( a 1 AA: LAHOLMS TIDNING '"— LIT: Onsdagen den 5 augusti 1964 LT = = SR "Syd Vietnam Generalen Nguyen Khanh, med : amerikanskt nåde militärdiktator'i ydvi isk dstaden Sa - gon och efterträdare till makten ” efter de i vintras mördade bröderna . Diem har nu efter 6 månaders re- , - geringstid större svårigheter än nå- ” gonsin. Saigonregeringens bekym- ' mer är så stora, att de fått den fsjälvsäkre generalen och regerings- chefen att fundera över, om han : överhuvudtaget 'skall kunna fort- sätta kampen längre, Han är inte ensam om att hysa dylika tvivel De "flesta 1. hans omgivning är Jika' skeptiska — eller: rättare sagt ännu "mert cv De. senaste veckornas händelser. ' har . varit minst sagt dramatiska. Söndagen den 19 juli:reste sig ge-" 'neral Khanh på ett massmöte i'Sai- , "gon och tog på regeringens vägnar till orda för dem, som önskar att kriget mot kommunismen skall fö- ; ras in på Nordvietnams territorium. '. Den" påföljande måndagen var :10- "årsdagen av 'det Genéve-avtal, ge- nom vilket Vietnam delades å två ' stater, och regeringen lät dagen till , ära publicera general Khanhs ut- talande från dagen förut för att ge detta ytterligare vikt, Sedan kom . på onsdagen Sydvietnams flygva- ' penchef Nguyen Cao Ky och gjor- - de en offentlig hemlighet officiell : genom att avslöja, att sydvietname- .siska kommandotrupper alla re-: "dan hade blivit "utsända på sabor i trotsar USA” promissens "tecken, tror på någon seger — även om de inte vågar säga det högt. Att nu även USA:s diplomater i Saigon vi- sar samma ovillighet att helhjärtat" stödja honom, har gått honom hårt till sinnes. Goldwaters seger i USA har. emel” lertid skänkt Khanh en smula nytt hopp. Han tog denna seger som ett -varsel om, att USA en vacker dag ' kan komma att visa större energi - och kampvilja i Vietnamkriget. Ty det var ju Goldwater själv, som var den första' som föreslog, att kriget borde föras över på Nord-Vietnams mar] . - - Khanh har i nuvarande des- perata läge — efter en lång rad fr för de 1 gerillastyrkorna ett trängande behov av att få något gjort, som kan få tvivlarna att sluta upp med sitt tvivel och ställa sig på hans sida, Han vet, att från amerikansk sida har han ingen aktiv hjälp att vänta, innan presidentvalen är över i no- vember, Lyndon B Johnsons rege- ring vågar sig icke ut i några stor- politiska äventyr, förrän den säk- rat sig en seger på hemmaplan. Un- der tiden blir situationen i Syd-Viet- nam mer och mer prekär, Utifrån detta läge förstår man Saigonrege-' |- ringens åtgärd lördagen den 25 juli; då den sände ut ett nödrop till 34. änder att komma Syd-Vietnam till hjälp i en ”förstärkt”. kampanj mot, enär de inte = | Starkt T V- STOCKHOLM ' (TT) . TVs-teaterns ensemble möttes på måndagen för att börja hös- ” tens arbete, . Följdverkningar « av skådespelarstrejken i vintras "har gjort att man tvingats att starta' -med , delvis reducerad '" styrka, men ensemblen kommer ” att förstärkas successivt under .. spelårets lopp. : ättning som. föregåend M . Ensemblen har i stort sett sam- teaterteam gör fint vinterprogram den av andra engagemang — men kommer att börja sitt arbete vid TV-teatern på senhösten. Allan terlund, Lars Passgård, Ove Tjern=- | berg och Georg Ärlin är välbekanta namn för TV-publiken och kommer alla att ingå i den: fasta ensemblen. - TVÅA NYA REGISSÖRER - Bland regissörerna märks två nya | namn, Stig Törnros, teaterchef för ach s spelår, men det förel r ] en” hel, del. nykomligen, Gunnel "Broström återvänder efter en tids :bortovåro och kommer att medver- Oscar. Wilde och i Carolyn Green's villa ena rinhagen hör till dem s som I år för första gången kommer att . Ses ATV-teatern. Hon är ännu bun- också ka. i bl 'a ”En:florentinsk- tragedi” den finlö ”kom= mer under det "kommande spelåret att överta 'några av teaterchefen Henrik Dufvermans uppgifter. Från Uppsala stadsteater kommer Johan Bergenstråhle .: för ; att ri Edwall, Gösta Ekman, Gatrin Wes-' | laxar och flyttfåglar. De gör lån- «a resor till sin födelsebygd för' att fira bröllop och avla av sig, De har båda , någon sorts märkvärdig in- stinkt, 'som "leder dem på rätta vä- gar. Hur t.ex laxen kan hitta till just den älv, där den är född, är en gåta. .- Man har bl a förklagat ätt olika älvars vatfen luktar olika och att detta skulle hjälpa laxen på tra- ven, Men han kan ju inte känna lukten "förrän han kommer fram till. älvmynningen, H : Många fiskar” "vandrar ofta” långa dringsfisk, F Bengt Bratts TV-pjäs ”Nattkafé”. Bernt Callenbo, . Håkan Ersgård, Bengt Lagerkvist, Lars Löfgren och Jan . Melander fortsätter sin regi- Z het för TV-teatern. Föll överbord: er fena räddad efter”. sju timmar . a KÖPENHAMN (TT-I RB) / VAN hopp: ansågs . vara" ute för "en 7 11-årig som på Man kommer att spela in tio pjä=. ser. under hösten.: Förutom de tidi= gare nämnda märks Arthur Millers ”Alla mina söner”, . med bl a Erik Hell, "Marianne Stiernqvist och Ove Tjernberg 1 huvudrollerna, Lorcas ”Blodsbröllop” . och ”Therese . Ra= quin” av: Zola; Man planerar också : ett :antal : novellfilmer och några bal 'ogram . samt en. inspelning : re söndagseftermiddagen föll över- -; bord. från det holländska kust- " ” fartyget rMangen men själv gav den k .tage= och dj i. "nam, os : Denna deklaration blev en alltför N " magstark dosis för de amerikanska + .diplomaterna' i Saigon. Redan ef- ; :terföljande torsdag stämde den ny- ' utnämnde USA-ambassadören gene- : ”'ral Maxwell, Taylor, och dra "högtstående amerikanska militärer .möte med general Khanh och den- nes medarbetare, Vid detta möte framhöll general, Taylor, att SR "i Till och med Sverige, Norge och Danmark har fått mottaga en dylik hänvändelse, i vilken FN-chefen U Thant dessutom anklagas för att gå TI" samman: med de krafter, som” gör sig till förespråkare ”för' ett uppgi- "vande av vårt land”. Samtidigt med detta rop på hjälp” har Sydviet- nams regering i en kylig not avvi-. sat general de Gaulles i dagarna; framställda "förslag om en ny'Ge- om" Vietnam, Att sig en k " Vietnam och han ifrågasatte klok- H : heten i att officiellt erkänna, att... "USA skulle kunna acceptera detta förslag anses f£ n 'uteslutet.',; Hellre mot ”ågångsatts. at +. Khanh svarade med. en för ameri- > kanarna . chockerande öppenhjärtig- : het:, Märschen" mot norr är kanske . inte amerikansk. politik, men den "är sydvietnämesisk politik! ”- » 2 Här ställdes således USA inför en > alldeles » ny situation.. Hur. .man än sökte slå en dimridå" av" fraser kring det hela, så förelåg ju här ett fall. av "öppet; trots från' Syd- Vietnamns sida, gentemot USA i ett av de viktigaste politiska spörsmå- len i"hela”den vietnamesiska” här- ' van, Syd-Vietnamns regering, som icke kan existera utan USA:s stöd, ' ställde, sig i öppen opposition mot «sin beskyddare. : rt « Dagen därpå, fredagen. den” 2 juli, träffades Taylor och Khanh på nytt, ' 'men tydligen: utan att kurina up] a nå ehighets:is cr "Khanhs problem är ei vårt” att förstå; Han känner sig helt: enkelt : isolerad och besviken; på" sina ' ". amerikanska beskyddare. Han kän- - . ner sig — som " . brett förkunnat — + Ja som: han a och få hjälp av för att för: "si tikommuriistiska krig'till: ett- seg rikt slut. Besvikelsen ' gäller icke minst hans egna officerare och ci- vila ämbetsmän, Många av dem vill. helst: få till. stånd ”förhandlini= ” gar och ett slut på kriget i kom- "fortsätter W « till Syd-Vietnam de ca 2 milj dol- lar per dag, som det hopplösa och halvhjärtat förda kriget "kosta a är en "ohygglig barlast med mörka - associationer” "anser. en - skribent i Svenska Dagbladet .och erinrar om , »attidet luktar" reaktionärt. I våra dagar talar: man om; högerextremis=.. ten Barry Goldwater, militärjuntor som ” griper "makten "i "vissa länder "och upprättar högerdiktaturer o s v. . Skribenten : vill . att högerpartiet skall byta namna 3 '""Att..det'finns en'viss oro. inom” högerpartiet i inför, årets val är ups bart och iorde” vara ett' "utslag" just äv ”den”” samma; Men skribentens förslag att : döpa om högerpartiet till ”ägarde- mokrati” . förefaller, . mindre . välbe- tänkt. Annars är det säkert riktigt att vårt. svenska konservativa partis 'det.; Det: namnet växte "emellertid fram. som 'en” konsekvent följd av n. medelvägens politik som ,vanr, medborgarnas gillande.' Och trots allt: är: det "den ' politik partierna "förs-som är- avgörande för derag good will bland väljarna, "OM VÄRT LAND" annat att ”rationaliseringen inte Från. — Jordbruksd varit. tillräckligt" snö för att in- k tvecklingen inom -lantbru- och' Lantbruksstyrelsen ' har ' ut- getts en broschyr med oficiell presentation av svenskt lantbruk som Jordbrukarnas Föreningsblad finnér i stort sett sympatisk men som än>- "ket skulle kunna hålla”, samma takt” som industrin” "OR LE" tidningen reagerar mot detta påpekande som tidningen finner vara en grov förenkling av verkligheten bakom den aktuella då: föranleder en. rand ärk- ning: > ov så : I broschyren förekommer även en karta över fördelningen på olika slag' av mark i hela landet. "Övrig mark” anges där till 14,4, milj. hektar eller 32 proc. av Jan- dets yta, vilket för all del stäm- mer med vad Statistisk Årsbok uppger, " Vad ”övrig mark” egentligen & är har man ingen klar definition på, eftersom denna veterligen inte ansetts vara av större intresse ur lantbruksstatistisk” synpunkt och sålunda inte underkastats - mer ingående bearbetning. ; De flesta torde emellertid fatta begreppet så att områden med ” "övrig mark” huvudsakligast består av fjäll och myrar eller anhat värdelöst, där ödslighet råder och ' bebyggelse praktiskt taget är otänkbar. Man förvånar sig därför att man på kartan kladdat den bru- na färg som anger dylik värde- lös mark helt schematiskt över stora områden, tydligen för att täcka det angivna procenttalet, . : Inte bara fjällområdena i övre Norrland utan också nästan hela Jämtlands län — utom Storsjö- området .— en hel del av Kop- parbergs och Värmlands län, ja, till och med fläckar i Småland, på Öland och Gotland har sme- tats med brunt och sålunda in- direkt klassats som , ödebygder. Gudi. klagat har : glesbygderna svårt nog att hävda sig i drag- kampen' om människor och före- tag utan att'man oficiellt på detta sätt avskräcker från dem genom att måla dem som värdelösa och redan övergivna. ' se Det är de ändå inte, . VÄRFÖR JORDBRUKET. - SLÄPAR EFTER . I en statlig informationsskrift om jordbruket heter det -bland ] I bl tiken. Den på- visar med rikligt statistiskt ma- terial' att 'det svenska jordbruket har rationaliserats mycket snabbt de senaste årtiondena. Bland an- » nat har cirka 50 000 gårdar. mel- lan två och femton. hektar för- svunnit på tio år. som en följd av strukturomvandlingen: oe Allt detta tyder onekligen på en snabb strukturrationaligering. Därtill kommer att antalet. sam- bruk och sidoarrenden, som före- kommer i ökande. utsträckning, inte framgår av denna statistik, Vidare torde sammanläggnings- takten ha ökat ytterligare sedan år 1961; då senaste jordbruksräk- ningen gjordes, Enligt alla, sak- kunnigas bedömning går struk- turomvandlingen nu raskare | än "någonsin. Att mot bakgrunden av denna mycket snabba utveckling ge ' ' rationaliseringstakten = hela skulden för inkomsteftersläpning- en är att dra en märklig slutsats. Sardbent jordbruk. Ifråga om den inre rationalise- | ringen (varmed tidningen då av- ser både grundförbättringar och dritfsrationalisering) "kan "man konstatera en ännu kraftigare förändring under de senaste fem- shij att: utbetala : . nuvarande namn utgör en viss be-' |? 2 inte tappt utan 'på-' -. träffades | välbehållen vefter sju S timmar i havet. let : Olyckan . inträffade. sex. ” naatiska "mil utanför Tyborön vid Jylland och en helikopter och tre fartyg assiste- rade. Mangen . under ”efterspaningar- na. Efter fyra timmar ansågs ynglin- gens' öde beseglat och man ämnade fortsätts” den avbrutna resan. Tre " timmar ” senare. rapporterade dock. holländaren att' man påträffat mäss- . pojken; vid liv.; Han var svårt 'med- tagen men tros. inte få några. men k av det vådliga äventyret.” i av Verdis ”Maskeradbalen” i Göran Genteles regi + REPRISER, I HÖST | "Mycket få av dessa” inspelningar kommer ' att "kunna hinnas visas under” hösten, : Höstens repertoar kommer i stället att bjuda på en teaterns tioårsjubileum... Fjäserna, ' som :ges var fjortonde: dag, kom= mer . att ge en retroaktiv utställs" ning av-vad TV-täetern åstadkom> mit under de år 'som gått. ' Se, , Förutom svenska pjäser kommer ' man att visa en utländsk teaterfö=' reställning 'i' månaden: Man kom= mer 'också' att visa en serie pjäser byggda: på .samarbeté i mellan ; ;de nordiska ” "TV-teatrarnaå.: : Serien. + kommer” antagligen att: bestå av -tre' | pjäser i höst”och tre i vår: medverka på grund av. .skådespelar= strejk. ' Det förstå' bidraget kommer : från Danmark”. .den 12 oktober. och" blir. -”Et "fjernsynsmareridt”' av Ernst Bruun Olsen! Det svenska bi- draget ”Idaolen'S av. Arvid Rundberg och Per Wahlö visas den nionde november... i; : ” TV-teaterns, höstrepertoar inleds öhd "den" € september 'med- Shakespeares'' ”Henry; IV”, som blir timme, den' längsta? som ” någonsin ; gjorts i TV. TV-teåtern återkommer ? sedan” "regelbundet ” varje måndag under hösten och våren. De lyriska programmen, som opera och balett, ges. sor tidigare på söndagskväl= : Tillg: gen 'på läkare inom: iden, öppna "sjukvården "får: anses” vara relativt. tillfredsställände i stora de” lär > fallands . än, framhåller karnas. : ätbetsbörga är. dodz i många "distrikt orimligt, tung, spe- ciellt”i Kungsbacka och Varbergs distriktet, Avloppsförhållandena är alltjämt högst. otillfredsställande i” städerna Falkenberg, ” Kungsbacka,” och La- holm, "som 'släpper ut till övervä- direkt i resp. Ätran, Kungsbackaån för "vilka föreligger 'uttalat behov ner dr Lindström Veddige stations- gande del öbehandlät avloppsvatten : och Lagan. Bland övriga tätorter, |. av avloppsreningsanläggning, näm- | dr Lind privatägda | förbi ing, framhålle ström. : Ifråga om" de: campingplatserna vattenkontrollen"” och ”toaletternas | hygieniska : status - bli-föremål ; för - I skärpt övervakning + från vårdsnämndernas sida. 'SOLGÅVAN TILL BLINDA : POST: Ar KAL 20 03 26. samhälle, som under! de-: åren avsevärt ökat såvi som; bostadsbebyggelse;' "-Bostadsstandarden ; visar: en sta- digt Tortskridände' förbättring, men trots fortgående saneringsverksam- het påträffas såväl i städer som på ndustri- hygieniska brister" behäftade bo- städer, Det sämsta bostadsbeståndet bebos i allmänhet av äldre .männis skor. Plan för ”bostadsinspektion är fastställd endast i, Halmstad och Oskarströms' köping. Enligt hälso- vårdsnämndernas årsberättelser var totala” antalet bebodda lä het ländsbygd med betydande bostads- |- CUF-mä terskap” DS Id Orientering g i Södra Kälmar ” Centerns. ”ungdomsförbunds ni ks i 1 år att hållas i trakterna kring Örsjö i Södra Kalmar distrikt söndagen den 6 sept.'. Anmälningar skall göras till resp distriktsorganisationer senast 24 avgusti, ” a som utdörts 35, varav 11 helt” ut- dömdan : - C latsernas sanitära stan. tön-tjugo åren, 'påpek >" RLF- . tidningen och fattar: | I dard synes undergå en- successiv När vi reagerar mot jordbruks- departementets och lantbrukssty- relsens förklaring till inkomstef- tersläpningen innebär detta själv- . fallet inte att vi skulle vara mot- ståndare till” en vettig struktur- raionaisering — och ännu mindre till driftsrationaliseringen, Bägge är klart” i jordbrukets intresse, Men det är inte rättvist att ge jordbrukarna skulden för den negativa inkomstutvecklingen ge- nom att anklaga dem för. bristan- de intresse för rationalisering, De har verkligen visat både vilja och förmåga till detta, - ' - . Den enkla sanningen . är att prisnivån på jordbruksprodukter- na' helt enkelt varit för låg för ; att möjliggöra för jordbruket att - hänga med i den ekonomiska ut- "vecklingen, är den slutsats som " RIF-tidningen drar: ' Ne ; Belägg för detta ger med sär- I skild tyngd den Hjelmska arbets- | gruppen i. jordbruksutredningen. ' Den konstaterade att även med " Priser inte förslå att gé det ratio- : nella jordbruket 'inkomstlikställ. lighet.. Det påpekandet borde ha införts i den statliga informa- " tionsskriften, : NOLL 1 att gå i bra | ETT: ORD. PÅ VÄGEN, — icke jude eller grek... . Gal, 3:28. . Frälsningen i "Kristug insätter OSS i vett helt nytt livssamman- hang: Så ingripande är den. Dänför kallas den en ny födelse. Vi födas till medlemmar av' ett nytt släkte. Och detta nya släk- te kallas i Skriften Guds barn. Födda på nytt — här äro alla nationella och sociala åtskillna- der . upphävda. Greken är inté längre grek, juden inte längre i serie repriser i anslutning till TV- " | håll" näringsvandringar. + Finland har: tyvärr hindrats r dock dricks-' »hälso-' som vi och, åar under augusti och fortsät- ter. sedan : uppgången i , september ach. oktober. Insjööri gen vandrar också från de stora sjöarna ned el- fer 'upp i 'rinnande? vattendrag. Han brukar ' ha sin ' gångtid - i. augusti—- mindre. fisk, kontakt med den. förnämliga stor- » Ju närmare: lektiden han « kom- mer, desto mindre benägen .blir han emellertid att hugga. Detta gäller bå- Vätö se vant | Orsakerna: ännu ej. klarlagda D: nns en viss likhet mellan 3 vägar,, Just. nu är. öringen aktuell bör- jar på 'allvar söka sig upp i älvar: ' september. I älvsträckor där man un- ; der, högsommaren kanske mest får. "finns | det i slutet av - augusti eller tidigare chansen att få fat vissa: gäddsteg — en der större gäddor, s som tar sig tillfälliga pauser under upp- vandringen. Men gäddan företar ock- så. näringsvandringar, gå hon t ex följer strö el "de lax, havsöring och i De tar bäst i början, just när de kom- mit upp eller ut i rinnande vatten. Ju längre fisken står i älven, sedan "| han: orienterat sig fram till lekplat- sen,: desto starkare gör sig parnings- driften » gällande :: och därmed : ökar likgiltigheten" för” föda: : Laxen äter inte alls när han går. upp men kan än då förmås att nafsa på fluga eller : drag. Havsöringen äter i viss utsträckning och samma gäller nog i stort sett för insjööringen; - ”. «Men fisken gör inte bara lekvand- ringar, Det förekommer också på sina eT-"ex "att öring, röding eller harr under som- maren "söker sig till andra delar av ett "vattensystem, där, , bordet, då ä dukat? 7 j Jag vet" ett: Nvattensystem i J tand” där öringen alltid. vandrar upp ån. mindre och. grundare..." ”sommar- är det är: mycket gott om flu- och di; vren i Ljungan - vissa tider"brukar 3 upp i "Härjedalens; Storsjön . och dan efter. hågon tid vända tillbaka Mm. älven; Detta torde" också. vara empel på en näringsvandring, .... två sjöar förbundna' med var- ”adra genom ett smalt sund går röd- ngen” "på: örsommaren 4 från - den -nndare : sjön” upp i den ! djupare. etta torde. vara en kombinerad tem- ralur- och näringsvandring, De, -kortaste vandringar, några IS irngör är kvällspromenaderna” in 'på Yindare vatten vid” derna, ".I ; Fiskens vandringar är ett intres- sänt kapitel, och många oklara punk- fiskare. Ak ke ter "finns fortfarande när det gäller H varför, hur och när olika fiskar vande rar och i vad mån de är stationära, dvs: håller sig inom ett visst begrän- sat område. Inte minst gäller detta . skärgård: äddorna. . : skärgär = a "Joakim Bäck” Radiodoktorn: "Sarhordning och illkoret för överlevnad av all sorts : Ta kontrollera öppnare och slutare, inte liv. är,' förutom näringstillförsel, | minst beträffande ' urinering och av- : anpassning. En sådan är ofta liktydig ' föring. Detta innebär ett samarbete” med samordning, Människans friska | liv är: akter' av anpassning och inre | samordning. : Inom oss själva "råder; ständigt. försök” att hålla en' balans mellan . varandra motverkande kraf- ter, bägge "nödvändiga för att i' rätt; tid och på rätt plats åstadkomma en” livsviktig Pproces$, I Lev vita Vi behöver den 'stimulerande' 'påz d. sand, "den b muskelfunktioneri . lika : väl, som” den sträckande; den öppna och den stor tände»; ;: : Till ch samordning hör också. änslör av Just och olust samt överhuvudtaget de. bedömhingsmöj- ligheter som: "ligger i känsloupplevel- sernas motsåtsförhållanden, - SU 1I vår. inre ä : Jik- ättning, skyndade; "verkan, lika väl, . som. den |: "bl med hjärnan, ty' så; småningom öns- kar man och vill skjuta "upp: och kterna - sedan , man väl "skaffat sig vetskap om sam= "bandet mellan en själv, - vad”. som +. kommer ut från kroppen” och hur detta a känns, Sakta" och Småningöra" kommei vet- : skapen" om” jaget, vad mån” kän "och - 73 duger till foch' vad man intevduger i till." Sedan börjar -man -sätta. in. sig. själv- i sociala sammanhang - — ja- get i förhållande till de andra, Déenha samordning kallar vi socialisering.: ev Ibland uttrycker vi. oss i samord=- ningstermer. ; Vi talar om en balanse- som i våra. yttre hållningar och at- tityder framkommer: krav. på stän- I diga förändringar, med roller som ständigt växlar. ON : H rad -och menar då en ”luga och harmonisk. sådan. Läkarén' finner ofta "att en "god. samordning mellan funkfioner är liktydigt med hälsa un- | . der det att samördn igsdefekter lir "Vi: vet. att liv: jär "beroende; av. tillgången :på” enzy- mer, "vilka: utgörs av. små - kemiska | år ämnen, de en liten; liten "nea vattendrag står, t.ex - större ing under dagen ofta på djupt vat- k hat. sig in vå mycket grunt "en. intill "stränderna. 'Då brukar alsér; Blir. ' grundare” vatten" för varmt, söker fisken sig ned på dju- et," där: temperaturen är behagliga- e. Ökar. vattnet i ett rinnande vat- endrag, ändras ' strömförhållandena nih en ståndplats, som fisken haft i "ormalvattenstånd, blir under hög- vatten: kanske besvärlig att stå på. "sken byter då "ståndplats. Att den gg beror ju då även på att till- msen på föda ökas 'genom 'allä askar och larver m m som spolas ut v"' högvattnet, " "men även på att vattenståndsökningen oroar fisken, : , Vissa fiskar har större vandrings- 'v'ft än andra. Om 'vi ser på en så- an fisk som - regnbågsforellen,' så sänder: det ofta 'att' den” efter 'ut- tlning i ett vattensystem gör lån- a vandringar, ja helt enkelt försvin- ser. Man har då fått båge med £t"olla, vara ganska lätt. att få den] del 'av förloppet för att i övrigt inte ha någon betydelse för andra delar i).-; processkedjan. - -Ämnet är . sålunda bundet exakt till.en viss punktver- ka me ER SVARJE SMÄSAK ÄR VIKTI | Samtidigt ä ”helhetsresultatet : ofta helt beroende”av den rninsta delfunk- |! tion. Alldeles/som' ett 'avbrott.på .en liten. rälsbit;” orsakar ; .tågurspårning kan allvarliga olyckshändelser upp- stå om: förbränningen. inte löper ti fredsställande. inom 'oss, : "Ty: de ofö brända produkterna ' blir" också, gif- tiga; genomtränger stundom blodbar- riären inne i hjärnans. vätskesystem för' att : därifrån skada hjärneceller- nå Krampsjukdomar och intelligéns- defekter blir då ofta följden, : : Beteendet blir hos individen rubbat och inför dessa (följder möts bioke- na rörelser. då" det båskyndandet im. ; pulssystemet i överväger; Patienten får diarré," som ibland tiänar att un skaffa, ett "giftigt ämne. snarast. ett allmänt uppjagat tillstånd; eri vös -panikkänsla. + Eller”, tarmen >T En körtel producerar. Under käns. lomässig nervös .överretning alltför mycket, ' Sorgen ' får sekretet ; tårar >lättrinna, skräcken får hjärtat" att dunka ' och blodtrycket ökar genom .. ökad . produktion. av. binjurehormon, min och na Även en "samordning mellan forskare Fi krävs för tillst Men kan också hämma 'körtelaktiviteten =—”talaren kan bli torr i före framträdi : bearbetande, -. ; Det kan väl annars 5 tyckas att 'be- teénde och attityder är något helt annat än en f skedjå oh Hos -barn kan' man studera hur. "de : senast förvärvade . färdigheterna . in- om utvecklingsarbetet ofta är de mest ” lättskadade, : Småbarnet . och också att vårt ämnd del- och helhetsfunktion inte är till lämpligt, Men faktiskt finns anknyt- ningar också här. . Vi fungerar tydligen” punktuellt i vårt beteende under olika åldrar. men stark vandringsdrift. Men vandrin- rna kan'också vara påverkade av lva vattnet.-— något i dess kemiska | mansättning som: ej passar fis- sen, Fiskar som gädda och gös gör ock- ä lekvandringar. På många håll går fisen 'Bå, försommaren upp till vissa ekplatser, då man lätt kan lokalise- .& den, Sedan försvinner den ut på Tjupare vatten där den för ett fritt ringsimmande . liv... Gäddans lek- vandringar kallas ofta gäddsteg. I värgårdar kommer hon ofta utifrån ch går långt in i innervikarna och då ofta. ansatsvis. "I vatten där 'det normalt inte brukar. finnas någon törre: gädda, uppträder plötsligt ett slasser. Herrseniorer (födda 1943 och tidigare) har 'eri bana på 12 km att avverka, damseniorerna : (födda 1944 och. tidigare) springer 6 km, herr- juniorerna (födda 1944 och senare) har en bana på 7 km och damju- niorerna (födda 1945. och senare) nö- vi påverkas också av tidigare ' upple- velser och samordning eller brist" på sådan, En människa har helt' olika attityder och personligheter vid olika! ålder, även.om det rör sig om sam- ma individ. Vi axlar olika roller'i vårt samliv och vår funktion, > , "' SAMORDNING OCH MOGNAD 'Vi kan också fastställa att mogna- den sker under passager över många processdelar och utvecklingsfält. Up- penbarligen fordras för samordning och inlärande i vår vanliga mening förskoleb t har lätt för att släppa kontrollen över kiss och bajs, väter ner sig vid känsloupplevelser, Stamningen är en -:annan samord-= ningsdefekt som kan bli resultatet av en nervös spänning och olust. Högre- upp i personlighetsprocessen vw blir: samordningen mellan hjärnans olika fuktioner "och delar. ofta på= s tagligt störd. Man täppar, förmåga - . till. proportionering mellan upplevela : serna, man glider in i ett tvångs- mönster ; utan nödvändiga nyanser, -« man: får. yrsel, svimningar” öch man” kan falla tillbaks til ett barnsligt och primitivt stadium, end od : VI ÄR INGA ROBOTAR” Vad vi här nu skisserat,; visar. hur mycket vi har att lära av de” ner. g att barn” uppnått en sådan d att det visar sig berett att lära uti- från. Maria Montessori har mer än de flesta frambållit detta. Alla vet vi ju att en fyraåring inte kan sättas i skolarbete - på - vanligt traditionellt svenskt sätt och inte heller kan vi fordra att' en elev i småskolan äger mellanstadieelevens mognad för t ex matematik. "Vid uppbyggande av, den samord- nade människan ' där ytterst vilje- nr kronor och tävlingsbestämmelserna i övrigt följer orient vösa utspel: bot: mot same. | ordningen inom oss och åskådliggöra betydelsen av denna. I ' Men det visar oss också hur föga vi i detta hänseende har. gemen- samt med maskinens och elektroni=-.. kens opåverkbara robotstil. Förvisso är vi inga datamaskiner där impul- serna går , med: ljusets , hastighet ' (30.000 mil i sekunden) ty den mänsk>- liga nervimpulsen löper med en över= " ' ledningshastighet. på ca 100 meter. i så löper processen under en mång- :ald je akter, - stadgar, "= . " Deltagarna. skall samlas i "Örsjö Bygdegård på - kvällen den 5 sept, varvid ett samkväm kommer att ord- nas. Till Örsjö kommer man med tåg som trafikerar sträckan Emmaboda— Kalmar, Spädbarnet lär i småbitar sig själv under ideliga repetitioner: att styra och rikta ögonen, att hålla huvudet, att sitta, att balansera muskler och ledgångar till ett stående och gåeride. Småbarnet fortsätter "integrationen, samordningén, med ett arbete fö atv i jer sig med 5 km, 7 ” och förståndskrafter skall styra im- | sekunden, Därutöver sker ' ständiga ' Medlemsskap "i" CUF "är ;obli och foga in indi i ett |oberäkneli från nervösa - riskt. Anmälningsavgiften/ & är fem | socialt rörelse” och handlingsschema, | inflytanden ; — den mänskliga fak= torn! Och här blir vi.då igen på= minta om-hur avgörande viktigt sam= spelet .. mellan ': olika . organsystems funktion verkligen är. Psyke, nerver och endokrina organ står i en stän= dig alarmberedskap för att öka eller minska sitt deltagande: och medvers kan, : jude. Vi Junna: "tillägga": svens- ken inte längre svensk. Vi äro kristna i första hand. "Den gam- | någon - fa samhörigheten. gäller endast säg "efter : köttet”, : ”Allltifrån denna tid veta ett st nytt solq på jorde vi därför: för vår del inte. av | folk! : 7 Enligt Skrifens betraktelsesätt & äro allt- andra hand, : vå höna. Paulus så de ”Pånyttfölda människorna en, ett Guds Vill du bekänna a g til a folket, varhelst: du” Re Vv let. ett du än Hnisten å första d hand,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.