| EES ERE N - ”"" KAHOLMS TIDNING : Lördagen Hen" 8 augusti 1964" Rö ra ” Mt av centerledaren Gunnar Hed- lunds patertsvar då han tillfrågas om hur han tänker sig politisk os LT Lördagen den 8 augusti 1964 LT. = bo Mellanpartierna och högern för att finanslera höjda folkpensio- ner, Detta uttalande hänvisar dels problem och konstellationer i fram- tiden brukar vara, att man inte skall sälja skinnet förrän björnen är skjuten. Det uttrycket har hr Hedlund använt inte minst på br — Ant konstnärligt skapande ' har: egentligen ' leken som ur- gprung, framhöll iden västtyske till trygghetskrav, |konstprofessorn Ernst -Röttger vid och dels till den k isk re S. kande bildningsfört tionen och näringslivete stora OEAEY "| konsthantverkskurs på Bräkne- digt pekar hrr Ohlin och lund -|Hoby folkhögskola i Blekinge. på att det enligt « deras mening finns |Professor Röttger har utvecklat goda för för fortsatt om borgerlig in oshbildnd, ter valen, Frågeställningen har rt upp I varje valrörelse sedan koali- tionsministären upplöstes på femtio talet och den är aktuell även inför årets val Folkpartiledaren ' Bertil Onlin har redan förklarat, att han inte har något emot att axla stats. ministerns roll om valutslaget skul« le bli sådant att soclaldemokrater» - 'na tar regeringssemester över hela linjen, Och det ligger givetvis inta : "något onaturligt: I att det skulle bli just hr Ohlin, som statsminister Erlander I en sådan situation, Folkpartiet är ju för när« varande det största av oppositions«. partierna och kan som sådant göra': anspråk på att få tillsätta regerings : chefsposten. Centerledaren har fått frågan om borgerlig regerlngssamverkan av re= geringsorganet, Stockholms-Tidnin« gens medarbetare just då han le- ver semesterliv hemma i Rådom ' och samlar krafter för den snart förestående valrörelsen. Hr Hed= lund förklarar. bestämt, att ”jag vill inte vara med 41 en trepartire- + gering som mot sig har ett parti med maforitet”. Detta betyder själv- klart, att den första förutsättningen för att de tre borgerliga oppositions- partierna skall kunna bilda rege- ringsunderlag är, att de har majo- ritet. I riksdagen och kan genom- föra sina förslag där. Att sitta len. snabb höjning av folkpensionens realvärde varje år. Center- o. folk- partiet har tagit initiativ härtill i riksdagen under motstånd från så- väl socialdemokraterna som höger- partiet, men detta motstånd har nu delvis brutits. ' . Det är som bekant inte första gången hrr Ohlin och Hedlund i en valrörelse markerat :de båda” mellanpartiernas samstämmighet i viktiga sociala frågor, Förmodligen ; kommer de att få motta kritik här- för från högerhåll även den här. + gången, Men det är viktigt att väl- ” Jarna får klart för sig vad partierna verkligen vill. Redan då hr Heck- scher kastade fram sitt förslag om " ATP-fond vid rik » Afrågasattes klokheten härav i den-- na tidning just på grund av ris- kerna för att detta kunde skapa. » vissa motsättningar mellan högern på ena sidan samt center= och folk- . "partiet på den andra, Den social- ska pressen de ock- så ögonblickligen på det bete hö- gern slängde ut till folkpensionä- - rerna och utnyttjade detta som pro- paganda mot hela oppositionen, ' Denna propaganda har sedan fort- satt hela sommaren och blir säker- ligen flitigt utnyttjad av regerings- partiet i valrörelsen. Det är mot denna bakgrund torsdagens gemen- samma : Ohlin-Hedlund-uttalande” först och främst bör ses, men sam- "' tidigt k detta höj sär- på kraternas nåd vil Putsa inte hr Hedlund vara med om, För det andra förklarar centers : ledaren att det beror på högerpar= tiet om en borgerlig trepartirege« ring skall kunna åsteådkommas om nämnda förutsättningar skulle upp-= > stå, > Vad hr Hedlund menar med det- ta får man bl a klart för sig genom ett 'TT-meddel 1 ställning 1 denna fråga, Hur djup- gående denna av hr Heckscher lan- cerade mening om ATP-fonderna är inom högerpartiet är svårt att säga, men det bör framhållas, att det fanns såväl högertidningar som en- skilda högermän som omedelbart ? tog avstånd från denna tanke, Ty= ' värr kommer den nog att vålla vis- sa. besvärligheter för högern i val- som berättar om att folkpartileda- ren och centerledaren träffats och diskuterat: den politiska situatlonen inför valet och därvid utfärdat ett gemensamt uttalande, som tar klart avstånd från' högerledaren Heck= schers förmodligen något obetänk= samt framkastade förslag vid hö- - gerna riksstämma I Juni månad att ATP-fonderna borde tas i anspråk . skjuten”, men det blir ju högerföre-' trädarnas uppgift att klara den sa-' ken i kommande valdebatter... ... « Det finns alltså all anledning att vänta och se hur valet den 20 sep- tember utfaller, innan debatten om” vad som skall hända om regerings- partiet förlorar detsamma, tas upp. En' sådan diskussion är ytterst hypotetisk innan” sin "teori 'i en rad böcker där lekregeln tillämpats på t. ex. pap- per, trä, keramik och - textil. Ett annat resultat av lekregelteorierna är professor Röttgers marionett- teater -— "välkänd, över hela värl- den — och vilken kommer . till Sverige på turné , våren 1965. — Lekregeln vill först och främst tjäna "syftet "att. frigöra "de ska pande krafter. som finns inom var- je människa men som för närva- rände tycks vara helt bortglömda håller professorn. Ur material och medel '— . begränsade av lekreg- lernas olika formuleringar — växer en skapande idé fram, man blir varse . de rika "möjligheter som t.o.m, ett stycke ståltråd kan cymma. Begränsningen tvingar oss att utnyttja, alla 'de möjligheter till uttryck, som finns hos mate- irialet, samtidigt som det övar våra sinnen,' utvidgar vårt ,upp- levelseregister' till att också” upp- täcka" allt det som vi omger oss med, och därtill befolkar det med ett meningsfullt : innehåll. Omvärl- den , och verkligheten blir 'inte längre, som den nu är för många, nutidsmänniskor — livlös och oin- tressant, Den blir fylld av "rika och. spännande ” upptäckter. Öch det är en fråga om att öva sin- nena, passiv, i människa i' något avseende hant- verkare,. Man gjorde. bruksföremål | ' till det: egna hemmet, man fram- ställde. ." prydnadsföremål; man ""| byggde "och reparerade" sina hus och kom tack vare allt detta i "Jen mycket. välavvägd balans. med sig själv; Och man arbetade med de begränsade medel som. stod till 11:e sönd. efter. Trefaldighet Av kyrkoherde Gunnar Levén, ” H Luk. 18: 914.) Farlsten : och + publikanen, :: "Två män gingo upp i helge- domen ' för att', bedja”. ; Judarna hade sina bestämda bö iestunder; som do dlakttogo med största nog=" grannhet. Dot hörde. till god ton” utt infinna sig I templet, när tills fällo därtill gavs, Man skulle öns. ka, att våra dagars människor unnade sig litet mora helg, Det skulle bekomma dem väl i den- na 'nervslitande tid med någon stillhet då och då, framför allt på vockans första dag, Bönen är ett utmärkt Tikemedal för trötta själar. 1 helgedomen infunno sig de båda minnen. Vi få vara tacke somma för dem som söka sig till Honrens hus, Men de kunde nog vara flora. Avlyssnandet av en radioandakt och läsandet av en betraktelse kan Icke ersätta tem- pelbesöket, Man måste in i för- samlingen, in i gemenskapen med dem, som åkalla Herren för att man skall få den stora välsignel- sen och den stora kraften. Finns det väl en mera upp- strömma in genomqåxshbrdluetaoi lyftande syn än när skarorna strömma in genom tempelportarna. Men i vilket sinne och i vilken avsikt komma de? Herren låter sig inte vilseledas av det yttre skenet. Han sor till hjärtat. Och vad finner han där? Fariséen och publikanen gingo båda upp i hel- ' gedomen. Men hur olika voro de icke, Den ene trädde fram och bad. Den andre ställde sig vid ingången. Den ene hade mycket gott att säga om sig själv. Den andre slog sig för sitt bröst. Fari- såen och publikanen fepresontera två olika slag av människor, två vitt skilda typer och de ha något att säga oss om en kristendom, som håller provet och en som icke gör dot, Den vanemässiga kristendomen sor bra ut. Det är gott med god scd på det andliga området, Tänk om föräldrar redan tidigt lärde sina barn alt bedja och taga dem med till gudstjänsten och söndags- skolan, . Tänk om det bleve en naturlig sak för dem att de skulle intaga sin plats i Herrens hus på Herrens dag. ”Men det viktigaste är uppriktigheten. Det är en vac- ker sed med högläsning av tros- bekännelsen och det är nödvändigt med böneformulär. Gud är en ord- ningens Gud. Men det är icke läpparnas pladder, som Han lyss- . Det är dessa "som når fram till Kristino församling, Göteborg. Hans tron; « « "När man infinner sig til guds- tjänsten brukar "man vara iklädd helgdagsdräkt. Också detta är be- römvärt, Allt som kan skapa hög- tid må vi vinnlägga oss om. Fari- séeens "yttre var nog oklanderligt. Han - hade säkert gjort vad han kunde för att pynta ut sig, Och dessutom wvar. han klädd i goda gärningar. Han visste att tala om hur mycket bättre han var än andra människor, Och det. finns nog sådana som likna honom ännu i dag, som, när de blicka ut över bänkraderna och där finna kända ansikten, erinra sig försyndelser, som andra gjort ' sig skyldiga till, men som glömma — 'sin egen stora skuld. Sådana ha ingenting att hämta i Guds hus, Men publika- nen, som bad: ”Gud, misskunda dig över mig syndare”, gick hem igen rättfärdig, Och alla med hans sinne bliva iklädda den sida vita dräkten, i vilken de äro behagliga inför 'sin Gud. De bliva renade från sina synder i"'Jesu : Kristi Guds Sons blod. Och även om den yttre människan skulle vara klädd i vardagsdräkt, är den inre människan väl klädd. Även om en sådan tempelbesökare skulle vara att räkna till de fattiga är han ändå rik. ”Saliga äro de som äro fattiga i anden, ty dem hör himmelriket till”. Du kan nu tänka efter hur det ut buds.' I dagens läge finns ett 'så- dånt "utbud "av färdiga produkter att vi egentligen aldrig "behöver i" allt vårt effektivitetsnit, fram-' — Nutidsmänniskari är, jämfört | ie med' äldre tiders människa alltför I: denna ' strävan . satt övar: sinnena. Förr i världen var. varje : Professor Ernst Rö ger, Kassel bemöda oss om ait göra "ett endå litet : handtag ' själva, och därmed står det, verkligen illa till med våra möjligheter att ta till.vara de skapande krafter som” "finns inom alla. Men' det är" en i det dånga' leppet odräglig tillvaro, och nästan ; alla - människor drömmer innerst inne om att få göra något, är. där vil har! vår chans, 'om vi som; pedagoger. ser «hur - viktigt det är abt de. skapande krafterna får "en 'chans att "utveckla" sig, så att vi människor till "sist inte blir en samling robotar' utan kontakt med varandra - och. vår omgivning, : AKTIVITET GER 2 SJÄLVFÖRTROENDE: efter” det att ”ndustrialisöringen" på allvar. sädbe in — upptäcker måriga människor", vad » förlorat : i..vår ständiga och" allt mera: ”accelerade strävan efter ekonomisk; effekti- som inte” finns 'att köpa. "Och "det |: leken geandval för all konstnärligt arbet Inom folkbildningsarbetet möter vi i dag över hela världen detta stora intresse för aktivt utövande studiearbete, ' främst - kanske . just inom konsthantverket, och det "menar" jag är ett tecken på att man mer och mer överallt på jorden" börjat bli varse förlusten av den inre balans och harmoni, som just gångna tiders hantverk — "då var och en var sin egent hant- -verkare — gav människorna. Attl: det på sina håll blivit något av! : ett « samhällsproblem, ' märker mant. också. , Dora Jag skall inom kort medverka vid en konferens i' Jugoslavien, där man skall diskutera hur man skall motverka biverkningarna av --en - allt för -snabbt-utvecklad in- dustri Man har. där. börjat tänka om i utbildningen av ' ingenjörer. ' Konferensen skall bl. a. ägna frå” gan "om inte" blivande ingenjörer |. också borde få en ganska” grundlig ; | utbildning. som. hantverkare innan de påbörjar sin specialisering vid de" teckniska högskolorna; Vi bör- jar "få klart för” oss, att:det inte lebtet, vi. måste: också lägga 0ss vinn' om". att utbilda ' människor med "rika möjligheter till er me- ningsfull upplevelse ' av "omvärl- den,.-; : 7 HANTVERK: öl. FÖR LÄRARE sina håll startat en konstpedagog- utbildning efte " helt / nya Jinjer, bl. a. i Hessen, där blivande gym- nasielärare kan” välja” ett ”mu- siskt” ämne vid sidan om”ett läro- ämne., De.. får. en utbildning på > nio terminer i .konstpedagogik, och >. härvidlag spelar : ”lekregelsmetodi- ijken? en ' framträdande roll: Vi ker också att rekrytera lärare |för. vår. grundskola. ur helt. nya kategorier just för dessa” "musiska” ämnen, ” i Tre» nya ' utbildningsånstalter Hessen tar emöt hantverkare inom olika 'fack' för att 'ge- dem den så har. under. de senaste åren väs nt- ligt ökat "Detta. visar. också den sammanställning som Lantbruks- styrelsen gjont av resultaten från 1963 : års fårkontroll, ov Totala antalet får och lamm var, enligt Statistiska + centralbyråns preliminära: beräkningar i juni 1963 i runt tal 220000." Omkring 90: procent av dessa . utgörs -av Svensk lantras, vilken delas i de tre typerna päls, finull och rya. I landet. förekommer dessutom de engelska . raserna -Oxforddown, Shropshire, Cheviot och Leicester, samt 'de : norska raserna Dalasau, Steigar och, Ryggja... Under det senaste året har ett par: baggar av "den holländska , rasen Texel importerats till. Västernorrland, En ökad import av denna ras kan väntas, då den visat sig kunna producera köttfulla slaktkroppar. Fördelningen på olika län visar att pälstypen ,är' spridd över så gott som hela landet med Got- land som" det dominerande länet, Ryatypen. är koncentrerad = till Kopparbergs län och till :norr- landslänen med Västerbotten som det ledande,' Än mer koncentrerad är finullstypen som huvudsakligen förek Å Väst län. är beställt med din kristend och din kyrkogång, Det är en Råd att vi ännu få mötas i Guds hus och att klockorna kalla oss dit, allt nådeförakt till trots, Må vi taga vara på den tid då vi äro sökta. Men må wi komma i det botärdiga tiggaresinnet och med hjärtats: uppriktighet, Då äro vi behagliga i Guds ögon. ”Det offer som behagar Gud är en för- krossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du,” Gud, icke förakta”. Så sök i dag, då år och hälsa än ge dig tid och kraft därtill, sök Herrens nåd, som vill dig frälsa, blott du på honom trösta vill; och Gud, som hör din bön och sång, välsigna skall din kyrkogång. . FÖR MÄNNISKOR I NÖD RÖDA KORSET —— nar efter. utan hjärtats suckar, rTland De engelska raserna, som är tyng- re och mer fordrande finns i mellersta och södra Sverige. Note- ras bör dock att Shropshire före- kommer i Västernorrland och Ox- forddown i Västerbotten, Tilläggas kan med gott resultat Dalasau finns framför allt i Jämtlands län och Leicester i Östergötland. Ras- korsningar förekommer men utgör endast 10 procent av det totala antalet kontrollerade tackorna, Får- och lammönstring har un- der 1963 förekommit i 23 hushåll. ningssällskaps områden. Endast i två områden, Blekinge och Väst- manlands län, har ingen kontroli skett. Av det redovisade materialet framgår att 823' besättningar del- tagit i kontrollen med i runt tal 27000 tackor eler i genomsnitt 28 tackor per besättning, Största besättningar som deltagit i kon- trollen är Skäggs, Väskinde och Klintebys, Klinte båda på Got- kor, POSTGIRO 900808 I Iitrésset för får "och 4 rski sd É land med 854 respektive 846 tac-|. Av det redovisade materialet att Gotland en ”särställni bland dé olika om- råden: såsom” rande wårt "absolut största fårområde. Enligt husdjurs- räkningen från juni”1963" fanns det omkring 79 000 får ”och' lamm där. Detta” utgör i'runt tal 36 procent av” kela rikets 'fårstam. . Det bör också påpekas ” att fårstammen "på Gotland huvudsakligen , utgörs | av det ' gotländska ' ' utegångsfåret, som officiellt kallas Svensk lantras. av pälstyp. n ” Anslutningen al ”Kontrollvér samheten varierar avsevärt. mel- lan — olika , huchållningssällskaps områden. Högsta anslutningen har Kopparbergs län med hela 56 pro- cent "av 'den i länet' befintliga få; stammen, Därnäst följer; Väster norrlands, Västerbottens och Got- lands län. En ökad kontrollanslut.- ning har skett från 1962—1963 med 103 besättningar och 3526 tackor, vilket innebär en ökning med 14,3 respektive 18,4 procent.; -.. - "Antalet födda lamm per tacka i genomsnitt för hela riket är 1,6 och antalet 'gagnslamm vid 5 må- naders ålder 14. Av materialet kaw utläsas att. fruktsamheten hos finull> och ryafåret är: avsevärt bättre än genomsnittet med 2? respektive : 1,8 födda: lamm. per tacka och 1,8 respektive 1,6 gagns- lamm per tacka. Men även Ox- forddown och Shropshire och Da- Karl moike! Sjöberg, Lantbruksstyrelsen : lasau visar god fruktsamhet. Tägsta fruktsamheten . har - -pälstypen med 1,5 födda lamm, per tacka,. ,. - Noteras bör att för Kristianstads län, redovisas ' endast. 0,56 gagns- lamm per. tacka mot 1.56 födda, Anledningen till denna stora skill- nad mellan födda lamm och ' gagns- lamm får sökas: i det förhållandet att där sker en procentuellt sett rätt. etor försäljning av dilamm. Den genomsnittliga. lammvikten | .. kontrollerade - - besättningarna är kg. Detta är inte tillfreds- ställande, ty är levande, vikten låg blir. slaktbytet lågt med dålig klassning som följd. Ofta- orsakas dessa låga vikter i olika -besätt- ningar av en otjänlig' miljö; men det går inte att komma ifrån. att det Svenska lantrasfåret är rela- tivt. köttfattigt. Ur rent ekonomisk synpunkt kan:inte köttets i öv- rigt utomordentligt - goda kvalite uppväga denna. brist. Det. finns trots detta exempel på besättningar med - medelvikter, som överstiger 40 kg. : Av resultatet från Korsningarna kan inga säkra ' slutsatser dragas då materialet är för litet, Tenden- ser finns till en förbättrad lamm- räcker med utt, enbart "odla intel-] ! 1 — I-Västtyskland har, man 'på pedagogiska utbildning som : ford-' su 150 dagar i hela riket 'är för |: En: medeltida munk från” Sig" i tuna "kloster. sändes .1488 ut till: i fjöss I Stockholms skårgård som ' budbärare . åt. ärkebiskop - Jacob” Ultson 1-Uppsala, känd även som . universitetets - -grundare. : Broder ! Karl'— som munken hette — ha- ' te i uppdrag att lämna ett brev ' äll' dem som ' brukade ' fiska” på ', Svenska Högarna —-. den östligas= ; te . fisk Stockhol Även sjöjågelsjängster togs med nät enligt. en teckning” från 1785, cc Strömminggävor. gav. cn avlat på medeltiden ten av öskaret kunde orsaka att bå- ten i hög sjö vattenfylldes och sjönk med besättning och fångst. Om :nå- gon tog heder och! ära av en kam- rat: utkrävdes lika. höga böter — 40 Da: ÖSTRÖMMINGENS BETYDELSE . SKILDRADES AV STRINDBERG. - August Strindberg räknas: till” de 5 skärgård. Budskapet "innehöll en 7 maning till fiskarbefolkningen att : samla gåvor till sitt konvent, för! . modligen mest saltströmming; givmilda skulle som bevis på är. : +; kebiskopens erkänsla : erhålla 4 > dagars avlat. - ">. : Denna. säregna. form mingsnotering ingår bland de” många uppteckningar ' som” samlats! av - E Alfred: J: . För 'sin k gärning som" skärgårdshistoriker blev han för ett tiotal år sedan filosofie hedersdoktor vid "Stockholms univer- i Håns' nu: "aktuella .skärgårds- "skildring- utgavs redan 1934 men: "sål- "av.S skörgård. "Han: berättade” römanen "I h det” om saltst. ingens ' betydelse för livet på Huvudskär. — som han” dock "lät gå under” "namnet Österskär. , : H där. den viktiga "artikeln strömming upptogs och för vilken en egen skrår H stadga, - var, ärd: Fgenom"åreni; blivit” allt : flitigare ieflerfrågad. "Skärgårdsliv i forna. da= ”2s(Bonniers)': ;har” därför nu: t "hy; upplaga som -väl- ga » skärgårdsvänner. fylldes. med sl tingar. och bekanta och 'på”hela skäret rådde ett liv; som i likhelents + "mot; de; : 4 ns ; De.första' sommargä ; ge - den yttre ”skärgården” sitt.t liga" befolk tillskott när å trafiken: började ' på' -1870-talet.: De trivdes" bättre” för” varje” är: övertog boningshus och. 2 byggde”. mer "eller « mindre” ståtliga, ”sommarvillor på, de vindpinade. klipporna. . Nu ; har; det "vått, därhän att skärgården" avfolkas mer; eller mindre innan hösten! kom- "mer, öch fjärdarna beläggs med is. : " Upptäckten” save skärgårdens 'rika 'gjordes..dock flera århundraden före gäst-. och ”turi "munk som skickades ut från Sigtuna "kloster ; hade; haft : många" föregångar- te .och' han: gjorde inte den. vågsam- |” : ma färden förgäves. Klostret fick andel av fisket. och /'avlaten "åtfölj- des”, av: förespeglingar om : rikare fiske, Om” dessa besannädes blev 'det till nytta för kung Gustav Vasa. Han - började efter reformationen ta tull "i form av strömming och torsk av de bönder ' som brukade ”skötar och ,Torskesnörer” både vid ska Hös 'garna och . Vandra kungens fiskeskär, pe - FISKET REGLERADES ” 1! UV AV 19 KÄRVA PUNKTER | ' Riksens "ständer gav redan "1282 'Magnus Ladulås den högsta rätten över skärgårdar och strömmar, Kun- «ens " fogdar. uppbar skatt av varje "fiskare även på den tiden, Det dröj- ule” dock ända fram till 1450 innan : man: skrev 'den äldsta kända skrå- ordningen för kungens allmänna fis- "keskär, Det skedde på Huvudskär — 'som var "ett av, den tidens rikaste . 'strömmingsfiskea + - på kung Karl "Knutssons vägnar, ' De 19 kärva punkterna återges a av "Hår Jansson som påpekar att det var ”helagt, med hundrafalt strängare bö- er-att ta bort en annans öskar än Matt göra intrång i hans fiske, "Det ”.=avdde: naturligtvis på att £förlus- hyrde. in sig. i" små” fiskarestugor, |” Hillgångar -på | strömming "och torsk |övä Den [fv tovt berg” hörd > Bruno "Liljefors: till.de - om gärnd' sökte" sina mo- jän.. Han "köpte : Bullerö där fåglar-, na 'ofta fångades av hans "penslar" in- nan. de" hamnade: i, jägares .renslar, Men Liljefors. sökte , så. länge" han kunde” skydda ; fågellivet: inom sin lit hans exem- c En: ny tid. bröt in: för” ski när den optiska telegrafen på :1830-" | talet fick > en station på "Runinarö, Lötsarna "kunde då få” reda på: om de stod i tur,-Men dé luckor. man > signalerade . med Stationen. på Kasberget vid Si h fick vintern' 1866 en ny uppsättn ng signaler, De' kom. på isen; från Siarö ruttnade "snabbt, med. en "fora om 16; hästlass, Tre- år senare kunde telegrafstationen' vid Söderby. packa" ihop. Den e!ektriska gnistan gjorde etappen "overffödig. .Nyutgåvan av första delen-av Jans- sons skärgårdshistoria hinner också beröra de kalkfyndigheter som tidigt . gjordes i skärgården och som börja- de utnyttjas för Stockholms slotts räkning, troligen redan på 1500-talet om inte tidigare. En tid. var kalkbru- ket "den 'viktigaste hanteringen på, Runmarö, « ' Det har dock lagts ned fångt innan öns bebyggelse eldhärjades av ryska flottan 1719, När hattpartiet kom till makten 1738 och näringslivet - skulle stimuleras tycks även kalkbruksdrif- ten ha omhuldats 'en kort tid 'men utan; större framgång. Runmarö' blev särskilt under 1800-talet -och fram i tiden mest känd som latsarnas ö, Stallan Rosén Norrbotten hade vikt, men då antalet b ingar och - antalet - avkomlingar är litet kan inte en stark miljöpåverkan uteslutas, sr Skogsbrandbevakning | skapar good will för es "landets flygklubbari; Stockholm (TT). Skogsbrandsbevakningen do- minerar verksamheten inom 24 av de 47 flygklubbar som har s. k. hjälpflygtillstånd och hu- vudman för denna verksamhet är Aeroklubben, berättar tid- ningen Skogen. Enligt vad KSAK-Nytt dessut adel Hjälmaren—Mälaren med un- dantag av Uppsala län. Önske- mål om att västra delen av detta län skall få flygbevakning har framförts. Det är inte otänk. bart att få till stånd ett sam- arbete mellan Uppsala län och Västmanlands län, noterar tid- i Brandförsvar. . omfattar skogsbrandsbevakning- en 78 procent av hela landets areal. Därmed inbegriper flygklub- barnas flygbrandbevakning all skog norr om linjen Vänern— I fjol medverkade 250 flygfö- rare och ett 60-tal plan i skogsbrandbevakningen. Flygti- den uppgick till omkring 5.000 timmar, varav största delen — 885 timmar kom på Koppar-=. 757 flygtimmar och tre slingor, Gävleborgs län 606 timmar, två slingor, Västernorrlands Tän 558 timmar, två slingor, Värmlands och Älvsborgs län 558 timmar, två slingor, Västmanlands län 283 timmar, en slinga, samt Öre- bro län, 234 timmar, en slinga. Resultatet av fjolårets bevak- ning synes ha varit-fullt till- fredsställande heter det, Genom att en rad bränder upptäcktes i tid förekom ingen skogseld av större omfattning. Från KSAK:s sida konstateras med glädje att myndigheterna numera över lag är medvetna om flygbevakning- ens fördelar. Det betonas också att flygklubbarnas medverkar i skogsbrandsbevakningen har ett stort värde när det gäller att hålla standarden hög. Förutom den flygtid som klubbarnas kva. lificerade medlemmar får, vin- nes god träning för Uppgift inom den frivilli perter ga. flygkårens ram samt inte minst en good- bergs län med Jess tre bevak- I Profprodikringar. | nissanstalt kyrkoadjunkt Uno Fried, Mal- ' kyrkoad; : Wikrén,: al aioadjankt Ameg kad will hos befolknin digheter, . sen och myn- et sh ÅNS tr RASAR meet pågår i Halmstad : Det "då ; till komminister Tage Stenbäck, som frånträder nämligen biträdande 4 blir "kömininisterval Åå Halmstad den ; 30 augusti, medlemmarna i S:t Nikolai för- samling har att utse efterträ- dare , + sssin ' tjänst med pension. Valet skall | äga rum i S:t och kommer att sökande, - Nikolaikyrkan : stå mellan tre , Pastorn vid Göteborgs ' diako- : Gerhard Wetterqvist, : mö,. samt "Den "förstnämnde Provpredi- e På söndagen i S:t Nikolai i ee [ och Kärlekens: kyrkor; Han är ' född den 26 maj 1926 och präst. : vigdes för Göteborgs stift den 19 maj 1952 .samt har tjänst= gjort som pastorsadjunkt i An- gered, Valinge, Göteborgs; Kri- . stine med flera .Pastorat ånom , stiftet samt t dels som 3:dje stifts- - - MN r(Foria, å sid. 9
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.