l LAHOLMS TIDNING ””— —— = I T0sra den 12 augusti” mn ET Sjukvårdens: problem > Vist har wi i wånt land en " god sjukvård. ' Men det är en allvarlig brist att våra läggningars kapacitet inte. kan utnyttjas till: fullo. Anledningen ård: Erfarenheterna bör ha lärt, att det, behövs ett samlat grepp. I 4 & niksd har begärts undersökningar om .or- sakerna ' till bristen på sjuk- 23 1 Dessa : d + är främst bristen på sj skor och annan wårdpersonal Särskilt under sommarmånader- na är situationen besvärlig, så- som vi fått erfara under senare år. Ungefär tredjedelen av vård- platserna på sjukhusen får stå outnyttjade under sommaren på grund av bristen på 'vårdpårsor nal . Det är ringen jä vklart, att rekryte- till wvårdyrkena måste ökas. Utbildningskapaciteten på sjuksköterskeområdet har ökats vunder senare år. Den måste ökas ytterligare, Men naturligtvis kan inte ' detta . eliminera den nu akuta : bristen. Man måste söka få de utbildade sjuksköterskor- ningar skulle avse arbets-, s0- otal-, lönel och skatteförhållan- dena. På grundvalen” av sådana . undersökningar bör man: kunna vidta effektiva åtgärder till hä- vande av bristen på vårdperso-|' nal. Sjuksköterskeföreningen 'an- - såg det angeläget, att centerför- slaget förverkligades. Men miks- dagen gav tyvärr inte. sitt ”bi- m annan gärdsväg” bör -wara att minska ”vårdbehovet. " Man bör "kunna övergå 'i 'ökad ut- sträckning Lill "mindre personal: krävande: öppen voch:' halvöpperni vård. Även detta har diskute> rats i motioner från centerhåll. ARE Att” skriva en artikel om 'bränn- vinet "alltifrån början skulle nog bli ett ållt för omfattande arbele och knappast tillräckligt givande för läsaren, Men att berätta, om bruket ”av . brända och destillera- de drycker under vår. levnad så- som det varit och såsom det är i våra bygder kan kanske" vara något av värde 'att komma med, Jag will försöka, + | Mitt, första minne av” brännvin daterar sig från mitten -av' 1880- talet, Jag kommer ihåg att det "då fanns! ett bränneri i Edenberga by, vilket. Jag strax bakom möllan. En gång var jag där "med min far och 'ett par av hans bröder. Bryg- garedrängarna bjöd då de besö- kande på hett brännvin direkt ur stora skopor. Det 'måste nog ha Kgtvis "har jäg' Inget minne; ”av verkningarna och hur: de" unga reagerade. ; Hur det nu "na "att T större stanna kvar i wårdyrket. finns nu cirka 10.000 skor, som inte är yrkesverksam- ma, 'Om -hälften av' dessa åter- . vände till yrket, skulla - sjukskör a Nrigt vara Olika åtgärder kan främja en sådan aktivering av de nu intel, 1 juksköts ma, Man bör i ökad, utsträckning . söka tördna | deltidstjänster. Till- gången på barndaghem och bo- städer är också av stor betydel- se för rekryteringen. Vidare" bör man : ytterligare mationalisera ar- ” betsförhållandena, 'bl. ta. så att kvalificerad . personal "inte: behö- - ver belastas med rena rutinar- slutna sjukhusvården,- som gi- vetvis är den ojämförligt dyras- de, finansieras på sådant sätt, att den blir den” billigaste "formen för patienten.' Den . öppna" vår- den, som kräver minst av resur- ser, blir oftast dyrast. för pa- tienten. Det är givetvis det sist- nämnda : som : är fel Patienten -bör ju inte betala mest för den :; vårdform”. som ! kostar, minst. Följden ; blir bl. a en onödigt ” hård . belastning på ,/den . slutna - sjukhusvårdens vårdresurser. Här behövs det, såsom det. krävts'i en "centermöotion, en översyn av -sjukvårdsfi - så ait betet; Kompententa skor: bör kunna klara relativt kvalificerade uppgifter. Det finns möjligheter Tatt "klara 'sjukskö - "terskebristen,..... sjukvårdens resurser, kan; utnytt- jas på ett effektivare sätt än nu. I BOSTADSSPÄRREN | Vi har fått en ny kö till alla de s andra —en permanent kö av boi stadssökande + studeriter,' skriver "Upsala Nya Tidning För de ungdomar 'som måste av- stå från studier på grund av bo- ' gtadsbristen 'är valfrihetens sam; " hälle ett' tomt örd.: Vad har :de för glädje av "rätten till 'akade- , miska studier när den rätten; jupp- "hävs av: brist på rum: Fr : > Ur den? pinsamma situation som . det utan tvivel är för. alla parter "när en : viss kategori på de här sättet blir gynnad. medan; andra förgäves - väntar på sin tur, finns "det bättre utvägar än att vilja be-' - skära möjligheterna för studen- ,terna och därmed för universitet- . "et, Det finns den utvägen att de ansvariga myndigheerna, i sista "hand regeringen, på allvar tar itu med bostadsbristen, Av alla tänkbara spärrar på vär gen till . utbildningen, är bostads- bristen den” mest” orättvisa, den mest irrationella, HERR OHLINS OCH HEDLUNDS GEMENSAMMA DEKLARA- TION har markerat att. man inte kan i; fösa ihop partierna ' på : opposi- +tionssidan i ett - enda politiskt block, anser Västerbot- iten$-Kuriren Up): - Det är ett nytt och för vårt land ovanligt utspel inför den 'stun- dande valrörelsen, Visserligen in- «träffade också under valrörelsen - 11960, att hrr Ohlin och Hedlund "fann befogat att göra i stort sett « likalydande deklarationer :för att markera avstånd till högerpoliti- ken. Men denna gång har de inte bara satt sina namn under sam- ma papper, Deklarationen har också föregåtts av ett samråd om den politiska situationen och den stryker vidare under vad som i stort förenar de båda partierna. De båda partiledarna tar.inte bara ett klart avstånd från höger- ledarens illa genomtänkta förslag att dela ut AP-fonderna till all- män pensionsförsäkring, de skis- serar dessutom i stora' drag , hur . de tänker sig alternativet till re- geringspolitiken. REN KONSTRUKTION : Landshövding Ossian Sehlstedt, tt d, ledamot av författningsut- redningen 'och £, d. socialdemo- kratisk gruppledare i andra kam- maren, intervjuas i Sv en ska Dagbladet inför 60-års- dagen om bland annat ”det fa- mösa kommunala sambandet”: = Det gör på mej intrycket av en. ren konstruktion. Alldeles bortsett från att våra direktiv inte "innehöll något om saken ägnade vi den inte en tanke i författ- ningsutredningen, Och j jag tror att vilket valsystem vi än tillämpar , skulle kommunalpolitikerna alltid vara i majoritet i riksdagen. De utgör dock själva grundvalen för det fo folkliga självstyret. - ordfö- » flytelserika - . växande miljonstäderna" som stäl- : der allt större, krav" på regeringar f : och. kommunala ; myndigheter? frågar ” FN:s” världshälsoorganisa- 1 tion” WHO. och" fäster: uppmärk- : samheten, på den: fara” för försäm- ring av "hälsotillståndet som" lig- 8 "ger i folkförflyttningen til stor- 'städerna.Jordbrukarnas Förenings bla d:kom- pmenterar bl. a. ut jordbrukssyn- punkt: så : « Det bör välkomnas att "den 5 in- . världsorganisationen larmat. Varken WHO eller någon »annan menar väl att det skulle "vara möjligt eller önskvärt att bromsa utvecklingen på jordbru- .kets område; än mindre att vri- "da något tillbaka, men andra vä- 'gar måste sökas; Vilka lär väl ingen ännu kunna säga; I alla instanser har man över huvud en . benägenhet att. alltför - mycket upptas av.dagens akuta och för sall del svårbemästrade problem: .De' verkligt genomgripande, "de som avgör framtidens villkor, . skjuts lätt undan. " . Hade man exempelvis” satt in . tillräcklig 'energi på att finna ut- "vägar för att hindra förstörelsen ;av våra vatten, så hade man slup- pit att en dag svälja det bittra , ordet försent. säkert , att fartbegränsning är något slags » Patentmedicin, som 'hjälper mot "alla faror, 'Skall. man komma till ; rätta med trafikens ”livsproblem” Det är ingalunda och trafikskadorna "över. huvud - ' taget, som väl annars snart kom- ” mer att kosta landet en och en halv miljard kr. om året, är det nödvändigt att kombinera åtgär=- - der av, olika-slag med varandra. Det gäller att öka säkerheten ge- nom bättre vägar, bättre nya bil- konstruktioner, starkare kontroll över gamla motorfordon, mera polisövervakning på gator och vä- gar, skärpt kontroll över. bilfö- rarnas kunskaper och personliga | + lämplighet, mera fostran till bätt- re trafikkultur, god stadsplane- ring o. s. v. Just med tanke på hur " komplicerade uppgifterna alltså är, är det glädjande att — som Svenska Dagbladet nyligen kunnat meddela — kommunika- rande, £. landshövding Richard Sandler har som bekant redan ti till hösten |" kommer att framlägga en omfat- tande utredning, som är resulta- blev med den saken, så överlevde utsträs Sjuk 4 är Det | emellertid inte så utformad, att juksköter- |' sådana strä :främjas. Denl|de provet” .. I byn fonns. även en -cistgivere- gård, där utskänkning av bränn- vin och 'Frummerins bier skedde i full utsträckning, alltså utan några restriktioner, Detta må ha varit. en farlig frestelse och det var : nog ovanligt . om :. byamännen höllo: sig ' nyktra under alla "5 vec- kans dagar. : ste Även bränn varit en väl kraftig dryck! Lyck- . och att ”halsa a samt att göckas med varandra, Skötseln av: deras små verkstäder” lämnades nästan vinet har, sin historiaf 74 "När ” sätempläma började” att propagera . för nykterhet och för förbud! möbtes de av nästan all- mänt "ogillande; Prästen i Laholm helt åt ,gesällerna och lärp Det rådde vid denna tid em viss klasskillnad som hölls noga i akt. Beträffande näringsställena ' var ordningen den, att på Föra, d. v, s, Hiet, höll hantverkarna till och i hotellets ölkällare gesäller och arbetare i allmänhet, medan ”pa- dtronerna” från landsbygden "', samt stans herremän -: var att finna i hotellets matsal: samt i intilliggan- de kaffelokal, ' där ståndspersoner- na hade bord reserverade åt .sig. Endast i ölkällaren rådde full de- mokrati.. Om ' någon obehörig rå- kade ramla in. på mågot av de andra ställena; blev han snant ut- tittad av glosögda rättsinnehavare I de många hemmen söps också, dagligdags. Detta var så vanligt att ej ens kvinnorna tycktes ha nå- got däremot. ”En karl ska kunna ta ett glas och stå för det”, hette det. Fastän - superiet mrartat till att bli en last; så' ville man ej ha någon ändring i förhållandet, Man borde inte bryte mot ;gängse sed. sade'till och med en gång — kan- ske ofta — utt han hellre såg en fyllhund liggande i rännstenen än en : godtemplare,. - Signaturen -- har egen erfarenhet i frågan, Då jag såsom yngling blivit medlem i'lo- gen Hoppets Bild, kom folkskol- lärarens fru hem till "min "mor och skrämde upp henne med på- ståendet att alla som gick in i 1o- gen försvor sig' åt Den Onde, På lärarfruns” - inrådan | försökte : min mor "att ”bota” mig genom att blanda, vin" i saft.” Men det försö- ket misslyckades,' och dot var mar glad för senare, 4 ' Brännvinets beskyddare har De kats ingå förbund med staten, Rus- drycksförsäljningen har ' nämligen redan för omkring fyrahundra: år sedan legaliserats, och staten har nu stora "inkomster av hantering- en,. Detta .vet alla, men -förbruka- ren betalar så gärna denna våndi- rekta skatt, i - a Nicanor.' Centerledareri Gunnar Hedlund "Ja, brännvinet var lätt tillgå digt, ej endact. i "Edenberga.' Och billigt wear. det också. Bara 85 öre litern. På vissa platser, exempel- vis. i Våxtorp,. såldes” det: till" och med en ”femöring billigare: Detta gjorde att ”Nils-Magnus i grushå- lan” vid Laholm hade täta: körs- Ior dit för en hel hop uppdrags- uibrett bland fölk. i gemen. Många | söp” ihjäl” sig "och .många., omkom i olyckshändels "som orsakats NM "Men så kom dependens ”Ordej of Good" Teräplars; som ville räd- da: folket "från: undergång. - Min farbror Svante var: med om att bilda”. logen” "Hoppets" Bild: +" Lä- hol och jag" minns" så: väl. att |, hån? kom till mitt: hem då jag var gammal” och han. hade med gra ströskrifter. som” talade " skadeverkningar, sprit, "Min far tog nog än större intryck' av varningarna medan jag, fastän « bara . barnet, - omedelbart beslöt -att bli nykterist i. alla" mi- na dar vs | Kampen emot. spriten blev högst ojämn, -ty ”vanans "makt är stor. Man får nog anse striden vara hopplös, .ty folk vill ej avstå från spriten såsom ”sällskaps-' och njut- nin lel. - Ävenså måste 'man räkna med det” sjukliga begär som uppkommer genom vaneförtäring. Det är synd om dessa stackare.”, ” " Stadens samt närmaste. omgiv- nings manfolk, unga som "' gamla, kunde få sitt ”behov” av "sprit väl tillgodosett dels på Laholms ' sprit- bolag, dels på de olika närings- ställena samt dels" ock i — affär rerna, "Det . är inte alls längesen det 'satt en stor glasskylt på yt: . teiväggen: hos grosshandlare Lund- ” gren. om Carlshamnis punsch. "Vid samma” gata låg utskänkningsloka- den Göta, som i vardagslag kalla- des ”Hiet”, och längre ned var Frummerins ölbryggeris I vära dagar tar bilismen många liv. Förr ' var "det Y brännvinet, " | Många olycksfall - var direkt för- orsakade ' av' fylleriet, < Nu klagas, och det Men förr, ack vad det 'söps!. Från topparna och "ned till bottenskik- tet, . Såväl i stan som" i byarna häromkring hade wi många så kall lade periodsupare,' vilka låg till sängs vedker i följd och bara. sö Hustrurnä tycktes vara så illa hun- sade", av sina förfallna män att de lydde mutan prut, då 'männen begärde fram mera brännvin, som de sedan hade inom räckhåll, Här ovan nämnda ”Hiet” gjorde fullt 'skäl för "benämningen. Då les - en - stor > del - av stans hantverkare, och de fördrev hela dagen : med att dricka kaffegökar tet av den sedan ett par år till- » baka pågående inventeringen av trafiksäkerhetspolitikens mål och : medel. "Många 'menar att denna ' hur mycket har det t. ex. inte i klagats över de begränsade an- slagen till forskning på trafikom- rådet — och det skadar säkert in- te om synpunkter j denna fråga förs fram också i valrörelsen. . . "(Svenska Dagbladet) givare.. På den. tiden . köptes" inte lm Nej; |. > politik kan göras mera effektiv — |? och folkpantiledaren Bertil Ohlin har som bekant med anledning av högerns ; manöver i ATP-frågan gjont ett gemensamt uttalande, Det heter däri: "Med . anledning « av "den senaste tidens ”. debatt -om ” ATP” vilt vi starkt ”framhä va att cent - Högormianövern i ATP- Frågan främlida” möjligheter att & de gamla” tillfredsställande” levnads- standard och vård. ;:. oo, > Enligt wår . mening bör förut- sättningar ' kunna skapas "för en fortsatt snabb höjning av'folkpen> sionernas realvärde , genom -' för- bättring varje år, vilket mellan- Jr partiet | p. na under vistå I från s0- och ' folkpantiet inte om” en utredning förande” vissa si” dor av Pensionsfondefnas tillväxt o kapitalmä skulle. belysa fondernas ställning r ligheten; fill > näringslivets tå: :'och hö ar- Cen ärta och: "folkpartiet ser det som” Jen uppgift att vinna fol- kets förtroende för en Politik som å samtidigt - "befrämjar näringslivets |” Am dsstamd. utveckling och 1 Om ”öderparliet. "ansett "det; vara angeläget att upprepa: ti- digane krav på en begränsning av AP-fondernas tillväxt eller amtelutit sig till den Onhlinska tanken på ombrövning "av for- merna - för medelsdisposilionen, skulle detta efter allt at döma inte ha behövt . utlösa några | di motdrag från de oeniga borger- 4 ambiervas si "Psrasvenska Dagbladet 0). Det "finns anledning att "ogilla hr' Hecköcheirs ' förslag eller åt- minstone. gältet för dess fram" läggande. Hr Heckscher har för bråttom, "då "har får et uppslag. Förstode” han : bättne att YTA sina "egna tankar, "gkulle” han förstått. att” man inte kastar fram” ellt', förslag "utan att. ha givit sig. och andra tid att grundligt penetrera. "dat. Atskil- liga av hans' egna partivänner torde ha erinrat honom om. det- ta ov Göteborgs-Posten (or Att centern "inte nappade” på der kommunala : anknytningen är glädjande. Detta missfodter i (> | författninigsdebattter bör den so- cialdemiokiratiska partiledningen själv få stå för — och: skämr mas övers Toöba Aftonbladet (s)-” Pörfattningsreformen viome för- tjänst av stt kö vale domine> vande fråga. ' Det är nämligen inget tvivel om att” anledningen till att, stora delar av vårt folk Fitiska” 'problenien hänger sam- mån med. alt valen utmynnar ä ; | miljon människor avstår vanli- gen från. ant i val ge till känna in ' politiska” "mening, Dessa människor skulle kunna stimu- lem ma tillfälte "bese. linbered- rdens stegring samt ökar de resurser som står 7 till .i samhällets ningsverket, Efter . sammanträdet Härigenom möjliggöres en : bättre - I social "trygghetspolitik stutet "Behandlas 'av: arbets; mark dens” Organisationer, > Särskilt bör det beaktas att för löntaga del utvidgning : avs undervisning och forskning" samt sen energisk kamp mot. köer och andra brister i-da- > | pensionsavgifternas stegring nume- ra allmänt. betraktas . som en del av bruttolönernas höjning och allt- så begränsar "den tillväxt” av; den kontanta Tönen'; ; som löntag : gens S . Endast en'sådan re- formpolitilke på "progressiv och so- cial grund kan erbjuda" ett över- lägset alternativ I å regeringspoli- tilven; och” ” möjliggöra" att det so-. kan” påräkna; - AS perenn » Medel: som i. et | tötstående för- säkringssystem "uppsamlas : i fon- der: genom, en uppoffring ' av alla försäkrade kan. inte disponeras av staten för dess utgifter. &. ex. för en i och för sig önskvärd förbätt- ring av folkpensionernia vilken bör finansieras på: "andra vägar... Om man . skulle fa” de helt utanför budgeten ' liggande försäkringsfon- derna i anspråk för "statsutgifter, finns det wisk för nya ingrepp i fondbildningen i - framtiden = för andra". statliga ändamål; > > Man bör också hålla i minnet on annan sak. Vårt land kan inte av- stå från fördelen av ett stort pen- sionsförsäkringssparande, om man önskar en snabb ekonomisk: ut- veckling och en smidigt arbetan- de, fri kapitalmarknad, Det min- skade i etället för tidigare starkt stigande SPP-sparandet och , det numera negativa sparandet i före- tagens: pensionsfonder måste" kom- penseras — och 'mycket därutöver — still : komplettering, av det en- skilda” sparandet drån individer och företag som "oppositionen är enig "lom "att uppmuntra. Om inte ett EN stort försälknin; i år stått äldet bey- Hallands läns: Iinodlareförening lemskap i" | Sväriges dantbruksför- bund.' Riksförbundet Jin och ham- vilket” förbund. ”lint på, i linodlareföreningen, som .behamd- lat ärendet, kom fram till att upp- gifterna inte går att klara ensam- ma; De: hade rekommenderat stäm- p i för- i linlaboratoriet; fc de. | följde" måltid på Gröna Hästen. .: a a 5 en kraftig Av. I åraredogörelsen framgår att för vovid”, början hade” 795 medlemmar med 12.489 "tecknade andelar, : motsva- rande 3122 hektar, samt vid årets slut. 787 medlemmar med .. 12.254 tecknade” ' 4 3.063 hektar. Den besådda arealen 1964 .utgör. . 225. hektar; fördelad på ,519 odlare, ++; I , Linsådden : : våren, 1963 blev s sen och på de tyngre jordaina var gro- ningsbetingel. Ogy 0. uppkomsten - ojämn. En -torkperiod försämrade : «utvecklingen. .. Under mognads-- och skördetiden blev det mycket regn, som försämrade kva- liten på. halmen. Avräkningsvärdet för halmen” blev ; härigenom "lågt. Fröskönden blev dock normal. Pri- serna på .linfiber har, under året förbättrats något. .; 3 : Inom växtförädlings- och ”för-]' sök k heten 'har föreni liksom tidigare haft samarbete med . Svalöv, .. hushåll- ningssällskapen ' och "riksförbundet |" Lin. och hampa. 7 . Det i februari” 1963 "träffade" av- talet om överlåtelse av spånski- vefabriken gick i verkställighet 1 bundet och détta blev också stäm- mans beslut, Lantbruksförbundet å sin: sida har . ställt sig positivt be- träffande medlemskap." . Stämman var besökt « av dmkring 45 personer, vilka "hälsades väl- oktober . varför det gångna verk- samhetsåret omfattar sex månaders drift med både" linberedning och spånskivetillverkning samt " sex månaders drift med enbart linbe-' redning och : därmed ' samordnad komna av ordförand re Gregor Bendz, Vallberga.' ”Balans- räkningen fastställdes och -: årets vinst 6.344 kr, överfördes till re- till förfogande ; genom. -fondbild- ningen inom mpensionsförsäkningen, vilket inte bara ATP utan alla alternativen under p tl fonden. + De ' i : tur ' avgående styrelseledamöterna omvaldes utom Arthur Andersson, Väröbacka, som hade 'uridänbett .återval: Han 'har suttit i l 23 år och tacka- 3 för några år sedan förutsatte, skul- le situationen på kapitalmarkna- den varit förtvivlad. med : hård des av ordföranden. I hans ställe utsågs Claes TLindenorona, Munka- gård,' Långås, = > 4 d. statlig reglering ' och skränkta möjligheter för företagens : finan- siering till följd. En starkt min- skad kapitaltillgång skulle också lett till. ett minskat. bostadsbyg- gande, högre räntor och hyror och troligen höjda skatter. Vi är bestämda anhängare” av en skattepolitik och andra åtgär- der som uppmuntrar enskilt spa- rande. Men det är säkerligen inte möjligt ' att den ' vägen . snabbt åstad en sp. deökni som ens Pp a ett försäkri 'an- de på flera miljarder årligen. Det d. kan naturki te sig lock använda medel som går till ka- pitalbildning, men priset blir en lå produkti och minskad De Ida" styrelsel öterna är Hanry Nilsson, "Nöbbele och Tu- re Abrahamsson, Knisslinge, Supp- leanter: Helmer Knutsson, Trelle- borg, Gösta: Hofvendahl; Mjöhult, och. : Sven :: Erland Ohlsson, Lis gård, ' Långås, Revisorn 'B, 'Erice Larsson, -Tjärby, återvaldes. Efter stämman gav direktör Nils |" Heidendahl från riksförbundet Lin och hampa” en orientering över lin- odlingen, Han var optimistisk be- träffande årets sl skörd och såg ljust på ' Ryssland åter tar överhand "i marknaden som för några år se-|' dan genomi. dumping. Beträffande | årets skörd ansåg han i gynnsam- ma fall att den blir normat,. Dock kommer den inte upp å nivå med . 1962 - års. skörd. , standardhöjning — och ” Före” sam ädet Prissituationen ! såvida ' intel- kh het; De efter den 1 oktö- ber ' 1963 framkomna ” linskävorna hållit en bättre. likviditet och fått ring av den fortsatta" verksamheten samt a ig av kinpärken för : fibertillverkningen, - Modernare maskiner för. skäktning, » linbrisé- tillverkning och blånbered ing har inköpts från Belgien. En autoklay för. a ngrötning” är under. till- ' Vinst- "och: förlusträkning. slutar på :10.800.6825 kr och ' balansräk- ningen på 6.656.045 kronor. Db ; SOLGÅVAN | TILL BLINDA: 7 BiRo 20 90 03 26 tycks vara likgiktiga för dé po- . e't evigt enahanda. Omkring enlgc har "levererats till Hallands spån- || skivefabrik 'ab enligt avtal,' Genom |- > :- försäljningen ' har ' föreningen ;er-1' större : möjligheter till rationalise- se >] trälta : ovan. Föret då bryter hennes ' 0 "kommentar leras ' till politiskt intresse om de Misste at ändringar i folk- opinionen gav omedelbara ut- slag i fråga + hava bom regeringsinnen Ts - Barometern. Hr Edandor” och hang; bilträ- om. bevisar”, och : bedyrar för my en anströ advo- kat$ren kan inte reda penbara, att hela idén kommunala sambandet, into ST något ansvar än ett försök ätt även” "i fnamtiden Baranliera den socialdemokratigka : senilation' som för Stätsminis är "kärnan | i. rod ateninstom plexet,: Den oblyga maktviljan > skymtar besvärande tydligt ge. nom "den 'cdfötna kapptockena . många hål och mevor, > . Sve ka" Dagbladet.” , Det är miycka ätt förklarligt att hr Erlander utåt vill låta på- skina 'att "den" tocieldamokratis- ka tegeringenr sitter löst," Varje valhöst "hänger ' : Erlandér-rege- | ringen På en skör tråd. Om man påstod mågot anhät skule det ju kunna hända att. den , sed-' vanliga inpiskningskampanjen före velet ine gav den väntade utdelningen: Innerst inne tror varken Enflander' €iler någon anman inom. det socialdemokra- tiska partihögkvanteret it. ögon- blick” på: att valet denna gång kommer ; att. wubba den social- demokratlka - malipositionen, det: vära. Ha att.se. över ; syste”? ' met för. marknadsförandet, . Den” invenléming ; av. odlade ersaler som verkställts är "betydelsefäll! I Haifiand, pekar siffrorna på att potatäsodlingarna mänskal ca 13 procent. från i fjol: Det är inte utan lika mycket ”ett' samhälls" intresse eltt'wi får sådan ordning på marknriadsförandel ant en, god skörd”: skall: få "räknas. som en. olycka för, odlarna själva. oa un mången återgår” till & naturens sköte Har, visat. sig innebära en reelj hälsorisk. Det har konsta- ityditgt' oftare ” än förr i näkött. Av ”dynt, blir: det så Emåningom bininikemask; ioch denna otrev-. liga .Pamasit i sprids” genom ; att djuren får i sig ägg som klom- mer ” drån människans tarmar. Veterlnärmiedioiniska ””ansteltens chef håller” det inte för troligt” eeibglalaa : Mandelstidningön: efter”. Wennerströmallära Ng könstibutionsutskobtels” lottdirag-' ninigam” ha fåt ett nytt: namn, dersson. . | : Hugin & Munin i — den Ievando Gudens . församling '.' . fn Den levände' Gudenig försam-! ling, Guds tillhörighet, härns ot- gan "i världen” den” frälsande. sariningenta”. gvundfäste, - Guds häs; Krriett. kropp -— dettta allt: är de troendes församling, - » Är det rätt al tänka så högt dom” den konlkireta:- de troendes: gemenskap, som vi se taga ge”. stalt i kristna MoktefMörsamling=" ar?" Låt Ios hellre ställa frågan” så: Är det' rätt att tänka an-: än Jesus och pott; darna tänkte? ”.v vi i Det är ju 'allenast ä Nya tes-! ftamentetg ljus vi kunna se mån- miskans. vände, se att en enda; människa 'har "et: högre, värde. än ella jordens skatter. På sam= ma sätt är. det med församling. en.' Vi mådte stiga up. på de utsiktspunisber, - som . Nya -tes=" tlamenitet erbjuder” oss och be-: församlingen såsom” från; ärlighet igenom. - | BE 122, 23; 5 25-00, a teralis att dynt förekommer be=" 4 enbart ” ett. jordbrukareintiresse N välsignelse och” inte” som” en"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.