”- CAHOLMS TIDNING Ta —LT Måndagen den 2 augusti 1964. LIT= mL "Mindre goda, eller dåliga sidor > vi svenskar är "stolta över vär höga levnadsstandard, den högsta I- världen näst USA, Att-den delvis beror på att vi haft en fredlig ut- veckling 1 150 år är vi medvetna ” om och tacksamma för.. Men den beror även på duktiga företagare, ” år visar, att 13.658 medborgare straffats för brott mot' strafflagen mot 59.320 samma tid i fjol Det blir gott och väl24 procents ökning. » Detaljstatistiken ser ut så här: tjänsteman . Våld eller hot mot första kvartalet i år 249, och tekniker,' Politikernas le " förtjänst 1 detta sammanhang li; ger kanske på det utrikespolitiska planet, d v s att de lyckats und- vika att Sverige dragits in t£ krig. Men självklart är t ex socialpoli- " för samma tid i fjol 180. För våld- samt motstånd dömdes första kvar- talet i år 503 personer, för samma tid 1 fjol 408, Vad det gäller våld-" täkt uppgick dessa brott i är till, också räknat första kvartalet, 112 och beträffande samma tid i fjol tiken ett nöd till ekonomiskt + framåtskridande och den har politikerna hjälp till att utforma. d . Tyvärr finns det även mindre go- da sidor i det svenska välfärds- samhället, En av dessa. är den sti- gande ' ' alkoholl För- till 85. Antalet stölder har "också ökat på ett sätt som är oroväckan- de, Sålunda har grova sådana un- : der första kvartalet i år uppgått - till 17.616 (och då är inte bil- och" motorcykelstölderna inräknade), för samma tid i fjol var antalet 14.275. sta halvåret 1964 noteras enligt sys- , .tembolagets statistik en ökning I försäljningen med 19 procent jäme " fört med samma tid 4 fjol. Jäm- förelsen blir emellertid missvisande då vi hade den/s k spritstrejken under fjolårets” första hälft. Men tar' man försäljningssiffrorna 1962 som jämförelseobjekt med årets blir ökningen 3,2 procent för årets sex första månader. Och denna är stör- : re än senaste halvåret i fjol. Och Inbr ick i år till 17.692 och i fjol till 13.928, Vad det gäller tillgrepp av motorfordon har ' dessa också ökat. Sålunda tillgreps . under första kvartalet i år 6.074 bilar . och samma tid i fjol 4.782. Vad beror denna utveckling på? Någonstans måste roten till det on-' da finnas. Beror den på hemmen, slkorna, arbetsplatserna; politiken, eller på i "na själva? Det vet vi inte med ändå ligger tiden inom ra- men för den senaste :jämförelseti- äkerhet! Den ena gissar så; och den andre så. Men att såväl sti- den' och då brukar ju k nen stiga, > oc Y : annan allvarlig, för att "inte. säga djster statistik för 4 år, ut-. gör brottslighetens ökning. Även , om samband mellan ökad alkohol- föch dito kb het Inte direkt kan påvisas, kan man dock anta att det finns en sådan, Många brott sker under alkoholens påverkan; De allra grövsta brotten torde också höra hit. + Statistiken för första kvartalet i "gande alkoholk ion som ökad brottslighet är allvarliga samhälls- : och mänskliga problem, som krä- ver den allra största uppmärksam- het är uppenbart. De är kanske inte lika angenäma att syssla med som de ljusa sidorna i vår-sam- hällsbyggnad, men de kan inte för- , bigås, inte ens i en valrörelse där åmbitionerna i regel är att tillgo- doräkna det egna partiet förtjäns- ten av de positiva dragen i utvick- lingen, vä - oe VAD SÄGER ARBETSGIVARNA . Företrädare för de pensionsför- gä rade, arbetarna och. tjänste- m innen har med stort eftertryck vänt sig möt högerns förslag att staten: skulle dela, ut medel från | ' ATP-fonden, - skriver :S to ck- holmsTidningen röka Löntagarna , 'har fått avstå från lönehöjningar till -ATP-avgifterna och de är självklart inte med på att andra får disponera de medel, som , skall ' säkra , deras . trygghet på ålderdomen, . Från den andra huvudparten” i fondstyrelserna :— " arbetsgivarna - har vi inte hörts någon reak- tion, Det har ryktats att det skul- le vara Asea-chefen direktör Curt Nicolin, som viskat den tokiga i- dén om ATP-fonden i högerleda- rens öra, Men det vägrar vi tro, + För att inga missförstånd skall | uppkomma vore det emellertid av värde om arbetsgivarna klargjor- de sin inställning till högerns. f slag att dela ut ATP-pengarra till |. andra än de | penstenst säkrade, "SAMLING. KS "ägnar sig åt den gamla bor i gerliga inbö; ördesfejden.” Program- met är samling, ; gärningen är där de naturliga förutsättningar. na är mindre gynnsamrn, . Till sist erinras om att sam- hällskostnaderna . enligt förslaget skulle bli 32000: kronor för vart |. ä och ett av de beräknade ” 25 090 |" arbet: tillfällena, Det är dock”bil- ligt, heter det, om man skall jäm- föra ' med” vad investeringar och föl investeringar "drar. vid förflytt- ning av en arbetare till orter, dä "koncentrationen redan ä är för stor, '"x Till de fakta som folk ia allmän- het räknar till de. äbsolut -verifie- rade hör” överstyrelsen om att de kristna: består: av en grupp män- "niskor," som man om. möjligt bör akta sig för att ha något närmare Man'r ropar efter förebyggande åt; ' renässans”. Man fordrar gott före > 1allt lägre åldrar. " är stor nog för att'inge bekymmer, 4 ..dom”. I vårt Välfärdssverige. Ios - De profylaktiska åtgärderna borde, säger lekmannaförnuftet, effektivise- ras. Familjegemenskapen bli vad den ska vara enligt gängse tänkesätt.” Är inte detta vad man borde inrikta sig på? ss äns sd . > Vi låter frågan gå vidare till ex- pertisen. : Rektorn vid Lövstaskolan i | Vämn- härad, dr Dick Blomberg, har samlat " iniryck från utlandsstudier och sin 4 het vid 2, 2rdsskol; | Pro | fyla q Aktis att söka råda bot på den ökade ungdomsbrottsligheten. som trängt ner "3 ov Av 150.080 svenska ungdomar i äldern 13—18 är är ca 1.000 intagna på ungdomsvårdsskolor, Siffran låter inte avskräckande stor, men den -« Förutom dem finns ett otal mindre besvärliga, för vilka anstaltsvård .' + inte är nödvändig, men som ändå . tillhör kategorin :. | snatteri eller annat. Det finns. ett k S ocIwa gärder. Man kräver en ”hemmens : döme från vuxenvärlden. Alt för - De: tusen är. de ”mest. besvärliga, ”problemung- - sida -— — straffas hårdare finns Avg Da- turligtvis risk för att de reagerar ne- gativt och . misslyckas i fortsättnin- gen, ov. Det är nämligen så, att allra flesta bertetsåren, gjort .sig skyldiga. till stadium” i vårt liv där det inte kan betecknas som onormalt att vi gör så.: Men vi klarar oss från fortsatt jalitet tutan samhäll: vi . i Lövsta -i- en bok om den svenska ungdomsbrottsligheten.” a Dr Blomberg: —:Det förebyggande arbetet är ju huvuduppgiften för de .socialvårdande myndigheterna, sär- skilt när det gäller barnavårdsnämn- derna,. Men . man kan inte mäta ef- fekten av de olika åtgärderna. Hem- men spelar självfallet en central roll, men kunde vi förverkliga en renäs- - sans på området tror jag ändå att vi har dessa problem att brottas med. — Men de kanske kunde bli av mindre omfattning? ' -: > Allt beror på var bristerna lig- ger. Vi "vet för litet om ungdoms-[ asocialiteten och de bästa botemed- len; ne . : » FÖRÄLDRAAMBITIONER : - — Många av vårt klientel kommer från helt undermåliga hem, där bar- nen försummats, konstaterar dr domsbrottslingar från till synes helt normala; goda hem, ' : on Som. exempel, kan far i god social s' studieresultat!" Bli något som de själv > val lyckats med. NcSådapa.. .missriktade föräldraambi- tioner kan bli" grogrunden till” ett ” växande-. missnöje ' med tillvaron | överhuvudtaget.: :Den' unge söker sig ut -— till. gäng från vilka vägen till - brottets bana inte är så lång. : ” Föräldrar bör kompromissa mellan tolerans och fästhet, menar dr Blom- berg,” framförallt” försöka förstå. sina barn, . DE TVATREDJ) EDELARNA - Det sägs att man är för, 'slapp- Thänt när det gäller" att ta itu med "med. Kännetecknet: på ; sådana är nämligen deras sura in- ställning till allt vackert och ro- : ligt här i världen, framhåller SvenskVeckotidning]|. i en Jedare, Anledning? . ” tt låta, domen börja med '|',0ss själva, så måste man många ; gånger: ge den allmänna inställ- ningen rätt, De kristna bekännar- T.na framträder ofta med ett nega- tivt förtecken; ängsligt avvaktan- de. eller » kritiskt självtillräckliga. Den teologi som läres ut och den splittring skriver tidni Mal| förk möhögern: ” Medborgerlig samlings kritik mot de borgerliga partierna gäl ler främst att de inte kunnat hål- la fred inbördes utan splittrat si- na krafter på att ingripa, Nu finns det inför årets val i fyrstadskret- sen en oskriven överenskommelse om inbördes fred mellan höger- partict, folkpartiet och centerpar= tiet. Endast MbS ägnar sig åt den gamla. borgerliga inbördesfejden. Man är ute för att skapa ihop så många röster som möjligt och för. söker ta dem där man tror att de är lättast att vinna: i höger- partiet där viljan till samverkan är starkast, Dag efter dag, ligger trumelden från MbS mot de bor- gorliga partierna, främst höger- partiet, Programmet är samling. Gär- ningen är splittring och borgerlig inbördesfejd. Detta är MbS' di- lemma, För att inte'säga glashus, skriver Malmöhögern. LOKALISERINGSPOLITIKEN enligt regeringens senaste PM behandlas ur jordbrukssynpunkt i en ledare i J ord brukar nas Föreningsblad: Att samhällsekonomiska syn- punkter dominerar är väl ingen- ting att säga om, när det gäller ett regeringsförslag, Men vr vad är som väl får kallas gängse har inte i tillräcklig grad tagit fasta på de positiva sidorna i det bibliska budskapet. Allt för stort engagemang har ägnats de lärotekniska frågorna på bekost- nad av det etiska budskapet om kärleken till nästan, Gudstjäns- ten har blivit en rit för initierade men saknar övergång till varda- gens liv, Tidningen . nämner även andra mindre tilltalande sidor: förhållan dét mellan och inomN kyrkorna och samfunden, som bidragit till att allmänheten fått en skev bild av . vad kristendomen ' egentligen är, den onyanserade iver från vis- sa kristna gruppers sida i den s. k, moraldebatten etc, Och i mass- mediernas tidevarv sker allt inför öppen ridå: NN Radio-TV och de inflytelseri- kaste tidningarna visar också en påtaglig tendens att markera just ”småtterierna” bland de kristna. Huvudsakligen beror detta - väl inte på någon medveten vilja att förlöjliga utan snarast på bristan- de kompetens hos producenter och redaktörer, Man lever tydli- gen på det hållet i den ostörda tron att de kristnas huvudsakliga sysrelsättning är trätor om makt, bokbål o, d. Så var det ju på me- deltiden enligt kyrkohistoriebo- ken och då är det väl så allt= jämt .. : av kristet liv På längre sikt miskt, vet man det? Man glider lätt förbi storstadsproblemen så- väl som de i utpräglade jord- bruksområdena. Där vill man in- genting göra för att hejda folk- strömmen men lovar vagt social= politiska åtgärder för att, trygga en rimlig service, I själva verket lär, det vara svårt att undgå att se sambandet och kristna bekännare inom kyr- kor och samfund har helt andra drag än som viras'i samtidens kulturspeglar och ingår i den all- männa uppfattningen, framhåller tidningen till sist. Från samfun- dens sida finns det därför alla skäl till att fortsätta och intensi- mellan jordbruks- och lokali ringspolitik — det har åtminsto- ne tidigare varit också inrikesmi. nisterns åsikt — och för att tät- fiera upply | av dem som sedan skall upplysa andra om vad som verkligen sker i kyrkor och "för av segt och målmed- orterna skall kunna ätthålla en rimlig service är de starkt be. roende av näringslivet i sitt om- land. Tidningen understryker besvi- kelsen över att den sidan av sa-- ken inte beaktats: Nu väntar man på att få se i vad mån den väntade Jordbruks= utredningen skall föreslå särskilt stöd åt jordbruket I de bygder, - X vetet ansvarstagande från skaror av människor för att positivt upp- bygga en värld, där kärlek och rättfärdighet råder. ” . SÖNDRIGT GLAS EN FARA FÖR VILTET I MARKERNA i god tid? Dr Blomberg: +. ' — Om: man ' därmed avser t' ex stt kalla det så. I två av tre fall räc- nation ' med ' åtgärder . ” navårdsnämnd, . från es bar- , alltså klarar. återanpassningen. utan " allvarligare, ingrepp från samhällets Det är återigen dags för fas- .tighetstaxering med därtill hö- rande tålamodsprövande ifyllan- ,de av diverse- blanketter. Hårt drabbade är denna gång sådana medborgare i välfärden, som dri- ver fabriksrörelse för sin och andras vällövliga "utkomst. Den statliga nådens sol lyser nämli- gen över dessa i form av prydli- ga och lättbegripliga Anvisning- ar å deklarationsbilagan över Uppgifter rörande fasta ma:kiner. De har uppvaktats med ett i hös- tens skönaste färger prunkande kansliblomster vars i klassisk en- kelhet uppbyggda första . mening lyder: > er "I fastighet ingår vad som en- ligt lagen om vad till fast egen- dom är att hänföra räknas till fast egendom, så ock" byggnad, ändå att den enligt allmän lag ej är hänförlig till fast egendom”. - Att fortsättningen är början lik skänker ett intiyck av överstat- lig omsorg om de drabbade, (Nordvästra Skånes Tidningar). ” SOLGÅVAN . TILL BLINDA ens 900326 Blomberg. Men det finns också ung- 5 åtalseftergifter . tror.. jag det är fell: ker det imed åtalseftergift i kombi-|' : Skulle dessa två tredjedelar — som]: DEN NÖDVÄNDIGA KONTAKTEN och socialvårdare om vilka krav' ett ordnat samhälle ' ställer på 085 .— skulle de vara av ondo? ..— Nej, självfallet inte, men? "det : måste ske på ett sätt som passar "den kär ungdomen, - Vi talar här på skolan om de "elen: tonen oss emellan är, hjärtlig” och förtroendefull. Vi måste till ialvård kan la reducera « un ngdomsasocialitet | - av oss har någon gång, kanske i pu- - — Men alla goda råd av föräldrar . tidigare ”villkorlig utskrivning”. Men mentära regler som man bör efter- följa i det dagliga livet, alltmedan ' Dr Dick Blomberg, Lövsta: — Vi har starkt behov av. psykologisk och psykiatrisk stödverksamhet för ”vård utom skola” som det heter istället för bristen på för uppgiften utbildad per- - nal. är "oerhört stor. be i ker" är Blomberg,” man ska därav” 1 dra sl "att samtli- med de unga försöka lösa deras pro- blem, Härför behövs kontakt och ståelse. . Det är der sortens "kontakt vi: överföra på de hem där sådan sak- nas och där man 'kanske just därför : har svårt att komma till rätta med | sina unga N ” ” DIFFERENTIERING [= Med "vilka - åtgärder ska; man | kunna hindra att:de ännu inte' helt nedgångna . ungdomarna ::hamnar bland de gravt kriminaliserade? + Vi bör bygga ut den uppsökande verksamheten inom socialvården. Det kräver "framförallt. större personella resurser, Och givetvis för "uppgiften -| kvalificerad - persönal -för dem som måste bli intagna på ungdomsvårds- 'skolorna. 'Eftervården måste effekti- 'viseras. Ett kommittéarbete i är i gång på området. "':Men bristen på psykologer och psys kiater är oerhört 'stor.'På Lövsta är överläkartjänsten, psykolog- och psy- 'kiatertjänsterna . samtliga ” vakanta. Däremot har man inga problem med att -tillsätla vårdpersonal och lärare. ''Forskningen har 'en given. uppgift att fylla, fortsätter 'dr Blomberg, och erinrar .om att ett betänkande före- ligger som nu är på remiss. I Ameri- ka har man inriktat kriminologin' på att' spåra upp de: potentiella : fallen för att stoppa” innar. det gått för EFTERVÄRDEN . — Hur borde eftervården' or ras? ng — Det pågår en kraftig utbyggnad av. familjevårdsverksamheten, kons- taterar. dr Blomberg. För en del ung- "domar lyckas ett fosterhem med ef- tervården, men för många är ett en- skilt hem inte räkert den länspligaste övergångsformen, , - På anstalten har.de haft folk om- kring sig och. karrater som de job- bat ihop med, I enskilt hem. kan .Åsoleringea bli för svår... - , : Någon form 'av statliga övergångs- hem har visat sig bland annat i ut- landet, vara den lämpliga vägen för att t fri göras från anstaltslivet. . + — Vi har emellertiå starkt behov av. psykologisk och psykiatrisk stöd- verksamhet för ”vård utom skola”, som det: nu kallas istället för tidigare "villkorlig utskrivning”, — Det finns ändå chans tin en ljusning på området? H Dr. Blomberg: — Absolut! Men vi behöver ökade personella och ma- teriella resurser, framförallt om : vi ska rusta upp den förebyggande vår- den. Vidare "bör samverkan mellan alla de de myndigheter som har med ungdom att göra bli den bästa möj- liga Det är fel att arbeta var fö, sig Arxerfallsbrott efter anstaltstider. är "visserligen vanliga. Men, ,understrvs - ferT ORD —. PA: VÄGEN, : — du lilla hjord... ; . Luk, 12:32, Hey Eten och” betydelselös kan inte en, krieten fö rsamling stundom te sig vid jämförelse med omvärlden. Denna litenhet och oansenlig het i det yttre kan bli en fires- telse för oss att söka oss till socialt mera "ansedda 'kretsar, Den kan göra svår övertygelse overksam. Den la försam- lingsgruppen skulle egentligen vara vår gemenskapskälla, vår andliga tillgång, men... Församlingens "litenhet och ringhet kan bli ett kors. Det kan gälla även här, huruvida man väl förneka sig själv och taga korset på för at följa Kristus. Om Kristus. heter det, att han inte blyges att kalla oss bröder. Han gav sig helt åt oss och hade ingen reservation och I glorde ingen åtskillnad. 2 Följ din Henre i spåren! Den :lär det' lockande att spekulera över ga - återfall "blir . kroniska - förbryta« ” re.” De "sistnämndas. antal är Fr Jängt » Kina: skär grundligt och mål- medvetet av alla band som ännu binder nationen vid. Sovjet..Pe- king .forcerar amorteringen av sina ' skulder 4 'strid med sunda förnuftet, säger Sovjet, medan den kinesiska propagandar an- klagar ryssarna för "att genom att kräva tillbaka sina lån i för- tid "lägger ännu: tyngre bördor på det kinesiska folket; Vilken version som är. mest tillförlitlig är svårt att säga, men de kine- siska .,. ledarna ”- förefaller .”at orubbligt: slå undan ' ata Kom. promisstrevare "från" Sovjet” De accepterar en medgång av indu- striproduktionen men befriar sig samtidigt. från allt beroende, av sin forne vän och hjälpare. .. : -. Handelstidningen ' Över hela linjen rör sig Bär. ry Goldwater med skenlösning- ar av' allvarliga problem; hans program vittnar om en komplett oförmåga till - realistisk anatys. Den republikanske president- kandidaten vädjar” till okunnig- heten. och. fördomen," Oron» på; rasfronten har blivit en' viktig tillgång för honom, Men Gold- mindre . H - wäter hämtar också styrka ur I New: York i' augusti. I en tid av snabb utveckling vad som "skall ske ”——- inom; "de närmaste åren "eller " de närmaste d "När "vetensk försöker s se in i framtiden talar man "inte om: spekulationer: utan om' extrapolation.” : Om "inte ordet, äxtrapolation re dån. "existerat — "som- matematisk term — hade! "man fått: skapa det. Extrapolation” innebär, inom” mate- matiken” att sluta "sig till ett värde utanför. kända”. ärdens. områden. I. vid. bemärkelse betyder det. allt- så-att med:ledning av nu kända fakta "dra 'slutsatser' öm framtiden. drevs nyligen” wid en” kongfess”med ingenjörer! inom : elektricitet och elektronik i New: York, Temat. var ”En glimt ;av.. framtiden” i och auditoriet:Vvar" kvalificerat 75 000: + vetenskapsmän, ingenjörer och: industrimän: : "För ; bara? några år "sedan, "as mikroelektröniken. började : slå. ige- nom; .. gjorde vetenskapsmän. ”fan- tastiska” : förutsägelser, som: t.ex. en TV-kamera mindre än: en. ci- garrettask eller en högtalare' mind- re än "ett frimärke, Sådana kon- struktioner 7; fanns. : utställda : vid konferensen" i New York — ”går- dagens extrapolationer som blivit verklighet. i. dag. : ; : ”LOGISKA SLUTSATSER När man nu såg ini framtiden, | Extrapolering I på” hög | nivå ”be- li. . SJUKDOMAR a - UTROTAS |: «Dir 'Seaborg förutspådde att män genom 3 ett "effektivt utnyttjande av : världshavens - tiodubbla / tillgången på föda; vatt genom. intensifierad "medicinsk utrota. och: : hållet. Forskningen : i har: "redan ' gett löftesrika”" på "dessa. tre områden. - Utan att” "riskera beskyllning "för fritt fantiserande kunde; John; JT McKetta” vid. en teknis : result at Inom trettio år: ” "kommer människans "medelålder "att "vara 85” år, ' nt - konstgjorda hjärtan, :hingo "och andra organ” kan ersätta skadade; + "bilar körs automatiskt med hjälp ev elektroniska ögon : och: drivs : "med bränsleceller. med lång livs- längd i stället för "med bensin,” + resor till och f) rutinen. . in "månen tillhö ' NM En: "del "vetenskapsmän i: USA räknar, med att : ' atomkraft . och andra metoder, som ännu befinner sig på experimentstadiet, kommer att. ersätta "fossila '” "bränslen, om kol och olja. Dessa skulle i stället reservéras för. vad man betecknar som dess ” Prätta” användning, S. talade man bara' i "förbigående om sådant” somi tredimensionell "TV eller. om ' datamaskiner. som kan dra lärdom av "sina misstag 'och själv : anpassa "sig till nya: och oförutsedda ' situationer. ' : ; Sådana förutsägelser. innebär in- te mycket . av. spekulation, Veten-i skapliga uppfinningar i våra dagar är så komplicerade att de behöver flera - års förberedelser. - Pålitliga förutsägelser kan "därför göras ge- nom att, man drar logiska slutsat- ser av dessa forskningsprogram. : Det. behövs inte heller överna- som ial för syntetiska' pro- dukter. Och dessa produkter skulle i sin tur ersätta linne, bomull, gummi och i stor utsträckning. trä. Mark som nu används för odling kan utnyttjas för andra ändamål. Många vetenskapsmän tror. att man 'i en avlägsen framtid :kom- mer 'att-lära känna ärftlighetens mysterium. och kunna ändra ärft- liga . egenskaper på växter, djur och människor. Därmed skulle man också ' kunna "bota. ärftliga sjuk- "Idomar, öka motståndskraften mot andra sjukdomar och kanske även turliga. gåvor för att. våga förut- sätta fortsatta. framsteg vid ut- forskningen av.rymden under de närmaste. tjugofem "åren: .beman- nade ' laboratorier - i jordbanor, forskningsbaser på månen och be- mannade rymdresor till Mars och andra näraliggande planeter.” Alla dessa , projekt. är redan mer eller mindre. förberedda :i USAS + Frågan gäller endast ”hur snart?” för de nyligen gjorda förutsägel- serna.” av Nobelpristagaren d:r Glenn T. Seaborg,'" ordförande i Förenta Staternas atomenergikom- mission. ' höja människans intelligens.- « Allt: som ' är . teoretiskt ' möjligt kommer, att förverkligas också -:i praktiken — --oberoende-" av. tek- niska svårigheter — om blott be- hovet är tillräckligt stort,. säger en vetenskapsman, Men vilka” projekt som i framtiden kommer att före- falla mest. angelägna | är . svårare att uttala sig om, Det enda man kan vara riktigt säker på i fråga om framtiden är att den kommer att innebära genomgripande” för- ändringar.; . AV Stockholm am. a -Den sedan: länge väntade” upp- mjuk av. det I :eld- begängelseförbudet är nu ett fak- tum. . Det är en nyhet som kan komma att förändra den 'inter- nationella" eldbegängelsens 'världs- bild .: och öppna vägen' för byg- gandet av ett stort antal krema- torier i de katolska länderna, Det- vägen är den rätta vägen. ' - Å VATIKANEN HAR UPPHÄVT «03. ”ELDBEGÄNGELSEFÖRBUDET | :|för vårt land, skriver den svenska tidskriften för eldbegängelsespörs- mål IGNIS, «... Enligt tidskriften har den växans de strömmen av svenska resenä- rer skapat oerhörda "problem vid dödsfall utomlands — och speciellt i katolska länder, Även här hem- ma kommer eldbegängelseförbudets upphävande för. katolska ' trosbe-|' ta kan, också -få stor betydelse (Forts, å sid, D. iden Dösånde "tillgångar: kan” praktiskt taget obegränsade 'mängs N der färskvatten kommer” att”kunna Jutvinnas ur haven. och att man forskning » Kommer. att nästan . helt | Välaåga och dum-'! dryga "självbelåterihet - som : inte. har något begrepp om ,vare" sig individens' förpliktelser. i sam-"' hället "Mer". USA:s” förpliktelser. i världen. - : Dagens. Nyhet er. | "Den : ekonomiska : tryggheten! har wvisat sig grymt otillräcklig. Vad båtar pensionspengarna när ingen: finns 'som tar hand om". och ser Hl” den orkeslöse?. : ; Perspektiv, . " På” is "har statsministern lagt författrningsfrågan .. enligt vad Örebro-Kuriren ' (s). i-en 'ny- 'hetsartikel säger gig ha erfarit. VÄrinte det att ha små an- språk på" vad som är nyheter. - nt , Gefle Dagblad; -Justitidombudsinannen har gjort ett viktigt: påpekande i” fråga "-:om "» jordförvärvslagens tillämpning. Dén som söker till- stånd enligt' denna lag kan, har det” utrönts, få avslag i alla” tre instanserna, : -lantbruksnämnd, i tantbruksstyrelse och i-regé- ring, utan att han t& någon enda instans . haft tillfälle att. yttra sig över det: miterial"avgörani-' Jagne grundats på.” Men . besvär "I bör" av en. "överinstans som: re- gel "icke. ogillas utan : att kla- =löerden haft tillfälle abt' yttra” sig över materialet, fastslår” JO. Ett påpekande. som ,' kan : Jnyttigt avt läsa för fler besvärs- instanser än de här ovan. » Förenta: Staterna mil r: att ; > spåra. Lönsparidén' skulle winna' "yta erligare "terräng om den också stöddes med reformer i skatte- politiken, inte bara: med några småänslag” via finansdepante- imentet "till" .fotterivinster: och annonser. Pros Nordvä tra Skånes Tidningar verige vikt på "vattendrag den : rikedomen håller: på att förödag . genom: att wi, för- Vvandlar. dem till "avstjälpnings- platser. Vattendragen saknar - inte förmåga att ”geniom' äilv- rening: oa sig "från en: viss kvantitet : "avfallsprodukter: Men ' nu får de: ta” emot mer: än de: tål: Visst ” anläggs det re- ningsverk i stigande. utsträck- ning... Varken ” derag - kap: fet eller effbltivitet” har emellertid räckt nl för” att , förhindra" att städer och andra” tätorter nu är' på god väg.att slutgiltigt förgifta. vattendrågen i sin om- givning. .Det är alltså hög. tid att vidta radikala åtgärder, mot vabtenföroreningen, " om>".. våra ' vatt tendrag- skall kunna : "räddas. : a Upsala Nya Tidning : "En liten grupp mycket oroliga elever i en klass är inte bara ett " hot "mo - lärårens arbets. trivsel; det "är 'i första hand en fara” för ' klasskamraternas möjligheter: att få något ut av sin "skolgång. . - Vestmanlands Läns Tidning. meteorologerna, som artigt bu. gar sig för TV-publiken, innan de'skall presentera ala de färs- kaste ftågtrycken'"i-väst och öst? Kanske de känner ett behov av att vara artiga för att ställa si in. hos lyssnarna, Meteorologer- na har: mest trista rapporter att” .Ikomma med (men det har ju' "I de andra rapportörerna också). ( Pål i Västerbottens-Kuriren - Svenska folket förefaller vara mera intresserat av: teknik och . konstruktioner än: av de'bud- skap: som deras apparater bär fram. Därför är också litteratu- ren om fadio och television här hemma i utpräglad grad inrik- tad på den: tekniska beskriv=' ningen. ' I - andra länder: ägnas ' dessa mediers sociologiska funk- tioner större uppmärksamhet, 3 N ; . Gösta, Forsström : " TPerspektiv Har ni märkt, att det bara är - A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.