"LAHOLMS TIDNING Ejöken Iyndon Jo ohnson” har han dokumenterat skriva Förenta: Staternas ”Mistorta " under 1960-talet kommer de att äg-- " na stort utrymme åt epoken Lyn- ” don Johnson, medan John Kenne- -:- dys insatser avfärdas på några kor- ta rader i en fotnot, På detta dras- tiska och onekligen ' chockeran- de sätt har en amerikansk skribent jämfört de båda presidi Ken- nästan till övermått. Visar han sig Wild ning fö "Utbildning | är en förutsättning för framåtskridandet. För att: vi unna behärska såväl idégi som ' den praktiske statsledarens funktioner är chansen stor för att framtidens historiker skall komma att tala om epoken Johnson. Onek- ligen har Johnson växt med upp- ”giften, sedan han flyttade in I Vita huset. Sin virtuosa skicklighet som iker har han ytterligare full- : ” nedys och Johnsons politiska verk- samhet, Jämförelsen är naturligtivs komnat. men han har också; visat. prov: på en kallblodigt säker be- . och känsla för . medvetet överdriven, skrib vill med en slående formulering anty- da, att fi iden kanske k vad situationen kräver, som går ut- litisk Kan skall kunna göra en så god insats som möjligt var vi än har vår dagliga gärning, krävs, att vi har kunskaper om det wi. håller på hällsutveckling kräver sålunda, att ytterligare resurser satsas. på ut- bildningen. Större del av natio- nalprodukten . måste. användas , till bildning och forskni att värdera de båda presidenternas betydelse på ett annat sätt än som faller sig, naturligt för samtiden, Kennedys . livsgärning är avslu- tad, Johnsons är just nu i sitt mest aktiva skede, därför säger det sig självt att ingen rättvisande jämfe- över den Johnson när ae kommer omkring till ” « vil ' ket man hade anledning att "tvivla på, när han en mörk novemberdag förra året fick axla den mantel, som ' en lönnmördare berövade John Kennedy. ut Men det är av grundläggande betydelse, att alla medborgare har lika chans: att utbilda "sig. Var och en måste så 'långt möjligt ges förutsättningar att utveckla sina personliga anlag. Geografiska fak- med. En fortsatt progressiv: sam- | . ere te passas än förändringarna I i sam- som : måste ; upp- hället. "En sak T märksammas” mera : vad: som bl 1, sig fr fans illeA Isamtidigt- som "det" bya gymnasiet och fackskolorna, men det blir nu alltså inte 'möjligt.: Det finns an- Fa : kraftigt understryka, att hittills skett är discipli Både för lärarna” och eleverna är ordning i skolsalen: nödvändig. :- Åst Klassernas ,storlek : betyder a har Ffolkhö utredningen måste -arbeta' med första” "möjliga" ”skyndsamhet. Större. statsstöd "bör utgå till skol "enligt vetvis mycket i detta Man - måste inrikta sig på mindre klassar. Oenterpartiet ' krävde i samband: med: grundskolebeslutet 1962, att elevantalet i" en klass vid 1970-talets början "normalt inte skulle omfatta mer än -25. elever, tiv et." Man kan räkna med att den- na” skolform kommer att fylla en värdefull "uppgift "även inom ''det framtida” [och det I genom : uindervisningsväsendet, ” angeläget, att - staten örre ' bidrag lättar ' de årigheter, som mänga iska sv och partiet: har "sedan återk itF med :detta "krav," men" iksdagens Vad det gäller: utbildningen ef- undervisning ' här | folkhögskolor: fon! brottas med, öker sig: Hill: "högre ökat" " mycket "De "som i; EL " Det, blir mer och" mer uppen- | bart" att om : Cyperns. regering skall kunna bringas att ta sitt förnuft «till. fånga. så 'måste den ställag ansikte mot ansikte med ett obehagligt . alternativ. Man kan” förelägga den krav, men endast i form av bestämda villt kvarstanna. Det är ett bedröv- ligt skådespel att :Förenta Na- tionernä,' som , närmast "är till för att hålla suveräna regeringar till ; ordningen, ' gång på ; gång | blir: ett "offer för: deras fram- kor; för. att .FN-styrkan - skall = kommentar I denna tokniska tevolution. Där= för är det också nödvändigt : att samhällsvetenskapen,; sociologin och, humanismen ' följer: med-!i utvecklingen, ” "Revolutionen får inte bara bli nya maskiner och snabbare teknik, - ; Dala-Demokraten” : Hela” poängen "med" det kom- munala sambandet är att. folk 'skall tycka att det är svårbé- gripligt . och.; därför "svälja det [obesett. "Är, det 'inte att. under= skatta . väljarna? .De - kanske ter grundskolan befinner sig myc- ket" f.-n på. . planeringsstadiet. markant "under ” de senaste åren; Följden I har". blivit vatt. den till rentav” begriper "att där "inte finns ' något att. begripa: Att det gångsrika tidningen; : Handelstidningen>1 torer får inte lägga hinder i vä- relse :och värdering av de båda ä gen och givetvis får inte heller männens arbete kan göras nu Sina första stora segrar vann Lyndon Johnson genom 'att föra I Aven med risk att bli korrigerad hamn de två stora lagförslag Ken- = |yederbörandes ek iska, situa- |Gy tredningen = och : fack- gängliga kapaciteten” inte räckt till. vo «of lär: med det kommunala sam- av ferat DÄDlA All den förefaller det nedy . lagt fram för kongressen,. |tjon vara avgörande” i sa > Iskoleutredningen". har . ju ' nyligen] Det har blivit överfullt i föreläs- v + ungdomsförburid bandet ' som med ' kräftburarna ' motiverat påstå, att dessa Inte kom- —- nämligen garantien för medborger- ie am sina! betänkanden. Gym), : as . mer att nedvärdera John Kennedy liga "rättigheter åt negrerna” och . hanget. lagt fram sina' betänkan ym- | ningssalarna, och; 'det har" uppstått | öventrumfar , "med. en';'elegant | på Harpsund — . det finns ingen- nasieutredningen- "föreslår satt de m | nuvarande « gymnasieformerna-' det allmänna, det merkantila och brist” på bostäder" för 'studenterna; Enligt ' centerpartiets mening fräcs ker det ,inte' att satsa på de" -nu- gest. hr. Heckscher. Nu . är det inte .bara' de 800000: pensionä= rer” som i idag inte får, någon 1. vårt land börjar ju skol undervisningen ' "relativt - sent, man jämför med förhållandena" i ting: + det: så som den hn Upsala 'Nya Tidning v' gjort eller låtsats ' göra. Kennedys presidentskap var inte bara en pa- Nu har han ock- " "så lyckats förverkliga ett-initiativ,'- som helt är hans eget, nämligen att rentes I epoken Lyndon Johnson, förmå kongressen att ge ett anslag - . ee. er iska det tekniska —: sammanföres - till varan de -' universitetsorterna. : När ATP, som den var till viss del en förutsätt = på en miljard dollar för bekämpan- - | Många Jänder på den europeiska to vilken bistå av fem böclutade | Mjöl skall: uNFBrsälkras on Många ”av' dem som dödas "1 . ning för denna, Däremot 'är det ; kont Fi visning [e vil j n ”rej ggspension” » .. Också | trafiken är. barn. Glädjande nog tänkbart,” att Lyndon Johnsons namn kommer att skrivas med stör- re bokstäver i Förenta Staternas historla än John Kennedys, vilket I så fall inte endast beror därpå, att Kennedys bana på ett tragiskt sätt stäcktes I förtid utan även på, att Johnson som mästare I det poli= . tiska spelet kuride få saker och ting . uträttade, där Kennedys handlings. :. förmåga handicapades av hans in- tellektuella distans till senatens och Jämför man Kennedys president- period med Johrisons aktivitet 1 Vi- ' ta huset sedan förra hösten ligger : det nära till hands att karakterisera » Kennedy som idégivaren och John- son som den praktiske förverkli- garen av dennes idéer, t Om man drar ut -perspektlvet framåt 1 tiden hur. kommer bilden av Lyndon Johnson då 'att'te, sig?. Kommer han att fortsätta” att "vara en man, som”? > förverkligar ' idéer,' som fölts I andra människors ”hjär=, nor, eller kommér'han' att visa att han inte bara: Kan 'håndla” utan : liven tänka självständigt, Kominer han att bll även en' hydanare i politiskt tänkande: Att han. är 'en handlingskraftig politiker 'och ad- ”tvit och.en på Cypei de av fattigdomen- 41 Förenta Sta- ; : terna. Summan är liten, alltför li- ' » ten för den väldiga uppgiften, men det är inte anslagets storlek, som - är det väsentliga, utan det faktum - att "president . Johnson insett vad . Bom bör göras på detta område och ” målmedvetet startat sitt krig mot - fattigdomen inom USA:s egna grän= Från" det utrikespolitiska arbets-” fältet hade Lyndon Johnson rela- - ringa ' erfarenheter, då han blev. president, Inte heller. torde hans kunskaper, om utrikespolitis- ka förhållanden ha. varit särskilt ' djupgående, Därför ' kunde man ' med skäl befara, att han inte'skul- + le komma att.visa något särskilt gott handlag, då det gällde att möta " en akut krissituation : någonstans i; ' världén, Nu har han 'konfronterats . "med två kriser, - -en, 1 »Sydöstasien : Den förstnämnda - 1 var säkerligen vida 4 farligare i än den r sistnämnda. Sävltt man nu kan kl ! döma" har Johnson Jyckats ; bemäst« ia denna kris och stärkt "sitt lands ; förekommer ju.i Sverige i mycket begränsad omfattning. 'Centerpar- tiet menar, att införande "av all- män förskola. bör övervägas. 'Ex- pertisen tillmäter denna form av undervisning stor betydelse, Den ger barnen i en till: deras : ålder anpassad :social fostran, och" den kan sätta "leken i utvecklingsfräm jande syfte, d Den 'nu: framväxande .grundsko" lan. fyller det av centerpartiet ställda kravet på. allas lika chans till. utbildning, och "partiet :har varit en av de' pådrivande kraf- terna, när det gällt att' få till stånd den hya' obligatoriska skolan. Det. gäller. att de: intentioner som ligger - tv bakom undskoletanken olika .. studieinriktningar.. , På. edet sättet blir det möjligt att öka an- talet : gymnasieorter, : "vilket / är linje med centerkravet.”. på studierna skall” «Våra. Hlgängliga på: så nära: håll "som: möjligt. ” Det är, också. meningen, ; att. samord- st på ett mera rationellt sätt. "Yrkesskolan måste. 'öckså' anpas- sas till de moderna kraven. Det är rigeläget att det sker så snabbt som ' möjligt. Tyvärr dröjde. det ända till. förra; året innan, reger "prestige bland de . folken; + Lyndon Johnson har även som ut-! » Fikespoljfiker visat sig. vida skick=;i ligare än vad i man på förhand häde v trott! ATSTRAMNING AV DEN STAT- "LIGA FINANSPOLITIKEN |. ; blir. ofrånkomlig,': ; påpekar NN: c R Pokorny' I tlidningen För ee ta garen ' Det är uppenbart att de: svens- ka myndigheterna inte kan fort- sälta med'sin nuvarande "lama finanspolitik, Riksbanken gör 'allt ÖN NT den förmår för att'"”luta sig mot . inflationsstormen”, Den har stra- mat åt penningspolitiken till den grad att det nästan är omöjligt att få nya” bankkrediter. Man "har |: också redan sagt från” att. "den hårda kréditpolitiken kommer att fortsättas ' under den kommande vintern, Mén riksbanken: ensam kan inte uträtta något' väsentligt om den inte får aktiv hjälp från finansminsterns sida, Sådan hjälp är Into att påräkna före höstens val. - En åtstramning av den statliga finanspolitiken blir emellertid o- frånkomlig. Vi står. li in- för nödvändigheten att inte för- sämra vår valutas inre köpkraft mer än vad som sker i andra i in- dustristater, DOMÄNVERKSCHEFEN BACKAR UR Debatten om effektivitet i stats- skogsbruk contra enskilt bedrivet "skogsbruk har blossat upp i som- mar till följd av en framställning domänverkschefen Erik W. Hö- jer gjorde för jordbruksdeparte- mentets personal, Sveriges Skogs- ägarcföreningars Riksförbund a- nalyserade framställningen och hävdade I en inlaga till jord- bruksministern att den Höjerska framställningen var tendentiös till domänverkets förmån. Nu har hr Höjer till jordbruks- ministern lämnat en k t; /aridra "hittills försliggånas utred- ningar ger' belägg" för att bonde-)- skogsbruket :! ; som. . "ekonomisk driftsförm" skulle” vara -underläg- set statsskogsbruket.! ; . ; , Det är tacknämligt "att att. man; från, skilda håll är enig så långt. I mata bar a FI VER rr vote ETT ERLANDER- FIASKO / KU » Senast hari« en äv de "mest Dros" iminenta' medlemmarna. av det son « cialdemokratiska . partieg, nuva- rande. landshövdingen i-Söder- -. manlands , län -; Ossian ; Sehlstedt, | "gjort ett uttalande i: drågan. Han förklarar, att statsministerns pros jekt om' ett särskilt samband 'mel- |. lan 'kommunal=: och rikspolitiken "är en ren konstruktion; 7 . "Tidigate — 'på den socialdemoi kratiska partikongressen i juni — " yttrade " självaste "ordföranden i Törfattningsutredningen,' den myc- ket prominente förre 'landshöv- dingen och: socialdemokraten Ric- kard' Sandler: "Som gammal so- cialdemokrat anser jag det full- ständigt ofattbart, om kongressen skulle uppställa ett oåterkalleligt krav på indirekta val”, Men hr Erlander har framhär- dat — trots allt, Han vill att folk skall rösta för något som redan blivit ett fiasko för honom, kon- . stäterar Smålandsposten. ' LÄNGSAMT + "Hundra kvinnor från! Malta och andra länder skall, enligt rege- ringens medgivande, få invandra till Sverige för att arbeta. som hembiträden och å .vårdsysslor. till SSR:s analys. Han anlägger där en mera allmän och social syn på frågan och framhåller att den avkastning som skogen ger Kgaren, endast är en av de många faktorer som kräver hänsynsta- gande. 1 detta sammanhang, Det är alldeles riktigt, säger RLF-tidningen: : Så t. ex. omvittnar ofta kom- munalmän att domänverkets sko- "far är till mycket mindre stöd för kommun och bygd än vad en- skilda skogar . av motsvarande omfattning är. En högproducerande och inten- siv drift är vad som ligger sär- skilt bra till för bondeskogsbru- ket, Att detta inte avverkar hela tillväxten i ett skede när de ur produkionssynpunkt behöver öka virkesförrådet eller att det inte försöker sälja mer än den i nu- läget utbyggda industrin kan ab- sorbera är ju något att räkna det enskilda skogsbruket till godo och domänverkets virkespriser - till gagn. . RLF-tidningen kopstaterar så att generaldirektör Höjer instäm- mer i SSR:s slutvinjott: Det är arbet; yrelsens två år gamla vega som ' nu plockats fram ur byrålådan, dam- mats av och bilallits, noterar A r- betarbladet Kvarnarna mal ibland förvånande lingsamt i , kanslihuset: : Som ett tecken på att ' regering- .en börjar röra på sig i invand- ringsfrågan kan man måhända se beslutet om maltaflickorna. Men nog var det mer energiska insat- ser än så finansminister Sträng hade i tankarna när han inför partikongressen i somras talade om behovet av en aktiv invand- rtingspolitik som ett. viktigt me=- del att lindra bristen på arbets- kraft och bevara vår höga fram- stegstakt, Att en sådan insats be- hövs står sedan länge klart, men den borde allsidigt och ingående tanalyseras och klara riktlinjer dras upp i samverkan mellan statsmakter och . arbetsmarkna- dens parter. " Innan en aktivare, mer :'syste- matisk i dring kan sti as Det” börjar” på valscenen, nyligen i den höpkrafsade. 'promé- politik, På -regeringssprålk kallades den” 12, ,5-sidiga. regeringspromemo- rian för "en ”utförlig sammanfatt: ning” av-:den' utlovad propositio- nen, i Arbetsordnin gen - kanslihuset är" helt" enastående, i Vad. mäktar | inte den” ; socialdemökratiska', ;rege- ringen "numera? "Tänk bara en sån sak ”att;' på- förhand > skriva en sammanfattning av något” som ”.ska komma — några :månader. efteråt! ; Det är konst det, minsann; "Gång 3 "på ”gårig här ! man ” upps skjutit frågan. om den ' ;proposition som 7 skulle, grunda ' sig' på ' den Näslundska. lokalise ingsutredning- ens betänkande, en Detta + lades "som : bekant ; fram redan i september 1963. Propo” sitionen "sades komma" någon gång under -vårriksdagen. I; slutet ..av vårriksdagen, hette, det 'så små- ningom! När man ”nalkades slutet sa man; "under sommaren”, : . Kaggeholms folkhögskola, som drivs av Pingströrelsen, har mot skolöverstyrelsens förslag - nekats statsbidrag.” Pengarna går i stäl- let till LO:s' Runö-skolan. Kag- geholm drivs av pingströrelsen och har fungerat i 32 år. LO-sko- lan i knappa två år! Båda uppfyl- ler de normer som skolöversty- relsen ställer på' folkhögskolor. Men eftersom Kaggeholm varit i- gång längre tid (pingstvännerna har i väntan på statsbidrag satsat 2,5 miljoner kr på driften) fick den förordet såsom praxis är. Be- slutet innebär en klar diskrimi- nering av en religiös rörelse till . förmån för en facklig. Även om det speglar en värdering hos re- geringen fritas därigenom inte det föredragande statsrådet, her E- denman, från kritik. Vid tillämp- ningen ' av riksdag:besluten har "måste en rad förutsättningar ska- pas och" arrangemang vidtagas Regeringen "borde snarast ta ini- tiativ till någon form av utredning Varken Höjers föredrag' eller - härom, son han i de att se till ele- mentära rättvisekrav. När han sätter sig över dem måste det för- anleda anmärkning i riksdagens konstitutionsutskott. morian 'om aktiv: (?) lokaliserings- jhö. Joch gick på centerns linje. Fram” (Till sa . valet, i Vackert så. Och” på vissa punkter t.” 0. nn lämnat” besked, Det "gäller de 890 miljonerna under "en . femårsperiod | som; ska: få! användas: -för- ylokali- skulle inrätt gare en teknisk och en medicinsk resurser. + vidareutbildnin g nad T-stället. för 175 för äldre" st derande';: vid : centerpartiet, fom utbyggnad föreslogs frårr centerhåll, att ”.en "snabbare ' utbyggnad av tt universitetet, i'Umeå skulle efter- rävas,” alt et samt; "att ytterli- Kraftansträngningar måste" - göras för att häva den. Seminarier och lärarhögskolor måste . ges : ökade "riksdag har från centerhåll vidare krävts ökad av. lärare. genom |1 Vid:' årets terpårtiet "hävdade" "vid 'riksdagsbet handlingen, latt: det.. srekrytertigar |: t "st let för 1.750: och.250: perm ; lägre” "lä ; riksdagen. "Vidare! satt a 4 d gr. undetvisningens sj jätte” universitet "ansåg . studiestödet . i allmänhet, skulle + värdebeständigas, . | värdet av. ”stödet im de de: 1500 000- människor, födda åren '1896—1913, som - mu 's får ”reducerad ATP” måste få för- bättrat. åldersskydd- med. .fon- dernas hjälp.” Det som för några får '; sedan ; var em , orättfärdig | överkompensation, en förbrytel- |4 ning skall” ske. med "grundskolans högskola" skulle "byggas. -Vidare se , mot framtida generationer, högstadium och. med .: fackskolan, har” centerpartiet ' | föreslagi åtgär- är. alltså 4 dag en.” "Joch därigenom bör! det bli" möjligt, der: för. att häva bristen 'på' stu- som, måste : vridas 7 att. utnyttja lokaler. och. apparatur dentböstäder.. . : motsabta hållet. Svenska” : Jungner: "méddelar' i "dagarna att huvudkontoret lämnar Stock- holm ; ; och flyttar till. Oskars” ; Vore något” fö etag a: tänka pv nens "arbete, som, öppnar: "nya och förut okända" "vägar. "Det är en. permanent ”révolution. '; Men vad” spelar” människan för ”röll Men : ändå; måst é utvi klinigen, ta ' vara på" alla borde'.inte "få "urholkas av infla- tionen, men 'det gick inte att iå stöd för. den: -uppfattningen i riks- seringspolitiska : Åtgärder. 4 " Det: är” en - betydande: fr g för: ”centerpolitiken; Centerpartiet har ju varit den främste . förer språkaren för, att man 'ska slimu- lera'-företagsamhet och --arbetstill< fällen i. sysselsättningssvaga - "om? råden 'och' där goda förutsättningar finns för företag att etablera sig. Samhället: måste. satsa : på en så- dan ? politik... .. =» > Den ' socialdemokratiska - t -rege- ringen ',har satsat 'på att "flytta arbetskraften - från, stora ”arbets- löshetsområden, Till främst de. tre 5) stortätorterna, a Stockholmy. Ma och Göteborg . — där problemen hopat. sig .i form” av. bostadsbi ist, trängsel och köer. ae : . En liten riksdagsminoritet inom socialdemokratin; ett- tiotal” " SOSSe- gubbar, var stygga" moi Zsitt. parti frå synthet, kan alltså” skönjas . också på. den' kanten. - AA i centerpolitikea rslag om aktiva Iokaliseringspolitiska åtgärder. , Vad dessa sossar tycker om den utslängda. promemorian har ännu inte sports. : : - i - Förutom det ekonomiska: inslaget har man « föredragit orakelspråk i. det 'stencilerade lokaliserings- programmet från "regeringen. Till intet förpliktande order, " Usch,j så besvärligt . den. alls- le naste och: "sjukhus uppföres med ameri- kansk' finansiell hjälp — de hit- tillsvarande kostnaderna går upp till. 288 miljoner DM — och -tas att ” grundas. regering har beslutat att "uppföra världens första specialklinik för klara med att NA famates skulle "vara ”gagnlösa, , om sjukhu- r sen och klinikerna inte vore istånd inna med den hastiga utveck? lingen; Överallt märks således ten? densen att "mycket modernt utrusta jukhusen, "och klinikerna samt att förse dem med specialinstitutioner. 5 | Bara på sina håll är det emellertid möjligt att på idealiskt sätt lösa problemet, "det vill säga att ny- uppföra ett. sjukhus eller en kli- nik enlig modernaste synpunkter. Inte för länge” sedan meddelades åri. Västberlin. att den. nya. uni- versitetsklinikens taklagsfest kun- nat firas. Denna Europas moder- di ;k stalt ”forskni hundraden till . medicinska' "ända: d .huvudsakligast' vid” ”allvarliga sjukdomar I i de: inre organen mage, tarm, lever, njure, ”gallblåså, Den planerade kliniken" för leversjuk= domar skall inte endast bära nam- net 'av den” internationellt kända invärtesläkaren professor H. Kalk, liga ledning; ” "Professor "Kal en "framstående läkare för lever- sjukdomar och har bland annat uppfunnit bukspegeln (laparoskopi) En grupp tyska läkare hår länge eftersträvat att få inrätta ett cen- tralt institut för forskning på Ss0C- kersjukd område, Bemöd bruk: infe' förrän, 1967. =... Numera erfares det att ”ytter- "ligare kliniker och institut i andra delar av Västtyskland - håller . på Delstat. dena har nu krönts med framgång. Styrelsen för ”Stiftung Volkswå- genwerk” i Wolfsburg nära Han- nover har förklarat sig villig att främja detta projekt med sex miljoner "DMark. På tal om ' det må nämnas att den tyska industrin årligen .donerar stora ibelopp till Bayern versjukdomar i den kända bad- orten Kissingen, De kolsyre- och mäktiga regeringen kan ha det Så här inför ett viktigt val Ska. regeringspartiet, ' för att klara sig helskinnat från den här stora valfrågan, gå in för en aktiv lokaliseringspolitik i den bemär- kelse den Näslundska Utredningen och centern .lagt i b ppet, vill gå in. för lokalisering endast till större tätorter. . Har månntro LO-ledningen, som ju helst föredrar de tre redan befintliga stortätorterna, fått släppa något på sin storstadsromantik? - Le måste man göra fullständig tvär- vändning. Hu, i kanslihuset, för sådan pre. stigeförlust. . Rol Av den diffusa skrivningen kan (Expressen) så mycket utläsas, att'regeringen: Regeri ian ju, så långt man kan tolka orakel- språk, att det kanske ska skapas ytterligare sådana :' 'stortätorter vårt land. 1 ; Hemska tanke, Det kallar v vi inte aktiv lokaliseringepolitik. Sn CE et is främjande och forsk- ningsarbeten. Den tyska kancer- forskningen tilldelades nyligen ett belopp uppgående till en miljon DMark av Carl-Zeiss-stiftelsen, ot Vidare är ett institut för strep- tokock-forskning under 'Uppbygg- nad. Detta institut "skall: inrättas i anslutning till det i Kiel bestå- ende" institutet för mjölkhygien Bund uchs- und F gS= anstalt för Milchwirtschaft). Bör- jan har redan gjorts genom att en ”streptokock-central”: grundats, Centralen har. gjort det sill sin uppgift att biologiskt och serolo- giskt undersöka och granska de från människorna och" djuren iso- lerade streptokock-stammarna. framsteg sioch, ständigt” fordra 2 utan även stå 'under' hans person : utvecklas . det: här: i | Sverige mycket : patos . för, de: färgade folkens sak: Det vore lyckligt - om en det av detta patos kunde avdelas för. svenska . barns. rätt agens Paragrafer leder verk- I | ligen.: inte” alltid - automatiskt i [fram | till en. lösning som .för- -Jnuftet'” accepterar. Den 80-åriga dam 'i "Hälsingborg" t,' ex.; som enligt. beslut av högsta domstö-" len skall :vräkas från sin lå. genhet :-där, bon bott ' sedan år . 1900; fattar” . säkenligen : inte att” enmes ; | hälsa blir. bättre lingen? Piler är. det ”en in indrär up komsten. z av självständiga, imed- Så vetna. och ansvariga individer. I Men sådana. individer. är förut- i sättningen för. ett demokratiskt samhälle, som endast. "kan'upp- komma och ' utvecklas” "bländ myndiga människor. - Om ”mas- : |sorna med orätt uppifrån kallas "| med- öknamnet ” ”massor” så är 7) det: int minst , kulturindustrin, som” själv gör -den till. massor och" som : sedan ' föraktar, dem och. hindrar :dem från den : fri- görelse. till ' vilken människorna skulle vara precis så mogna. som tidens . produktiva krafter gör möjligt, vt Theodor 4 Ww. Adori. nu . jenligt referat i Perspeldtiv ETT ORD PÅ VA 'GEN| Herren behöver dem.. : Mc Matt. .21:3.. Horren behöver dem — någon annan förklaring skulle inte lär- jungarna. behöva ge, när. de löst åsninnan för att föra henne till Jesus, Sådan var alltså ägaren, sådan 'var.; den" mannen, .. den familjen, ' Det visste Jesus. ' Det var inte vanlig generosi- tet, det var kärlek . till .Herren och till hans verk. Sådan är nämligen kärleken. Den står såsom på utkik, i en ständig b , färdig: att handla närhelst dep heter: Her | ren behöver det, det gäller en tjänst åt Hernren., Den driver inte bara” till ett spontant ja till tjänsten, den gör också gär- ningen, gåvan eller offret. till en' inspirationskälla: tHjänandet ger en glädjens dryck, . : "Tag. mina händer, tag, mina: « fötter, :- öga och öra tag, Herre kär”, " Sådan är den första kärlekens em a Johann Mauthner a .8lada bön, |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.