st - : "dadé jördfästningen; söm följdes sn g24 i köpingen och 100.000 kr på 1,15 år och 140.000 kr: på 10. år till N " sökt skattelindring genom staten, Så Industri. et "= FÖDELSEDAGAR Ne or Sper tr 20 >; Söndagsvisning. - 2518 gl om att Sveriges An fer människor rertygar: om s. SEN | PRISEXEMPEL: : så NETTOPRIS HUS bad! Jandets « lägsta möbelpriser tack väre” att ” ” alla ”procentpålägg slopkfs', och - så ställer” endast” en Be, expedi=: b RESO "Första 2 ä. .plymåer. de" k -sits soffa + fåtölj. med Ah? exkl. oms, « Normalpris. : iP "Fristå "teak eller ek. " Bokfylta; 3 sektioner, ” "exkl, ' oms." 2 Normalpris." VÄRT PRIS: inkl expeditionsavgift ' | :: VÅRT PRIS: ”änkll -expeditionsav gift”; av 2869 975: | 720: = I :020:- 7 : T "Kronobergs Jän : "har jämnt ett dussin "kommuner . nämligen Åseda, "Älmeboda, Lin- ”neryd, Väckelsår "Urshult" Mel- lersta Kinnevald; Västra, Torsås, "Viréstad, Hanineda, Annerstad och Lidhult" fävensom Lidhults- muni- - le. S » "war. även förra året. bidragssökan- de, "Moheda komrmun och Tings+ "ryds köping; som: då också sökte " tildrag, är däremot inte med. bland årets. sökande. : "Markaryd låriar” +-Länstyrelser tillstyrker hos rege" .. ringen att. Markaryds" köping . får - tillstånd att låna 500.000 kr på 20 år, för förvärv av'ett område av ev | Guståv” "övgrän. Representanter för ' Markaryds, " Traryds;" Aseda, Lessebo och Hovmantorps. Skommu- ner hade, mött upp. Markaryd” rei presenterades" av kommunalnämn- dens ordförånde AU. Adolfsson, kommunalkamrer? ' Gösta". Blomvik och, -lantbrukare » »Hilding Anders: sön,.; Traryds ..representanter...var fullmäktiges. "ordförande « Gustav Lövgren; kommunalkamrer Lennart Wallentin och kommunalnämndens ordförande Thure Nilsson.” ; « Konferensens" stora : huvudämne vär finansieringsfrågor. i samband med planer på sjukhem. för kro- niskt sjuka, " Nämnda : komminer har .. nämligen” genom : landstinget föreslagits » satt uppföra, sjukhem" i visst. samarbete; med . landstinget, Markaryd 5:1. jämte: stadsä; nr -10-år för. förvärv: av, stadsägörna S:t 184, F och; 492 493, Det först- nämda området är' avsett för” bo” stadsbebyggelse, oc oc : För« uppförande av lokåler.. grundskola mm föreslås köpingen få tillstånd att låna 3.144.000 kr på . 80 års amortering. Kostnaderna”. har " beräknats till. 5.550.000 kr: Aa Slutligen tillstyrker länsstyrelsen att köpingen. får låna 430.000 kr på . "anläggning av ledningar. och gator "på. Eliassons backar och Intäppan resp. på Intäppan och i Timsfors.:- Kommunal Konferens "har hållits i Strömsnäsbru na sammanträdet. Blixtnedslag i; d vissa lånesvårigheter föreligger har man först och främst att taga ställning till de ekonomis- ka problemen,-- vilket: föranledde det hållna förberedande, och inter? : Vid ett kraftigt åskväder på ons- dagen. slog blixten ned i' lantbru- kare ' Helmér : Eklunds: fastighet i Elisköp vid Göteryd. Fru' Eklund befann - sig/ på vindsvåningen då blixten slog ned strax bakom hen- ne., i, en' elektrisk" mätartavla.' Se-] dan Delarys": brandkår .' larmats |' begärdes; släckningshjälp av brand- kåren si: Strömsnäsbruk. Branden var snart under kontroll men om- fattande ' vatten= der ordförandeskap ' av”: Traryds uppstod. ” - [onmunalfall mäktige ordförande,” 70 år 7 | > fyller 47 dag direktör fa Ben« dix; Varberg; Han” har” tagit verk- ”sam' del i Varbergs och Tänets po- sltiska "arbete? Sålunda "här han : ? tillhört Varbergs "stadsfullmäktige är 30 år och är fn, >dess”vice- ord) förande, Han' tillhör Hallands' läns landsting sedan 18 år och, är: 1es "damot av förvaltningsutskottet” och dess. vice ordförande,” ; " Astrid” Ekedahl. en ålder av. Ti . år! avled på" onsdagen fru" Astrid " Ekedahl, € Petri; maka till'apote- F.fkare" "David » Ekedahl,'' Halmstad. !: Hon' var "född i Vetlanda. Förutom rä "av maken sörjes hon av: döttrarna > Elsa, ' ft med apotekare” P. L Kootzén, = bankdirektör 'S.' Andersson, I Väsé ” dervik, Karin; gift med jur. "kand. E Corneliusson; Sollentuna, Anné '. Mari;. gift med": docent /P. Ardö, Lund; Ingrid, ift: med kommunal + borgmästare I GG Björner, Kraril förs, samti. 2doptivsonen pssö; - bankt änsteman i.» Göteborg," o' . BEGRAVNING «i 0. ee ' En" högtidlig begravning ägde på törsdagem: rum' i "Våxtorps kyrka, . då stoftet eftér' den” bid ”trafiko+ . lycka'tonikomne 'chaufförén . Willy . Andersson, Jonstorp, vigdes till den :gista vilan. Vid kistan" prestavera” de -skogsärbetäre. Tage" Fast; "Jons< förs; och åkeriägare Kurt Nilsson! "Våxtorp. Som inledning” "speladå kantor, Edith > MöN Fischer: ; Akten. inleddes med: ps. -31: 134 arefter” kyrkoherde Arvid es. +83:16—9 och "begravninksmäs-? Akten! slöt” med" ps: 294 ”wen tog: de” sörjande” ett sista fari Vs väl, och tal "hölls av frit Inbeborg |, ; Johansson, Öahus; . fru” Karin; An: NE . dérssohy' Värestotp, samt 'ombuds? r . Man Algot Pettersson, Hässleholmi |, '$öm"”' lade” ned en > krans fråd skogsarbetärnäs,” "avdelning. DE an? : Ifaktor. att räkna. med, Bäåstad;' Greta, gift" med I n "Largo ' av i 'restorp.. -Unisont' sjöngs. "ps. 300 Rå tl En.rik och : :vacker bloms: rgärd hade: ägnats den: bortgångnes min- ne, :Bland kransarna märktes”. en från. Våxtorps. hemvärn. NET (Forts. från "sid. 1” ; den europeiska . marknaden och av vissa överskott från den ame- rikanska industrin.” Även. på | längre sikt är Japan en positiv Det finns emellertid" tro des- sa relativt. ljusa . inslag i bilden anledning att varna för någon övertro på en hastigt förbättrad lö amhetsutveckling ot inom skogsindustrin... " : : Den nya. högkonjunktur i i Eu- ropa vinu befinner oss inne i har visserligen utvecklat sig till en. mängdkonjunktur men .med små möjligheter. till pris- ] ingar på. pappersprodukter- Exganslönen Vommet sannolikt ätt tvinga ”fram” en strukturföränd< strin som är splittrad på ett "stort antal små och föga rationella en? heter, en strukturförändring medför att produktionen av vissa massproducerade” kvaliteer & äv Pap per mer och mer förskjuts till . Skandinavien. Beträffande förbruk- |: "Jningen av de oblekta sorterna av pappersmassa. här. vi att: > lägga märke till att rationaliseringen vär det gäller , distribution. av cement och gödningsmedel nu tydligt. verkar avsättningen. Konsumtioi nen sav . papperssäckar vi 3 stegrande. tendens, "Det är beteck! nande. att. man i England "signalerat nedläggningar av. produktionen. av säckpapper. S - -På längre si dinavisk synpunkt” relativt ljust, Vi behöver! förmodligen inte” så shycket,, frukta ersättningsproduk= terhay även om dessa blir allt van: b ligare 'och kan bjuda” papperet hård och plast. ser nämligen 'ut ”att vara "len tekniskt "god, lösning” på mänga |förpackningsproblem. . s Vårt länds skogsi Gstri. får så” "förigas tack" fråmbars” äv” läntbrus käre Waldemar - sAndérssonj” Vä- ring i den europeiska pappersindy- I | konkurrens.” Kombinationen Papper kerligen: allvarligt räkna med, tt gär a dd en meral 2 kontinuerii vir- : Kraftverk se (Forts. , från sid. 1) - os 2 Jag. tycker: att "torsdagens skyfall. trots allt inte var så där alldeles katastrofalt, -- Säger schaktmästare John Nils- s O.n,; utan. då var: det betyd- ligt värre den sista juli ifjol, då åtskilliga källare - översvämma- upprört. många. berörda: fastig” hetsägare; : som menar att. de som: tredje part. kommit på mel- lanhand; Om åtal väcks — d. v.|- s:. om stadens egen .byggnads- nämnd" överlämnar. ärendet till allmänne åklägaren för utred- ning — riskerar" hela bolagssty- relsen "med : :: ansvariga : des och måste: :Jänsp Den här Nar det Nyckelpigan, som "blev mest. illa, utsatt och tjänst att” dömas till dags- böter.” : där måste "brandkåren lä pa, ett arbete! .som-tog. hela da- gen i anspråk, - Vattnet. stod där h halvmeterhög 2 dessutom hade” det', kommit; in+ en massa skräp; varför ; arbetet med ;:att få källaren i' ordning ige blev ganska ' tidsödande, + «ci. : LT:s :specielle : ”väderlekspro- fet” Wilhelm Johansson i Mell- by meddelar; att där föll under torsdagen "12,3 mm. regn,', men det: torde . ha: varit, betydligt mer i Laholm under skyfallet.': i (Forts. från. "sid, Hässleholmsbon : var, hela' tiden chaufför och påstod sig inte v ta "någonting om "stölderna in" när ”på . slutet då ' jag anade så De. båda kumpånerna ., visste berätta ' att de gemensamt ' och tillsammans med .sina respekti- ve fästmör planerat storstötar i forni.; av bankrån. eller : -kassa- skåpskupper. men att. dessa: pla? ner av. olika., » anledningår'; nte blivit' av.':. - = : ”. Under sin stöldraid "kom: kelljungabon - över : sammanlagt hel” del smycken! samma "bostaden." Någon" dag i juli hade den ene” ynglingen fällig” bekänt, varför åtalet" mot honom även omfattade olaga va- fördes genci ; Förhandlingarna |. + (Fonts. från sid. ' 1. ut Hemsjöverken: 1En utbyggnad 'skulle bara' betyda ett krafttill- skott äv 0. 000374" procent av he- nästan! ingenting i en 'tid ! man kan göra atomi- och äng? ” Grei ven: håde” "kommit ” sak" på” "spåren, ' sade" hi program om" Mörrumsån; skulle sänts TV för ex tid ses dan, stoppades i i sista stund: Han undrade nu om mörkermän: var i” arbete” och hade” "vållat "én maktkamp i 'radioledningen om laxen.” MN NtT | "som kostillförsel och en "strävan ” att skapa. / en jänin och hög sysselsätt- latt det var: något skumt”... 6.923 " kronor” och . dessutom sen) | köpt en revolver, samt tillhös |” na kan redan 20.000 bilda sig en uppfattning > om :.. reklam-' TV, nämligen: de: norrbottningar, som kan ta in finska TV-sändaren i håll. Av de svenska TV-tittar- |.” Tervola.” Finland : har som ber kant kommersiell IV. Na Vär läg chefs- |: vå SUR HAR 'NI KOMMIT tre? De: ingar« nas historia "sträcker sig 3.500 år tillbaka i tiden. Den första egent=' " liga färdbeskrivningen finns i ett: tempel i Tebe där färgglada re- -. Hefer och , hieroglyfer . berättar -,om det fjärran landet Punt. Dit : 2 sände. den företagsamma, drott= "ning ” -Hatshepsut: : en = egyp- "tisk: handelsflotta med gåvor som , -.halsband;', yxor ' och » knivar till: det främmande folket. : ”. Expeditionen. ' vände ; "lyckligt åter med. välluktande kåda, rökelse,.el- fenben, rent guld, ögonfärg och lång- svansapor, berättar Björn: Landström d-sin nyutkomna bok ”Vägen till: In- "dien” ,(Forum).-Det var den första - export som noterats från. det hållet. Men var låg landet Punt? Man har Fissat på Eritrea, södra Arabien, So-|'. mäliland ' och trakterna kring Sansi- bar ”och' Dar! es :Salam, Författaren "tror själv på det sista: alternativet. - Där: är naturen så rik och givmild -att egyptierna kallade det för guda- landet.: Men ”arkelogerna håller fort- farande på att restaurera de tempel- "rester som grävts. fram ur:sanden, - När: de skadade .och blekta reliefer- |: na-i' templet i ;Tebe restaurerats än- ni fullständigare klarnar. kanske r Ie- ; semmålet än. mer.-' » BOKEN TILLÄGNAD - Vt EGYPTISK DROTTNING För: ett par år sedan. blev: Björn Landström — som är född. i Finland där han har verkat som' författare, Könstnär och teaterman — vida känd för + boken ”Skeppet”. . Det - är ett praktverk söm hittills har kom- mit ut i 12 länder och gett författa- 'ren gott namn inte minst 1 USA och|- -ute i Europa både som skribent och ' konstnärlig bokillustratör. : a a | Djupgående ; forskningar | låg Bakom "”Skeppet” och det gäller också det " nu utkomna verket ”Vägen till In- dien”. "Fortsatta ' studier pch. långa "färder i både Afrika och Asien har föregått utgivningen av denna bok som tillägmas ”den egyptiska drott- ningen Hatshepsut, den första som i ord och bilder” lät skildra « en ”upp- "därmed sträva ' mot en ny typ av prispolitik inom 'ceHulosaindustrin. 'Hitfills" har det varit vanligt med kvartalsvisa- justeringar i notering- arna. Med hänsyn till 'marknads- bälansen”skulleé det" dock vara an+ | geläget med 'en övergång till t. ex. lårävisa' prisjusteringar. vo ning ä k snäring- : en”. : Sannolikt 'måste vi i förbindelse 200000 På ser vi invånamna I: Punt med häpnad höja sina händer, och fråga egypterna:-”Hur /'har ni' kommit till detta land som männi. äg Jandet Punt? | | skorna inte känner? Kom nå på him”; melstigarna eller har ni befarit ha-' vet och gudalandets vatten? Eller: har ni kommit på solens strålar? "Vi får också veta att gästerna: undfäg-' nade dem med bröd, ör vin, kött och; torkad frukt. - Landström räknar. ut att ped: tionen genomfördes mellan åren 1493 och 1492 före Kristus. Exakt samma. årtal efter Kristus : skulle: en' ännu' märkligare -" expedition ; genomföras. Då berättade Columbus för Bartolo- meu Diaz att. han upp ckt vägen till Indien; Men -dessförinnan " hinner Land-. ström berätta om hur fenicierna seg-: lade" runt: Afrika, om Pytheas'' resa' till Thule, om vägarna till Kina, om. hur silkesmasken kom : till Europa," om Leif Erikssons färder still "Island, Grönland och Vinland år 1.000. Marco ” Polo, Henrik" Sjöfararen. och Juan” Fernandez! har : också fått 'sina rikt. illustrerade kapitel, | STRÄVAN EFTER RIKTIG MILJO Som samlare av böcker om upp- täcktsfärder har Björn Landström of- ' ta funnit att samma bilder kommer tillbaka år efter år, Han har sett miniatyrer "från 1400-talet som avbil- dar Marco Polos 1200-talsresa,' han har sett. de Brys. kopparstick från slutet av 1500-talet som skildrar Co-' lumbus. färd hundra år tidigare och mycket annat vackert som ofta har föga släktskap med upptäcktsresor-" nas verklighet, +: - - Konstnärerna på 1500-talet avbilda- de Kristi liv i 1500- talsmiljö liksom de också "avbildade ' Marco Polo, och . Columbus i samma skepp och i sam- tid kläder och med rena fantasiska- 1: Under v -| vattnet, Jägaren 'Tarabykin fick: på ”rasplatsen .syn på ett väldigt huvud. | Hertz i spetsen för att' gräva. "fram MOSKVA (IT-APN) ot "Zoologiska museet i Lentagrad " har I sina samllugar en säkerligen ' > unik ', kollektlon' Istidsdjur, - som +, hittats 4 norra Slbirens tjälbund= ” na Jord. Här kan man få se resa ' ter av ullhåriga noshörningar, bl.=. ” ”sonoxar och vildhästar, Men mus MM Re stolthet är ändå världens enda t smakar” inte Täcker! Tajmyr, com levde för bara , 12.000 är sedan, . . SN Mammuten ”var' en | samlida” till den Bldra stenåldersmänniskan, som gör- na jagade, dessa djur, åt deras költ och glorde 'olika redskap av benen och betarna, På många stenåldersbo- platser har arkeologerna hittat högar av mammutben; som bär spår av bos " XTjälen, har i: tiotusentals är haft hela norra Sibirlen i sitt grepp. Det genomfrusna, skiktet varierar mellan] inte upp ens. under de hetaste som- rar. I dessa naturliga kylskåp finns | välbevarade '. rester . många djur som nu är utdöda. Och det rör sig Inte bara om skelett utan: också]. 1 och 400 meter i tjocklek och tinar|: ar 1 har man påträfs fat hällristni och turer från den iden, se , "NAR ALDRIG SMAKAT NAGO), ; VIDRIGARE;' Mammutfyndet vid Berjozovka har gett upphov till många legender, .En av: de :mest AA är: alt. ryska om hela k med hud, päls, inälvor och rentav osmält föda I magsäckarnal Fes 7 in "FYRTIO VÄLBEVARADE . ">" MAMMUTFYND: mun har man i Nordsibirlen gjort ett fyrtiotal fynd av mammutar med var den b som upp- bevarade mjukdelar, ; Minst "skadad ; n bankett efter mammutcna "ankoms! till S:t Pelersburg hade .mammutkött på matsedeln, . » sig .Det.-har dock funnils' en person som smakat på denna mammut. Det var en bekant till: dåvarande direktören för . zoologiska museet V Zelins skij, Han bad professorn om "en kbit”, och. lät tillaga den ”med täcktes, 1900 '' vid: stranden, '" av Berjozovka; 'en - biflod till. :Kolyma. :vårfloden ”: underminerades stranden och en stor bit rasade ner I som. stack fram ur sluttningen, Med en yxa 'högg han loss betarna och sålde dem sedan till kosacken Javlav- skij,. som meddelade :fyndet till Ja: kutsk, . varifrån. ett telegram sändes till vetenskapsakademin i 5 t Peters- burg, j, ens frn Vi 1 kademi, kickad, "då iväg en expedition med zoologen O F mammuten .och få den transporterad till' huvudstaden. I maj 1901 kom ex- peditionen med järnväg till Irkutsk, men -sedan hade man -.en svår och «strapatsrik färd framför «sig "innan man i september kom fram: till Bers]p jozövka." Över”. fyndplatsen -byggdet. man genast en stor timmerstuga med kaminer — mammuten grävdes fram allteftersom den frusna marken: tiv nats upp, ; Der VR Att få. den. flera ton tunga mam- mutkroppen till S:t Petersburg visa- de sig vara" ett ännu svårare före, tag, eftersom den varken kunde Ias- tas på båt eller forslas på klövjehäs- sås till”, Professorns bekanling satte tappert. I sig den ,mångtusen= åriga :”konserven" men måste eflcråt bekänna, att han aldrig hade” smakat € vidrigare I hela sitt liv, shjörnar,. vargar . och , polarrävar äter gärna mammutkött. Tamhyundar gör detr också. iblahd. Kött som le- gat'så många årtusenden i den, frus« na 'marken har dock genomgålt bety- dande förändringår, Marktemperatu« ren varierar mellan minus 4 och plus 5 grader. Trots att luften inte har till- träde till köttet sker alltså en för« ruttnelse, om än långsam, Nyuppsku= ret mammutkött ker alldeles friskt ut, det är rött med accentuerad firer. struktur.och ljust fett. Men i luften mörknar kötlet 'snabbt,. och .när det torkat, faller det sönder som torv, Det kan knappast rekommenderas - som människoföda," : tar. Man: fick: stycka k ,- sy in varje 'bit, i hudar och köra dem på släde efter häst eller ren. Först ett år efter expeditionens början änläné de dehagarna med sin värdefulla last till S:t Petersburg. Fyndet vid Berjozovka fick' stor be- tydelse inom paleontologin." Expedi- tiohens material studerädes av mån- ga framstående experter och-många vetenskapliga och populär k liga verk skrevs med anledning av xpediti na | drog själva med tre tjocka band. 3 KA FINT MAMMUTFYND OCKSÅ 1918. Värdefulla" upplysningar -, erhölls också av den expedtifom som | grävde fram .. en år” påträffad mammut ” vid . Mamontova (Mam- mutfloden!) på ”Tajmyrhälvön. Arbe= et leddes av - en speciellt: tillsatt vid - veten=. pelser som -miljö, erinrar L Han har därför' avnänt alla de möj- ligheter som nu står till buds för att i' sina teckningar få största möjliga tidstrohet. inte- minst när det gäller att berätta om de. länder och män- skapsakademins zoologiska institut. : Data från alla mammututgrä' ine gar i. Sibirien har gjort det möjligt att fastslå att dessa djur förekom där 1 många årtusenden. Bl a har man delar från ferm niskor, som de. första pp mötte, "7 - . ne ta 3 med C-14 Berjo- visade sig vara den » (Forts. från sid. DD” 2 or heter att uppstå i Finland. I-år här dock överskottet inte gett " |något problem, eftersom ett :30- personliga "vikariat ” läsår, "Förbundet är villigt att överväga "alla ' "möjligheter placera sina medlemmar: på lä- rarplatser om verkligt överskott på arbetskraft - uppstår. Det är - soc lärare "kunnat | placeras: på för "nästa att a 4 äldsta, den levde för 45.000—47.000 är sedan. ”Yndst” var mammuten från oa bättre att ba lärare i tjänst i Sverige än att ha dem arbetslö- sa i Finland, säger I man på -för- bundet. > Frysbox är den modema . husmoderns mest - -effektiva hemhjälp. sn KRON-frysbox -” är: 'en "svensk kvalitetsprodukt'.- och finns : Å storlekar gom passar Varje hus- häl” 150; 260; 400 eller, 565, li- "kontakt med OSS " 'Låntmarinaförening Tel" 232 60 vx: anv es
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.