det kan inte vara lätt för en man att ki holister, sinnessjuka narkomaner, » gäng av ungdomsbrottslingar, 2 behöva levä på sin hustru, Och ges dat en chans till inkomst så är det efter detta har ingen väsentlig höjning ägt rum, Siffran för 1963 är endast e det: Tnither King fick nyligen se Grömmar om den Spolierade, Trots allt har i. den” rätta vägen, jag anvisat länge , försummats: befolkningens social; ka nivå: lösa dera: lösa. deras utbildni ja rasdiskrimineri mister att samarbeta, Som: måste. lösas, Fö, att. utbildning" som de vita orm av la! inte: förvånande att, negern. tar :den.: Även" om de råkar vara på fel sida ont lagen, - nn . iDettd.är saker:somd organisationerna "CORE och "' NAACP påpekat” gång” på: gång :uhder” årens lopp utan-några" positiva "ändringar, ven . "stora neger: ' Däremot ”- inträffadé + "under <. andra - världskriget och'strax efter en' sta dardförbättring när det gällde 'de' för-' 3 Derås" r'12 år sedan — 61 procent! set 2000 pos mnat PROBLEMEN MÄSTE LöSAS' Pastor Marin ; Luther I King. ir: ne ”Vi måste" göra något för att höja kulturella 'och. moraliska klima- et: i våra negerkvarter” och" vi ska neger"dvokater o.s.v” efter utt utmärka oss Tanken är god. Men pastor Martin sin fredliga lösningen Den väg "som så att höja neger- a och ekonomis- s bostadsproblem; ngsfrågor; fullföls den ' man .som mer. än andra neger= .. ledare 'kommit; i. förgrunden när det gällt. (passiva demonstrationer .: mot rasdiskrimineringen och som Propäs gerat :mot; alla våldshandlingar. .—. -. har många gånger varnat för satt. hans» folk- drivs för. långt. Att ett:ut« lopp'. måste ske om inte. något posis tivt händer. Han yttrade en gång: inté bara. utmärka oss: som neger.« ." häntverkare, SÅ utan - sträva absolut sett... ch få både vita oc UPPhävande ': och svarta extre- » Hans - skolutbildning är ytterst) Det är krav som i a äga oh bristfällig. : : tan kan betraktas som och: JÄge näs m utopiska. Men Yr negerfrågan är people” inte inräknade. ' negerns skolutbildning och de krav utan tvekan USA:s mest brännande - "I Philadelphia motsvarar be- | den kanska arb den | Samhällsproblem och den har. skötts . folkningen 26 procent av invånarna, |ställer. blir större dag för dag! Det|På ett sätt som varit föga hedrande ör den ”stora demokratin” på sidan Atlanten.” Sen andra i Försök som Ejorts hl a i St Louis é lägre brottslighet ' i ande socialbidrag, ' net och Sun | Arne öljen »
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.