f, N " chef! Han har aldrig varit oppo- , QQ" =LT' Lördagen den 22 augusti 1964” IT= =. "Aktiv vå : Människor "som "genom sjukdom eler skador förlorar arbetsförmå- gan bör giveivis så långt möjligt hjälpas åter till fysisk och psykisk duglighet, d v s till normalt Iv "och egen försörjning. Det. ett ekonomiskt, men givetvis fröm- : förallt ett humanitärt intresse, att man gör vad man kan för att åter- ställa arbetsförmågan. Man måste " söka förhindra, att sjukhusfallet " blir socialfall. Detta kräver en re- habiliteringsverksamhet, som" kny- ter nära an till sjukhusvården, Samhällets: åtgärder i detta avseen- de är långtifrån" tillfredsställande.: . Den medicinska rehabiliteringens uppgift - är att - återge ' patienten högsta möjliga grad av psykisk och fysisk förmåga. Man kan räkna med 4 årdpolitik verksamheten från 200 till 600 han- ” . dikappade 'per år: Högern” anslöt sig . till : förslaget, men a terna sträckte sig'inte längre än. till en utredning av frågan. Vissa förbättringar inom arbets- vården har:'dock kunnat uppnås. Vid 1962 års' riksdag begärde cen-. - tem: höjning av den s k närings-- jälpens maximibelopp från 5.000 iill.10.000 kr. Näringshjälpen avser:- att genom anskaffning av fordon och arbetsredskap . underlätta för" den handikappade att få arbete el- ler starta egen, förvärvsverksamhet.' Riksdagen 1962 begärde i anledning” av denna motion förslag från rege- "ringen i frågan. Det kom inget re- : . geringsförslag 1963. Men motionen återkom och bifölls, Näringshjäl-. att 10—25 procent 'av alla sjukh « patienter lider av sådana sjukdomar eller lyten, att rehabiliteringsåtgär- der bör. sättas. in,. Men rehabilite-' . ringsverksamheten är ännu alltför : obetydlig inom: sjukvården, Det är, många som blir utan den rehabili-; teringsinsats de behöver. Rehabili-; 7 feringsmedicinen måste "ägnas! vä- sentligt ökad Uppmärksamhet. - g. rehabiliteringen, skall hjäl- på den handikappade att utnyttja den förmåga han fått genom 'den. medicinska rehabiliteringen, Även här. är resvrserna I hög grad ötill-. äckliga gör den och" pens ibeli höjdes därmed a till 10.000 kr. fö ts Vid årets riksdag har beslutats höjning av bidraget till anordnande av verkstäder för handikappade från "325 till 390 kr 'per "kvadratmeter. ' Dessa verkstäder, som främst drivs"! av”landstingen, avser 3 k helskyd- dad - sysselsättning. - Förbättringen. skedde inte på förslag: av. regerin-' gen. — utan efter motioner från” centern, folkpartiet och endel so-"' claldemokrater. I centers och folk- ' -partimotioner krävdes: även ' bl a höjning av timpenningsersättningen ; vid: den s k halvskyddade syssel- . från 1 kr till 3 kr, för arbelsträning, som behövs. Varje år uppstår — ett ”arbetsprövningsbe- hov.'åv cirka 1.500 fall. Statens ar- betsklinik, som är den bnda till-: -«, räckligt kvalificerade institutionen, :-. kan klara cirka 200 fall om året: Krav från centern och folkpartiet på ' ökade "resurser för arbetskliniken" har avslagits, Vid årets riksdag före=: slog 'mellanpartierna ”att skulle anlås för arbetsprövning vid: én del av de av landstingen drivna:'" träningsverkstäderna. Med cirka -1. "milj kr skulle man på det sättet kunna tredubbla arbetsprövnings- medel, ', " varje partiellt arbetsför." Därmed .skulle man verksamt stimulera in- " dustriföretag att ta upp halvskyd- dad ' verksamhet; Riksdagen gick. .med på höjning till 2 kr — ty så "långt hade några söcialdemokrafis-. ka motionärer sträckt sig, :" bet överhuvudtaget bör. en -: aktiv . vårdpolitik vara den främsta ambi- tionen. Det bör. gälla även den egentliga socialvården, där en aktiv rehabiliterings- 'och arbetsvårdslin-" je i stor" utsträckning kan lätta" trycket 'på der passiva understöds "" linjen, ora KR . hjäl dorlåg. « honom att få den kursen! = +, - geringens föreslagna riktlinjer i LUCKA FÖR ERLANDER Folk. byter bilar, folk byter popidoler,' folk kastar och" slän- ger,. Varför inte en ny regéring? spörjer: signaturen' Pål" i vi äs terbottensKurxiren Han noterar visserligen” att stats ministern i en intervju. sagt att det inte gått så långt med honom att] han anser "sig "oumbärlig, Men Handen" på ”partiboken ” — "nog betraktar sig statsministern 'som oumbärlig efter dessa-aderton år. Och gör han det inte i dag, 'så gör han' det i morgon, :Ju' äldre man blir . ; . och så vidare s .. , Frågan är nu om väljarna an- "ser Alatsministern. oumbärlig.” Det blir". rett" spännand val, "det har ; statsministern. själv sagt. Rege- |. ringen har länge suttit. ganska |' löst; med hjälp av halva väljar- massan och knappt det och med av forna tiders: väljarun" ] Det behövs! inté stora |. den 20 ber förl. att. få växling "vid ma omväxling i politiken, Skulle det inte vara spännande |: och roligt för Tage. Erlander'att hamna i oppositionen," att”bli op- positionsledare? Kom ' "ihåg, att. statsministern har en stor lucka 1 sin utbildning som regerings-' sitionsledarel Han behöver - en grundlig kurs I opposition. Hjälp "Tage Erlander som oppositions- . ledare, det skulle vara' roligt för både väljare och Tage Erlander påstår Pål” KRISTEN AKTIVITET - Genom tillkomsten av ett sär- skilt kristet politiskt parti, som räknar .med att ställa upp i ett antal valkretsar vid höstens val, äventyras allvarligt flera av nu- varande kristna riksdagsmännens mandat, skriver Ystads A 1- lehanda (fp): En eller några få kristna riks- dagsmän i ett nytt politiskt parti kan ju intet förmå, därför att det naturligt nog behöver en 'riks- dagsmajoritet för att ett förslag skall vinna, Om de nya kristna riksdagsmännen kommer till riks- dagen på bekostnad av andra kristna riksdagsmän t. ex, från de borgerliga partierna, så händer sannerligen ingen kristen revolu- tion, Inte ens de 103 riksdagsmän- nen 1 riksdagens kristna grupp utgör någon majoritet. De kan nå resultat för sina syften endast om de kan förmå sina respektive par- tier alt följa sig. Då s. k, kristna förslag ofta rör sig om ekonomis- ka anslagsfrågor till kristna insti- tutioner, så går vid omröstningen vanligen den tudelade linjen mel- lan de borgerliga å ena sidan, som röstar för förslaget, och rege- ringspartiets medlemmar som rös- tar emot, ofta tillsammans med kommunisterna, Möjligheten till vinst ökar om ett antal av de kristna socialde- mokraterna, alltså broderskaps- gruppens medlemmar, stöder för- slagen. , , FADAS I RADIO Y anser . Nya. Wermlands- Tidning att presentationen av regeringens riktlinjer för Ioka- liseringspolitiken var: I radioekot som behandlade re- Ykaliseringsfrågorna skedde pre- sentationen på ett sätt som fick alla politiskt initierade lyssnare att baxna. Den radiomedarbetare kunnade nämligen att biktlinjerna | ng för den kommande. lokaliserings- politiken 'nu ' var klara, :Så här " skulle det bli. . .-Och.så” följde . redogörelsen” so; ' herr 'statsrådet och chefen för inrikesdeparte-- ' mentet själv fick lägga fram; Det-' också fram, ere "ett. It förslag till geringen! Ett. Injer,, mä Detta är, inte detsamma som --att « lokaliseringsåt rder! ih |: får just den utformning sätter NWT: ' av «Ännu har nämligen inte hr Er- | länder och hans parti lyckats göra vårt' land till en diktaturstat där regeringens mening är detsamma 4 som beslutad . Jag. Vi har fortfas : rande: kvar demokratins former i ' vårt statsskick, De åtgärder 'som vidtas. i samhället - tillkommer ef- ter beslut i riksdagen — undan-+ tagén” är sådant som regeringen :enligt. lag" och författning utan --riksdagens: hörande kan fatta'be- slut. om, :Men lokaliseringspoliti- kens utformning. — där det bl.a, föreslås stora” statsanslag — är sannerligen ingenting'som rege- ringen själv beslutar ' om. Det ska "bli. "ett förslag . från regeringen som framläggs för riksdagen, det ska bli tillfälle. för. remissinstan- serna att framlägga sina syn- punkter, andra partier och -en= skilda" riksdagsledamöter 'ska få väcka motioner, alltsammans ska behandlas -. i "riksdagsutskottet, kamrarna ska få diskutera frågan — och sedan ska riksdagen beslu= ta om det hela, . "7 Om man inte'vet detta i i Sveri- ges "radio, & så I bör man skaffa” sig nya och kunnigare medarbetare, slutar NWT, vs TRE TERMINER I SKOLAN : "i stället för två pläderar kan aldrig bli hyfsadesommar för- hållanden på semesterorter förrän mar? gjort om skolornas läsår så att. verkliga möjligheter till se- mesterspridning skapas: Möjligheterna till familjesemes- ter 'under andra tider på året än just sommaren ökar onekligen om skolorna lägger om läsåret, Den- na omläggning behöver inte med- föra att barnen får sämre utdel- «Ning av sommarens sol. Däremot ger ett sådant arrangemang stör= re utsikter för familjer att resa exempelvis till medelhavsländerna under en tid då semestervistelse där är mera lustbetonad på grund av lämpligare klimat. - Skolläkarna borde- också träda fram och berätta att något annat skäl än konservatism finns det e- gentligen inte, att bibehålla läs- årets nuvarande indelning. I vart fall skulle både barn och lärare må bättre av 'ytterligare and- hämtningspaus under året, . POLIOHJÄLPEN | : : Hed” för 250 'år: sedan, "linte riktigt var någonstans han ; beten och - kallades på grund därav - :;ta senare" är: inget att säga om — |- - oppositionens" talesmän -. | aspptes "ken: på, de ovederhäftigheter- som Statsanställdför. Det I I Västberlin” i ” augusti. . Andreas Schläter, Preussens sto- ra- arkitekt och bildhuggare, av>. Man vet egentligen ” föddes, "och - det råder . också ett visst töcken kring hans bortgång. : - -. Konsthistorikerna kallar honom zz ofta ”den preussiska Michelangelo”. Och faktiskt tycks vissa' paralleller förefinnas med avseende' på den, allomfattande ” "begåvningen som ' arkitekt. och bildhuggare, de konst- närliga "syftena, "tendensen till stor- hef:-och - monumentalitet. Miche- ; free det emellertid förun- ; : K trots, många motigheter ” få se under. ett långt liv sina pla- ner mogna. Schliter däremot. blev « : Den framstående konstnären präglat barocktidens Berlin: tros härstamma” från Danzig och sägs, t' född "därstädes snart 'ef-' ; Som ung man framträdde han i. Warszawa med plastiska. ar 1694 -av kurfursten Fredrik av Brandenburg, sedermera. kung .av Preussen, till: 'hans. "residens, Där skapade han. under två årtionden - sinä - berömda. . skulpturer, ledde ! slottets” nybygge fr. o. m. 1699, var. ansvarig. för konstens alla om. råden! och direktör för” ”Akademie ste”. Mångfalden ' av dessa ämbe n och övertygelsen om” det : egna "värdet. blev” orsaken. till” att 2 N han snart råkade i i motsättning till de andra arkitekterna och konst= ka brister id bygået av ”mynt- tornet” som "enligt Fredriks I vilja : skulle ' bli ' "Europas: högsta torn rblev han "hovbildlg- ch 7 "framträdde / ännu" de gång också som, arkitekt med ' det r | bedårände” hérrésätet Kameke, 'men > 13 var Han tvunge att” "på sund; av. sina. fienders, intriger lämna Berlin.? Han s-hörsammade” tsarens kallelse 'till' St; Pete sburg. Huru- mäkthavare ansåg: det vara ange- "| vida några av hans" rts, lägnare: att fö är höljt si, dunkel, Schläter avled |för- komimunistisi frum! och de, med skulpturer. de- nog ha restaurerats utan svårig- "wästerlandét En preussisk Michelan nerände 's sviten av salar” och prakt-|s korerade Arappuppgångarna kunde” heter, men den tyska: sovjetzoneas] Uppmarschplats ] rhassmöten än I a gelo Brandenbutg.: "På "grund 7 av:.ssin jämvikt. :mellan lugn soch felse, |: mellan ' natur” och idealitet, mellan st : betydande Id Efter. « kriget i St Pötersburg 1714, :ungefär' vid | alt Bevara eni äv” 50- -års ålder; ensam: och förbittrad. mest. betydande” Jkonstskapelser. Även , "Andreas... Schliters ; . : Schläter gav har missgynnats av', ödet: :: alla j uttryck”. åt den: romerska- antikens, byggnader i Berlin, som ännu v Michelangelon och Berninis ideal i bevarade, förstördes under det” Nordtysklands” bårock; 'Skulpturer- nasté Kriget. Hans? f arkitektonis jna i Berlin-slottet, Fredriks 1: och [F mästerverk, de preussiska kungar-)h nas slott vid:Spree-floden i-dei delade” åtadéns. östsektor sprängdes 1950, + Den” "väldiga" ”anlägghingen med ; .de. monumentala - portalerna, ed sina I skulpturer omdanadé drag” av” antik” "storhet. H fvt Valdebatten urartar redan - . Valrötelsen.- har. satt gång och méd den börjar också Qqvederhäf- tigheter,. "häagla,; som "inte" får "bli oemotsagda, : Om --dessa beror - på okunnighet: eller” medveten illvilja har' de dock 'intet att göra i en valdebatt som hör präglas av sak- lighet, . + : ne Ur: väljarkårens I synpunkt... detta en första förutsättning för att aversionen hos enskilda med- borgare när det: gäller olika de- taljer iden politiska : debatten ska kunna elimineras. Aversionen grundar sig nämligen i "långa styes : Den öocialdemokratiska tidningen Folket, vars ledarskribent inte tor- de vara” helt okunnig om. det po- litiska. skeendet i detaljfrågor, ser- verar: på ledarplats förljugna' upp- gifter 'som är" ägnade” att förvåna. Om de levererats i akt och mening att' berika, vulgärdebatten, är det att - beklaga. sn i Folket: behandlar högerns / ATP- manöver och” -méllanpartiernas av- ståndstägande ', från ögerledarens angrepp mot. " ATP-fonderna.: Tid- ningen finner” ”centérns ' och - folk> partiets ställningstagande intres- sant 'med" fanke på dessa” Partiers föregående. Och . detta, må - det |; socialdemokratiska organet - gärna roa sig "med, jom' det nu kan rca så här fem år efter ATP-beslutet. . Men : däremot '- borde tidningen inte nedlåta sig till direkta falsa- rier " av' fakta." I ledarartikeln er” inras om, mittendeklarationen från : 11960, ”Men : den gången . var hr : Hedlund" angelägen 'om att inte beröra ”ATP-frågan.. Centern ' gick nämiligén i det stycket med högern och ville att beslutet skulle rivas upp”, upplyser tidningen, Folket bör 'vara underkunnigt om att centern aldrig föreslagit något sådant och - aldrig heller ”gåltt .med ' högern”. på den kan- ten. Ett upprivande av ATP-syste- met var högern en gång för alla helt ensam om att föra på tal, Vad centern ' kritiserat är de många "orättvisor: som är. förknip- pade med" pensionssystemet. Och dessa har gång på gång "påtalats i en-zrad riksdagsframstötar, som partiet också rönt vissa fram- gångar med, Regeringspartiet, vilket varmt omhuldas i vått och torrt av inte minst tidni Folket, har fått vid: olika - tillfällen erkänna ' att ATP-systemet - är - behäftat medl brister, Att regeringspartiet kom- mit till insikt om ' detta beror i hög grad på de: påpekanden cen- terpartiet gjort. ie en del pressorgan, gör sig skyldiga till) N trätt för Cypernkrisen och kunde då kon tatera att läget på den o- "roliga ön har undergått en” viss I förbättring, vilket noteras med tillfredsställelse. Samtidigt beslöt nämnden fullfölja den linje som "tidigare dragits upp för vårt en- gagemang i FN-aktionen, att det- ta påverkas av parternas villighet "att stödja FN:s "ansträngningar. .FN-styrkens möjligheter måste också underlättas på alla sätt. Det vill med andra ord säga, att "vårt fortsatta engagemang inte är till alla delar självklart. Det är "också den riktiga ståndpunkten, Svensk trupp måste skyddas på "allt sätt och det frivilliguppdrag som vi åtagit o:s för fredens sak "får inte bli mer riskbetonad än ett sådant uppdrag i öch för sig är oc oo SRSKNING STBIRO £om - presenterade inslaget - för- FILISKADADE BIKSFÖRENINGEN MOT POLIQ Men att härav dra slutsatsen att centern velat riva upp beslutet är (Helsingborgs "+ Dagblad). barockt, Och” det: "hedra; ligen. 'inte; en; 'socialdemokratisk tidning att skriva” sådana felaktig- heter 'på' ledande plats. | De "kritiska : i synpunkter” centern framfört: är helt i .konsékvens' med gen var "det dock” ett: mäjoritets- beslut som centern. aldrig haft" en tanke på att. söka”: riva. upp; emot har man — det tål att” upp- repas <— "vid ett otal” tillfällen varit angelägen: om att: peka” på stemeti sv oc + Att mittenpartierna' tog avstånd från högerns” angrepp. mot” ATP i Östersund -grundar sig - helt och hållet på: det förhållandet att dessa partier, finner: högerpropån prin- cipvidrig. ' Det. .som högern - föreslagit är konfiskering; — eller socialisering av de försäkrades ATP-pengar, én del av deras löner eller ar- betsinkomster. ATP-fondens pengar kan inte föras in i statsbudgeten och användas till folkpensioner.. .. Folkpensionerna :ska : förbättras, det: är en sak som centern gått i ' spetsen "för, men de ska för- bättras över statsbudgeten, . . - "Vi har också svårt att förstå annat än att det för 'folkpensio- närerna . bör kännas motbjudande att lägga beslag på de ATP-för- säkrades pengar. Hur välbehövliga och framförallt. välgrundade ,folk- pensionsförbättringarna än -- må vara, Att hejda maktkoncentratiorien ” i ATP-fonden är en sak som mitten- partierna också ' liksom " högern centern och folkpartiet vill inte, gå den.vägen, att man ökar bör- dan på nästa generation. Det har är det mål man eftersträvar. "Tidningen Folket tycker att det måste kännas ”bittert för högern att folkpariet och centern övergivit de" förefintliga svagheterna ir syr Le förfäktat på riksdagsplanet. Men|” Test hindrar att den politiska konkurrensen mellan ” öst och väst kan. gå mot nya skärp- ningar trots” eter ' till följd av Kinas agerande." Men i. sin strä van att rationalisera "diktaturen finner "sig "de ,;ryska teknokra- terna med .: amatörteknokraten Chrusjtjov i spetsen tvungna att förstärka sidt' eget ”överlägsna” system med metoder från dcapi- talismen, som : skulle gå mot sin förintelse." : "Dagens Nyhete Det hör a "bilden a av. 7. social- demokratien "att. den Adels försö- ker bevara parlamentarisk över- representation för sig själv med hjälp av ett. otidsenligt : system för politiska val, dels är ange- lägen om "att. med ett lika atids- enligt. system för 'medlemsvärv- ning i. eget - intresse” åsidosätta den enskildes" politiska" / frihet och självbestämmanderätt inom fackföreningsrörelsen. Vad det om inte” enpartivälde? i E gern har i riksdagen rnotsatt sig årliga" folkpensionshöjningar, Det skedde". så "sent "som : i . våras: Den "oginheten mot folkpensio- närerna ' är. "omotiverad." "Det | måste vara fel att de som lagt grunden : för "välståndet genom sina "tidigare" arbetsinsatser. inte får del av, standard : Skulle.” n pektér.". den," d.v.s. heterna, »: arbetstaga betsgivarintressena, : geografiska '' struktör: håll”; Vi: dra. ädon närmnvärd” nytta internationella 7 "erfarenheter ciala, ekonomiska och försvars- politiska aspekter nå fram till belfolknirigsspridning.”. - kunnat sambrdinas. med 7 kraven ' på ett maximalt tillvaratagande: av: to-/ ” talresiserna,” Målet SE uppl kommentar RSA ; arbetsmanr; rknadspolitiska” as- sig till dena Svenska ärbötsmarke |c naden "under ordnade: förhållan- | & i. skändigt” samråd | mellan : arbötsmärknadsmyndig Sverige” och" med "wår ' säregha seringsproblemen av en” helt h lannan” art. jär, på. många: andra därför" knappast de: är £;ö mestadels nedslående "utan :måste söka” oss: fram > | till egna lösningar; Delt:; gäller att. med hänsyn tagen till "so- | ett idealläge, där önskemålen om | jom regeringens Aokaliserings- politik .-leder dit är en fråga som” endast” "framtiden kan "ber svara. finn Ann SN ; Sydsvenska Dagbladet. Vardsgsbi ilismen "dras "med. .en olycklig kvarleva & av: spodtbeto- ning. från den" tid det war, ett exklusivt nöje för ett fåtal med- borgare. alt färdas'i motorfor> don, Nu,: då bilen är snart sagt varje; människas egendom, och: | varje fall ingår i: den allmän- na. liviföringen, är det också dägs "att: anpassa' motortrafiken till .denna nya - situation...I .tra- fiksäkerhetsdebatten talas emel- lanåt om”abtt vi måste förbättra föraruilbildningen, lära körkorts- innehavanna att reagera. snabbt och "riktigt .i farliga: situationer Oo. Sv. Naturligtvis skall vi göra utbildningen av -bilförare . så effektiv ' kora möjligt. "Men , man bör komma ihåg adt: det är. bara ett: fåral förunnat. att. bli: Joakim: Bonnier eller Carlsson på Taket baköri ”frätten. Den sto- ra- "majoriteten : av bilister tämligen . ordinära i : fråga om kunskaper och reaktioner. Detta faktum bör, man hålla i minnet då man "diskuterar Irafiksäker n : är,' kan "det inte | ymedveten ocialde- at katte onsumitio= hen. från: 25,6: till 8: kg per "år. och : person. Följden härav : här blivit en tilltagände 'övenreltning ordet: Talen in så. intressant”. ” . avsikt. ä : glädje. Grumlas (« aldrig av kaffet ren or 7 Laholms” Tidning av I Jesus sade tall lärjungarna: ”Sa- liga äro de ögon, som. se det I1.sen'3 Vad var det de sågo? De sågo Je- sus. Men de sågo djupare än den yttre. verkligheten; - De . hade: fått syn på honom som Människosonen, Frälsaren. . Det : innebår, att. de också hade fått en ny syn. på" den verklighet, som omgav : »dem.. Så ville vi samla våra tankar inför denna text i ämnet. = ” . Den nya synen betyder: i - 1) Människan får en y syn på sig själv: .. NH Vi människor vi gärna se oss själva i spegeln. När vi 'går förbi de stora skyltfönstren i stadens af- färsgata, kastar vi kanske. förstulet en blick på. vår spegelbild för att se, hur vi tar oss ut. Vi vill pose- ra. Vi vill ta oss bra ut — och kanske vi inbillar 055; att vi verk=« ligen gör det. När en människa på allvar får syn på Jesus, händer det förun- derliga, att hon får en ny syn på sig själv. ' I den helighetens. och renhetens glans, som strömmar ut från honom, se vi hur sjaskiga och fläckiga vi är. Vi får syn på vår synd. Vi, ser att vi är syndare, När vi ser den korsfäste får vi också syn på den skuld wi har till att han hänger på korset. Det betyder att vi förståratt han höneer där dessa partier. övergivit. Att man enats"i mitten om. att 'slå' vakt om dem och föra dem vidare inte heller högern tidigare velat. |till allmänheten som En ytterligare decentralisering Av |krav, utgör en nagel i ögat pålå d itten över fc d dlen Folket. or Den socialdemokratiska -vulgär- propagandan bör nog söka sig and- ra och effektivare medel. Om man viktiga borgerliga programkrav”.! Det finns inga sådana krav som' vill fortsätta på den. inslagna vä- d. efter Trellgrer t "prosten "för vår skul OSS, Att ;vi de iver av och. på .hans - kärlek. .Men denna saligt förödmjukande själv- syn betyder också att: : IL - Människan får en ny syn på sin nästa, - . Den skriftlärde! i: (dagens text kunde-lagen. Han hade ingen svå- righet att som en läxa rabbla upp ' dess innebörd, Men han måste frå- ga efter. :decg: praktiska tillämp- ning: ”Vem är då min nästa”. Men den som mött Kristus och fått en ny syn på tillvaron, han får ock- så öppnad blick för vem' som är ens nästa. Jesus svarar. inte med att säga ”alla människor” — det svaret är så vidsträckt, att det in- te förpliktar till: något alls -— men. . han berättar en helt vanlig berät- telse ur livet. Hur en man enkelt och utan stora. choser hjälpte en . människa i. nöd och därmed be. visade sig. vara den manneng näs- ta. Och när Jesus har berättat den historien slutar han med en per= sonlig appell: ”Gå : du och gör sammanlunda!” . Min nästa — I det är varje män- niska, av vad ras, nationalitet el= ler ställning det vara må — som jag stöter på längs min livsväg, och som behöver min hjälp. Det är en människa för .vilken Kristus offrat allt. Kan då jag, som lever av. Kristi kärlek, möta henne med . kärlekslöshet eller" likgiltighet? "Detta är kristen livsstil. ”Saliga äro de ögon som se-det I sen”. Ja, Gud give, att vi finge syn på vår Frälsare Jesus Kristus, Att vi fin ge den nya synen på oss själva och de: människor, som möter oss, Vi behöver det, Vår - värld behöver e : : SÖNDRIGT GLAS EN FARA | - FÖR VILTET 2: :MARBKERNA | Så N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.