[GD [SD | ND | am [omm | ams | msn Jam Jan AR - — -LAHOLMS TIDNING no JL forsdagen den 20:augusti 1964 DN = Familjevår dsprincipen talvård , skall lämna ekonomiskt stöd 1 de fall då det behövs. Men angelägnast bör vara att söka eliminera de. or- saker, som > framkallat individens behov av bjälp. En aktiv social- vård bör vara inriktad på att hjä pa vederbörande till sådana fö ”hållanden, att han så långt möjligt kan klara sig på egen hand, Detta kräver från 'socialvårdens' sida, att ” man verkligen skaffar sig” känne- en aktiv soclalvård, som kan över- vinna orsakerna till hjälpbehovet. "I de mindre kommunerna till- lämpar man ju familjevårdsprinci- pen i praktiken. I de större har « man anledning att söka finna en övergång från funktionsprincipen " till familjevårdsyeincipen. En funk- tionsuppdelning på olika. sämnder kan förenas med tilämpning av familjevårdsprincipen, om -social- vårdstjänstemännen bildar arbets- grupper med nära samarbete mel-. dom om den hjälpbehövandes situa- - d Det kan bli en tion. M : alltför tungrodd grdning i de stora I de större k har och man $ regel inte en socialvårds- i som är d till denna uppgift. Där tillämpas ofta den s k funktionsprincipen, inne- bärande att varje. gren av. social- vården har sin egen or större. städerna, Men där bör man kunna klara problemet genom en dsd Icati salvården ' Sven Fagerberg, - civilingenjör och avdelningschef vid Elektrolux, slog ner som en bomb på den svenska" parnassen när han 1957 kom ut med ”Höknatt” .— en. litterär knall- effekt som ytterligare förstärktes av den dånande ' hederssaluten från en besegrad kritikerkår. Stig Ahlgren i VJ konstaterade bl. a att ”maken till debut har inte noterats på år och dag, Med -:den toppkvalificerade bildningsromanen Fagerberg förverkligat ' varje. yr- kesförfattares önskedröm: att tryc- ka på ki och utlösa den bör kunna organiseras med en geo- grafisk nämnduppdelning, så att al- 1a den inom ett visst utan kommunikation med angrän- sande verksamheter. Nykterhets- ärenden handläggs för sig, barna- vårdsärenden för sig o s v. Detta . ger sakkunniga specialister på vart . och ett; av .socialvårdsområdena. Men är det frågan om. en familj, , som får' hjälp från två eller flera ' socialvårdsorgan, så leder : funk- tionsuppdelningen oftast till att in- gen, får någon klar bild av famil- ' jens verkliga situation och orsa- kerna som framkallat hjälpbehovet, Nykterhetsnämnden kan sin sak, » barnavårdsnämnden : sin, social- . nämnden sin — men kanske ingen helhet De olika 1 ganens åtgärder kan strida mot dra, och de kan innebära inef- ; fektivt dubbelarbete. : Skall man från socialvårdens si- - da. skaffa, sig: kännedom om :en : bjälpbehövande familjs situation och dess orsaker, måste ä röran= ; avgränsat geografiskt . område handlägges av en , och samma nämnd, . Frågan om ökade möjligheter för tillämpning av" familjevårdsprinci- pen har tagits upp i riksdagen av centerpartiet, Riksdagen ansåg det ' då lämpligt, att socialpolitiska kom- . mittén fick sysselsätta sig med. pro- . blemet, ” Socialvården uppgår till betydan- de' belopp — cirka 9 miljarder kr per år, Det är sannolikt, att stora belopp skulle kunna sparas genom en effektivisering från socialvår- dens sida. Samtidigt står det klart, att många f£ n inte får den hjälp de behöver, Just nu lär regeringen ' fundera över ett förslag om en so- öring i: med bostadsräkningen nästa höst. Undersökningen :'skulle + omfatta 80.000 hushåll! ova kartlägga hur i stort, hur de familjen handläggas av en och samma socialvårdstjänsteman, eller ' av flera. tjänstemän i nära samar- bete med varandra, De olika so- eialvårdsområdena — måste alltså samordna sina insatser. Det är den : s k familjevårdsprincipen, som otvi- : velaktigt ger större möjligheter till de hjälptas fömiljer har det so- cialt och ekonomiskt o s v. Dolda hjälpbehov hos olika grupper skul- le också kunna spåras. Den under= . sökningen bör komma till stånd, ' bl a för klarläggande av fråge- ställningarna - kring familjevärds- principen, ' DET $S. K. KULTURSTÖDET . har hittills motiverats 'med det " långt" ifrån ' bevisade "påståendet att kultur ,på längre sikt alltid är till någon: nytta, En ny moti- vering för : kulturstödet' lanseras |. av 'docent "Lennart Holm i' hans uppmärksammade "+ debattbok "Strategi för kultur”, som R a g- nar O1d)ber gl Jordbru- karnas Föreningsblad visat stor . uppskattning av: Holm utgår från Tättvisckravet och betraktar kulturprodukterna som . tillgångar jämförbara med skogar, gruvor, jord och rent vat- ten — tillgångar. som alla med- borgare skall ha rätt till, En vik< tig konsckvens av herr Holmå rättviseprincip är att lokalise- ringspolitiken och kulturlivets decentralisering blir en samhälles lig förstahandsuppgift. ” Sålunda" visar Holm en ovanlig förståelse för landsbygdens och landsortens kulturbehov och häv= dar rentav att landsorten i sina studiecirklar, amatörsällskap och diskussionsklubbar fostrat en e- litpublik som storstadskulturen saknar. Storstadspubliken är näs- tan helt och hållet passivt mottas gande, medan provinsborna får vad Holm kallar en konsumtions- träning 1 kultur, Det är govbt att veta, heter det sist i Föreningsbladet, att statens » kulturråd har åtminstone en leda- mot — docent Lennart 'Hölm — fom har sinne för vikten av kul- ture!l decentralisering. ; Vv ANSVAR OCIL LÖNEGLIDNING De gyllene tiderna 1 västerlan- det är förvisso värda att hälsas med glädje, . skriver tidningen Arbetsgivaren på le- dande plats men varnar samti- digt — 1 anslutning till en arti- «kel av Arbet:givareföreningens ordförande fil; dr, Sven Schwartz — för den löneglidning som beror nv knapphet på arbetskraft. Dr Schwartz understryker för sin del att ansvaret för balansen ” på arbetsmarknaden måste delas av näringslivet och staten. Den fulla sysselsättningens politik har " lyckats såtillvida att arbetslös- heten inte varit något allvarligt problem. Men samtidigt har'den förda politiken lett till en kraftig penningvärdeförsämring och stora lönekostnadsstegringar - för före= tagen: Även om lönestegringen på den svenska arbetsmarknaden ännu så länge ej haft allt för förödande verkningar på vårt lands konkur- renskraft och därmed på vår na- tionella ekonomi, får vi inte blun- da för att så kan bli fallet, om vi ytterligare förlorar kontrollen över utvecklingen eller om and- ra industriländer lyckas bättre än vi med att hålla kostnadsstegring- arna :i schack. Eftersom löneut= vecklingen intimt sammanhänger med balansen på arbetsmarkna- den, ligger det en oerhört stor vikt på att vi noga vaktar över denna balans och med tillgängli- ga medel söker undvika en över- hettning. Ansvaret för att detta skall lyckas delas av näringslivet och staten, den senare i första rummet representerad av arbets. Deravärdande instans och de -ISven Fagerbergs existens. några morgontimmar, nedgör allt publik”. sin andra bok, . ?Kostymbalen”. Den hade motsetts.- med stor spän= ligen" tävlade i att tända ordfyr- verkerier = till författarens, ; ära. Aftonbladets - Allan .. Fagerström skrev: ”En formidabelt' intelligent bok. om ett väsentligt skikt av det "moderna 'samhällslivet, | där varje sida; gnistrar av ' kvickhet och briljans” och i Dagens Nyheter spädde ' Olof Lagercrantz ' på "med ”författaren är, när han är som bäst, en, Strindberg ' i "rödarums- humör, . med kvicka « och, festliga formuleringar”. Nu. hade också den 'stora publiken: lagt: märke 'till ”Hök- natt” hade sålts i 11.000 ex. ”Kostymbalen” ' såldes, redan de första månaderna i över 10.000 -ex.' Och i höstas kom: ”Svärdfäktar- na”, en av fjolårets allra” största romansuccéer hos både press och publik och en lysande litterär un-' derhållning - "på två-plan -—r i: me- ditati Japan och dagens Sve. "mäste vara en mini blir kraven på motåtgärder re; hårda ' än, om" vi skulle vilja starkare slå vakt: om” vårt ”pen- ningvärde” och därigenom ' också | "stärka; vår . som för närmare', två infördes såsom;ett' tillägg till"bar- .navårdslagen;' behöver otvivelak- rige”. i Men om : ; Sven;i i Fagerberg, för att än en gång citera Stig Ahlgren, ”nergjort ' allt : möstånd . inom”.lop- pet av- några få" morgontimmar”, sk Iså hade det. "tagit honom desto” längre tid att: nå denna. triumfens |i i morgon, Liksom idet? ? dröjer ljusår Ne för en ny” stjärna att bli synlig på himlavalvet tog det honom "femton år av litterära mödor att nå fram till! 1957 och debuten med ”Hök- natt”, >: . . sin debutroman" Höknatt. har civilingenjör ” Sven; totala boken, som ånom . loppet 'av - fientligt motstånd hos' kritik och - 1961. kom Sven Fagerberg "med . ning — förväntningarna överträf- - .. fades. Tidningarnas anmälare form- - Sen Fagerherg.- öngenjör och författare Sven. "Fagerberg — tekniker, hu- manist och som författare med få, om” ens några, jämlikar i nutida : svensk : litteratur. jön - DEBUT "TACK VARE. ' HARRY MARTINSON - Redan' under sin 'militärtjänst- göring 1942—43 skrev Sven' Fager- berg 'små berättelser — men ' som han . inte . brydde: sig "om att, för-' söka få. publicerade. 1945—46 vis- tades :han i: England och fick' då uppleva" mågot 'som "han | i: dag anser " ytterst väsentligt för :sin fortsatta ”utveckling,: nämligen att få komma ut och lära språk, upp- författarna! oto som, då just kommit ut med -”Vä- gen" till: Klockrike”; ett" pris "till en essaytävling i-tidskriften ”Poesi” som. f.ö; stöttades av. Wahlström & Widstrands dåvarande chef,' Carl Björkman: Sven "Fagerberg TÅRAR Essayen ! .hatidlade”- Det: är också. dem. Han” id "första :-Framgången « gav” I mersmak det täcka - andra ” miljöer ' och: bättre, förstå "de 'stora'- ' engelskspråkiga än 1950 "donerade Harry "Martinson, ot förresten: «till:| > stör” sd om just. engelska förfat- |; hand" "säger sig ha tagit K mfryck v, | Martinsonska / priset:: sporrade ” och l . Svén' UToefberg ”arbetåde' på : butromanen ”Höknatt” från 1951 till 1957 —' efter ,kontorstid, Det kan tyckas som en rundligt till- tagen produktionstid — även med hänsyn till de speciella arbetsför- ” hållandena — men Sven Fagerberg anser nu 'en gång för alla att. man inte ska ha för bråttom när "det gäller att "skriva böcker, | "Det finns, enligt Sven Fagerberg själv, ett samband. mellan < debut- omanen , ”Höknatt” och den ”föl- jande : ”Kostymbalen”: :”Höknatt” kildrar den ”sjudande wirvel vi " befinner. oss i. närmare", bestämt de unga" människorna” och "deras "utveckling i vår " moderna” värld, medan ”Köstymbalen” porträtterar de mognare "människorna 'i' indu- stris och samhällslivet, " de som "kommit upp i I 30-årsåldern och "fått ” en ” utformad " profil '— utan att fördenskull' vara färdiga" som människor, ”Kostymbalen” är allt- "så 'på sätt och vis: en fortsättning på ”Höknatt”, även om” den "är fristående ” i ”uppläggningen. ' Det förefaller troligt att den" stigande åldersskalan återspeglar det egna engagemanget hos författaren. . "Lika troligt är : det att Sven Fagerberg just i dessa dagar blir en" ny angenäm bekantskap :för många svenska läsare,' utöver de som redan ' upptäckt honom. Både ”Höknatt” . och ”Kostymbalen”. har nyligen ! kommit / ut "som :; pocket- serien. : INTERNATIONELLT KÄND ”— KOMMER PÅ: FILM? | "Sven ' "Fagerberg tillhör i "dag | så ,] det lilla” fåtal Jnoderna” svenska författare" som nått” internationell visat stort intresse för” att översätta hans” verk, Kanske! kommer ”Kos- "Arthur Lundkvist” tigt -—" vilket tidigare i' framhållits, från göteborgspolisen "sida — förtydligas och effektivi- sSefas 'om den fullt ut skall mot- "svara sitt syfte, att skydda - och hjälpa underåriga ungdomar. som uppehåller sig i olämpliga miljöer ”under - alltför. sena” timmar på dygnet anser Borås Tid- ning men finner att paragrafen varit. till viss "nytta bl; av i hu- :vudstaden: år "I ;'stort sett är "Problemet, il 'Stockholm' likväl 'som på många andra håll, fortfarande så allvar- ligt, att kravet på ett förtydligan- .de och en skärpning av. raggar- "paragrafen snarast måste beak- tas av statsmakterna, "Därvidlag "är det ju inte, som vissa kritiker vill göra gällande, fråga om att tral några d ul Den av regeringen nu f RR na. iokaliseringspolitiken - bär sen realistisk prägel. Den ger inget. ut- rymme för den landsbygdsroman- tik, som centerpartiet odlar, säger Stockholrms-Tidningen i sin ledar- ill r pro- memoria om den: framtida Ioka- liseringspolitiken.' : vå -Detta. uttalande måste fattas så att den framtida 'lokaliseringspoli- tiken kommer att lämna 'B-' och 'C-regionerna åt sitt öde och helt om att i lämpliga former ge dem hjälp och skydd, Härav är fram- för. allt. en' hel del flickor' under 18 år i starkt behov i vissa situa- tioner, Deras föräldrar är också i all- mänhet tacksamma för att de skickas hem genom polisens för- sorg. LA FÖR SOCIALDEMOKRA-. TINS DEL : . är det ingen hemlighet att med- len till valrörelsen i stor ut- sträckning kommer från fackför- eningsrörelsen, — påpekar Ny Ti d.(s) med anledning av att FPU-= och centerungdomarna i Göteborg och Bohuslän i ett ge- mensamt upprop vänt sig till den LO-anslutna ungdomen och bett den reagera, - Men varifrån kommer folkpar- tiets inkomster? Att. medlems- avgifterna inte förslår det är al- lom bekant, Om det nu är så att styrelserna i vissa företag sitter Des och beviljar större eller mindre | anslag till folkpartiet eller högern, kanske t o m emot en minoritet inom styrelsen, är det då demo- kratiskt gentemot aktieägarna i företaget, som troligen inte ens får reda på vårt pengarna går? Eller gentemot de anställda, som tillsammans med företagets led- ning skapat de tillgångar, ur vil- ka anslagen tas? Sopa rent för egen dörr, & är den uppmaning som tidningen ställer i den traditionella förvalsdebat- ten, POLIOHJÄLPEN na. Hur d stark medicin som k att SKOR EKNING krävas beror på hur vi formule= 830 krävas beror på hu RIKSFÖRENINGEN MOT POLIG rera sig på de större tät- orterna '— de s, k. A-orterna. : Den näslundska utredningen ha- de som bekant föreslagit att även andra” områden skulle komma i åtnjutande av stödet för närings- livets lokalisering och det är en linje som sedan länge drivits av centern, och som nu av regerings- organet stämplas som ”landsbygds- romantik”, Vad är då A- B- och C-regio- ner? Vi går till Arbetsmarknads- styrelsens: '" regionindelningsplan från 1961 för att få svaret. A-cent- De åtta eleverna vid Zigenar- samfundets folkhögskola utanför Nora vägrar att lämna skolan ef- ter avslutad sexveckorskurs! De vill lära sig mera och väntar att "statsministern skall ordna pengar till fortsatt undervisning. Låt oss hoppas att hr Erlander är nådig och kvick i vändningarna, Vi kan inte nog snabbt utplåna den skan- dal som behandlingen av zige- narna är. Omkring 600 eller 60 procent av de svenska zigenarna är analfabeter. Att bibringa dem elementära skolkunskaper bör va- ra en hederssak för Utbildnings- Sverige. Det är det första och kanske viktigaste steget i rikt- ning mot normala levnadsvillkor för en försummad minoritet, MHandelstidningen) ra skall ligt "denna: 'sammanst ning... ha, 30 000 -personer, som be- folkningsunderlag. . B-centra” skall ha-15000 och. C-centra 7500 per- soner. som befolkningsänderlag. Någon - ”landsbygdsromantik” be- höver man således inte hemfalla åt om man vill. slå. vakt: om såväl B- som C-centra.. > Vart flyttar företagen? Trots att. regeringen” lyckats för- hala” insättandet, av--aktiva lokali- seringspolitiska . ' åtgärder i - det längsta har. utvecklingen ' inte stått stilla "på detta område. Under, åren 1946—1961 lokaliserades 828 före- tag med. sammanlagt , 72 805 an- ställda till olika platser i vårt land. Till viss- del. var det - fråga - om nyetableringar och till viss del ut- flyttningar från de. stora tätorts- områdena, ' MH M Av dessa företag placerade sig 432 i A-centra, 185 i B- eller C- centra och 211 i övriga orter, Det var således endast något över 50 proe, som valde A-centra, de övri- ga var ”landsbygdsromantiker” för alt använda Stockholms-Tidning- ens. vokabulär.” Som orsak till sin lokalisering angav de flesta företagen tillgån- gen till arbetskraft och möjlighe- ter att skaffa industrilokaler, Des- sa uppgifter är hämtade , ur Ar- betsmarknadsstyrelsens uppgifter om 7 - industrilokaliseringen . åren 1946—1961. och denna utredning verkställdes under fjolåret. . - 35 flyttade 1962 FRIA ORD "HJÄLPEN TILL . "SYDVIETNAM '- pen till Sydveitnam” under de tre senaste åren" uppgått till 3,3 biljo- ner dollar. Hur skall denna svind- lande höga siffra tolkas? Enligt de tillgängliga var U.S. A.:s brutto- nationalprodukt 481 miljarder dol- lar: 1959. (Jfr. Sverige, 58 miljar- der: .Kronor), ' Siffran ' torde : idag ligga. betydligt - över 500. Men 500 miljarder är ”bara” en halv bil- jon. Borde det därför inte i Eder ledare "ha stått miljarder 'i 'st.- f. biljoner, då. ju den amerikanska hjälpen till denna del av världen går löst på. ett par tre miljöner dollar om dagen, Jag tror nämligen inte att alla tidningsläsare känner till att man i USA. och Sverige delvis rör sig med skilda uttryck för. samma. sak på det här områ- det. Där borta' går det ”endast” tusen 'miljoner på biljonen, här hemma en miljon miljoner. Belop- pet får sina: rätta proportioner om vi säger att den amerikanska brut- tonationalprodukten idag ' kanske är 600 miljarder : dollar, ty då skulle "3 'miljarder. motsvara 1/2 på hotel Till Å craft och lediga industrilokaler har även i dessa fall varit det som i första hand. lockat . företagen, ' Att det trots den socialdemokratiska cen- traliseringspolitiken ifråga om ar- betskraft och kapital har förekom- mit industrilokalisering i så stor utsträckning är ägnat att förvåna. Det bevisar emellertid att det är en realistisk utveckling som skis- serats i centerns krav på en aktiv lokaliseringspolitik. ” Allt tyder nu emellertid på att regeringens << lokaliseringspolitik . k att helt inriktas på cen- nad Arbet elsen Mar. ä- ven gjort en utredning om indu- strilokaliseringen under 1962. Även uppgifterna i denna utredning ty- der på att det finns fler ”lands- bygdsromantiker” bland företagar- na än man kanske föreställer sig 1962 nyetablerades 106 företag. Av dessa har 35 tillkommit genom flyttning till annan kommun: och 26 genom utläggning av filial Av .de nyetablerade. företagen med mer än 25 anställda har 20 lokaliserats till A-centra, 13 till B-centra, och 10 till övriga orter. Här har alltså mer än hälften av företagen föredragit att slå sig ner på mindre orter än A-centra, på socialdemokratiskt håll. Under tralisering till A-centra. Det in- nebär i så fall att man styr ut- ödesdiger för i första hand B- och C-centra med naturliga förutsätt- ningar att' hävda sig som lokali- seringsorter. ” Utvecklingen har visat at före- tagen väljer de mindre centralor- terna i lika hög grad som de stör- re. Att socialdemokraterna nu vill stoppa denna utveckling är "en ef- tergift "åt centraliseringssträvarna inom LO och storindustrin där man överhuvud taget inte vill va- rå med om någon aktiv lok TH böcker” i: den: prisbilliga. NEW ” ryktbarhet — bla har: ryssarna om veckan: Eyvind” Johnsons | namn - 1som 'svar på "en « sintervjufråga om” i "redovisning - av. bostadsmarknad Läste i dag på ledarplats i Eder! tidning att den.amerikanska hjäl-| senaste statistiska uppgifter jag har| vecklingen i en riktning som blir [Aktuell : Med stor bestörtning har man sjukdom: — inte minst i såväl Aten" I Som: i Ankara; Mycket hänger 'på förtroendefulla per- sonliga ' relationer 'i- detta ömtå- liga och : knappast inledda. för- handilingsskede — värdefull tid kan komma: att gå förlorad för en ny. FN-medlare i Dagens Nyheter” "Det centrata i det "inöderna enpartisystemet är ju just detta, att- allt flera viktiga samhälls- frågor har kommit att avgöras vid slulma överläggningar inöm” den .. socialdemolnatiska makt- eliten, ' varigenom det officiella politiska maskineriet i:realiteten sättes ur 'spel genom att. ställas inför fullbordade fakta; 'Sjuk- försäkringen är uppenbarligen en råga av utom ordentlig I betydelse —' men ' so- cialministern betraktar det 'sov fullkomligt självklart - att den bestyr av ' den härskande "inre kretsen. .. av... socialdemokrater. Göres' oss mera vittne behov? ' - Svenska Dagbladet; Rb Det ör redan mi "sägas "ut, ati: font man ”enbant i litar” till anslagen” för att ”ordna”' en ”om- disponering av den geografiska befolkningsstrukturen i' Sverige, "kommer åtta hundra miljos|i ner att visa sig bortkastade: De” finansiella | åtgärderna ' och "de arbetsmarknadstekniska - måste kompletteras ' med Pp ykolog: iska, och, bostadsbyggande” visar. att] j kraftinsätserna på deitta "område | ; inte alls är ”så imponerande” som Jag regeringen vill: ge”sken av." Ef-lp "lav världen" biltätaste . länder, så] 1 bör wi rimligtvis ha: råd att” till-] ig ]bandahålla hyggliga bostäder åt 1. alla. Bostaden > är: 'angelägnare | än bilen; Bostadskristen beror) inte på människornas : bristande eller : ; förmåga ätt betala beror helt: och utbudet av bostäder är för litet och inte :motsvarar efterfrågan. På. femton 'år "har "regeringen inte : hunnit kemma underfund hållet : på Satt med” kur caken bör skötas.” «+ Västerbottens-Kw i byggandej inte. förmått ge bar- och riskfria. lekplatser, där de kan deka som de vill, måste vi ge dem ett sunrogat i” dag- hem '' och" andra - inrättningar. Det är förvisso sant at daghem och barnträdgårdar och fönsko- fbr, är. nyttiga och: utvecklande för barnen och nödvändiga i det moderna stadstlandskapet.': Men decsa institutioner är inte det , procent. Röster har dessutom höjts - både i Sverige" och utlandet att ö- till åtminstone 1' procent av na- tionalprodukten. . Ränneslöv den 17 aug. 1964 | . Jean Evert” Nilsson, ov "Uppgiften om 3,3 biljoner dollar var hämtad ur den: amerikanska tidskriften - Time (7/8 1964). Att amerikanerna - har ”lättare” att komma till en biljon än vi, är fak. tiskt en intressant uppgift som vi får medge, att vi inte kände till före vet rens påpekande, vilket vi. givetvis inte r någon som helst anledning betvivla Tiktighe- en av. Red. av Laholms Tidning, . SOLGÅVAN TILLBLINDA en 900326 ringspolitik, CP tens "kommentar | skall behandlas som ett Anlternt | Bitersorn det moderha stads- - nen tillräckligt bra och roliga | :; ka den : nationella ' utlandshjälpen | . : | såsom våra egna De äro enda nödvändiga, : Utöver lekar=" erfarit :FN-medlaren Toumiojas|na med kamrater i daghem och: barnträdgård "bör. barnen få. go-. da tillfällen 'avt -vara med sina; föräldrar. Det ideologiskt färga-- de + prisandet - av . daghemimens, grupgliv. och -nedvärderingen av hemmet : är viganska 'Imångsynt..; Både hemmet och -kamratgrup- pen är nödvändiga för barn, E : I . Vestmanlands Läns Tidning ; . Abt” världen skulle ha förs” skonats från krig om den rege- rats'av kvinnor får tills vidare änses.. ovisst i. brist. på - bevis, Däremot skule vi säkerligen. ha slöppit' höghusen om kvinnorna. haft mer 'att säga till om - Man kan" kanske också värda på så- ker och säga at” höghusen ”ald-:' rig hade ”fåbt torna mupp'sig om. arkitekterna” rock: stadsplanerarna, hade haft tillfälle alt alt-passa små" barn under några år av: sitt liv. Handelstidningén | EN SA il ee j Genom konfirmationen - får: kyrkan, . kontalat med + de allrå:. flesta ungdomarna ' i.en ömtålig inden. Även . om : det är "under; förhållandevis kort” tid imatignsundervisningen bör. denna' rätt "använd : l ge de flesta" ungdomarna. en vä (ledning "som ger- bestående” in tryck. och hjälp dill än ssnimg ställer stora krav” på upplägg. ningen : av” "denna "undervisning : och "på ” konfinmationclärarnas : eiska skicklighet. Män cv sooiala. och | spole, nal frågor: 4 bar : a haft. en "påtaglig tisk propaganda; Detta orimliga, : odemokratiska och högst osmak= : polisen”, från i Åmål. Åtta: bilar. belades med körförbud, fyra ertåppadeg. för 2 olovlig körning” och, Jem. ratt-i högsta "grad skräm- esulbtat ger” : anledning” att än en gång erinra (om möd-: vändigheten ' av täta” tt irafikraz- zior. Polisen måste" ha" resurser: till sitt förfogande, . vilka , gör- risken för upptäckt och . straff” så stor, att berusade personer låter bli alt köra bil I själva" verket är ju varje fylleriat vid ratten en potentiell” fräna ” tsamlingens uppbyggelsö . ;> >, till mål... Des ” JT 2 Kor. 14:12 "Strävan efter Andens - gåvor får inte' ha den" personliga ”väl-; Honelsen söm, måll, säger Paulus... "gåvor äro - gemensam egendom. De höra: den” kristna gemenskapen” till, ass NN AM skall” ställas i den kurist- liga” församlingens, det är i den' kristna "gemenskapens . tjä Ingen av de gåvor, som vi ha' undfålt, må vi bruka främst I fill vår egen glädje och vårt eget. bästa, Vi får inte betrakta dem”? äro vår: set Ner gemensamma egendonr : Vi äro bara förvaltare ; av. ett, kapital, som skall stå till” "den" kristna gemenskapens tjänst, och vi äro inför Gud ansvariga för - vår förvaltning. Tänk: om vi skulle - befinnas Vara -: otrogna förvaltare. som » till "vår " egen båtnad använt andrag egendom ; » Söker du församlingens upp-: byggelse? : - :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.