RR tf UR UR mar eg äöK Éok £, Den samme'i 10 SÖNDAGEN EF 3 » Text: Luk; äs: 41-48." "fraditionen" har sedan apostlar. nas” dagar bevarat minnet. av, hur Herren Jesus såg ut; då han lev- de här nere, men listerna dag som i går TER TREFALDIGHET” . - : Av kol traktsprosten Olof Mörk St Harrie, Lunds stift. att - rädda. templet, Varje männi- skohjärta 'är ett Herrens tempel Många, hjärtan kan liknas vid till- berätta icke om, hur hän såg ut utan endast om hurudan' han var. Varje ” 'söndagsevangeliuim "skänker sitt. särskilda bidrag till" "den Je- susbild, som alla kristna ha-i sina hjärtan. Evangeliet på den tionde söndagen e. Tref. berättar. tre sa- ker: om Jesus, och ger. oss på så vis fre drag i vår Jesusbild. :. > 1! Jesus grät! Gör han det ännu? Förunderligt, :gripande och 've- modigt att: Jäsa, att Jesus” grät. Varför. grät Jesus? ' När .gråter en mä; niska. När i det: är - för ' sent! När? det Äntet mer & . att; igöra! det warit förgäves. Då gråter en m nniska, då grät Herren Je= sus!” Så lähge han fick samla män- niskorna . och tala ' med dem ' om Guds Rike och visa" dem vägen dit, medan han fick bota deras sjuka, upprätta de fallnå, "ta emot en sökande” ”Nikodemus om nat- ten, så: länge han fick: verka, då var "det icke" tid att gråta Men när han såg att det war förgäves, när han ikte på ;Jerusalem, som icke; aktad, på” den tid; då det var Sökt; när Kan icke kunde öra mer,.: då: grät Herren. Jesus, Det SÄTT ickes möjligt : "annat - än, att Herren; Jesus. gråter ännu, då han & ser u över sin gamla kristen- het. Hur splittrad . är” den icke! så mycket kiv' och oenighet, så myc- ken ytlighet och själviskhet. Hur skall det gå till' sist med kristen- heten på jorden. Vilken sådd har ickel det: kristna Europa”: sått: i världen. Vad skall väl skörden bli kändade och förfallna tempel. Ditt hjärta . öpnne "sig, bjud ? "Kristus hem' till dig, Han aktar' hos dig gästa och dig för evigt. fästa”. Känna vi icke litet var, att Jesus behöver” rena" våra hjärtan med avseende må vårt för. hållande till både Gud och med- människor! ”Jesus gör "Oss. så till sinnes såsom 'du till. sinnes - var”. Det är en allvarlig och glad tan- ke, att: Herren alltjämt renar ' sin helgedom, iv han vill frälsa OSS alla. ... .. a > 3, Jesus undervisade i helgedo- men. Han gör det än i dag 'Det' är annenligen. icke" "någon brist på | predikan ' i. vårt land. Skulle . man döma om kristendo- ments ställning i vårt lanid efter kyrkornas antal och gudstjänster- nas mängdy' så .skulle man mena, att svenskärna är ett mycket gud- fruktigt folk, Men vi vet, adt där bedrar skenet, Förr i världen kal- lade man'warje' tillfälle; när Her- ren genom . Ordets! tjänare under- visar i helgedomen för nådestill- fällen. "Ack, -att' wi. kunde ' förstå, att så är det ' allt jämt. Låt 085 bättre. än " hittills 'begågna "tillfäl- lena, öppna våra hjärtan , 5 ord och Guds ande: och vad vår frid tillhörer. i ”Han tårar fälla” skall .som- nd, förstå. vår bön och stå "oss bi, Grä maskinisten : Paul Maijer i Sva reboden' utanfö nuter';.när'. blixten slog ned” i honom. Han” höll ' på med 'ar- bete 'strax under ett el- -uttag i taket på familjen. Meijers villa i Svarvareboden - när olyckan |" inträffade, . ; Blixten "slog ned:i elledningen som går utanför huset, fortsatte in i byggnaden där: den' träffade Blixten gick "vidare till Meijers nsikte där den brände ett fem" centimeter långt: sår, ' fortsatte utmed. kroppens högra” sida och tände ed i en strumpa för att slutligen i gå: genom golvet och en vattenledning, 7: - Så snart Meijer återfått rörel. seförmågan, tog han bilen och körde till' närmaste "granne för att berätta vad som hänt, Några: allvarligare ' men / fick "Det var en kärlekshandling för | or De Efterkrigstiden spåddes av många politiska och vetenskapliga aukto- Titeter bli en fredens och det all- männa < framåtskridandets . guldål- der. Skrankor och hinder av alla de slag skullé komma 'att .raseras. Vilka tekniska resurser skulle in- te stå oss till buds. Tanken svind- lade även hos de måttfullaste op- timister, Trafik-; bostads-; råvaru-, arbets+- och -tusen' andra mer eller mindre; « svårlösta problem ”. skulle på > ett” "eller annat sätt komma att redas uPp.;. ängd mo rfordori, men har just ingenstans” att ställa” dem. Dessutom lyser en verklig trafik- kultur" alltjämt med. 'sin "frånvaro. : Flyger, gör vi som aldrig förr — men hur. långt är' det inte till den dag" då; envar med sitt. lilla" pris vatplan äger rätt att bege 'sig pre- cis vart . som”. helst....Ji rnridåerna sträcker; sig praktiskt ' taget: hur högt som helst i tuftrumme At inte tala ' om. måridåernas mång- fald. ' ; Av STURE WAHLSTRÖM: Att profetera” är svårt. Det. tor- de-t..o.. m:salig Nostradamus: ha insett. : Att helt acceptera en spå- dom, 'som av någon anledning rå- kat träffa. rätt, hör inte heller till det lättaste. Ja; inte ens det ge- nom strängaste vetenskapliga he gik och metodik' åst; ha. något utyimme för standet, Och längtandet, Längtan : efter bagatel- ler i hög grad, men kanske ännu mer efter det orimliga, det sago- lika, det omöjliga eller vad vi nu vill kalla det. - Vi kan t. ex. längta" efter den sultat går någonsin att svälja lika lätt som vatten mär man är törs- tig. - De bir o ch röflexverkningar, som alltid måste noteras samtidigt som man når” ett: mål; jav något slag, är legio. Inga svar blir «till ”slutgiltiga” väggar ; och . ringmu- rar, resta av (frågornas & arméer, de blir . i stället. till. pi rtar ut..mot ständigt > nya”: "och ver. allt stånd kompligerade ”oändlighelör”, Fi: Med "andra nd: den ”fvationella faktorn | är. alltid | och”, allestädes närvarande, och” vi kan. självfallet inte existera den förutan. - .Fem- tioårsplaner 2 är en sak, mänr mån av förmåga verkar vi alla” i och för. nuet, och alla” hör Vis ja också till någon. kategori av plat . nerare, "Vi: planerar kanske för och Pannbiffar På i stort setts. k. gammalt hederligt';. jwvis, UTryckko- käten är, har det vi Å begränsat användbar och ' könserv- burkarnas innehåll” motsvarar inte alltid de förväntningar” som ”vack- ra” etil > och > fulla” | varydeklaratigner uppfyllt 08s med, Al Iker och + ”skafferier,. Jar. diupfrysningsproduk erna dekorerade” grishuvuden, krokaner dig "grad distrahera” oss spekulationsstunderna ” krin oerhörda ä ämnes- och problemkom- plex som wvi' kallar framfidspyra. miden? ” hövde : därför inte > uppsöka Jä- kare, inv fe ön Paul . Meijers. utsträckta . arm. ln Sömmarstorm. -han inte : vid olyckan och be- Det blåste hård västlig vind över r Västkusten på onsdagen. Vid Skrea strand ' var vattenståndet onormalt högt och så långt man såg var vågorna kantade med skum. På bilden syns en övergiven eka vid Falkenbergs havsbad som redan är halvfull med' vatten, å vanliga fall ligger den alldeles torrskodd. Men det var inte bara i Falkenberg man, kände av vinden, Vid Vinga fur uppmättes 18 meter per sekund och i Göteborg vid färjeläget för Sannegårdsfärjan svämnmvade vatt- . net över. Tegelpunnor blåste ner och ett stort träd blåste omkull, oa Id a i staten, h kokar' fortfarande våra: köttbullar . kringelkrokiga smöngåsgarnérihgar, : "eller ”bara” ins för. oss själva — men även. om vi önskar att vårt planerande skall gå något så när i lås,: finns sam- välsignade dag .då "det åter - finns rent vatten i alla” våra sjöar och älvar och flertalet vattenfall åter- ställts” i sitt ursprungliga skick. H Vilket med andra ord: vill säga att vi ser. fram mot de möjlighe- ter som innebor å -kärnkrafterna. -Ty av dem hoppas vi ju nästan s Trots .. bomberna : och . alla skräckspekulationer kring dem. > Sådant "kan" måhända kallas att driva : ut djävulen : med Belsebub, men den metoden brukas ju även i ett otal andra och långt 'betydel- selösare sammanhang, Och "förres- ten var det en gång en indisk re- ligionsstiftare: som sade; :”Döden är. 2 Hvets lotsa > vt vi Proletera endels rätt och en- dels fel, — men längtan heter vår arvedel, och” även iom "denna läng- tan ”bara”, som "skalden säger, är ”en: "längtan för:- längtans skull”, fragment av. sanningens kärna.” Och "sanningen. lär: ju, enligt filosoferna, vara, värd att söka, även om den” skulle föra oss till i | helvetets port, Man kan” ju råka . snudda vid paradiset, : : > sd skogstillgångarna” - skall, kunna "utnyttja ””på” bästa: sätt' är. det' redan" mu ett stort behov av ökade" avyerk 4 ningar; framhåller” professor. Nils »; Erik> Nilsson - vid "skogshögskolan,'. us expert på” skogstaxering, Och ef. . pi bi ” "räknas- öka. ' På" kort . sikt. kan ” avverkningen. ökas. med - 9 "milj : » skogskubikmeter om. året, vilket tex motsvarar! sju, massafabri- i ker. .med" en, årsproduktion av "200 .000 ton "vardera samt sju. sås = "verk: med: en" å k dåliga avsättningslägen nå är låga « eller negativ: -I "södra" Sverige är uationen en helt annan;;'Trots de, nya. moderna fabriker” som tillkommit På; senare år gäller förtfarande att denna länds-, sida är ”underutvecklad I skogsindu-' striellt ” avseende, - "säger ? proféssorn, Detta gäller speciellt. de sydvästra delarna och, Mälardalen, medan . där- emot Värmland har mer än nog av, industrier, a 000 -'standatds;-.På längre: sikt MaE kan den: årliga? a gen beräknas utgöra ca 13- mil, - kogskubikmeter. 2 2. Södra Sverige är! '”marsch ”'som'” skogsländ och iborde kunna! ha. stora" pengar" att "Hämta på, världsmarknaden, 7. Med: > södra Skogssverige avses”i detta. samman- hang , hela" Götaland och : Svealand utom Dalarna. Överskotten är emel- lertid främst Ivkaliserade till de syd- västra ' delarna. av 'landet,: dock inte alltså ytterligare industrier fär, att]: ällvarata skogsrikedommarna.” - > Någon risk för avsättningen är det inte. 'Kan vi bara' producera till pri- ser som är konkurrenskraftiga . med dem som tänkbara. avnämare utan- för Europa kommer: att .betinga sig, så får vi köpare till: hela vår "proc duktion, anser profess FAO- PROGNOS OM ÖKAD ««. : PAPPERSKONSUMTION 2 la > prognos gjorts rörande Europas till- gång och efterfrågan på skogsproduk- ter omkring år 1975. Den har arbetats fram av FN-organen FAO och ECE, :Det - visar ! sig bl a att tillgång och förbrukning av' skogsprodukter .. i IEuropa (exklusive Sovjet och" vissa öststater) följts åt under hela första delen äv 1900-talet men efter 1950 har förbrukningen ökat snabbare än till- beräk Jersk lära betydande, + ' Me De stora underskottslårderna' är EEC-staterna ' och" de" brittiska ' öar- . nå. 1960 importerade dessa länder:en kvantitet motsvarande, 80 milj kbm rundvirke, Samma. år utgjorde den nordiska exporten i :— Nordeuropa ä är den stora" virkesleverantören — 56 milj kbm, Men 1975 väntas balansen ha försämrats än mer. Medan Nord- « europa beräknas kunna exportera 67 . milj kbm behöver EEC och de brit- tiska öarna 139 milj kbm, Vid' en , maximal egen: produktion. beräknas ' Europa behö:e en nettoimport. av 701, milj kbm år 19751 + + 4 Det är främst Papperskonsumtionen som kommer att öka — behovet på massasidan väntas växa med J41 proc mellan 1960 .och 1975. Ifråga om såga- de trävaror torde expansioner under " samma tid stanna vid 17 proc. . Professor ” Nilsson" säger ' si; kunna bedöma om 'prognosen är. op- timistisk eller pessimistisk när. det ' gäller konsumtionsutvecklingen, Vad beträffar tillgångssidan visar däremot «en analys av under): till . prognosen” att möjligheterna till: vir- -ltiga varför man! £'n fö Värmlands-området, I sydväst behövsl:. Professor Nilsson ' omtalar "att enl; ga ningårna fram'4 till 065 men: de pro; noserna . har' visat sig alltför "försik=”' så rymmer. den "väl icke. förty ett |" .Fyrarna är fartygens” vägvisare, . Och som .sådana är de kända se- ' "dan "mer än 2.600 år. Den första” "fyr, om vilken man med säker. . het "vet att den regelbundet. un= ' . derhölls för tryggande av sjöfar= ten, låg. vid > Kap Ynishlir vid Dardanellernas - inlopp. 1 Den; nämns i en urkund- daterad 660 f Kr, Fyrarnas historia omspän- «ner en utveckling från öppna el- . dar till de nutida. .radlofyrare, mm av: antikens” sju: underverk 'v var] fyren :på ön Faros .utanför. Alexan- dria:.Den byggdes: under farao Ptole- maios: Soters' regeringstid: (285 fKr) och:by var utesh oänbädiga 1 dte Fyrarna "mäste ges bestämd karak- tär. En rytmisk växling mellan ljus och mörker —' skulle hindra ödesdig- ra förväxlingar. Det blev direktören för dåvarnde Kongl: Modellkamma- ren, Jonas Norberg, som 1781 löste . detta problem, Vid fyren Carlsten , utanför Marstrand inbyggdes roteran- de metallspeglar drivna av ett ur. : verk, Numera har de flesta fyrljus sin bestämda .fyrkaraktär. varigenom de inte kan förväxlas med närbeläg-- na fyrar, SN . ' SVENSKA UPPFINNARE I FÖöRE- ' :GANGSMAÄN, INOM FYRVÄSENDET Man, tror iknappast sina egn när man konstaterar" att .så sent. som 1880 saknade Sverige: helt -fyrljus.: på . de' vit 'marmort. -Fyren' nådde en' höjd | avs 120:5meter "över: vattenytan 1 och som en -lysande - vit flamma : ägledde | den. sjöfarare på” Medelhavet Mare Nostrum. '—;'som'-romarna-, så Flöd kallade”? ; det" Vårt . hav”. ver tusen" år tjänade fyrtorriet på. Faros sjöfarten! "Det ; de". gamla ' egypterna nal "In-. och utsegling fick ske i dagsljus! Omkring 1880 lyc- ' kades. ingerjören > CAR” Nyberg "4 ' [Stockholm" att, konstruera 'en .glöd- lampa" för". gasololjedrift." Med denna som-grundval konstruerade G V "Lyth : en "”fyrlampa : för "kontinuerlig : drift, » Fyrkaraktären; ordnades : "genom. , en uppfinning "gjord > av; fyringehjören byggde, ': det .. byggde - de 's ordentligt. Men under medeltiden fick fyren, lik- som så många andra praktfulla bygg- nadsverk;: förfalla och 7 "den « förstör- des. slutgiltigt ; av. en” jo bävning änder. slutet av 1200-talet. := : För.” praktiskt taget alla fyrar ända ; ina på I 1600-talet” använde; man. sig räkningar. Professor Nilsson har den uppfattningen att på kortare sikt kan årsproduktionen' öka med ca 9 milj: skogskubikmeter,' Det motsvarar som sagt t ex en massafabrikation' av, 14 : SKOGSÄGAREN VILLIG AVVERKA GAMMALSKOGEN En stor del av det nuvarande skottet. består" av grov :skog.: Både, utbyggnad av. :sågverksindustrin och övergång till grövre dimensioner för' massaindustrin är därför aktuellt om: 'om-": rer= . av ved som bränsle. "Från L Lindberg. ; ;En: fotator” som «drevs + av den ”varmlutt; fyrlampan alstri degav ljuset” rätta intervaller, or jär 190 2. ä ett" märkesår: I inom. yr sd | med, acetyléngas 2 drivna. +ljusbojan.” -Kort. tid efter lånseråde den kände fyppfinnaren £ Gustaf « Dahlén '« sin veden”: övergick” man så" under 'slutet av: 1600-tal:till kol, Kol- systemet tillämpades'vid många sven- och inan. förstår Jätt:vil- mängder ' av ' "bränsle "de let "till fytugnen byggde mani ofta fy- "rarna 'med: eri . ut-.”eller- invändig lu- -tande.-gång jutan trappsteg, Så är fal- let imed' ettav våra äldsta bevarade fyrtorn, ? skär vid. Öregrundsgre- pen" utan; pplandskusten; I ' Dan- matk; firins'ett flertal ' torn med den: ; na konistruktio '; Infö be a man ;' bara” kan . få + att: öka ' avverkningen; : "Här finns dock- ett dilemma... Den "som :har .timmer- skog vill naturligtvis ha ”timmerpri- torde ;inte' stiga" på: samma” sä! ifråga om massaved.w-; ix. Professor : Nilsson anser dessutom att både ägosplittringen och rådan: de” skattesystem bidrar till att 'de blir för mycket .gammalskog,. Såm. verkan i olika, former mellan skogs-- ägare 'och en beslutad översyn av grunderna för den skogliga beskatt-' ningen kanske kan eliminera probl men: . Vv : På lång "sikt ter sig mi gheterna ännu gynnsammare eftersom man då även "måste medräkna ett tillskott lav "storleken 5 milj skogskubikme" ' ter, från åkerareal som läggs igen till skogsmark inom de närmaste 19—" 20 åren. Dessutom nås produktions- vinster. genom : förbättrade. produka a - ste förbättrat vlantmaterial, Vid : sidan därav torde ev -produktionsförluster genom .att' mer” skogsmark används : till fritidsändamå Tätt, >. | HALLANDSFABRIK NÖDVÄNDIG MEN BÖR VARA ”NATURVÄNLIG” , Fn. förbereder skogsägareorganisa- tohen' för södra Sverige ,en massa- fabrik i'Värö utanför Varberg. En del. av: dem. som brukar semestra i de trakterna har arbetat för att.få; » Professor Nilsson säger: — Det tor- , de vara ett'samhällsintresse att man så” snabbt som möjligt utnyttjar” det :: ökande produktionsunderlaget till att - bygga ut nya industrier. Givetvis är ringsarbetet tar mycket 'stor hänsyn till frilufts- "och nafurvårdsintresse-' na, såväl vid lokaliseringen som vid den tekniska utformningen av re- tag betydligt Det kan nämnas. att' en "tidigare . prognos upprättades 1950 och avsåg utvecklingen . fram till 1960..Då un« derskattades' såväl tillgång som ef- "terfrågan — men eftersom båda un- . derskattningarna var av ungefär sam- . ma storlek fick' man ett tämligen : riktigt begrepp om balansen, ” '. MASSAFABRIKER BEHSVS - ? be I SÖDRA SVERIGE . ! för lä för rök och / av. fallsvatten, : : Redan nu är det av betydelse att de långsiktiga perspektiven tas med i beräkningen, Få men stora industrier torde medföra lindrigare intrång och större 'möjligheter. till effektiva re- ningsanläggningar >,än . ett flertal, mindre men spridda enheter... SS "Professor Nilsson . menar slutligen att om det är ofrånkomligt att skogs- industrin minskar" användbarheten för fritidsändamål av vissa åd: Hj Hur stora är då möjhghet I dn d av iind närhet så borde skogs- ny | skogsindustrler? När det gäller norra Sverige är frågan svår att ' besvara $ nuvarande läge, framhåller profes- cl bruket ha stora möjligheter att ge kompensation: genom att föppa till « skogsmark för fritidspruk, I ser” <men"| efterfrågan: på' sågtinimer : väga , tämligen till stånd. en opinion mot. fabriken, - det därvid av stor vikt att plane- ' tydde ett. föntastiskt framsteg: för |. fyrväsendet. 'Svagheten hos de äldre fyr var” deras "ringa ljusstyrka. De" öppna : eldarna -gav : ingen + kon- .stant ljusstyrka, Förbränningen sked- dé genom - att luft trängde, in genom — blev det, ännu svagacel. Ofta 'som- "nade" också dåtidens fyrvaktare från sin krävande tjänst. De öppna fyrar na krävde" ju tillsyn praktiskt Haget var femte minut. : Glaslanterninen runt kolfyrarna i in nebar” därför ett' stort framsteg. I Sverige fanns på 1830-talet sju fyrar med dettå system. Redan tidigt komp- letterade man fyrarna med Jljudsig- ' naler. Förr. använde man sig av kanonskott, ' gong-gonger och hand- vevade :mistlurar.' Numera har” man tryckluftsdrivna tyfoner, 'siréner' och eloktriska vantofoner. ; ena . När des kunde mar också använda andra jus- källor än 'ved-' och koleldar. I Eng- ska. fyrar Fyrarna' brann "alltså med | fi ör att lättare" få upp bräns- |; ”(Acetylér släpptes fan till brännaren; i korta. stötar); Genom” denna detalj och andra. ; Upp= a. uk« ed 9” procent. : Det blev 7.ge. även "inomskärsle- i iz. och driftsjkra: småtyrar som bara, :behövde””; tillsyn 1- någon , gång. per” ”ärt” "Linspendeln för”. fyre skepp,' : solventilen;' ; glödnätsutbyta- n 'membradrivna' Jinsappa- andra” fyruppfinningar . som ; fört; AGA "och : "Gustaf: Dahléns famn , - ut, över" världen! Man tar inte till i överkant / omi "man; påstår att Gustaf Dahléns. uppfinningar. revolutione- rade fyrväsendet över: helå"jorden.: : År. 1912 fick också Gustaf Dahlén Nobelpriset i fysik, för 'sina insatser, Samma år hade hån? också" : nåt sin ' syn på bådå ögonen Eenom en "olycks- händelse under ett”; "experiment. Xx Och han fick äreepitetet ”den blind; Njus- , bringaren ”NU HAR RADION TRÄTT yr i "YE SJöÖFARTENS TJÄNST : Redan "under ' det första "världskri- : get. ände 'man rater i sjöfartens . tjänst. Landfasta pejlapparater gav genom ramanten- ner bestämd riktning till' telegrafe- rande fartyg. Men nackdelen var att : endast ett fartyg 'åt' gången” kunde betjänas, 1 början av 1930- talet bör. jade, man i stället med , automatiska radiofyrar' var "och en med sin, egen igenkänningssignal. Dessa radiofyrar " kunde. fartygen själve pejla in ge- "nom : sin , radiomottagare, 'Radiofy- rarna är' dels cirkulära, dels rikta- .de. I det, senäre fallet utmärker ra- ” diofyren' en grundfri kustlinje, Girar fartyget. övergår signalen till varnan- de ao lané finns ännu bevarade resterna av de. jättelika , talgljus .som användes vid Eddystones fyr utanför Plymouth! der. är (faktiskt med verkligheten de att man ä sig 'av talgljus' och -silltranslampor. Ända fram till 1818 betjänädes Eddy- stones I syr på detta vis); De ; "KUSTBEFOLKNINGEN HJÄLPTE OFTA "HERREN" ATT: to ta. e VPVÄLSIGNA KUSTEN? 0. | > De I gamla fyrarna ' med sitt fasta sken hade :en' olägenhet 'De var lätta att : förväxla med -andra fasta ljus- punkter, ' Och fattiga kustbefolknin- gar” hjälpte" ofta ””Herren"' på : tra- ven med att ”välsigna: kusten”, De gjorde. upp falska eldar och lurade fartygen . på grund: där plundrades. på last och inventarier. | 'En metod att hindra detta var att "anlägga dubbelfyrar. En av våra förs- ta: dubheltyrar; var Nidingen utan- för. Kungsbacka ' där två. vippfyrar | byggdes 16858,. de: sedan | Steget från änderverket på ön Fa- ros, egypternas praktfulla fyrtorn, till . våra dagars tekniska” underverk, ' ras". diofyrar och obemannade, Soldirige- rade fyrar ä är längt. : isländska kustvärnet har, ut sänt en varning till alla fartyg som befinner sig upp till ett avstånd av 200 nautiska mil (370 km) utanför”den - isländska" sydkusten om att det på torsdagskvällen skall' fyras av en ra- ket från den sydliga "delen "av" Is- land. Det är en fransk vetenskaplig , raket som skall undersöka det Van Allen-bältet på en höjd av 0 400 km, (TT-RB) - >> « POLIOHJÄLPEN RÖ TILL | Sem POLIOSKAD, AO FORSKNING. 900 630 : RIKSFÖRENINGEN MOT PoUg.. . "FöGA LUGNANDE ' mm fader' hemma i stan. berättar att. han fått två alarmerande kort från sin pojke" på sommarlägår. Det andra: PvE har gjort. några! långa fotvandringar, Var sn | skicka hit. min andra, Sko”; » första. lydde: ”Dom tror inte sär ounn sd CrT rr I CI - CI = LJ
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.