, gästade Helsingfors 1 juni 1944, var- Fl myndigheter har räk. nat ut att Paris som dag har "åt- 3 ta miljoner. invånare > — förstäder" na inräknade, —, kommer" att, ha elva miljoner 1985 och. år 2000 mellan tolv och sexton Miljoner änvånare! "En ökning - av ' denna storleksordning skulle innebära en - katastrof för huvudstaden, Därför har" myndigheterna gått in för en - som är fevolutionerånde, Dessutom har man tillsatt ett särskilt organ som stadsvl ing med ref skall arbeta med. en regionalplane- Ting. , Det mest intressanta är hur man förändrat förutsättningarna för de | städer "som : ligger inom 15' mil. från Paris: De har. nämligen länge. varit 'nära att slukas 'upp av hu- vudstaden; "dit ungdomen flyttade för att få sin utbildning och söka arbete, - Handeln - stagnerade ' då folk gjorde sina uppköp" i storsta- den” och städerna i periferin loc- kar inte heller industrin till sig. Nu har dock situationen föränd- rats, Myndigheterna har upptäckt]: att "en . decentralisering måste ske innän Paris blir för stort, och man ansér allmänt” alt fördelarna i för- sta hand. skall "tillkomma de stä- der! som ligger närmast Paris, H ORLEANS VÄKNAR.. - Bara för 25 år sedan kunde man R I Orléans, ' som, starkt kommit ' att: förknippas med Jungfrun av: Or- léans, "genomgår nu en omvand- ling som' bör. vara av största in- tresse för stadsplaneringsfolk även då Sverige . ida ver djupast. Idag Sjödér den av hektisk . verksamhet, - Överallt , ser man nya: byggnadsplatser . ett; ak- tivt ”produktionsliv,;« breda "gator och” vägar, "modemna” butiker och "I Istark trafik — allting tecken" på :.:Istor vitalitet, Orléans har, slutat | - vila på sina historiska minnen som Jungfruns stad. Nu skisseras och läsa: 4 en" reset dbok: : av alla Frankrikes provinsstäder är . Or- léans den fridfullaste, "den som so- föres störa projekt; Nu: tar lar. man om” universitetet . söm en levande realitet, inte som ett an- "Det "fanns många : ""östtyska "kommunistiska "organet'" ”Neues'. Deutschland” 'som', icke . ville tro sina- ögon, då: de "läste artikeln av den kände musikpro-' :|Y fessorn "Martin. Meyer. Artikeln " kandlade” om The Beatles. Den'; gav, "The Beatles ' repr : e iQ pr: | d | . ”néx till huvudstadens, Nu dryftar man -inte längre arbetslöshet, nu :. | slutat att det skall inrättas ett 2 avlastn H för: universi råder brist på tillräcklig arbets- kraft! Befollkningsökningen » bättre än' något annat hur staden växt: åren 1900 bill-1954 växte Or- léans med 10.000 "invånare, . från 66.000 till 76.000. Men bara på åtta - år £rån 1954 till 1962 war ökning- en 12.000. Idag har den nästan 90.000 "och "man räknar ' med "att staden 1970 kommer att ha 110.000. Fem år senare 120.000, 11954 var, återuppbyggandet, « ef- "ter kriget mer eller mindre fär- digt... Orléans hörjades' av' " brän- der” och fick mycket svåra 'ska- dor åv 'bombangrepp,. först av. tys- . karna -1940 och sedan åv de allie- i rade 1944. -Tio år senare:hadeé den samma befolkningstal' 'som 1939. Skulle” staden fortsätta : sin » törn- rosasöm? Myndigheterna var räd- da, för, det.. Men den :'stora insat- samtidigt inspirerat i till: att skapa något nytt ch. att” billfredsställa en ambition, De höga bostadshu- sen på. upp till: 18 våningar blev strävan" mot I Orléans finns en "särpräglad Pyggnadsplan. Omkring muniversi- tetet' bygger. man en hel liten: by. 'Tidningärna' i Paris ” talar? om Frankrikes Oxford.” ; Univetsitets- området har efter hand: växt ut till att omfatta 718 hektar och lig- ger bara fem kilometer från 'sta- deng centruni; Regeringen har be- nytt akademiskt distrikt som bl. a. omfattar Orléans och” "Tours, som är. "att: "dessa kall "byggas mt till tisk-natury e k capli? vatism”. a eviga" eh "en ”mårxt: -leninistisk ana= lys” om. fenomenet: Om författa-- rens. välvilliga och sympatiska in-" ställning ' till ”The - Beatles”. kan: inre råda något tvivel. , Artikeln uppges: vara ”vetenskap- ig"; "vilket innebär att partifunktio- närerna nu bör följa de där uppen- barade : riktlinjerna” och undervisa den östtyska, ungdomen om: The Beat- les. É | Livernool-pojkarna är. den iske ik "inte "några enkla popsångare, De ger, i si övervunnen ' samhällsordning”, cheter: D " Ulbricht-mureni," Sedan följer" dock: kåde” den; obligatoriska kritiken och "vad : som ”i "Östtyskland" kallas : för ”dialektik”., Den leninska dialektiken, : Den: är, som, man, vet från: tidigare", AR: erfarenheter,.. konsten ” "att: bevisa att ett "matbord "inte" alls” är. römda- dialektiska ' och :vetenskapliga '' todenibevisar: nu professor Martin . karna talar gärna. om ”folklores- som har -blivit ett heligt ord i:den kom- munistiska 'vokabuliren” och betyder ”kulturarvet”, som iögen'; kapitalism och imperialism kunnat förfalska. The Beatles är följdaktligen "vitsigt-nai- va” s'”ungdomligt. ursprungliga” och "”originella”, Inte heller: ”fördöms The Beatles "lån- med rötter i, folksjälen, |” Meyer , att felet- med The- Beatles är att .de' utnyttjas och missbrukas av. ska "agenter. De: här blivit ” Manäé=- gör förralkar och: originalitet... De gör. dem: till skrikiga verktyg I den, imot-ef> || dervisningsbyggnaderna ; . skall ; det finnas .16 .annex dentrum;. två: stora". sestairanger, var. och en med, plats för 600 per- soner, s butiker, experimentteater, biograf, -biblio É ru. gjord” insjö med anslut: ng till € friluftsområde - på - tio.. hektar. N Anläggningen. påminner, my om det: amerikanarna kallar fun lärarna : bor och- arbetar. stillsam- mans: inom, ett begrän. al "område. ORLÉANS: MH, 1. en universitetsstade: blir inte någon riktig: camp: iame: rikansk bemärkelse, Den "skall dessa" sommardagar ' för 20 år se- "dan bröt den fnländske presi- "denten - Risto "Ryti som genom en speciallag nära 4 år tidigare utsetts till statschef efter Kyösti Kallio, upp från 'sitt résidens, dänned skapande möjligheterna för Finland att dra l ir. kriget. med . Sovjelunionen. Risto Rytis namvw' är under senare delen av hans presidentperiod knu- tet till den famösa Ribbentrop-pak- ten av den 22 juni 1944, i vilken Finland avsågs förbinda sig att inte ingå” separåtfred med Sovjet. I gen- Zäld ställde den tyske utrikesminis- ;' tern materiell hjälp i utsikt. ” " "Den forne boridsonen 'från' Sata- kunta, som 1940 efterträdde . Kyösti Kallio som president, fick sin sats- chefsbana ändrad t tragik. Rysk som redan 1925 var framstegspartiets (nu- varande finska folkpartiet) :prestdent- kandidat, utsågs sedan 1940 av sam- ” ma , elektorsförsamling, - som valde nen ingick också KK AA” Fagerholm som i slutet :av 1943 brutit upp från statsrådskretsen. Dessa hä konstaterade . att. 'Rytis en olycksbådande nyhet för Tysk- land”, Medd: d härrörde från - Ribhenirop besöket . och fredsopposi- tionens' framställning "inträffade vid en' lidpunkt' när: ryska "storan- fallet på Karelska näset tvingade fin- ska trupperna på återtåg Redan mars 1943 hade USA:s I tTe- gering ' sökt ' medla "mellan ” Finland och Sovjet men "dåvarande ministä- ren Linkoimies ansåg sig bundna av Tyskland.. Historikern . Eirik Horn- borg betonar också + sin bok ”Fin- land. 1917—57”; att det även fanns en: avsevärd: del av landets befolk- hing som alltjämt inte 'såg klart på läget. Under. våren 1944 gjordes vis- sa sonderingar för en separatfred och den 26 mars sändes JI K Paasikivi, senare president, till: Moskva." De ryska villkoren ansågs dock omöjli- ga alt uppfylla. I den" då sittande regeringen ingick dock ingen ,re- den "tränade ikern och agrarledaren Kallio, vilken 'som be- kant avled på Helsingfors station den 19 december samma år, Samma dag -som von Ribbentrop pr för. det finska" nazipar- tiet, vilket fallet var i Rångells: min stär 3/1 1941—5/3 1943. " Ännu våren: 1944' vardet en' allmän uppfattning. att. den militära positionen -var ”jämförelsevis stark” äd knad vid själv undert förbindelsen 1- ett brev till Hitler, trädde den .s k fi tionen. En av dess ledare var, nu- varande statschefen Uhro. Kekkonen, som redan, 1 1930: talets" börjari un- der en resa i "Tyskland, grundlade sin stärkt kritiska syn på nazismen, Kekkonen som under hela 1943 och sedan. fram till-den 22 juni 1944 skri- vit' talrika tidningsartiklar, i vilka han sökte upplysa Finlands folk om att - Tysklånd . skulle förlora: kriget, trädde. nu på nytt fram i första” por litiska Jedet, s g) —.i utlandet var man av annan uppfattning. Maningar' till Fin- land -att utträda. ur kriget.kom så- lunda, från: bl a Kung. Gustav, V och president Roosevelt, Kriget fort- satte" dock och den 20 juni mu föll Viborg. 'Vid' den: tidpunkten var helt säkert Ryti 'ochså klar över att. Tysk- land inte skulle vinna kriget, ..-.', I mitten på. juli meddelade” mar dame Kollontay från Stockholm. att Sovjets rådsregering: var beredd att uppta : förkandlingar 7 om: fred ' på finskt initiativ; Ett bestämt krav fanns di yti och Tanner måste avlägs- t | område 'som brändes och plundrad ” Dagen framförd ""FREDSOPPOSITIONE S "A FRAMSTÄLLNING ' efter fred. ” Ribbentrop-besöket iti tales- män med Kekkonen. i spetsen. inför presidenten, sina krav., Dessa formu- lerades "1 två bärande punkter — dels att Finland behövde en ny/re- gering, dels att denna nya regerings främsta arbelsuppgift var att få:'slut do EN DYSTER SLUT CEN L, ag "— Ribbentrop-pakten var. slutsce- nen i Rytis presidentperiod. Han ge- nomförde sin roll intill det tragiska klimax, väl medveten om att detia var nödvändigt -för att hans efter- följares handlingssätt skulle tryggas, skriver prof Paavo Kastari i ”Pre- sidenterna och deras ställning”. Tid- på kriget med Sovjet, I delegatio- 2 se t : « ningarnas Telegrambyrå. i Sverige! | ; : => 2 a Reuters byrå i London. ,. . Att Rytis avsägelse "den :1 augusti: för nu 20 år'sedan,' kom som :' ett streck i räkningen för tinska och tys-:. ka nazister," vittnar ett :annat TT-. telegram . från .den tiden pm... Den finske ministern i Berlin, "Kivimäli," en pålitligt" tyskorienterad finländare, ” hann på sin hastiga resa till Hel: singfors inte Jängre än till Stockholm, då nyheten om Rytis avgång kom. : Statsminister Linkomies, skölte presi- dentens åligganden' innan marskalk / Mannerheim : riksdagen » valdes'- till republikens själte statschef, .,.; "85. 000 DÖDA 4 KRIGEN Ne H Vapenstilleståndet kom den 19 sep- tember 1944 och Mannerkeim drog till-, baka trupperna i god ordning. De två ' krigen åsamkade Finland över 85.000 " döda, och. fälttågen var: dock inte slu förrän i april 1945, då de sista tys! trupperna. lämnade Nordfinland, € Sedan tyskarna dragit förbi Rovan mi” fanns endast > ett : hus "+ kvar . r: 50.000 civila : finländare flydde öv > till Sverige. Krigsskadeståndet uj gick till 300 miljoner dollar, men pf... nom. att. det” räknades + förkrigsv luta blev 'det nästan dubbelt så ste ” "Den '10 februari 1947 undertecki' des: » det! slutliga 3 fredsfördra: landavträdelser vär ett faktum , men . Finland hade fått fred. Red. i november 1944 trädde nya män 1". i. Finlands : regering, män som JI Pr : Paasikivi, ' Jhro Kekkonen, :: Sakar ' Tuomioja, Bero A Vuori o Ralf Törn-;: gren för att nämna några av de i, Sverige mest kända, För Kekkonens. . vidkommande var detta 'första stats-" rådsämber'et' sedan den ,1 december 1939, , då Cajanders regering , avgick efter 2 år och 9 månader. Uhro Kek-= konen var efter 1944 statsråd i ytter-' ligare sju" regeringar, därav i ferå - som stalsminister, innan han 1956 'val- ” des till republikens president. .,, ; Och under. tiden sedan 1944-45 här. Finland haft fredliga "förhållanden, | : : TS i ” Pör Evert Persson . . + åt illustrerar | sen under återuppbyggandet' hade | len, "dräkter med : som orange och” lila. "- "larbete förlagt! till huvudstaden." : gon död sovstad är goda kommu- NSD? "När solen ”gässär dens” 'rosenrabatter och” gröna "gi mattor är der skönt att krypa i bersåns' skugga, och 'dricka' ligt” svalkande "och frisk saft; Saft. bordet brukar" invaderas 'av hor- der av ufgdomar méd. frisk" aptit, ters "saft, är «inte dyrt 'och' tillå- ter dessutord husmor att vara mat- lat." Får de? yngsta : dessutom "> för blir käla: med: klaffickor.; husarkappa med krage och ärmuppslag .i- skinn -samt åtsittan” skinn. Kapporna är "öftast skinn- kantade och raglanärmen :mycket vid; Till: i ättonbruk är modellerna fulla av glitter och "broderier. Glittret . kommer "från” guld! : och silverlamébrökader, där métalltrå= darna' är. vävda i skarpa ' färger Dicrmodellerna flödar av juveler. . Diormanhekängöma har "korta de liv med, veckad. kjol, Till detta |. bärs en: .husarmössa” likaledes" il. ej" alltför söt marmelad ' till; Van- liga bullar" och. vetelängder. kan” ju sorters fyllningar av.t ev äppel? MOS,” blåbärssylt " eller "äpelsinmar-' - I melad.” Vid "festliga + tillfällen kan kanske. kosta" på någon fyll | Ms dn 3 augusti "scör rd mom inre ve ve ACA « På: landet där: man kanske - inte här ugn. eller där. det är.-besvär- ligt. att. värma : ugnen bara för att färska. ;upp några få bullar, kan man: värma brödet på en asbets- platta: Sådana" är Pilliga och finns placeras: under tättslutande , lock i > värmas upp "genom, att Holmqvist kallas då och då för TV:s tyngst vägande namn. -' Han är 1.94 'cm lång och väger" . uppemot 125 kilo. Men det är inte: . bara den kroppsliga. vikten som gjort honom till ett tungt vägan-, de' namn i TV. Han, har blivit en'' «av. underhållningens "mest folk. . kära. figurer — och dessutom en; der och folkli nya satellitstad in: Orléans, IL; På el >meningen” att |' att bör På. ändra" sidan skäll” "flera |, lav universitetets anläggningar , vä- ra öppna för satellitstadens invå” nare, t. ex. -experimentteatern: och idrottsanläggningen. Planerna / "går ut på” att” Orléans II inom”: "den närmaste” fém.:åren : skall. beredå Ira plats för 30-35.000 De st ; ildrare av, rang. Nu leker han med svenska folket i : "På lek"; ett program som ska sändas IR tutar och som skicklig utfråga- | Fe i ”Luffarschack”. Han blev först" känd för: Bialitt i och. som” krögare på ' Bialitt. är han H kanske” fortfarande mest bekant. Men han. . 3 Isidan,: lan: för att läsa nordiska språl och eko-" nomisk historia, +v> -Tack vare ' begåvningen för '.s' dentikosa skämt blev 'han snabbt en, 2537 'Scaniaarhetare -fbötar för. vild: strejk Arbetsdomstolen : offentliggjorde På torsdagen domen” mot de arbe= tare wid AB Scania-Vabis i Söders tälje" som deltagit i"de's. k. vilda strejkerna, 228 arbetare dömdes till allmänt skadestånd med :200 kr var," för 25 arbetare sattes skade= ståndet till 150 kr och 25 arbetare frikändes, . Domstolen har funnit. vilket ar- « betarparterna också i princip med= givit, att arbetsnedläggelserna var olovliga och att de innebar ett all. varligt, brott ' mot. fredsplikten i kollektivavtalslagen. Di en invänd ning från erbetarsidan a att arbets= givarparterna genom, ett 4 radions nyhetssändning, återgivet uttalande av en 'representant. för Sveriges verkstadsföretiing skulle ha LYS stått skadeståndskrav mot "de ars betare” som” deltog i den' "första strejken den '22 'och 23 apfil i år, Den "andra! strejken" varade . den" 25' och '26 maj, De arbetare som dömdes”. ull skadestånd "med .200- kr. vap hade , strejkat i två dagar vid någon av de' två' vilda strejkerna medan 'då arbetare som dömdes till” skada stånd "med 150 kr.-hade lagt ' Per arbetet endast en'dag. Domstolen ogillade ' den talan "som förts mot 15 "arbetare "som. inte; ansågs” ha gjort sig skyldiga” till" 'arbetsväg-" « ran, Arbetsgivarparterna hade un- der målets handläggning återkal= lät sin "fälan” mot” 30 arbetare, AN Domen, är. enhällig ee i:Den” i rsta strejken äppkom ef" ter en” tvist 'om ; ett tidsstuderat ackordsarbete " vilket” "kritiserädes av en av ”arbetärna varvid ett in= , "utspelades mellan > ho= nom och tidsstudiemannen. Då, nå- eon sofher Inte. kunde nås vid terna oense jorh tidslörien vid till: faniga avbrott i i arbetet. "och" kräv! | stem ägnas den" längsta sremiss- - tid" som tillämpats - på skatite-' " : konstaterar ' tidsk iften Hantverk. "och industri. Före: 2: november ' skall”; alla länsstyrelser : 'och; handels- kamrar” cirka 7 hindra xemis | bete: inom”; ;finansdepartementet, där" man :söker arbeta fram un derlag "för" en'. proposition, som skulle "..kunna bli ; färdig till | nästa vårriksdag,' om: . departe=. mentschefen” vilL. Jägga, fram den då.” av de populäraste stud i uni: versitetsstaden. ' Han . saknar. alltjämt ' ett betyg för en ' fil mag-examen, Men det ska jag ta nån gång”, säger. Nationslivet tog nämligen det mes- Ja av Lasses tid under Lundasejo . ren." Han blev Lundagårdsredaktör, i fyra: "avsnitt! under sommaren, Vi kurator, 'studentombudsman "och : minns honom också" som :Iugn och I; idrot e vid Kri na- säker. pr ledare iden tion, ....> « : Han ordnade idrottsresor för na- : tionen, bl a till Tyskland och Italien, Till det senare landet, närmare be- stämt Rom; återkom ' han några år seharé som ombud för 'Scandinavian ” T han har också d j nent reporterskicklighet, han , har | gjort flera” dokurdentärprogram med t social nerv, . varsam förståelse 'och en" sällsynt förmåga .att' knyta. upp människor, Mg SÅ” genuin skapad "Lasse Holm- flesta' av' dem kommer att ha: sitt" qvist i' värdshuset” Bialitt att han när. han: köpplar av: på sitt ; torp: händer - det gäng på gång att : » En ". väsentlig . förutsättning +-fi att” Orléans "II inte skall bli nå-' stat I första! etap « en trist förstad, : Sn Se man sig 'med expressbussar, men efter hand. kommer. troligen både : motarväg-. och, egen järnväg. . ';å. . Dubbelstaden” Orléans: med ;' universitet, . sitt :aktiva näringsliv ligger tillräckligt 'nära Paris och tillräckligt ifrån för: att inte Bli nöjer |: hi Ten, "dessutom?" släl digt "god och Blad. och sina rika rosengårdar. ser ut |' att gå emot en; ljus framtid. Den |; d kor stannar, och frågar: "Är|; ! det här Bialitt ligger, vad -kostar enl: : kopp kaffe!” 2 U in Då: blir ” Lasse : bara glad," åldrig ' När. folk ND kvällningen tryc- , ker näsan mot rutan för att. se hur : han bor tänder han ljuset för att de ' ska se bättre. Han. är snäll av natu-] i KORGÖ: OCH KULSTOTNINGSMASTARE | ” Lars "Holmqvist ” har nu” varit på radio .och<TV i sex år. Han är född 4 Malmö, men'har växt” upp I Osby cvarit! körgosse hos fader [1 ar. Studenten tog han: i Krisz erat.'en emi-| St 1 Kvällsposten. Ner=." gick i egen stil, en begagnad vagn utan handbroms, back, etta och rikt-. ningsvisare. Fordonet startades med vev och. lydde snällt sin ägare ända" hem till Ösby, där det. för alltid, gav" upp andan., Sedan" dess åker Lasse Holmqvist helst tax; Mö vativa partiet; från 1918 til 1920, ; . Service och : Iokal- för Travel och, hemresan En 'virvelstörrn” drog 'på söndagen. fram öves: stora områden -( Senegal och förstörde bl.a 150. boningshus och tre moskéer i'staden Linguere. Även .i grannstaderi: Dahra anställ- des svåra skador. Några. uppgifter om dödade elter 'skadade” för eligger. inte, | Earl Howe" Den, tens fader » avled på söndagen i en. ålder av:80, år Han: körde; Bugatti- bilar och tverlevde flerg' svära olyc- kor. Han var medlem av:parlamen- et och. representerådé det konser- (ETT ORD PÅ. VÄGEN '— icke jude eller. grek ..3. ägs: Gab 3: 28. Frälshingen i Kristus insätter oss i ett helt nytt livssammaån- hang. Så "ingripande är. den. se. Vi födas till medlemmar av ett nytt släkhte.” Och detta” nya släkte Kallas i + Skriften "Guds. barr. : Födda oå nytt, — tär ära ala nationella och sociala” åtskill- nader upphävda, Goelken är ;in- |fe längre grek; juden inte läng-' re: jude; Vil kunna" tillägga: svensken inte längre svensk. ' Vi äro kristna & första hand.” Den. gamla samhörigheten gäller en= dagt i andra hand. Vi höra Pau- lus: säga: -”AHtifrån denna tid veta vi därför för vår del inte" av någon efter. köttet”... Enligt skrifteng'' betraktelsesätt. . äro famn de pånyttfödda ” männi=. skorna et nytt folk på jorden, eft Guds folk. : Vill au bekänna dig. tl det. folket, varhelst ,du Jever? Vet, att: du är kristen 4 första hand. komna I am re mr sr TA - TT I Jå bi dr rr rr NOCEnN!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.