vs ae CEREEEEEEIEEEENESEN Fr "LAHOLMS TIDNING = Je sm = LT den- 17s augusti "LT = = : Att Iäskina varit den kanske farligaste krutdurken, bland de olika spänningsområdena 4 värl- den, har länge stått klart. Den explosion, som nu inträffat, har | gjort, att man överallt med oro har blickarna riktade "på detta område, Urladdningen har inga- lunda kommit plötsligt, utan or- sakerna kan spåras sedan flera istisza Vietnam | kommunistiskt sinnad men om SS man . förlorar . tron på slutlig] -'amerikansk seger, gör självbeva- - relsedriften, att man med tanke på -framtiden orienterar sig åt den, som man tror, starkare si- dan,. Regeringstruppernas moral blir därigenom försvagad, och på det under åratal fortgående kri- get kan intet slut skönjas. : " Obest het och valhänthet år tillbaka. Det k undermineringsarbetet och den öppna gerillakrigföringen i Syd- vietnam har år efter år fått fort- gå. Amerikanarna har stött de antikommunistiska krafterna med miljarder och alltmer även medl. militär personal, som man tror sig kunna kamouflera med be- nämningen ”rådgivare”. De upp- gick före den nuvarande krisen till 18.000 man, Under de tre actaste åren har "den amerikan- ska hjälpen uppgått till samman- ” Jagt ef mindre än 33 biljoner dollar, 262 amerikaner har dö- dats, 1196 sårats och 17 är sak- nade, sovr ' ; Resultatet av den amerikan ika insatsen har' varit plus mic nus noll. Det har funnits två" al- ternativ, antingen att uppge hela Sydostasien" eller att helhjärtat : stödja kommunisternas motstån- dare; Man har ernellertid 'valt ett. tredje alternativ, att "lämna ett mycket dyrbart men, ineffek- tlvt stöd, I Laos har man vack- lat mellan militärt stöd och neu- tralltot (d. v. s, I realiteten re- trätt) samt sedan åter till mill- "Värt stöd. Den osäkra och svaga . amerikanska polltiken har lett till att man i Kambodja ej läng- Te tror på dess effektivitet utan kullt "räknar med slutlig seger för kommunismen, och att mån därför frånsagt:sig all amerikansk hjälp, "Liknande . stämning » finns på många håll även 4 Sydviet-|. num, ' Vietköngstyrkorna — har . kunnat operera märkvärdigt fritt och. uppenbarligen: haft stöd av bofolkningen, Det är därför inga- lunda sonnolikt, ått denna: är på amerikanskt håll har skapat den rådande situationen, Man hade ingalunda behövt föra kri- get över gränsen till Nordviet- "nam, Det finns särskik i det ekonomiskt -betydelsefulla . Me- kongdeltat starka vietkongstyr-|” kor. Dessa har icke direkt för- bindelse över gränsen och skul- le ' med kraftig amerikansk in- sats kunnat likvideras. Om på ”så sätt landet så småningen ren- sats upp från rebellöarna skuile läget blivit ett helt annat både reellt och psykologiskt. : - Nu har i stället en' kraftig stridshandling ägt rum ' mot "Nordvietnam; Angreppet mot de amerikanska jagarna var otvi- velaktigt” en ' provokation . och med ett ändamål, som ej ännu fått någon ' röjaktig förklaring. Några skador varken i människo- liv eller materiel förorsakades ej, ” men jagarna synes ha förstört ett par :av de anfallande farty- gen, "Dessa anfall utlöste ameri- kanska repressalier i form av fem '» timmars . ' anfallsflygningar mot baser, en oljehamn och för- störing eller skador på 25 far- tyg. Man måste säga, att veder- gällningen varit mycket massiv. Det är att hoppas, att stridshand- lingarna ej sprider sig, och att den” naturligare men 7 försenade insatsen inom "Sydvietnam" koni- mer..i 'gång.- Detta «synes nu också ha, börjat . ske. , Därmed skulle . den” hittills . "förfelade amérikanska ' politiken .. äntligen ändras och få effekt, komnvu- nisterna stoppas , och en hotan- "de storkonflikt kunna undvikas. OCKSÅ EN BELÖNING Regeringen utsåg 1. torsdags 25 konstnärer till innehavare" av konstnärsbelöningar, ' ” skriver Nolstiögborgs” Dag- blad: , Syftet med dessa är att skapa trygghet I fråga om inkomst och pension för framstående konstnä-, rer inom alla områden, Belöning- en görs oberoende av innehava- rena Inkomst från annat båll fun- gerar som en ' garanti för att den anmlade inkomsten inte skall un- derstiga ett "visst belopp (f. n. 21.000 kr), Konstruktionen Iinne- bär värdebeständighet, Belöning- arna fyller nlltså i vad som fattas upp till 24.000 men ger inte nå- gonting då Inkomst från annat håll uppgår till detta belopp. : Studerar man = förteckningen över de belönade skall man lätt finna att flertalet av dem förmod- ligen har en inkomst på mer än 24.000 kr nu och lång tid fram- över. Belöningen för deras del blir alltså enbart symbolisk. Nu menar ecklesiastikministern att belöningen skall ses även som en utmärkelse men nog förefaller det som om sådana kunde ha lämnats Rå annat sätt, så att den kontanta elöningen kunde utgå till fler som verkligen har behov därav. Nu kan det: samtliga belöningar stannar i statskassan år efter år och det var väl inte meningen, "DET VÄSENTLIGASTE SKÄLET FÖR EN HASTIGHETSGRYNS på 100 km I timmen är att man Inte kan klara oväntade situatio- ner vid högre hastigheter, skriver Vestmanlands Läns Tlåninag Men räknar man på detta sätt, då bör Inte heller motorvägen un= dantas från fartbegränsningen — I USA har man också på många håll dragit denna konsekvens. Ett sådant program blir emellertid förr eller senare omöjligt att till- lämpa I ett samhälle, där bilarna blir byggda för allt större hastig=- heter och allt bättre I fråga om kraft, bekvämlighet, säkerhet, Allmänna fartbegränsningar vid storhelger även | fortsättningen, men knappast mer än för några dagar åt gången — inte hela må- nader — och möjligheter för lo- kala myndigheter att därutöver företa — tillfälliga begränsningar, förnuftigt motiverade, efter ett smidigt system, en sådan ordning borde kunna få den stora mängs- den bilisters fulla stöd. NEGATIV TILL INDUSTRI Det finns en virkesproduktion som möjliggör en utbyggnad hu- vudsakligen I södra Sverige av sju massafabriker med en årspro- duktion av 200000 ton samt sju sågverk med årsproduktion av 10000 standard. Göteborgs-Pos- ten har sökt förringa denna sam- slumpa sig attl' 1 manställning gjord av” professor, "Nils Erik Nilsson vid skogshög- skolan och uttalat sig i smädande ordalag : om " skogsägarna som skövlare av' värdefull natur 'ge- hom planerad industriutbygghad, RELFtidningen bemö= ter dette Skogsägarnas intressen, skogs- arbetarnas intressen, transportö- rernas intressen; anläggningsarbe- tarnas intressen o. s, v,, alltså en mängd. gruppers intressen sam- manfaller" här med —samhällsin- tresset, + oc : Om vi alltså har att utgå från att alla ansvariga tar 'ställning för en fortsatt industriutbyggnad blir givetvis lokaliseringen en följdfråga; anför - RLF-tidningen vidare. Skogsägarna kommer gi- vetvis att vid lokalisering av sina]: industrier ta all möjlig hänsyn till naturvård och fritidsintressen: De som då har invändningar att föra mot lokalisering till en viss plats måste givetvis ge anvisning på annan lokaliseringsort där man inte kolliderar med motsvarande förmenta fritids- och naturvårds- intressen; Man måte ' tillerkänna andra samma rätt som den man vill till- erkänna sig själv, hävdar tidning- en. | - När ett företag ville lägga ett raffinaderi till en plats på väst- kusten för något år sedan protes- terade man högljutt, När det så sökte sig till Göteborg blev det tyst — utom Volvo som proteste- rade energiskt och menade att raffinaderiets luftföroreningar skulle skada bilplåten, Varför är det så lite: omtanke om den luft så många vistas I under 48 av årets &2 veckor? PRIVAT BESKATTNING? TCO-tidningen kon- staterar att restaurangerna i sam- band med borttagandet av ut- skänkningsskatten på restaurang- sprit höjt priserna så mycket att de I år får en merintäkt av 10 Procent, om de säljer i samma omfattning som 1962 Kostnad "Varför h har” fårskötseln i Halland gått tillbaka så kraftigt? På den "frågan" är" naturligtvis svårt att ' svara, Det är flera omständighe- ter som är anledningen härtill, - Kanske en av dem är svårigheten. ' att hålla naturligt bete för dem, ': och dessutom är kanske inte yl- , lesaker ' lika - populära nu som. : förr, när allmänheten höll får för'- . ulleng'-skull, "som; användes ”för tillredping av kläder- till familjen. Men itrots' de”. förändrade” förhål-. : ländena' för fårens' : ; egenskaper, och kanske”: skull :I som korsningsprodukt, men; som sakt, I KORSNING KAN GE RESULTAT. Inom fåraveln, liksom inom -nöt- kreatursaveln, kan en viss korsning .| mellan olika raser ge gott resultat. Besättningen här består till' största delen av -oxforddown-rasen: med in- slag av' svensk lantras och schrop- shirerasen; men det är möjligt att vi kommer att utföra flera' korsnin- gar. En: ny :ras från. Holländ,:/som fått. namnet - Tixil; anses -'h: Iman vet ännu inte'om "dét kar finnas håller man .nu' på 'att' återinföra fårskötseln på många” gårdar, där? . får Inte förekommit, > I Häromdagen gjorde vi ett besök hos lantbr Sven Andersson, Liden, Tvååker, som är en av de halländska lantbrukare, som håller på med får- skötsel vid sidan av uppfödning av slaktdjur och produktion av mjölk. Han tror för sin del att fåren börjar vinna terräng, även om denna nä- ring inte är så lönande som man kanske skulle önska, Men i varje fall är det en näring, som man förlorar mindre på än på andra näringsgre- nar, säger han, Och detta beror på att fåren sköter sig I stort sett själva, förutsatt att man har lämpliga be- tesmarker till dem samt att det finns uthus, som de kan skyla sig under den kallaste årstiden, — Här på gården kar vi egentligen alltid haft en viss fårskötsal sägar hr Andersson, men dess storlek har varit ökningen under samma period beräknas ta omkring hälften av denna ökning: Femt procent skall alltså bird fangägarna stoppa I sina fickor, därför att staten tagit Tx en indirekt skatt Det är helt otillfredsställande, Pris= och kar- tellnämnden bjuder restaurang- fästena en klen tröst när den framhålller att merintäkten min- skas något I den mån som sprit- dryckernas andel av totalomsätt- ningen går tillbaka, Hur mycket är egentligen ”nå- got” och hade det inte varit limp- ligt med en bestämd uppmaning till restaurangbranschen att jus- tera sina priser på maträtter så de, Ibland har besätt- ningen endast bestått av några få individer, ibland av flera. För när- d b til 6& får, Helt nyligen såldes sju, men 1 regel är det ju så att man avyttrar lamm och äldre tackor, Men I övrigt lägger vi på de Besta tacklamm, som föds. Tillväxten inom denna besättning håller sig i regel omkring 143 lamm per tacka och år, och ålders- Gun Andersson trivis bra tillsammans med sitt bagglamm, Valter. led "att -göra : ett försök. >Den' nuvarande fårstammen på. Liden. har «| hittills ”. visat ; sig vara åde. Toch produktiv. ” . KÖTTKLASSIFICERING "Vikten på djuren kan variera, men vanligen kan man räkna med'att de vanliga bruksdjuren här uppnår vik- ter omkring 100 kg. Baggarna väger levande så där 140 kg och tackorna 80-90. Klassificeringen på köttet är ganska sträng och det kan vara gan- ska svårt att få betalt efter de hög- re klasserna. Detta gäller även lamrim- köttet. Lammen kan, om man har tur med uppfödningen, vara färdiga för slakt efter 4-5 månader och bör då hålla en vikt mellan 18—20 kg. Under eler övervikt medför lägre klassning av köttet, framöver: " - ie: sädesfält,” medan” fåren : Je ;"ARBETSBESPARANDE faktum är ätt ullkönsumtionen I - något de senaste åren. LAG" ; KOTTIKONSUMTION a. - I SVERIGE Den starka nedgången! av. fårsköt-" seln i: Sverige under. de senaste; 100 : åren är: väl 'också delvis anlednin- tion g orp Derson. och: år. T de: sistnämnda" läriderna i ihar emellertid : fårskötseln” haft & Jen stark ställning och att det:även' i. vårt "finns förutsätt-' ningar att öka konsumtionen, om vi kän räkna me i . Om man emellertid : skall slå. "sig - : på fårskötsel” fordras, det ' att det finns tillgång” till bra betesvallar.' Nu- och inte heller, finns det i våra: da- J gar tillräckligt "med fårbeten i våra - skogar." På Liden har mari emellertid ' "I utmärkta beten; på . Tvååkers: modar, "| där' det finns -goda: utrymmen, ”Nå-. , gon 'svårighet. att' hålla fåren finns inte heller; De respekter. ma stängsel som nötkretaturen;. "| hr Andersson voch .har tillfälle” att - visa oss att” ungdjuren'' gått över taggtrådsstängseJn- till -ett närliggan- tmällt stannat kvar i i sin fålla För framtiden vet jag inte i 'vnzxen : omfattning jag kommer att öka -får- :' . |skötseln, men under nuvarande” för hållanden måste man räkna med vad . |det kostar att 'sköta djuren. Det är möjligt att fåren får ersätta den in- / säljning av slaktdjur, som ger en ringa ersättning för arbetet, Och hur - det kommer att bli med mjölkdju- ren får framtiden utvisa, I varje fall är det ganska dyrt att framställa mjölk. Jag har-nog funderat över att minska mjölkdjursbesättningen och, i stället öka' fårbesättningen, framför allt därför att fåren fordrar en liten manuell insats. Fåren kla- rar sig nämligen ganska bra. den | större delen av året. Det är endast ander den kalla årstiden som de har Sehov av skydd mot väder och vind "| samt under lammningstiden, då de . lockså är känsliga för regn och kyla, Under denna tid måste r man tillföra . dem foder i stallet. Men. det. finns också "risker inom bh 1 a mask — som angriper lamm under de första levnadsmånaderna och som kan : medföra - betydande". förluster, Men man hoppas att det så småning- om skall bli möjligt att få fram ef- fektiva rediciner mot denna sjuk- dom, vilken dock icke medför dö- den för de angripna djuren, "men som på ett oroväckande sätt förhind- rar tillväxten, Djur som angripes av mask bör slås ut, ty det blir för dyrt att låta dem leva. . I stort sett kan man nog säga, att h ier — få In. har ökat i omfattning de Man räknar att M får av oxforddown-rasen eller liknande kan lämna 4—5 kg ull pr år, men efter- som priset på ull håller sig omkring 5 kr pr kg blir inte inkomsten av ju ullen stark konkurrens med fi-, ber av olika slag och därför är det inte möjligt att för tillfället grunda' fåraveln på ullpriserna. Nu finns por emellertid folk som har den up fattningen, att ullen åter skall ör en begärlig vara och som I framti- den mer än nu kommer att ingå så- sora blandning i tyger. Eller kanske man rent av kan tro på att ullen gränsen or tacka är 7 bår, ullproduktionen stor. För övrigt har helt återvinner sin marknad? Om den saken vet man intet, men ett senaste Åren, säger hr Andersson, men det gäller att inte Lita allt för mycket på den. Jag skulle tro att man måste hålla en besättning på arckring 500 djur om det skall löna sig med fårskötsel. Och så måste man också ha tur med djuren, | Fullmo ; DU KAN HJÄLPA RÖDA KORSET CE) POSTGIRO 980800: staten som beskattare? ” OMRÖSTNING att restaurangerna inte efterträder | sedan en ortsbo anfört besvär och länsstyrelsen underkänt procedi förvarades, förseglades med .minst i december förra året. Vid valet uppsköt kommunalfull- Valet av kommunalnämnd i mäktige den slutliga rtösträkningen så [Tystberga kommun måste göras om, Jutan att urnan, där namnsedlarna två när sigill. Den som överklagade yrkade att valet skul- le förklaras ogiltigt då föreskrif. terna inte följts, et 4 mera "kan icke skogan användas '— ” : | såsom. förr ' var fallet /—- till fårbeten,' + remot komst "som -nu erhålles 'genom. för- .-- läven om en majowitet kommu- nistpartier delar ryssarnas upp- fattning kommer en ansenlig minoritet abt-motarbeta denna. Därför är det troligt att splitt- dare front än - Chwusitjov (kan= eke räknar med. gammal : till itjänsteåren,' lev- nadsåren och framförallt i si net. Luften börjar böi unken. Låt damen: och herrarna njuta en "välbehövlig semester 'i Bo- huslän, Långasand och var man nu vågar hysa Ulla Lindström. valresultaten 'är små.: Det oroar inte minister Erlander — 7.000 röster. lämpligt placerade kunde avgöra man tar hänsyn till de 237.000 nya henirnlasittarna från 1960 till 1962 och 'antar, 'att bara hälften av dem: går fram t detta vaken så blir det en , röstsiffra. 115.000 röster, som kan påverka valutelagelt i hög grad. Att c:a 180.000 av: dessa hemmasittare 1960 röstade med mågot av op- positionspantierna gör det i för- sta hand till dessa partiers sak att 'se' ill, att hemmasititmingen der, 20. september i "år i varie fall inte blir större än vad den var ti september 1960” och. helst mindre.” er. na > som” centern. Cp-väljarna . anger la os och: TV ASKA som. Iden, viktigaste" informati- onskällan "under, wveflkampanjen. Hr. Hedlund: kan sockså gädja sig åt elit långt, utanför .Op:s eg- na väljarled tycker man alt han gör sig'| bra i, TV. Många 'anser Tatt:han är. den av. pantiledarna |” som. tallar, det; klaraste språket. |. 'Man tycker att” man, fö också i al trafikehs fromma lär de mest lö- nande man kan göra. Utan tvi- räntelbelt 'abt, nu: | sätsa- -kraftigt . honchalerar de av folket valda Aktuell kom Ingen” behöver tvivla på att Chrusjtjov kan nå sitt mål, men ringen kommer att ske på bre- : Sydsvenska”. Dagbladet. Vi har en: gammal -vegering, Ung Center. Marginslerna it de svenska |: valresultatet. -- Men om SN "Kristianstad Bladet. In et. annat wartt ittane. I på... walprogrammen . altmlänhet wadio .. Dett sägs vel; skulle . det . varéå ., särdeles på en utbyggrad - av” forskning -SOLGÅVAN -" " TILLBLINDA 210 900326 I regeringens gömmor finns en mängd ärenden; som har med en- |- skildas . mellanhavanden med myndigheter av olika slag liggan- de. Sedan 1945 ligger en skrivelse -Om åtgärder för bättre kommu- nikation mellan överdomstolar och den rättssökande, allmänhe. ten, Där ligger sedan 1950 en skri- velse med begäran om åtgärder så att den som skall inställa sig till förhandling inför domstol be- reds nödvändig vila. Där ligger se- -dan 1960 förslag om skyldighet för förvaltningsmyndighet att i "sina beslut angiva de skäl, på vilka beslutet grundas, Och så vidare, - En regering som sätter sig över vanligen gällande regler, som och som låter ärenden ligga inte år 'utan årtionden har klätt sig i förmyndarens besserwisserkap- mesterutredning..” vara en smula; onödig än så länge. Några statliga initiativ i frågan (kan: troligen "inte göra mycket åt problemet. Ytterst år det tuvistorganisallionerna, ho- tellen; turistonterna" och qfeseé- branschen 'som tillsammans med ' näringslivet kan göra något för att få oss alla att förstå att en semester - inte med 'nödvändig- het måste 'tas ut i juli. under; spänning och i Må må då inte ' ”förundra ocg däröver, avt det inte alltid rå- mentar joch. utbildning I inom kommuni kations-' Bitt :snåbbt ökat kunnande ”är förutsättningen, för att -vi skall kunna tämja motorismen i vår tid." och transporitbekmnik, | Mandelstidningen. "Dett ryktas om "en: statlig" se- Nordvästra Skånes Tidningar. ”Antigt talar så verkar det lite” grönköpingsaktigt ' att ' affärerna bommar igen redan kli. 5 eller 3. 3. Faktum är allt många vill hand- la efter "kvällsvarden i lugn och ro och säkert också är villigå att betala en liten slant för det besvär” de. orsakar. En och annan affär' kunde' ju få lov att göra försöket, Vi -be- höver väl änte vara hel; i snärjda i . parägrafernas tvångs- tröja? Ne MH é Uti : LO-kladep- ” Stookhohus- Tidningen har” jag dfädt att hus- ström, sagt att' hennes vals . lyder" sålunda Mä Så här hära man en gång; ka åta bd motsatsen till > de N jet "konsol sg till den tilön man inrättat, Relgerinigen'- förgyller + så sig själv. : Det ' fina - -Mlarmnejt kan ej > dölja" en av: de mest: orealisits- Ge i SDS.” er frun Hå' Harpsund, Maja. Söder-. åk ka och minst' atbetsdugliga kul--' turins stitutioner som ' någonsin inrädta / vill man att västernhistorier, ” ""spion= Shrillens och” sängromantik skall Iocka Uti allvarliga bedöman- den? Jag 'skrev några år på 30-. talet "ora film.” Det var som: att sidba" "och "försöka': åstadkomma allvarligt menade recensioner: av de's.k, novellerna i en kolore=-" rad ' veckotidning: :. Naturligtvis fanns dat” både nu ich då. fil- mer ”nved ' berättigade ” anspråk . på : allvärlligare kritisk: gransk- ning; Men. de anspråken fylls så vilt jag förstår. numera av en ung kritå kengenerattion. Säg ba- ra inte, ätt denma' kritik ”vuxit upp . med ' filmen”, Det hade . nämligen” "också : vi. veteraner. EVEO i Ni ST. lE TT ORD - PÅ VÄGEN — ”dödsrikels portar... : : Matt. 16: 18. "Hela Guds frälsningsgärning sam framställes i Skriften såsom en kamp mellan Gud och fördärvs- makterna. Det gäller herraväl- det över dnänniskorna, J 'esus går in i. den kampen ' och "giver i den sitt liv. Han talar aldrig såsomt vi om. ”det 'ondas pro- blem”. : Han sysslar. icke: med teoretiska utredningar och pro blemlösningar, men han tar UPP kampen praktiskt och vinner "Hans församling - på jonden re stå under ett ständigt hot. hota ks feva gtändi ig pmkring: församlingen - der frid: inre h Pa, hävdar sin egen ofelbarhet ej heller i "Hon 8 liv oc och sträcker maktsugna känsel- gemenskap. ' Hon i stric Spröt över allt större områden. I dens tidsålder.” . Är det så demokratin skall fun= gera? - (Sundsvalls Tidning) + Erfar dW kampen? Tagec du del. i den på Guds sida? «ro - Eb 6: 1018, NN -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.